ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Duker / Duke / Duuk  (läst 1349 gånger)

1999-08-12, 15:13
läst 1349 gånger

Utloggad sebe

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 177
  • Senast inloggad: 2019-02-13, 19:20
    • Visa profil
Duke[r] Peter Jonsson född enligt uppgift 1582 i Polen. Var först i fransk tjänst, men rymde till Stockholm. Fullmakt 27 juni 1640 som lantmätare i Jönköpings län, varpå kunglig konfirmation 28 mars 1648. Fick 1667 order att infinna sig med sitt arbete i Stockholm. Avsked 1683. Död 25 mars 1685 i 102 års ålder. Bodde i Jönköping. (Källa: Ekstrand: Sveriges landtmätare)
Andra uppgifter om födelse- och dödsår lämnas i boken Äldre tiders Nässjö. Här uppges att lantmätaren Peder Joensson Duker i Runneryd, Nässjö sn avled den 15 januari 1698 vid en ålder av 82 år.
Sannolikt är alltså uppgiften om att Duker skulle vara född 1582 och död 1685 felaktig.
Peter Jonsson Duker var gift två gånger. Första hustrun var Karin Pedersdotter Brand, enligt Jean Silfving härstammande från Eksjö. Ekstrand uppger att Karins fader var Peder Håkansson Brand. Det finns två olika uppgifter om Karins dödsår 1674 och 1678. Peter Jonsson Duker gifte om sig med bonddottern Gunilla Gustavsdotter, möjligen 1681.
Peter Jonsson Duker och Karin Pedersdotter Brand hade två söner Jonas och Gabriel. Jonas blev som sin far lantmätare. I äldre tiders Nässjö uppges att han var född i mitten på 1650-talet, troligen 1657. Han blev lantmätare i Jönköpings län 1683, men avlade examen först 1690. På grund av sjukdom erhöll han 1733 begärt avsked och avled i början av 1734.Jonas Petersson Duker var bosatt i Runneryd, Nässjö sn. Han var gift två gånger. Han första hustru var kronofodgdedottern Valborg Kjellman. Den 6 januari 1698 gifte han om sig med Helena Hall dotter till borgmästaren i Vadstena Sven Pedersson Hall och Maria Hansdotter Walleria. I andra äktenskapet hade Jonas Petersson Duker flera barn bl a sonen Peter född 2 mars 1700 och Peter född 1703, men vilka av Jonas barn härrör från det första giftet?
En jungfru Catharina Jonasdtr (Petersdotter)Duke(r) född 168(8) död 1750, gifte sig 1706 med bonden och klockaren Sven Larsson från Hjälmseryd, Bringetofta sn.  
Är det någon som har kunskap om Peter Jonsson Dukers och hans hustru Karin Pedersdotter Brands bakgrund samt varifrån Valborg Kjellman härstammar?
 
Carin Bringegård

1999-11-21, 16:09
Svar #1

Arne Blom

Det finns en introducerad adlig ätt Dücker, vars medlemmar skrev sig vanligen Dyckert. En stamfar var Johan Dücker till Wardes, Maholm sn i estland  som levde ännu 1585. Det kanske är denne som är far till lantmätaren Peter Duker? Förnamnet Jon borde komma ifrån Johan eller Jan om han var född utomlands.  
Se vidare G. Elgenstierna Den introducerade svenska adeln, del II, s 374.

2011-12-21, 18:49
Svar #2

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2181
  • Senast inloggad: 2019-02-07, 18:37
    • Visa profil
    • fredriksslekt.se
Revisorn Daniel Dukers sigill hittades vid hans bror, lantmätaren Jonas Dukers bouppteckning år 1795
Tveta häradsrätt FII:11 (1791-1795) Bild 584 / sid 1127  
 

2013-07-13, 16:29
Svar #3

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Jag tog en sväng till Nässjö gamla kyrka häromdagen och passade då på att fotografera den Dukerska gravstenen. Stenen omtalas här på forumet, under Nässjö, men bilder eller avskrift har jag inte sett till. Det blev lite svårt att uttyda allt bara med hjälp av mina foton, men någon annan kanske har lyckats bättre?  
 


 


 


 


 


 


 
 
Södra sidan verkar lättare att uttyda. Peder Jonsson Duuke, hans två hustrur och tvenne söner (med första hustrun?). Jag undrar vad det är för siffror och bokstäver mellan raderna för de båda hustrurnas namn? Kanske H och sedan 77 91 IS 7 och sedan någon vinkel? Norra sidan är svårare, men årtalet längst ner tyder kanske på ett denna sida hör ihop med första hustruns död? Peder gifter om sig 1681 och i mtl saknas någon hustru 1678 och 1680 (dock med hustru 1679!).

2013-07-13, 17:27
Svar #4

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Är det någon som har tittat i arkivet Kammarkollegiet Likvidationsakter i Kammarkollegiet Ämneshandlingar? Här finns serierna Lantmätare t.o.m. 1680 serie A och B resp. Lantmätare efter 1680. I den första finner man Per Duke i vol. 1 serie B, tittar man i SVAR:s skannade volym finner man material kring honom på bilderna 279-395. Sonen Jonas finner man i serien Lantmätare efter 1680, vol. 1.
 
Jag har bara skummat igenom sidorna om fadern ännu, men här finner man en del information. Ett flertal dokument handlar om en skuld som tullinspektor Anders Andersson Hult på Blockhusudden i Stockholm haft till Per Jonsson Duker och hans son Petter Duker, senare omkring 1710 står denna fordran mellan Anders Hults måg, landsbokhållaren/landskamrern Egidius Giers och lantmätaren Jonas Pettersson Duker, Per Jonssons son, som företräder den senares arvingar.  
 
I samband med detta omnämns även att det finns en kapten Henrik Duker i Ingermanland som har arrende att betala för kronogodset Golosittza, men samtidigt att det är oklart hur/om detta angår omskrivna fordran - väl alltså om det finns något nära släktskap mellan kaptenen och lantmätarna? Frågan löses aldrig vad jag kan förstå. Kanske är den kapten Henrik Duker som omtalas identisk med en Hans Henrik D?cker som vid denna tid var kapten vid regementet i Narva och blev tagen tillfånga där 1704. Hans Henrik finns upptagen i Lewenhaupts Karl XII:s officerare och ska tydligen inte vara identisk med en samtida namne ur den grevliga ätten D?cker, som dog 1710 som överstelöjtnant vid Smålands kavalleri. Dessa båda tycks vara sammanblandade antingen av Lewenhapt eller av Arthur Stille i Kriget i Skåne 1709-1710 (nätversion på Tacitus.nu)

2013-07-14, 12:47
Svar #5

Utloggad l_larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 248
  • Senast inloggad: 2019-01-22, 12:40
    • Visa profil
Hej Mattias!
 
Anders Andersson Hult, kanske är det samma person  som jag efterlyser under Släkter, Hult, den 13/11-2012?
 
Där handlar det också om en skuld. Mårten Hack härstammar möjligtvis från Småland och det finns tullare och kamrerare iaf ingifta i den släkten.
 
Mvh Linnéa

2013-07-14, 18:30
Svar #6

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Jo, det kan knappast vara någon annan. Hör gärna av dig om du finner någon koppling till släkten Duker!

2014-12-07, 23:32
Svar #7

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
I Tveta häradsrätt 1668-05-26 appellerar landbofogden Per Jonsson Duuke en dom avseende böter för utsättande av harstockar (tydligen någon form av fällor), där han menar sig vara rätta åkärande i målet och väl därmed att han, eller kanske snarare den frälseman han företräder, borde haft del i de böter om 80 mark som nu tilldömts Olof i Risebo, väl i Öggestorps sn (Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:39 ArkivDigital bild 1050). Målet går vidare till lagmansrätten 1669-06-16 som fastställer häradsrättens dom. Tvisten står här emellan hejderidaren Abraham Slichting som företräds av skogsvaktaren Måns Persson [väl Måns Persson (Engdahl) i Äng, Barkeryds sn, död 1688] och landbofogden/befallningsmannen Per Joensson Duke, på h. Bartel Ruthz wägnar [måste väl vara Barthold Ruuth (1628-1707), adliga ätten Ruuth nr 690, som enligt Jully Ramsay ägde Vassarp i Hakarps sn] (Advokatfiskalen Kalmar län EVIICG:1 ArkivDigital bild 6130-6140).  
 
Är landbofogden identisk med lantmätaren i Runneryd med samma namn? Eller är det två personer?

2015-06-28, 18:34
Svar #8

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Angeånde Per Dukers tidiga förehavanden har jag kanske funnit ytterligare en ledtråd! I Östra häradsrätt 1651-06-03 framkommer en Per Duuk i Boda framför rätten och klagar på ryttaren Jöran Hansson i Boda, som låtit sin boskap gå på Pers åker och fördärvat hans säd. De ska också ha huggit mot varandra och orsakat varandra sår. Vidare värderar en Gudmund i Boda skadan i åkern och en Joen Olsson i Boda beskyller i sin tur Per Duuk för en stöld på dennes åker (Advokatfiskalen Jkpgs län EVIIAAAC:31 ArkivDigital bild 120).  
 
Av grannarnas namn framgår att det är frågan om Boda i Stenberga. Frågan är om Per Duuk skulle kunna vara identisk med vår lantmätare? Boda i Stenberga ligger åtminstone i samma del av Småland (bara några km från) Koljutan (senare Strömsberg) i Nye sn där Per Dukers son Jonas Duker bor.  
 
Å andra sidan finns från första mtl 1642 och fram till mtl 1654 finner man bonden Per Nilsson med hustrun Cecilia Håkansdotter på en av frälsegårdarna i Boda. På hösttinget 1654 och med fortsättning på vårtinget 1655 finns ett mål där Peder Nilsson anklagar Sven Enhörning, på vilkens frälsehemman han bott i Boda, Stenberga sn, i samband med att Enhörningen sagt upp honom från hemmanet även tagit hans säd. Peder tycks få tillbaka sin säd genom en förlikning. Per Nilsson kallas dock aldrig Duuk. (EVIIAAAC:31, ArkivDigital bild 1020-1030 och 1140).

2015-06-28, 23:34
Svar #9

Utloggad sebe

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 177
  • Senast inloggad: 2019-02-13, 19:20
    • Visa profil
Per Jonsson Dukes karriär som lantmätare kan följas i de geometriska kartorna. De tidigaste kartorna där han omnämns är från 1640. Han var huvudsakligen verksam i Jönköpings län, men det finns även några kartor från Östergötland som bär hans namn. http://riksarkivet.se/geometriska  
På en karta (P3:234-235) från Vartofta härad omtalas ”Larß Dukes gårdh skatte”.Något känt om denne Duke?
 
(Meddelandet ändrat av sebe 2015-06-29 18:28)

2015-08-03, 03:10
Svar #10

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Bland Vadstena bouppteckningar fann jag nu ikväll åtskilliga dokument kring delningen av Jonas Dukers egendom i Vadstena (Vadstena rådhusrätt och magistrat FII:3 s. 520-560). Jonas Duker skriver själv till Vadstena magistrat om en kommande delning mellan hans söner Petter och Karl Duker daterat i Runneryd 1733-10-08. I detta brev finns hans och hustruns sigill bevarade. Sigill finns häribland dokumenten även för sonen Petter i ett brev daterat i Vadstena 1734-08-31. Tidigare i ett brev till magistraten, daterat Runneryd 1733-08-23, uppges hur sonen Karl Duker disponerat Jonas två stadsgårdar i Vadstena i fem års tid sedan 1728, men att han beklagar sig över att Karl har åsidosatt underhållet. Här finns även kopia på ett testamente efter Jonas Duker (eller åtminstone de delar av testamente som avsåg egendomen i Vadstena), originalet daterat Runneryd 1716-05-25, uppläst på Tveta häradsting 1717-02-23 och intecknat i protokollet i Vadstena på ordinarie rådstuga 1721-02-20. Efter Jonas död i maj 1734 förstår man att hans änka och Petter besöker Vadstena där brodern lever. Med delningen följer dock en tvist mellan bröderna Petter och Karl Duker och därmed en omfattande brevväxling mellan sönerna (eller deras fullmäktige) och magistraten. Sista dateringen är Vadstena 1735-09-18. Det framgår också att tvisten är uppe i Göta hovrätt!
 
Med delningen framgår att Duker ägde två bebyggda stadsgårdar i Vadstena och några jordstycken hörande till staden. I huvudsak tycks detta överensstämma med den mark som på Ekeboms karta från 1705 över Vadstena (Lantmäteristyrelsen D121-1:4) noteras vara Sven Perssons arv. Den gård som uppges ligga i hörnet av gamla torget, måste vara kartans nr 186 och är väl där Mormors källare ligger idag (eller låg - det var ett tag sedan jag promenerade omkring i Vadstena). Gården vid Hovslagargatan, kallad Bosgården eller Bossagården är nr 195 på kartan, denna upptas av Claes Westling i sin bok Småstadens dynamik från 2002 (s. 40-41).
 
I och med detta fynd fann jag också handelsman Karl Duker med familj i hfl 1734(?) under Hovskvarteret men alla strukna och noterade som avflyttade. Vigselnotis för Karl Duker och Katarina Maria Lithelia finns från 1729-02-14 i Vadstena (CI:3 s. 41) och jag hittar födelsenotiser för sju barn åren 1730-36. Sista livstecknet tycks vara dödsnotisen för yngsta dottern. Nicolaus Lithelius hette kyrkoherden i det närbelägna Hagebyhöga 1699-1706. Kanske är det en dotter till denne som Karl gifte sig med.
 
Jag kan också konstatera att Karl och Petter är de enda barnen som omtalas här i Jonas Dukers andra barnakull. I mtl i Runneryd finns en son Sven antecknad åren 1723-1727. Han saknas alltså i dokumenten. Kopian på testamentet från 1716 omtalar inga namn på några barn eller deras antal. I Örnbergska samlingens släktträd för Duker noteras även en Sven som ska ha dött av vattenskjuka (Släkter på C-E, SVAR bild 414), även om släktträdets uppgifter i flera fall är direkt felaktiga. Jag har inte noterat någon födelsenotis för Sven, men med tanke på Helenas Halls faders namn passar väl en sådan hursomhelst bäst in i Jonas andra barnakull. Noterbart är också att Nässjö saknar dödbok åren 1728-1731.
 
Önskvärt vore att finna reda på vart Helena Hult tog vägen som änka, liksom Karl Dukers vidare öden.

2015-08-03, 03:16
Svar #11

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Angående Lars Dukes gård i Vartofta härad noterar jag att det enligt SVAR:s bouppteckningsregister finns en borgare Lars Duke omtalad i en bouppteckning från 1687 i Uppsala rådhusrätt och magistrat FIIa:1 s. 217. Något att leta vidare kring, kanske?

2015-08-06, 23:14
Svar #12

Utloggad gert_påhlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 337
  • Senast inloggad: 2016-01-30, 22:13
    • Visa profil
    • web.telia.com/~u41014270/
Carl Duker blir gästgivare i Nyby, Väversunda församling, men dör bara några år senare nämligen 15/2 1738 där. Hustrun Catharina Maria Lithelia född 24/7 1704 i Kvinneby, Skeppsås församling, död 16/8 1768 i Nyby, Väversunda, dotter till studiosus Petrus Lithelius (död 1705, ihjälstucken av en värja av fältskären Damm)och h.h. Maria Zingelman (omgift med handelsmannen Hans Krijk i Vadstena) Catharina Maria var omgift 11/3 1739 med gästgivaren Hans Bengtsson Lindroth, född cirka 1711, död 2/4 1771 i Nyby, Väversunda, de får 5 barn tillsammans.
 
Mvh
Gert Påhlsson

2015-08-07, 17:54
Svar #13

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2181
  • Senast inloggad: 2019-02-07, 18:37
    • Visa profil
    • fredriksslekt.se
Tack Mattias och Gert för informationen om Duker
 
Min ana ryttare/rusthållare Lars Gustavsson i Snuggarp, Forserum (F) Hans syster Gunilla var gift med lantmätare Per Duker (1616-1698)

2015-08-08, 15:36
Svar #14

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Tack Gert för dina uppgifter! Jag har nu tittat närmare på Karls barn. Katarina Marias Lithelias bou finns i Dals häradsrätts arkiv FII:2 s. 1069, och där upptas fyra efterlevande barn, varav tre även är Karl Dukers. Det överensstämmer med de tre barn som inte dött i späda år på 1730-talet i Vadstena:  
1) Helena Maria Duker (1730-1798). Gift med Isak Månsson (1739?-1798) i Råby, Ödeshög (E), där de finns åtminstone 1763-1769. Isak bor sedan åtm. 1787 i Vadstena och tituleras vid sin död jordägare i Nyby.  
2) Kristina Duker (1733-1774). Gift med Jonas Beckström, skomakare och borgare i Hjo (R). Enligt en flyttningslängd i Norra Fågelås (R) kom Kristina till Hjo (under rubriken ex ecclesia) från Åby i Östergötland, väl Stora Åby sn (Norra Fågelås B:1 s. 74).
3) Sven Petter Duker (1735-1787). Rusthållare i Bårstad, Rogslösa (E). Gift med Katarina Nilsdotter.
 
Jag har inte lyckats finna vigselnotiser för någon av dessa tre! I varje fall tycks de inte ha gift sig i Nyby eftersom vigselnotiser saknas i Väversunda och Rogslösa.
 
En intressant sak finner man i Ödeshögs hfl 1766-75 för Råby. Hos Isak Månsson och Lena Maria Duker, på högra sidan av uppslaget, finns en dotter Stina Kajsa Berggren som är 12 år äldre än sonen Johan Gustaf (den senare är född 1763 så Stina Kajsa bör vara född 1751). Efternamnet och åldern talar för att modern haft ett tidigare äktenskap. Eftersom jag (väl liksom flera andra här) är ättling till Lena Marias faster Annika Duker är ju detta särskilt intressant, med tanke på att Annika var gift med föraren Birger Berggren (1686-1778). Om Annikas brorsdotter funnit en första make i Birgers familj, så kunde vidare forskning i så fall kanske hjälpa till att bidra till kunskap om denne Birgers ännu (i alla fall av mig) olösta ursprung!

2015-08-08, 23:24
Svar #15

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Då har jag hittat två av tre vigselnotiser i Ödeshög (ju annexförsamling till Stora Åby!). Lena Maria Dukers 1762 och Stina Dukers 1769. Det står alltså därmed klart att Lena Maria Duker tidigare var gift med hovsmeden och hovslagaremästaren Petter Berggren, bosatt i Kråketorp, Ödeshög (E). Berggren finns som hovslagare i Kråketorp i mtl 1747-1761, i mtl 1762 finns här i stället Berggrens änka. I mtl 1747-49 står Berggren som ogift. I gmr 1753, 1759, 1760 och 1761 för Östgöta kavalleriregemente (föregångare till Andra livgrenadjärregementet) finns Berggren som hovsmed vid Vadstena kompani, i den första och den sista av dessa framgår att han antagits 1745-12-29 och dött 1761-01-25. I dottern Stina Kajsas födelsenotis från 1750 finns bland dopvittnena gott om folk från Gränna och här finns också en jungfru Helena Berggren. Berggren är ju ett efternamn som används bland borgarna i Gränna (kanske av mer än en familj), och titeln jungfru antyder kanske en mer borgelig bakgrund. Någon vigselnotisen från 1749/1750 har jag dock inte funnit ännu (den finns i varje fall inte i Gränna).  
 
Det kan annars noteras att det finns ett flertal andra hovsmeder med namnet Berggren i Östergötland. I gmr 1733, 1739, 1741, 1744 och 1753 finns en annan Petter Berggren vid Östgöta kavalleriregemente, men istället vid överstelöjtnantens kompani. Han avskedas 1753-03-17 samtidigt som hans son, hovsmedsgesällen Anders Berggren, blir antagen på samma tjänst. Denne Petter Berggren kan alltså knappast vara identisk med Petter Berggren i Kråketorp. Jag är osäker på vilket fördelshemman hovsmeden vid överstelöjtnantens kompani tilldelats. Kanske någon som vet? En annan hovsmed i grannskapet är en Anders Jonsson Berggren på ägorna till Stava, Ödeshög (E). Han omnämns som hovsmed i sin vigselnotis 1788 och i dödnotisen 1797. Annars har jag bara sett att han omtalas som smed. Arne Ivarsson menar att Anders är identisk med en smed Anders Berggren på Kopparps ägor som omtalas 1785-86 i samband med ett lägersmål, och att han skulle vara son till ryttaren Jonas Berggren i Munkeryd. Vi rör oss här hela tiden i Ödeshögs södra del i Holaveden, på gränsen ner mot Gränna socken. Frågan är om det finns något släktskap mellan alla dessa berggrenar, men det tycks åtminstone föreligga en ganska stor skillnad på socio-ekonomisk nivå mellan Anders Berggren och Petter Berggren i Kråketorp (för Anders Berggren se Ivarssons sammanställning Stavabygden - gränsbygden från 2011).

2015-08-15, 07:27
Svar #16

Utloggad quhr

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 660
  • Senast inloggad: 2019-02-19, 10:16
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Under släktnamnet Duker, postat måndagen 03 augusti 2015 - 03:16, nämns Lars Duke i Uppsala.
 
Lars Andersson Duke är en ung man, tjänare hos Jean de Valois d.ä. och ännu ej borgare 1681-03-12 när ett kontrakt uppvisas i rådhusrätten där Lars köper det gods som finns i Jean de Valois bod för 2.565 daler och 1 öre kopparmynt. Borgared avläggs 1682-05-13 med löftesman Jean de Valois.
 
Lars är gift senast 1687-04-30 med Margareta Schobert, dotter till Casper Schobert. Samma år den 18 juli sägs Lars sinnad att resa till Tyskland och begär en attest. Hustrun meddelar den 2 september att mannen flyktat till främmande land för sina kreditorer.
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:688 (1681-1681) Bild 300 / sid 25 (AID: v420505a.b300.s25, NAD: SE/RA/42042202)
Uppsala rådhusrätt och magistrat, domböcker, SE/ULA/11661/AIa:12 (1682)
Uppsala rådhusrätt och magistrat, domböcker, SE/ULA/11661/AIa:15 (1687)

2015-08-15, 09:56
Svar #17

Utloggad quhr

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 660
  • Senast inloggad: 2019-02-19, 10:16
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Duke
Anders Larsson Duke är länsman i Hagunda härad, Uppland och senare (1683) krögare vid Läby bro, Ulleråkers härad. Han är gift med Ingeborg Persdotter och de har sönerna Per och Jonas båda i lära hos bokbindaren Bengt Larsson Turing i Uppsala, under Bokbindareämbetet i Stockholm.
 
Per Andersson Duke sägs född i Ramsta, bördsbrevsansökan 1689-06-25 i Hagunda härad, i lära 1683-1689. Senare vid Gardet i Stockholm, dödad av skräddaren mäster Hans Ryman 1699?. Per är gift med Regina Keiser.
 
Jonas Andersson Duke sägs född i Västerläby, Ålands socken, i lära 1687-1691. Burskap i Härnösand 1703-08-15 till 1708-12-01. Sägs vid hustruns död vara underfyrverkare. Jonas är gift 1694-08-19 i Jakob och Johannes församling, Stockholm med Regina Pabst som begravs 1710-09-24 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Sonen Christianus är inskriven i Gävle Trivialskola, Class Secundum 1717-09-22. Fadern sägs vara salig bokbindaren i Stockholm Jonas Duke.
 
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län EXIe:698 (1689-1689) Bild 2980 / sid 292 (AID: v420515a.b2980.s292, NAD: SE/RA/42042202)
Kungliga Biblioteket i Stockholm, Bokbindareämbetet i Stockholm, Bördsbrev, B 591:35
Kungliga Biblioteket i Stockholm, Bokbindareämbetet i Stockholm, Protokoll, B 591:19  
Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, Kriminalmålsprotokoll, huvudserie, SE/SSA/0138/A 2 a/32 (1699), s. 1113, SVAR
Härnösands rådhusrätt, domböcker, SE/HLA/1050019/AI/16 (1703) och SE/HLA/1050019/AI/21 (1708)

 
(Meddelandet ändrat av Quhr 2015-08-15 10:05)

2015-08-15, 21:51
Svar #18

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Tack för informationen Karin. Intressant med andra dukrar, oavsett om det nu finns ett släktskap mellan dem eller inte!

2015-08-16, 15:11
Svar #19

Utloggad mattias

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Jag har nu åter granskat gravstenen på Nässjö gamla kyrkogård, bl.a. efter att ha besökt den igen i sommar. Jag vågar mig nu på en återgivning av texten, även om den exakta återgivelsen ibland är något osäker. Så här läser jag den, de mer osäkra tecknen eller passagerna har jag satt inom hakparenteser. Överallt i texten finns ligaturer (vilka jag har löst upp och inte brytt mig om att särskilt återge här nedan).
 
Norra sidan
THE RETTFERDIGAS SIÄLAR ÄR
  • / UTHI GUDS [HAND] OCH INTHET / DÖSQUAL [KOMMER VID] THEM / FÖR THE OFÖRSTÅNDIGE SÜNE / THE SÅSOM THE DÖDDE OCH / THERAS AFLIDÄN[E] [WA]RDER RÄC[K] / NADTFÖR EEN [PINA] OCH THER[AS] / AFFERD FÖR IT FÖRDRF MEN / THE ÄRO I FRID.

 
Över texten tycks finnas de undre hälfterna av ett antal lite större bokstäver. Stenen skulle då vara skadad i toppen, vilket också antyds av södra sidans övre bildframställning. Bokstäverna skulle möjligen kunna utgöras av två monogram alternativt förkortningen IHS, upprepad två gånger.
 
Under texten finns två rundlar, den ena visande något heraldiskt vapen eller emblem, och den andra visande en dödskalle. }
 
Under rundlarna står ANNO 1678
 
Södra sidan
HÄR UNDER LIGGER BEGRAFUEN / FORDOM LANDTMÄTARE ÖFUER / IÖNEKIOPINGS LÄHN DHEN EHRE / BORNE OCH UÄLBETRODDE PEDER / IONSON DUUKE / SAMPET HANS KIÄRÄLSKELIGE / HUSTRUOR OCH DÜGDERIKE MATRO / NER HUSTRO KARIN PEDERSDOTTER / Ao 77
  • (vinkel?) / OCH HUSTRO GUNNIL A GUSTAFS / DOTTEIR / OCH MED DHEN FÖRÖRSTA HUSTR / UN AVLAT TUENNE SÖNER

 
Över texten finns en skadad bildframställning. Under texten finns en krans med inskriptionen P DUUK, där P:et är snirkligt utformat, närmast som ett kombinerat P och D.
 
Raden som börjar Ao 77 är svår att läsa och är infogad mellan två egentliga rader, under bokstäverna DOTTER i Pedersdotter, som är något upphöjd från den ovanstående radens bas. * i återgivningen ovanför ersätter några tecken - snarast 91ISE (eller möjligen 01ISE, där de första två tecknen i så fall är något upphöjda). Efter tecknen följer en vinkel som fortsätter ut i kanten och kan ha varit en del av något större tecken (typ första halvan av ett spegelvänt N.
 
Norra sidan av stenen återger alltså ett bibelcitat, Salomons vishet (Vishetsboken) 3:1-3 med ett följande årtal 1678. Södra sidan ger oss sedan några personuppgifter. Även om jag inte förstår alla siffror och bokstäver i den korta raden under Karin Pedersdotters namn står det klart att här finns ett årtal 1677. Det rimliga är väl att stenen (kanske dess ena sida) höggs 1678 efter Karins död 1677 (kanske i samband med en sen begravning, kanske huggen och levererad först några månader efter hennes död). Gravstenen kan sedan ha kompletterats med en inhuggen text på andra sidan efter Peders Dukers död.  
 
Uppgiften om två söner i första äktenskapet gör det rimligt att man kan stryka den med största sannolikhet (bl.a. av Örnberg) konstruerade sonen Peter. Jag har inget som antyder att någon sådan skulle ha funnits. Enda tvivlet utgör kanske dopvittnet mons. Petter i Runneryd i Nässjö födelselängd 1695. Rimligen är denne identisk med Jonas Dukers lärling fr.o.m. 1692, Petter Bursie, som också finns som dopvittne i Nässjö några år senare med hela sitt namn utsatt.

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna