ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01  (läst 3696 gånger)

2004-08-26, 12:23
läst 3696 gånger

Peter Romberg

Hej Isabel
 
Anna Brems f. omkring 1665, är dotter av Pehr(Peder) Brems f. 1590 borgmästare på Marstrand.
 
Visste inte hon hade en syster, Ingrid tacksam för mer info...även mer om Per Brems.
 
Efter att precis ha lusläst i forumet så ser det ut som man kan hitta mer uppgifter i böckerna av Folke Almegius, Släkten Bruhn från Orust eller Jöns Gullbrandsson i Vräland,  skall bla finnas på biblioteket på Henån.

2005-02-03, 22:15
Svar #1

Jan Johansson

Läste på Tjörns släktforskares hemsida om Ting i
Kyrkefjäll 14/1-1669 på nr 10 skrevs följande:
 
Per (Svensson) i Siröd har enl brev från 1668 köpt
jord i Siröd av av sin mor Anna Willomsdr i Utäng.
 
Fråga 1:
Är ovan Anna identisk med Anna Wellomsdr Brems
död efter 1680 och (har jag sett någonstans) var
bosatt i Siröd.
F: Wellom Pedersen Brems, Toftenäs
M: Ingrid Pehrsdr, Toftenäs
 
Fråga 2:
Om ovan stämmer vet någon något mer om hennes
make Sven och sonen Per Svensson ?
 
Med vänliga hälsningar
 
Jan Johansson

2005-02-03, 23:34
Svar #2

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1305
  • Senast inloggad: 2023-10-31, 10:03
    • Visa profil
Hej Jan
 
Per Svensson drunknad 1684-04-28 då arvsskifte hölls, även sonen Anders drunknade vid samma tillfälle. (Anders var för övrigt förlovad med Börta Klemetsdotter i Varekilsnäs.)
Enligt detta så var han gift med Kerstin Nilsdotter och efterlämnade 4 barn. Sönerna Nils och Kristoffer samt döttrarna Börta och Gertrud.
Till förmyndare för barnen utsågs Hans Vilhelmsson i Toftenäs samt Anders Börgesson i Utäng.
 
Sven Olsson och Anna Vilhelmsdotter(Brems) i Utäng hade barnen:
Inge, Per, Olof och Ingeborg.
 
Sven Olsson föräldrar var Olof Olsson och Gertrud Ingesdotter i Utäng. Dessa hade förutom Sven följande barn:
Olof Olsson i Utäng *Gunilla Håkansdotter från Balkeröd, Valla sn.
Nils Olsson
Tora Olsdotter *Per Olsson i Ävja, Valla sn.
Åsa Olsdotter * Börje Andersson i Utäng.
 
m v h
Kenneth Bengtsson

2005-02-03, 23:39
Svar #3

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Folke har nog fel i identifikationen av Per. Enl Stig Rutgersson är han son till Per Rasmusson och Anna Willomsdr. (Hur man stavar till dessa varianter av Vilhelm är en smaksak, inget tyder på att de visste säkert själva. Däremot finns det i princip aldrig skäl att stava Per med h.) Per R är nämnde 1653-63 och från Häle. Han var Annas andre make, hon var gift 1:o med Sven Olsson. Anna lever ännu 1694, och är dotter till Willom Persson och Ingrid Persdr.

2005-02-03, 23:45
Svar #4

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Nu rörde jag till det. Mina uppgifter om Per gäller Pers halvbror Sven, som också bodde på Siröd...

2005-02-07, 21:46
Svar #5

Jan Johansson

Tack för svaren Kenneth och Anders, det var vänligt av er.
 
En nyfiken fråga Anders...
 
Du skriver att det det i princip aldrig  
finns skäl att stava Per som Pehr, gjorde
man inte detta i Bohuslän? På min mors sida
som kommer ifrån östra delen av Skåne har jag
ett flertal anor som i FB/VB osv stavats som Pehr
 
Med vänliga hälsningar
 
Jan Johansson

2005-02-07, 22:06
Svar #6

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Kyrkoböckerna skrevs av präster, och dessa skrev namn efter eget tycke och smak. Den en präst kallade Per kunde av en annan kallas Pär, Pehr eller något annat. Och Per själv var ofta analfabet, och hade ingen åsikt i frågan. (Så länge han slapp heta Sven.)
 
Alltså bör man normalisera namn, då det ofta förekommer att samma person dyker upp med flera olika stavningar. Man bör därvid alltid välja den enklaste stavningen.
 
I de landskap som erövrades 1658 har man dessutom det problemet att folk av svenska skrivare stavdes på ett sätt, av norska och danska på ett annat. Detta brukar de flesta lösa genom att alltid använda svensk stavning i dessa områden.
 
Enda undantaget från regeln om normering är om man kan visa att en person SJÄLV skrivit sitt namn till exempel Pähr Swänsson, då kan man överväga att använda detta. Sedan finns det lokala skillnader i hur man bör normera, men ingenstans ingår Pehr bland de lämpliga varianterna.

2005-02-08, 11:12
Svar #7

Eivor Andersson (Ema)

Hej,
 
Namn har ju förändrats också under hundratals år.
 
Den som kallades Wellum eller Wellom på 1700-talet, kallar vi för Wilhelm nu.
 
Jag föredrar att skriva namnet som det skrevs i kyrkoboken den tiden det gällde. Samtida källa, som det heter.  
 
Om vi ändrar alla namn till modern stavning så har vi om hundra år konserverat ett felaktigt namn.
För att skriva något om Brehms också, så vill jag bara nämna en sak.
 
Min mormor forskade på Landsarkivet i Gbg och hade kontakt med andra släktforskare i Stockholm.
Hon var väldigt bestämd på att Peder Brehms kom ursprungligen från en Danmarkssläkt.
Tyvärr har jag inte hittat några belägg.
Det fanns mycket koppling mellan Marstrand och Danmark den tiden det gäller.
 
Hälsn. Eivor

2005-02-08, 11:19
Svar #8

Michaël Lehman (Philippos)

Det är skillnad på att förändra en namnform (Wellum => Wilhelm) och på att normalisera namnformens stavning (Wellum => Vellum). Därför är Eivors jämförelse inte adekvat.
 
Och en samtida källa är inte samma sak som samtida stavning.

2005-02-08, 11:56
Svar #9

Eivor Andersson (Ema)

Det som är skrivet i kyrkoboken då ett barn föds,
är en samtida källa.
 
Jämför man namnet med vigsel- och dödbok, och det heter Wellom på alla ställen. kan man ju ta för troligt att det var detta som gällde.
Ursprungsnamnen försvinner  om vi ändrar alla till modern stavning, precis som med ortsnamnen, som de flesta (ialla fall här i Bohuslän) vill ha kvar det ursprungliga - inte från 1200-talet, men åtminstone 1700-1800-talet.
 
Stavningar kan ju alltid diskuteras. Man vet ungefär vilken namnform som användes vid den aktuella tiden.
 
Hälsn. Eivor

2005-02-08, 12:03
Svar #10

Michaël Lehman (Philippos)

Nu är det ju så, att det inte är stavningen, som är själva källan... I ovan nämnda exempel är födelseboken källan; stavningen är enbart en del av källans uppgifters former.
 
Nej, ursprungsnamnen försvinner inte, om vi normaliserar stavningen. Som jag skrev i mitt förra inlägg, så är namnform och stavning inte samma sak. Eller menar du, att det äldre af och det nutida av är två olika ord?

2005-02-08, 12:53
Svar #11

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Som jag påpekade ovan så stavade olika präster samma analfabets namn olika. Han kunde födas som Swän Pährsson, gifta sig som Swen Persson och dö som Sven Pehrsson, men var fortfarande densamme. Och han skrev aldrig sitt namn själv... Samtliga uppgifter är dock samtida med honom... Samma person kunde ju även stavas olika i samma dokument...
 
Nej, jag föredrar att normalisera, istället för att slaviskt följa hur just den präst som döpte ett barn ansåg att till exempel Per stavades...
 
Vad det gäller Marstrands handelsförbindelser så fanns det sådana till Norge, Sverige, Danmark, Holland, England, Skottland, och säkert fler platser. I Danmark fanns det förvisso en släkt Brems, men det fanns även valloner med detta namn till exempel, och enbart namnlikhet räcker inte långt.

2005-02-08, 13:04
Svar #12

Eivor Andersson (Ema)

Anders, det var nog inte bara namnlikheten som gjorde att de kom fram till att Peder Brehms hade släkttillhörighet till Danmark.
Det kan ju vara ett spår att gå på i allafall, och behöver inte förkastas direkt.
 
Sedan vad det gäller normering och stavning, så är det min personliga åsikt att jag tycker bättre om att läsa gamla onormerade register och se vad de hette på den tiden det gällde.
Var och en får ju bestämma vad de tycker bäst om.
 
Vill ni läsa Wellom som Vilhelm eller Ville, så är det er åsikt, som jag respekterar.
 
Vänl. hälsn. Eivor

2005-02-08, 13:12
Svar #13

Michaël Lehman (Philippos)

Eivor Andersson har uppenbarligen inte förstått det minsta av vad jag har skrivit, varför hon uppmanas att läsa det ånyo.

2005-02-08, 14:01
Svar #14

Eivor Andersson (Ema)

Af är en äldre form av  Av, Wellom är en äldre form av Wilhelm.
 
Vad är det jag inte förstår?
 
Eivor Andersson

2005-02-08, 14:14
Svar #15

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Folk hette inte Pehr etc, prästerna uttydde deras namn Pehr etc. Och visst, det är så mycket enklare att läsa vad folk kallade sig själva. Kan du inte i konsekvensens namn börja skriva om kung Göstaff, kung Ericus, kung Gustaphous Adolphous etc...
 
Vad finns det mer för bevis än namnlikheten att Per Brems dä var dansk? Redovisa dem om du har några.

2005-02-08, 16:18
Svar #16

Eivor Andersson (Ema)

- citat  Redovisa dem om Du har några - slut citat.
 
Jag tar inte order, Anders.
 
Man bör kunna diskutera sig fram till något genom olika tips och annat.
Jag skrev att jag inte hade några belägg, både min mormor och släktforskaren i Sthlm är döda och det är för sent att fråga.
 
Eivor

2005-02-08, 17:12
Svar #17

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Men, vad bygger all släktforskning på? Är det inte källor och källbelägg? Om man påstår att ett samband är sannolikt så får man faktiskt finna sig i att bli tillfrågad varför.

2005-02-08, 18:02
Svar #18

Michaël Lehman (Philippos)

Jag är inte säker på, att Vellom är just en äldre form av Vilhelm. Det är emellertid inte poängen. Poängen är, att om man normaliserar stavningen av ett namn, så byter man inte namnformen. Ergo: Om man i en födelsebok ser namnet Wellom kan man med gott samvete normalisera stavningen till Vellom, utan att ?ursprungsnamnen försvinner?. Skilj alltså på namnform å ena sidan och namnets stavning å andra sidan.

2005-02-09, 10:07
Svar #19

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Vad det gäller släkten Brems härkomst så är bara en sak känd. Peder Brems, borgmästare i Marstrand på sent 1500-tal, ägde en gård i Backa på Hisingen.
Om jag däremot skall spekulera lite så är namnformen Wellom rätt lik det holländska Willem, och namnet Brems förekommer i Nederländerna, varifrån det ju också kom många borgare. Alltså är det möjligt att han kom därifrån längre tillbaka, och man kan använda detta som hypotes när man forskar av dessa skäl.

2005-02-09, 16:30
Svar #20

Utloggad Jens Sandahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 503
  • Senast inloggad: 2013-02-01, 18:16
    • Visa profil
Peder Brems ägde också hus i Nya Lödöse.

2005-02-10, 17:24
Svar #21

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Intressant uppgift. Har du någon anteckning om källan?

2005-02-10, 20:43
Svar #22

Utloggad Jens Sandahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 503
  • Senast inloggad: 2013-02-01, 18:16
    • Visa profil
I Nya Lödöse Tänkteböcker finns PB med som ägare av hus i staden.

2005-04-17, 08:29
Svar #23

Utloggad Peter Ohlsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 65
  • Senast inloggad: 2018-11-18, 20:22
    • Visa profil
Har fösökt att få ihop en del av ett släktträd i familjen Brems utifrån de diskutioner jag har läst här.
Är osäker och undrar om det kan se ut enligt nedan. Början delvis hämtad ur Bengt Ellings böcker.
 
PER HANSSON BREMS f.1658
 
F: HANS VELLUMSSON BREMS
M: ANNA OLSDOTTER
 
FF: VELLUM PERSSON
FM: INGRID PERSDOTTER
 
FF F: PER BREMS  
FF M: CECILIA IVARSDOTTER BRUN
 
FF FF: FREDRIK ?
FF FM: JOHANNA PERSDOTTER
 
FF MF: IVAR HELGESSON BRUN
FF MM: MAREN ERIKSDOTTER
 
FF FM FF: HELGE TORGESSON
 
MVH
Peter

2005-10-11, 22:37
Svar #24

Lennart Staberg

Jag har en förfader vid namn Mathias Nielsen-Brems som är verksam i Uddevalla vid 1600-talets mitt. Hans dotter gifter sig med kronofogden i Norrviken, Bengt Månsson. Är det någon som vet hur Mathias blir släkt med övriga Bremsare.
 
Mvh
 
Lennart Staberg

2005-10-12, 10:22
Svar #25

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Kolla om han finns med i Nordströms Bremsutredning på Göteborgs Landsarkiv, Privatarkiv A318.

2005-12-31, 17:39
Svar #26

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2023-12-30, 16:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Wilhelm Nilsson Brems på Ellös var präst i Morlanda på 1660 och 1670-talen.
Wihelm och Mathias Brems var sannolikt bröder.
 
Wilhelms son Fredrik Brems som född 1658 var först komminister i Tegneby och sedan kyrkoherde i Drängsered i Halland.
Taxeringslängden 1715 uppger att kyrkoherden Fredrik Brems ägde 3 gårdar på Lyrön på Orust.
Hans hustru ägde hus 71 i 4 Roten i Uddevalla.
Samma längd uppger 3 hus i Marstrand som tillhör arvingarna till Pastor Ivar Brems samt Per och Helge Brems.
 
På Käringön omnämns Johanna, Henrika och Erik Persson Brems i mitten och slutet av 1600-talet.
Jag skulle uppskatta ifall någon kan knyta ihop ovanstående Bremsar med Tofftenässläkten.

2005-12-31, 22:56
Svar #27

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2023-12-30, 16:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Enligt Bjelke/Bildts jordebok 1660 så hade Bildt övertagit Lavö västergård år 1633.
Gården hade varit pantsatt av Tolle Halvardsson på Lavön till Peder Brems hustru  
Rangella Andersdotter i Marstrand (i början av 1600-talet)
Som vittne 1633 framträdde byfogden i Marstrand Fredrik Nilsson, som var son till Rangella !!!
 
Detta kan kanske ge en förklaring till de många kopplingar som finns mellan släkterna Bagge och
 Brems i Marstrand och Uddevalla. Släkterna har ett flertal borgmästare, pastorer och rådmän i
 dessa städer under 15-1700-talen. De har också liknanade förnamn som Nils, Fredrik och Per.

2006-01-01, 15:26
Svar #28

Eivor Andersson (Ema)

Hej Rolf,
 
Var Rangella Andersdotter gift 2 gånger?
 
Jag tänker på sonen Fredrik, som hette Nilsson.
 
Hälsningar Eivor

2006-01-01, 16:54
Svar #29

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2023-12-30, 16:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Eivor
Enligt min tolkning av Lavö dokumentet 1633 var Rangella först gift med Nils Bagge och  
sedan med Per Brems.
 
Med Nils Bagge fick hon Fredrik Nilsson Bagge
som blev byfogde i Marstrand på 1630-talet.
 
Med Per Brems fick hon ca 1590 en son Nils Persson Brems som blev far till  
Wilhelm och Mats Nilsson Brems i Uddevalla.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna