Gatzman / Gasmann

[Oddbjørn Johannessen]

En av mine aner, Gillius Gatzman (d?d 1676), drev Bråfalls jernhytte i Silvberg fra ca. 1634.  Jeg har relativt god oversikt over hans n?rmeste etterslekt.  Min linje går fra hans s?nn, Hans Giliusson Gatzman/Gasmann, som rundt 1790 flyttet til Norge.
 
Jeg kjenner til det meste av den litteraturen som er skrevet om Mäster Gillius i Bråfall, men er interessert i synspunkter på hans opphav.  Hans patronymikon har kanskje v?rt Giliusson, men det er usikkert.  En G. Gilliusson er nevnt i Risshyttan, Silvberg 1614 - men det er uvisst om det her er noen genealogisk relasjon.  
 
Fornavnet Gilius trekker mot et mulig vallonsk opphav, mens Gatzmann h?res tysk ut.
 
Jeg er også interessert i hvem som kan ha v?rt Gillius Gatzmans 1. hustru - for han har åpenbart v?rt gift to ganger.  Hans 2. hustru var Margaretha Zachariasdotter (d?d 1673).
 
Mvh
Oddbjørn Johannessen

[Oddbjørn Johannessen]

I avhandlingen JORD OCH GÄLD av Maria Ågren (Uppsala 1992) er det i en fotnote s. 200 referert til Carl Sahlin GRÄNGSHAMMARS OCH ULFSHYTTANS BRUKSEGEDOM (Stockholm 1904), s. 28ff og s. 56.  Det saken gjelder, er antakelig Gatzman-familiens problematiske gjeldsforhold til eieren av Grängshammar bruk 1688, fru Boij.
 
Er det noen som har tilgang til Sahlins bok og kan referere hovedinnholdet på de nevnte sidene vedrørende Gatzman?
 
Mvh
Oddbjørn

[Oddbjørn Johannessen]

I Gottfrid Hillerströms EN BOK OM SILVBERG finner vi en G. Gilliusson (Giilesson) nevnt flere steder:
 
s. 32:  (Backegårdstorpen) Där bodde i början av 1600-talet en G. Giliusson, som blev delägare i hyttan och hammarsmedjan i Risshyttan.  Denne var antagligen i släkt med Gillius Gilliusson Gattsman, hyttbyggaren och inbrukaren i Bråfalls hytta.  Inspektor Gilliusson flyttade på gamla dar upp till Backegården, där han avled 1689.
 
s. 37:  (Risshyttan) ...hammaren ägdes (1614) av Knut Olofsson i Källarbo, smeden Göran Andersson i Smedebo och G. Giilisson på Östra Silvberget, kanske den samme Giliusson som byggde hyttan i Bråfall.
 
s. 79:  (Bråfall)  Det er möjligt att Gillius Gattsman var tysk, för de hyttor som han byggde var av den tyska typen med åttekantig pipa.
 
s. 80:  (Bråfall)  En av de förste som någon längre tid bodde vis Bråfall (från 1630-talet), var den förut omnämnde Gillius Gilliusson Gattsman, som kom till Norge i början av 1600-talet.  I Tuna kyrkbok omnämnes han under namnet Egillius i Bråfall.
 
-----------------
 
Som vi ser, er det noen inkonsekvenser i Hillerströms framstilling.  G. Gilliusson omtales både som en mulig slektning av og som muligens identisk med Gilius Gattsman i Bråfall.  Det kan vel neppe ha vært samme mann.  Dessuten har ikke Hillerström registrert at Gilius Gattsman/Gatzman (Gasman) døde allerede i 1676.  Den Gillius Gilliusson Gatzman som døde i Backegården 1689, var hans sønn.  Noen år tidligere hadde han en periode vært bosatt i Bommarsbo, Norrbärke.
 
----------
 
Gilius Gatzman er ellers nevnt i Karl Kilboms VALLONERNA, s. 368:
 
Gillius Gasman, Bråfallet, Dalarna, Masugn - Uppbyggd av G. Gasman 1637.  Priv. 7. 4. 1638.
 
Gillius Gasman, Bråfallet, Dalarna, Järngruva - Priv. 19. 10 1641.
 
I boken omtales også en Anders Gasman (mulig slektning?):
 
Anders Gasman, Älthammar, Uppland, Hammare - '...till dess en benämnd And. Gasman densamma sig tillhandlat och 1636 äro uppbyggt'.
 
Anders Gasman, Anthammar, Uppland, Hammare - '...förbättrades 1639 av A. Gasman'.
 
--------------
 
Alle kommentarer, korreksjoner, tilføyelser er velkomne!
 
Mvh
Oddbjørn

[Leif Stenberg]

Vid arkeolgiska utgrävningar i Bråfall år 2005 har man gjort kol-14 dateringar av lämningarna efter gammal järnhantering och daterat dem till perioden från  1300 talet - till första  halvan av 1400 talet,  så Bråfall är uppenbart äldre än ni antagit ovan.

[Oddbjørn Johannessen]

Interessant, Leif!  Det jeg ellers har lest, er at første gangen Bråfalls järngruva er nevnt i bevarte skriftlige kilder, er år 1440.  Kilden til denne opplysningen er heftet Gruvor i Silvberg av Gunnar Dicander (Silvbergs Hembygdsförening 1997/2000).  Der hevdes det også at Bråfallsgruvan är den äldsta skriftligt belagda järngruvan i Tunabygden.
 
Mvh
Oddbjørn

[Oddbjørn Johannessen]

Gilius Gatzman er også interessant rent navnhistorisk.  Opphavet til den første Gilius Gatzman (død i Bråfall, Silvberg 1676) er altså ikke kjent, men slektsnavnet (Gatzman/Gatsman/Gasman) kan vel tyde på et tysk opphav?  Hva så med Gilius (Gillius/Egillius)?  Hvor vanlig var dette navnet utenfor vallonernes krets i Sverige på 1600-tallet?
 
Mvh
Oddbjørn Johannessen

[Oddbjørn Johannessen]

Jeg har klippet nedenstående innlegg fra Tillfällighetsfynd.  Er det noen som kjenner til den nevnte personen:
 
Ort:    
Källa:  Värmland, Nyed, F:1  
År:  1729  
Fynd:  Dito begrovs en resande man från Norge, Mattias Hansson Gadtzman, som var blind och ämnat sig till Loka källa. Blef död sedan han undfångit sig herrans nattvard i Getabol.  
   Meddelat av Annika Svensson 06 juni 2003 kl 23:04  
 
 
Mvh
Oddbjørn Johannessen

[Oddbjørn Johannessen]

Jeg oppdaterer denne tråden - først og fremst for nok en gang å fokusere på navnet Gillius Gatzman med tanke på et mulig opphav.  Gatzman peker vel - som allerede nevnt - i tysk retning.  Men hva med Gillius?
 
Mvh
Oddbjørn Johannessen

[Oddbjørn Johannessen]

Det finnes en hypotese (visstnok lansert av Carl Sahlin) om at Gillius Gatzman skal ha vært tysker på farssiden og valloner på morssiden - men jeg har ikke sett noen kildebekreftelse på det.

[Katarina Sohlborg]

Katarina vb 1702-03-16:
 
Jonas Pettersson Gatzman, född i Kopparberget, hans förra hustru Brita Hindriksdotter död för 1 år sedan i Ladugårdslandet och där begraven, hans wittne är Eric Swänsson och änkan hustru Anna Haraldsdotter född i Östergötland, hennes förre man Anders Eriksson Gardeskarl död vid Narva, enligt attest d. 20 feb 1702.
 
Källa: Katarina CI:9 (1701-1705) Bild 102 / sid 99 (AID: v86986.b102.s99, NAD: SE/SSA/0009)
 
mvh Katarina