Omkring prosten Pehr Elfvendahl finns mycket roligt att berätta (läs nedan). Men prostens gren av släkten med namnet Elfvendahl klarade bara ett par generationer innan namnet försvunnit. Namnet kommer av Elfvdals härad som var benämningen på denna delen av Värmland.
Idag finns det två familjer som bär namnet.
Den ena som stammar från trakterna av Ekshärad/Östra Tönnet/Ljusnäs/Norra Värnas i Värmland (som jag tillhör) och den andra som stammar från Föllinge/Östersund. Det finns inga kända band mellan dessa två familjer.
-----------------------
Ur Karlstad stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar, Anders Edestam, Karlstad 1970, vol 2, p. 157-158.
PEHR ELFVENDAHL. 1820-1844.
F. i Busterud (skall vara Basterud, TL), E., 1762 28/3, son till bonden Per Halvardsson och Kerstin Olsdotter. Inskr. i Karlstads skola 1779 och i gymn. i dec. 1781, stud. i Lund 1786 4/2, disp. 1792 20/6 (De beta pabulari. Pres. Carl Fredrik Fall?n) och pro gradu 1793 1/6. (De fontibus acuminium. Pres. Joh. Lundblad), fil. mag. s. å. 22/6, presiderade vid disp. i Lund 1796 20/4, präst- och pastoralex. s. å. 10/12, prv s. å. 12/12 på kallelse till sockenadj. i Råda och Sunnemo, konsistorienotarie 1808 20/2, tilltr. s. å. 1/5, km i Nyed 1813 27/2, tilltr. 1814 1/5, kh i E. 1818 18/9, tilltr. 1820 1/5, honor. prost s. å., kontr.-prost i Kils kontr. 1824 18/10 och, efter dettas delning, i Älvdals kontr., avsked från prostbefattningen 1837 1/2, jubelmagister i Lund 1844. Död i E. 1844 9/8 som stiftets senior.
Åtskilligt tyder på att hemmet var fattigt. Sent började P. E. läsa, och under lundatiden var han hänvisad till att som informator finansiera sina studier. Ett brev, som han skrev till sin äldsta dotter 1818 3/11, ger en inblick i hans ställning närmast efter studentexamen: Jag påminner mig . . . att jag för jämna 32 år sedan på denna dag kom från Lund till Halland på kondition. Jag ägde då icke det nödvändiga, ingen bekant på stället, var långt skild från alla bekanta och vänner, ägde icke det jag kunde luta mitt huvud under, ingen utsikt för framtiden utan idel mörker. På detta ställe var jag 3 år med 25 rdr i lön och besparade dock så mycket, att jag kunde leva därav en termin vid akademien.1) Han skall i några år ha varit informator för sedermera lantmätaren Jonas Hansson Lindskog. 2)
Hans avhandling om Knutsgillet i Malmö förskaffade honom inträde i samma gille och, vad som var av större betydelse, den gav honom befrielse från annat specimen för pastoralex. Däremot misslyckades han alldeles, när han 1816, vid 54 års ålder, med stöd av denna samt ett vackert kandidatbetyg med fyra laudatur sökte lektorat. DK ansåg, att det förra saknade vetenskapligt värde och att det senare föråldrats tilllika med honom. Av intresse är, att biskop Bjurbäck under detta ärendes första behandling yttrade, att han under enskilda samtal lärt i P. E. värdera en man av en sund och träffande urskillning samt av en icke ytlig kunskap uti åtskilliga vetenskapsgrenar.3) När P. E. anförde besvär över DK:s utslag, skedde det i sådana ordalag, att biskopen ansåg sig ha blivit tillfogad en skymf i ämbetet och erinrade P. E. om att denne åsidosatte sin prästed, vari han lovat att sin biskop tillbörlig ära bevisa.
Sin kh-befattning skötte han med nit och praktiskt handlag. Han ivrade för sjukvård och förbättrad hjälp åt de fattiga samt bekämpade spritmissbruket. Mycket intresse ägnade han åt folkundervisningen. Han genomdrev beslut om anställande av en lärare, som i olika delar av socknen undervisade efter växelundervisningsmetoden, och för att de fattigas barn inte skulle behöva utebli från skolan, anslog han till deras understöd sitt eget sädestionde av fyra gårdar.4) I en äldre släktbok återfinnes följande: Han var den förste som satte potatis, en kanna, och sådde höstråg, en kappe, i övre Älvdalen, vilket väckte stor förundran och förfäran, ty 'att vördig prosten av den myckna lärdomen blivit vriden, det kunde man tydligt se, då han, tvärtemot naturens lagar, sådde i augusti ena året med förhoppning att skörda det andra året', men då rågen om våren var grön och vacker, växte, sköt ax och gav kärna och mjöl, då blev en allmän beundran och från den stunden var prosten Elfvendahls rykte 'som den lärdaste och klokaste man' för alltid stadgat i Älvdalen, sedermera gav E. på sina husförhör upplysning och råd angående användning av dessa växter och delade ut av sitt lilla föråd . . . sättpotatis . . . och sädesråg till sina sockenbor - år efter år allt mera - och hade glädjen att på sista åren av sin levnad se båda delarna ehuru sparsamt odlade inom Älvdalen. Hans hustru var en mycket duglig, enkel och välgörande fru, sällan såg man henne och döttrarna bära andra klänningar än hemvävda av hemspunnet och hemfärgat garn, prosten och adjunkten buro vardagskläder av hemvävt blått vadmal, sönerna likadant mörkgrått, varje söndag och högtidsdag voro alla fattiga, som bevistade dagens gudstjänst inbjudna till middag i prostgården, och ingen fattig gick därifrån utan att först vara mättad och fått litet mat med sig.5)
G. 1799 m. Esther Robsahm, f. i Vissboda, Lerbäck, Örebro l., 1778 24/3, död i E. 1831 16/8, dotter till brukspatronen Carl Magnus R. och Anna Elisabet Geijer. Barn: Maria Elisabet, f. i Råda 1800 16/11, död i Södertälje 1880 14/1, g. 1818 16/5 m. bergsvetenskapsmannen, titulärbergmästaren Jacob Henrik af Forselles, f. på Strömsfors bruk i Nyland, Finland, 1785 27/12, död i Stockholm 1855 13/6. -Per Magnus, f. i R. 1802 18/9, död i Molkom, Nyed, 1818 10/10 av vådaskott vid rengöring av en bössa. -Christina Lovisa, f. i R. 1804 19/12, död 1892 1/4, g. m. km i Dalby Johan Petersson. -Carl Eberhard, f. 1808 4/5, fil. mag., rektor för Åmåls skola, död i Å. i kolera 1866 13/8. -Anna Sofia, f. i Karlstad 1812 23/10, död på Vingäng, Dalby, 1878 25/6, g. i E. 1831 20/8 m. fänriken, sedermera löjt. vid Värmlands reg:te Vilhelm Edgren, f. i Vagge, Jösse Ny, 1809 15/3, död på Vingäng, Dalby, 1895 21/9. -Knut Olof, f. på Berg, Nyed, 1816 7/8, död i Uppsala som student 1838 23/11. -Ester Jacobina (Bina), f. i E. 1822 2/5, död i Uppsala 1906 6/11, g. 1844 8/9 m. överjägmästaren i Värmlands län, hovjägmästare Herman Adolf Falk, f. på Risäter, Råda, 1785 15/12, död därst. 1865 21/11, i hans 2:dra gifte (g. I:o på Sjögränd, Råda, 1811 20/10 m. Brita Christina Geijer, f. på Uddeholm, Råda, 1790 28/6, död på Risäter 1842 23/5, dotter till disponenten på Uddeholm Carl G. och Anna Sofia Lundstedt).
Tryckta skrifter: De convivio Saneti Canuti Malmogiensi, diss., pres. och förf. P.E., resp. Olaus Sund?n, Vestro-Gothus, Lund 1796, 20 s. -Projekt till skolinrättning för allmogens barn i Råda socken i Elfdalens pastorat. (I Värml:s hushållningssällskaps handlingar 1804, Carlstad. 1805.)
1) Brom. mskr. 2) Ekstrand, ur lantmätarnas liv. Samlingar i landtmäteri III. Sthlm 1902, s. 54. 3) DKKM 1816. 4) Brom. mskr. 5) B.J. Geijer, Bengt Gustaf Geijer till Uddeholm och hans ättlingar. Malmö 1899, s. 52.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy