Kott / Koott / Kota / Kote

[Kurt Karlsson (Kurtk)]

Har någon ytterligare upplysningar om nedanstående Vallentin (Fallentin) Kott/Koott/Kota/Kote? Han är en av mina anfäder (i tolfte generationen) om hans dotter (som förmodas) var gift med Lasse Hansson (vars familj givetvis också är intressant).
 
Nedanstående hämtat ur prosten Matts Åmarks skrift ”Åbyfäderna och Västergården”:
 
Lasse Hanssons tidigare öden liksom hans härkomst äro okända. Vallon eller nederländare tycks han dock icke ha varit. så kan dock möjligen ha varit förhållandet med hans hustru. När han befullmäktigades att vara konungens fogde vid Österby, ägde och bebodde han Käbbo i Films socken, vars område gränsade till den dåvarande, Kronan tillhöriga Österby gård. Ägare till Käbbo var dock egentligen Lasse Hanssons hustru. Hennes namn återfinnes ej i dåtida handlingar, men det finns en viss sannolikhet för att hon varit dotter till lodsmeden Vallentin Kott, som vid Österby och Dannemora haft egen hytta. Att döma av namnet bör han ha varit nederländare. På 1580-talet hade denne Vallentin Kott en egendomsaffär med den för misstänkt andel i Erik XIV:s död på Örbyhus illa beryktade Philip Kiern, slottsfogde i Konung Johans tjänst. Enligt Upplands lagmansdombok 3/2 1586 hade Vallentin Kott, namnet här skrivet Fallentin Koott, till Philip Kiern för 68 daler sålt en egendom om 7 öresland jord. I protokollet sägs om Koott, att han var en fremmande man, Något som antyder, att han var en från utlandet hit inflyttad man, varifrån har dock ej kunnat utrönas. Den nämnda hyttan drevs sannolikt efter svärfaderns död av hans måg Lasse Hansson, och hyttan liksom hela Käbbo ville Kronan åt, då de gränsade till Österby gård. År 1583 gjorde därför Kronan med Lasse Hansson ett jordbyte. .......
 
Nedanstående hämtat ur Tekniska Museets arkiv:
 
De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider
(intill 1627) av E. W. Dahlgren. 1928. Artikel i tidskriften Med hammare och fackla utgiven av S:t Örjans Gille.
 
Citat sid 7. Rubrik Österby under konungens fogdar och förläningstagare 1548-80
 
Hyttorna voro två, den gamla och den nya, men samtidigt fanns, åtminstone 1553, en hytta med hammare som ej lydde under konungens fogde: denne redovisar nämligen leverans av malm till en hytta på Dannemora berg, som innehavdes av Valentin Kota eller Kote, samt inköp av stångjärn som denne på sin egen kostnad smidt haver
.........
 
Sid 8
materiel. Redan l557 omtalas tillverkning av falkoner (ett slags kanoner), bysseplåtar och lod (kulor), och från och med 1560 redovisar den ovannämnde Valentin Kote i särskild räkenskap för de skott och lod han vid Dannemora berg tillsmidt haver; han levererade detta år till arkliet på Stockholms slott, utom 110 st. lod: smidda enkla falkoneter - 2, falkoner - 3 och falkune barser med tre camrar - 1. Möjligen bedrevs denna tillverkning icke vid själva Österby, ty 1561 kallas Valentin Kote K. M:ts byssesmed vid Vatholms hytta, Han levererade därifrån under de följande åren såväl gjutna som smidda runda lod och krysslod i växande kvantiteter betingade av behovet för krigen under Erik XIV:s tid: 1566 uppgick leveransen till 1233 smidda lod. Men även vid Österby bedrevs en liknande tillverkning av en lodsmed Matts Hwitte eller Witt: en1igt det för honom utfärdade beställningsbrevet d. 23 sept. 1563 skulle han bekomma 30 mark penningar för vart skeppund smidda lod, och vad han uti spannmål och fetalier anammar skall honom uti betalning för förenämnda 30 mark avräknas, Följande år levererade han tillsammans 266 lod till hela, 3/4 och 1/2 kartoger, och d. 21 dec. 1566 utfärdade konung Erik en allvarlig befallning till lodsmederna vid Österby - Lasse smed, Matts Witte och Valentin Kott - att de till följande sommar skulle till det minsta smida tillsammans 3,100 kartogelod. Witte förmådde dock ej till stora arkliet på Stockholms slott leverera mer än 280 lod år 1567 och 359 år l568, varför han vid avräkning sistnämnda år befanns vara skyldig konungen en summa penningar. I ännu större skuld häftade Valentin Kott, som under de båda åren ej smitt mer än 537 lod - vad Lasse smed åstadkommit är icke bekant - och då Valentin krävdes för skulden, undskyllde han sig med att han under två år arbetat på ett ankare - men efter det var så övermåttan stort, sade skeppar Carl, att han intet kunde brukat på K. M:ts skepp, ändock att oftabemälte skeppar Carl hade tillförene själv givit där skampelun uppå. Därför sålde Fallentin Kott samma ankar Mäster Gilius (Packet) för 900 mark, och använde denna summa .samt de penningar han fått i förskott för lodsmidet till att bygga sig en smedja i Hälsingland, där han haver lovat sig härefter vilja hålla på och smidja och samma sitt rest efterkomma och opfylla.
Hans von Lignitz hade som fogde på Österby 1566 efterträtts av Mats Jönsson, men dennes ämbetstid varade blott tre år.1 Måhända var det i följd av lodtillverkningens klena resultat, som Johan III ej längre fann med sin (forts sid 9)
 
1 Angående fögderiindelningen och fogdarna har J Almquists ovan citerade arbete varit förf till ovärderlig hjälp; en stor del av hithörande uppgifter äro hämtade från detta arbete.
 
Sid 9
fördel förenligt att driva bruket för egen räkning. Genom kungl. brev av d. 12 juli 1570 förlänades det jämte en del av Dannemora berg och Vattholma till Gilius Packet Bössgjutare. Att denne ej kom att åtnjuta förläningen under de femton år, för vilka den givits, tyder antagligen på fortfarande ekonomiska svårigheter. Redan ett kungl. brev av d. 22 febr. 1576 förmäler, att K. Mt tillåtit den ovannämnde Valentin Kote, vilken troligen misslyckats även på sitt nya verksamhetsfält i Hälsingland, att han skall bekomma den vattuhammare vid Dannemora berg och eljest hvad hus, som där tillydt, till att där bruka sitt ämbete och där tillsmida uppå sin egen umkost skytt, ankar och lod till K. M:ts behov; skulle husen och byggningarna vara i någon måtto förfallna - vilket antagligen just var händelsen - så borde fogden Matts Månsson i Tierp anbefalla de kringboende bönderna att tillhandahålla byggnadsvirke och dagsverken, så att han i sommar kan komma till att bruka sitt ämbete.
Huruvida detta verkligen skett och om Gilius Packet redan nu fått frånträda sin förläning är icke bekant. Säkert är att fr. o. m. 1580 Österby åter stod under en konungens fogde. Under den närmast föregående tiden synes bruket ha förvaltats av en viss Arvid Jostsson, möjligen för förläningsinnehavarens räkning. Den 15 dec. 1579 sammanträdde på kallelse av konungens kamrerare Gierdt Jönsson en nämnd av tolv personer för att, uppenbarligen med anledning av konungens förestående övertagande av bruket, bese och skatta den byggning och bekostning, som Arvid Jostsson på Österby hyttor, hag och dambyggning gjort haver. Besiktningsinstrumentet inledes med följande ord: det vele vi bekänna och fullkomligen tillstå för var ärlig man, att allt det som förenämnda Gierdt1 byggt haver, det är med all som största flit gjort. Den därpå följande beskrivningen och värderingen av hyttebyggningarna, som ger en ungefärlig föreställning om Österby bruks dåvarande beskaffenhet, lyder:
 
En masugn med alla tillbehörningar för..............120 daler
En nyhammar med all tillbehörning för...............250 daler
En hammar med 3 par baljor och eljest all annan tillbehörning för......400 daler
En stor damm med slutor för....................250 daler
En mjölkvarn med en ny damm med all tillbehör
Item ett hjulverke till en masugn och en dammbänk, desslikes ett bok-
verkshjul för.........................250 daler
                                                                                                  ─────────────
                                                                                                         Summa 1270 daler
 
1 Troligen felskrivning för Arvid
 
 
Fotnot (KK): Gilius Packet. Kanongjutare, artelleriexpert, d. 1575. Packet inkallades1554 från Danzig av Gustav Vasa ... enl Svenska Män och Kvinnor 1949