Äldre inlägg (arkiv) till 05 maj, 2009

[Samuel Simonsson]

Hjärtligt tack, Christina för utredningen och källorna! De var till stor hjälp. När det gäller dopnoteringen får jag tills vidare antaga att det föreligger ett fel på min sida. Den text jag citerade blev avskriven två gånger, visserligen av samma person men hans huvudintresse gällde Gezeliussläkten.
 
En Gabriel Timm jag hittat i andra källor beskrivs som direktör/ägare till bruken i Högfors och Engelsberg. Teoretiskt skulle han kunna ha varit gift med Christiana Isacsdotter år 1748 och därefter skiljd före giftermålet med Emerentia Sophia Barchaeus 1753.Det förekom väl inte ofta på den tiden, men vi har en skiljsmässa inom Gezeliussläkten på 1700-talet. Men skulle hon då nämnas som ogift efter sin död?
 
Den teorin är naturligtvis rent spekulativ, så tillsvidare utgår jag från att ett fel smygt sig in i citatet jag använde.
 
Mvh
Samuel

[Torsten Berglund]

Samuel,
 
Du kan nog vara förvissad om att hade Gabriel Timm tidigare varit gift med kykroherdedottern Christina Isacsdotter, och sedan blivit skiljd från henne, hade Västerås stifts herdaminne känt till den saken, då uppgift om skilsmässan i så fall skulle ha funnits i domkapitlets arkiv, en källserie som gåtts igenom av herdaminnesförfattarna. Med utgångspunkt från de uppgifter du ovan redogjort för finns heller ingen anledning till sådana spekulationer.  
   
Det är oftast vanskligt att dra genealogiska slutsatser av en enstaka noteringar om dopvittnen, särskilt om den dessutom, som i detta fall, bygger på en avskrift av tveksam kvalitet. I detta fall är det också obehövligt eftersom du har turen att kunna finna uppgifter om dessa personer i den genealogiska och biografiska standardlitteraturen som herdaminnen etc (se bl a de litteraturhänvisningar som jag och Christina Norén-Svensson givit dig). De rätta familjeförhållandena torde för övrigt inte vara svåra att klarlägga om du ger dig i kast med att studera kyrkböckerna för berörda församlingar, som ju finns lättillgängliga genom mikrokort som du kan låna via SVAR.  
 
Vad gäller släkten Christiernins äldste i Sverige bosatte stamfaders, brukspatronen Christiern Månssons, hustru Karin Eriksdotters släkförhållanden, finns motsägelsefulla uppgifter i äldre genealogier.  
 
Gustaf Elgenstierna (Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 2 [1926], s. 14) uppger att Karin Eriksdotter var född av ärbara föräldrar i Harakers socken. Denna uppgift återfinns också, om jag inte missminner mig, i föregångaren Gabriel Anreps ättartavlor över den svenska adeln (1858) med tillägget att hon var från Fålkarsby i Haraker. Någon sådan ort har inte kunnat identifieras i Haraker eller dess närhet och uppgiften har av mig tidigast påträffats i Åkersteins (död 1766) handskrivna genealogier i Riddarhusets arkiv, där det uppges att Karin Eriksdotter var född af ärbart bondefolk i Harakers sochn och Fålkarsby. Från Åkerstein har uppgiften sedan kommit in i riddarhusgenealogierna och Anreps och Elgenstiernas tryckta ättartavlor.  
 
Som Christina Norén-Svensson redovisat finns andra uppgifter i Abraham Hülphers (död 1798) handskrivna genalogier, där det istället uppges att Karin Eriksdotter var från Hummelsta i Haraker. Troligt är att Hülphers bl.a. fått sina uppgifter om släkten Christiernin från sin vän, professorn i Uppsala Pehr Niclas Christiernin (1725-1799), upphovsman till de 1785 (ej 1735, som är ett feltryck) anonymt utgivna stamtavlorna över släkten Christiernin.  
 
Det faktum att makarnas äldsta barn Margareta föddes 1626 på Hummelsta och övriga fakta som Christina Norén-Svensson ovan redogjort för gör att Hülphers uppgift förefaller trovärdig. Sannolikt var Karin dotter till bonden Erik som ägde gården Hummelsta i Haraker i början av 1600-talet. Av Harakars äldsta kyrkoräkenskapsbok framgår för övrigt att Christiern Månsson 1626 förärat 4 daler till byggnationerna som då pågick i Harakers kyrka.
 
Till de uppgifter Christina Norén-Svensson lämnat kan tilläggas att denne Erik på Hummelsta finns upptagen på 1610-talet i längderna för Älvsborgs lösen 1613 som ensam skattebonde i Hummelsta. Han är även upptagen i boskaps- och kvarntullsmantalslängder på 1620- och 1630-talet, som han också undertecknar med sitt bomärke i egenskap av en av socknens sexmän. Han kvarstår i mantalslängderna till 1641, men 1643 står istället Johan Eriksson som bonde i Hummelsta, sannolikt en son. Erik står angiven enbart med förnamnet i skattelängderna, med undantag av 1636 års kvarntullsmantalslängd (ULA) där hela hans namn är utskrivet vid längdens slut bland sexmännen som undertecknat med sina bomärken: Erich Persson i Humbersta .  
 
Johan Eriksson, troligen en bror till Karin Eriksdotter, var enligt G Ekström, Västerås stifts herdaminne II:1, 1600-talet (1971), s. 278, rusthållare i Hummelsta, död 1677, gift före 1646 med Catharina Eriksdotter Rosenlund, dotter till kyrkoherden Ericus Matthiae Hedemorensis i Fläckebo.

[Michael Lundholm]

Den som vill veta mer om Pehr Niclas Christiernins person (professorn i Uppsala) rekommenderas Mats Persson & Claes-Henric Siven, Pehr Niclas Christiernin (ekonomporträtt), Ekonomisk Debatt, årgång 1988, nummer 5.
 
Författarna är professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Artikeln finns tyvärr inte som pdf-fil på Ekonomisk Debatts hemsida (http://www.ne.su.se/ed/) men Ekonomisk Debatt finns å andra sidan i många stadsbibliotek.

[Christina Norén-Svensson]

Michael Lundholm tipsar om litteratur som berör Pehr Niclas? yrkesmässiga bana. Får jag ge infallsvinklar till hans privatliv? På det området finns också att läsa. Viss insyn får man dels genom eftermälet i ”Svenska Män och Kvinnor” (ca 2 spalter om honom), dels genom Fant-Låstboms Uppsala Ärkestifts Herdaminne.  Pehr Niclas beskrivs som en representant för den akademiske bråkmakaren och intrigören. Hans akademiska bana var kantad av intriger, polemiker, lärda strider och ömkliga uppträden. Man bör ha i åtanke att hans roll nog tecknats av hans motståndare, men hans bråkighet kan man inte bortförklara. Till historien har gått hur Pehr Niclas? definitivt förstörde sina chanser att nå en teologisk lärostol genom en skandalös disputation 1777, som slutade med att han utropade: Man skall inte kasta pärlor för svin.” Uppträdet lär ha föranlett Gustav III att ingripa och tillrättavisa.
 
Om äktenskapet med biskopsdottern Inga Elisabeth von Kiörning från Härnösand skriver herdaminnet tvingad till detta giftermål bemötte hon honom ständigt med kallsinnighet. Detta tema har Margareta Grafström behandlat i boken om biskopsdottern som inte ville gifta sig, utgiven 2001 av Johan Nordlander-sällskapet i Umeå. Det är en tragikomisk berättelse om Inga Elisabet, som mot sin vilja bortgiftes med den koleriske och temperamentsfulle Uppsalaprofessorn Pehr Niclas Christiernin. Boken är en skildring av hennes liv och ger samtidigt en bild av maken och deras äktenskap. Jag har mer än en gång undrat hur stämningen var i det äktenskapet och hur det var att leva i det hemmet. Vad var orsak och verkan? Hans koleriska och temperamentsfulla sida blev sannolikt inte lättare eller bättre av hennes känslokyla! Och hennes olycka minskades  knappast av hans hetlevrade temperament! Familjerådgivning att hämta hjälp hos fanns inte på den tiden!!!  Äktenskapet var barnlöst.  
 
Pehr Niclas Christiernin hör till den (idag) s.k. Färnebogrenen. Han är sonson son till Christier Månsson via dennes son kh Petrus Ch. i Västerfärnebo (U). Även Pehr Niclas? far Nils var kh i Västerfärnebo. Det finns ett välbevarat porträtt av farfadern och dennes hustru Anna Prytz i sakristian i Västerfärnebo kyrka.
 
 
Källor:
- Svenska Män och Kvinnor - Biografisk uppslagsbok, del 2, sid 99- 100, utg.1944 av Bonniers.
- Gösta Hansson Västerås Stifts Herdaminne II:2, 1700-talet, sid, 229- 230
- Fant-Låstbom Uppsala Ärkestifts Herdaminne 1:483-486; Kyrkoherdar i Öfver- och YtterGran, Håbo Contract. Kh nr.17.
- Margareta Grafström: Biskopsdottern som inte ville gifta sig, utg. 2001 av Johan Nordlander-sällskapet i Umeå.
- Information/litteraturtips från Carl-Thomas von Christierson

[Samuel Simonsson]

Tack Torsten! Jag är nog medveten om det du skrev, men eftersom jag bor i utlandet, så har jag inte alltid tillgång till alla källor. Men jag är tacksam för hjälpen på Anbytarforum!
 
Mvh
Samuel

[Christina Norén-Svensson]

Samuel!
Jag har i Fagerstabrukens Historia, del 4 av Örnulf Tigerstedt, 1957 funnit uppgifter om Gabriel Timm, fideikommissarie på Semla likaväl som uppgifter om de första Christierninarna på Västanfors och Fagersta bruk.
 
Sidorna 31- 47 om De första Christierninarna samt Fången i Silvbergets trollmakt är avsnitt som behandlar släkten Christiernins ägarförhållanden, förvärvsmetoder och förvaltningen av Västanfors- Fagersta-komplexet och framförallt beskrivs brukspatron Adolph Månsson Christiernins och dennes son bergsrådet Adolph Adophsson Christiernins ägartid. Adolph d.y. som 1726 sänts utomlands för att studera bergsbruk och järnhantering kom att läsa ett böhmiskt manuskript om det göldiska silvret. Id?en om detta göldiska silver blev en fix id?, som förde honom till ruinens brant med en konkurs som följd, där allt gick under klubban. Den en gång så lysande brukspatronen Adolph d.y. framlevde därefter sina återstående dagar i armod. Han dog utfattig 1771. Hans änka överlevde honom i nio år. Äkt. var barnlöst.
 
Släkten Timme/Timm behandlas på sidorna 66-77.
Där framgår att Gabriel Timm gifte sig 1753 med ovan nämnda Emerentia Sophia B. Av sex söner och fem döttrar nådde endast en son och en dotter vuxen ålder. När Gabriel T. avled 1792 hade han i hela 54 år varit fideikommissarie på Semla. Hustrun överlevde honom med sju år.
Om ägarförhållandena kring Högfors och Engelsberg uppger Tigerstedt att det var Gabriels dotter Anna Catharina som 1777 gifte sig med donatorn och brukspatron Anders Christiansson Hebbe, ägare till Högfors i Karbenning och denne köpte 1788 Engelsberg av släkten Söderhielm. Såvitt jag kan se bodde Gabriel Timm från omkring 1759 till sin död 1792 på Semla herrgård, där han fann sig väl tillrätta. Där finns dokumenterat en välskött trädgård med vackra häckar och planterade fruktträd.(ett skiftesdokument från 1770) Omkring 1820 såldes Semla och fideikommissnaturen från Semla överflyttades till Engelsberg, men då är Gabriel inte längre i livet.

[Christina Norén-Svensson]

Samuel!  
Den Gabriel Timm du hittat i andra källor som direktör/ägare till bruken i Högfors och Engelsberg - kan det möjligen vara Gabriel Timms (1724-92) sonson Gabriel Casper Timm (1799-1870), som Du avser. Denne var också han fideikommissarie och flyttade 1826 från Semla till Engelsberg och bodde där till sin död. Gabriel Casper gifte sig 1827 med Mathilda Lovisa Nettelbladh, som överlevde maken i 22 år. Allt enligt Örnulf Tigerstedt i Fagerstabrukens Historia, del 4, 1957.
Mvh Christina

[Mikael Hellman (Mhellman)]

Hej! Jag söker en koppling mellan släkten Christiernin som nämns i SBL från Ringkjöbing i Danmark och kamreraren i kammarkollegium Simon Christiernin som nämns i EÄ bli gift 1712 med Maria Elisabet von Walden, dotter av överstelöjtnant Georg Fredrik von Walden (1654-1728) och hans fru Brita Brandt (? 1746).
 
Är denne Simon Christiernin på något sätt släkt med den släkt SBL skriver om?

[Christina Norén-Svensson]

Mikael! Den Simon Du efterfrågar är sannolikt Simon Christiernin, f. 1675 i Fellingsbro, död 1742 i Sthlm; son till kyrkoherden i Fellingsbro Johannes Christiernin (1631-88) o.h.h. Magdalena Simonia (1638- 1728).
Munktell skriver i ”Westerås Herdaminne, 1844”, del 2, sidan 5 att Simon var Kamrerare i Kammarkollegium. 
 
Jag har noteringen att Simon gifter sig 
1) 1698-07-12 i Sthlm med Annika Hultén, död 1710.
2) 1712 i Sthlm med Maria Elisabeth Vogelsang. Kan denna Maria Elisabeth vara född von Walden och äktenskapet med Christiernin således inte var hennes första äktenskap?
 
Nämnde Simon är sonson till den från Danmark invandrade kyrkoherdesonen Christier Månsson, som kom att bli den svenska släktens stamfader.
Mvh Christina

[mhellman]

Christina! Vilken fullträff! Enligt EÄ så är Maria Elisabet (född von Walden) gift 1:o med en okänd Vogelsang och gifter sedermera om sig med Simon Christiernin år 1712.
 
Tack för hjälpen!

[Staffan Bengtsson]

När Simon Christiernin dör 1742 9/6 i Stockholm omnämns hans änka Maria Elisabet Vogelsang samt sonen Carl Fredrik, som var kvartermästare. Vidare Simons dotter från ett tidigare äktenskap; Anna Magdalena Christina Hulthen.  
Simons svärmoder uppges heta Brita von Wallen, vilket styrker antagandet att Maria Elisabet är född von Walden
 
Källa bouppteckningsregister för Sthlms RR och magistrat

[Mikael Hellman (Mhellman)]

Konstigt att Maria Elisabet omnämns heta Vogelsang i maken Christiernins bouppteckning. Ville hon inte byta namn till Christiernin eller heta von Walden tro? Varför ha kvar sin förre makes efternamn? Var det vanligt?
 
Simons svärmoder borde vara Brita von Walden, född Brandt (? 1746). Se 4 inlägg ovan. Tack för lösningen både Christina och Staffan!

[Kenneth Gustafsson]

I tidigare inlägg om Brukspatronerna Abraham Steinholtz och Erik Daniel Chrispernin (1741-1806)har fråga om föräldrar till detta dryftats men inte klarlagts i detta forum?
Finns det någon som kan hjälpa mig med detta?

[Staffan Bengtsson]

Erik Daniel Christiernin var son till Johan Adolfsson Christiernin, registrator i Kanslikollegium, d. 1767 21/9 i Klara, 68 år och 3 månader gammal. Erik Daniels mor hette Margareta Hadelin, d. 1772 12/11 i Klara, 63 år 3 månader och 2 dagar gammal. (Källa bouppteckningsregister för Sthlms RR och magistrat).
 
Släkten Christiernin beskrivs i Svenska Ättartal 12. Där uppges Margareta Hadelin vara d t borgmästaren i Stockholm Samuel Hadelin o Sara Åkerhjelm (mer uppgifter om dem finns i  Stockholms Rådhus och Råd).
 
Enligt Stockholms Nations studenter i Uppsala uppges att Margareta Hadelin möjligen var dotter till materialbokhållaren Tyres Nilsson Hadelin i dennes andra gifte med Anna Schepponer f 1698.
Denna uppgift verkar dock osannolik med tanke på Anna Schepponers ålder.

[Anita S]

Vet inte om ni har nytta av dom här uppgifterna, som jag hittade i mina Schröder papper.
 
 
Johan Gilius( son av Johan, Tab 3)  f. 1689 18/6 i Skåne på Ryboholms herrgård. d. ; stud. i Upsala 1704 [18]. Brukspatron på Ransäter, ägde del i Ransberg.  
Gift 1:a 1714 7/9 i Karlskoga med  
 
Anna Beata Christiernin från Beckhammar i Västmanland, f. 1688, d. 1732 Begravd 2/4 i Karlstad,  (dotter till Per Chrisiernin, f. 1655, bruksarrendator, gift 1685 med Catharina Robsahm)
Mvh Anita

[Anita. S]

Glömde skicka med barnen till Anna Beata Christernin och Johan Gilius Schröder
 
Barn:
 
1. Johan Peter, f. 1716 26/3 i Ransäter d. 1759. Vise lantjägmästare i Dalslands och Älfsborgs län; Lantjägmästare i Älfsborgs län 1752 11/7. Gift med Anna Christina Ahlqvist, i hennes 1:a gifte. ( Hon var 1760 28/12 omgift med stadsfiskalen Daniel Schele).
2.  Anna Helena, f. 1717 ?/6 i Ransäter
3.  Sara Cajsa, f. 1718 15/4 i Ransäter.
4.  Hedvig Ullerika, f. 1719 22/12 på Ransäters bruk, d 1723 18/7
5.  Regina J. , f. 1721 4/5 vid Ransäters övre hammare, d. 1723 1/7
6.  Lovisa, f. 1722 19/10, d. 1723 3/1 å Ransäters bruk.
7. Greta Stina Schröder, f. 1724 29/5 vid Övre Ransäters bruk.
8. Lovisa, f. 1726 ? på Övre Ransäters bruk, d.

[Karin Bergström (Athen)]

Känner någon till Idda Johanna Cristiernin?
 
Hon gifter sig 1724-06-18 i Söderala, Hälsingland med Burchart Löfmann, som enl mina noteringar var brukspatron.
 
Var någonstans kommer hon in i släkten Cristiernin och var är hennes make brukspatron?

[Christina Norén-Svensson]

Hej Karin!
Ida Johanna Christiernin var dotter till Daniel Månsson Christiernin (1664-1740) o.h.h. Ida Focken (1665-1738). Idas farfar var Måns Christiersson (1628-1689) skapare av bl.a. Ljusneverken i Hälsingland och äldste son till den danskfödde kyrkoherdesonen Christiern Månsson (1595-1659), skapare av Ramnäs bruk i Västmanland.
 
Om ”släkten Christiernins danska ursprung” har Carl-Thomas von Christierson skrivit en artikel publ. i Släktforskarnas årsbok 2004, sid.165-183.
 
I Hälsinglands järnbruk i gången tid - en överblick av P. Norberg, utg.1956, är brukspatron Burchard Löfman omnämnd på några ställen. Bl.a fick han 1725 överta Gullgruva jämte halva Ljusne masugn av sin svärfader Daniel Månsson Christiernin. Drygt 10 år senare har Burchard Löfman sålt sina andelar till Ida Johannas kusin Johan Adolfsson Christiernin.
 
Mvh
Christina

[Karin Bergström (Athen)]

Christina,
 
Det här var intressant.Ida Johannas och Burchart Löfmans dotter Ida Appolonia Löfman gifte sig 1748-09-22 i Skog med min anfaders broder Jacob Johan Rickman som var officer vid Hälsinge regemente.
Jag ska låna den litteratur Du har tipsat om. Tack ska Du ha!

[Christina Norén-Svensson]

Hej Karin!
 
Spännande med Din släktanknytning. Ett litt.tips till! Jacob Johan Rickman finns tillsammans med sin familj noterad i tab.2 i den av Pehr Niclas Christiernin år 1785 i Uppsala utgivna ”STAM-TAFLOR till uplysning om den Christierninska slägten”, där alla på den tiden kända såväl manliga som kvinnliga ättlingar till danskfödde Christiern Månsson är upptagna.

[Karin Bergström (Athen)]

Christina,
Jag skulle vilja titta på den stamtavlan. Var finns den?
Jag är intresserad av hans ättlingar. Just nu känner jag bara till en son som uppnådde vuxen ålder. Finns där flera?
 
mvh Karin

[Christina Norén-Svensson]

Hej Karin!
Christierninska stamtavlorna går att låna via fjärrlån, jag tror från Uppsala. Så läste jag dem själv första gången på bibliotek. Mitt stadsbibliotek (i Västerås) ordnade sen ett ex. i kopia, som nu finns att läsa i referensbiblioteket närhelst man önskar. Skulle svårigheter uppstå för Dig att få tillgång till stamtavlorna så kan jag sända en kopia av just Tab.2. Kontakta mig i så fall [christina.noren@rixmail.se] och meddela din postadress.  
 
När det gäller Idda Apollonia Löfman och Jacob Johan Rickman har Pehr Niclas Christiernin, 1785, med 4 namngivna barn: Christina, Jacob och Ulrica, som alla dog unga samt Fredric, född i dec. 1756, Fendric vid Helsinge Regemente, ogift.
 
Mvh
Christina

[Karin Bergström (Athen)]

Christina,  
Du ska verkligen ha stort tack! Jag ska via biblioteket försöka låna den litt. som Du har tipsat om.
 
Mvh Karin

[Björn Eriksson]

Hej!
Vem är far till Christiern Christiernin f.1677-12-02 Fellingsbro.                      Christiern avled i Arboga 1736-09-18.
Med vänlig hälsning
Björn
 
(Meddelandet ändrat av Ramnas50 den 19 april, 2009)

[Björn Eriksson]

Hej!
Hur många barn fick Eric Christiersson f.1645 med Agneta von Glan?
Mvh
Björn

[Björn Eriksson]

Hej!
Jag söker Carl Carlsson Cristiernin f.1712 brukspatron?
Med vänlig hälsning
Björn

[Björn Eriksson]

Hej!
Per Niklas Christiernin f.1725-07-25 i Västra Färnebo, Västmanland. Han var filosof och rättslärd. Christiernin gjorde betydelsefulla insatser i nationalekonomi.
 
När var fadern Nicolaus Petri Christiernin född?  
Han var lektor i Västerås och blev senare kyrkoherde.
Med vänlig hälsning
Björn

[Maritha Berglund]

Father: Nils Christiernin b: 1680 in Västerfärnebo,U  
enl.Jan Eurenius Database

[Björn Eriksson]

Hej!
När föddes hustrun Elisabet Slotterman?
Björn

[Samuel Simonsson]

Nicolaus Petri Christiernin f Västerås 1680, d Västerfärnebo 19/5 1753  
Elisabet Slotterman f Hedemora 7/8 1700, d Västerfärnebo 3/5 1736