ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Ljungdahl  (läst 1183 gånger)

2008-02-07, 12:49
läst 1183 gånger

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11820
  • Senast inloggad: 2018-11-27, 15:42
    • Visa profil
Thomas
 
Ta fram originalet till Bou på Uppsala landsarkiv! den kan nog vara intressant läsning.

2008-02-07, 12:58
Svar #1

Utloggad batman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Okki dokki -  
 
Låter spännande. Beställer direkt!
 
Hälsningar
Thomas

2008-02-07, 13:15
Svar #2

Utloggad batman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Beställt!
 
Hälsningar
Thomas

2008-02-12, 17:36
Svar #3

Utloggad batman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Nu är det bekräftat. Enligt bou efter Adolf Fredrik Ljungdahl så är Edla Charlotta samt Augusta Hildegard hans döttrar.  
Nu ska här forskas!  
 
Tack Chris för all hjälp!
(bou var bevittnad av Gevert och Edström)
 
/Thomas

2008-02-12, 19:21
Svar #4

Utloggad izla

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11820
  • Senast inloggad: 2018-11-27, 15:42
    • Visa profil
Spännande Thomas - en helt ny släkt med massor av intressanta människor.

2008-02-13, 11:57
Svar #5

Utloggad batman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Helena Beata Ljungdahl gäckar mig redan. Hennes syskons födelsenotiser har jag hittat i Karlshamn, men inte hennes. Inte heller att familjen har varit borta under en tid så att barnet är född på något annat ställe.
Enligt uppgifter ska ju hon ha varit född 1806. I hfl ser det lite kladdigt ut men jag har sökt i fb mellan 1800 - 1808 utan att hitta henne.
 
Någon som vet när denna Helena Beata föddes?
 
Hälsningar
Thomas

2008-07-25, 11:35
Svar #6

Utloggad batman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 499
  • Senast inloggad: 2012-08-12, 16:54
    • Visa profil
    • www.familjeaktuellt.se samt www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/
Gustaf Fredrik Ljungdahl och hans barn Edla Charlotta och Augusta Hildegard som han har ihop med pigan Anna Charlotta Ek på Setterstorp gäckar mig lite.
 
Utan att ha belägg för detta undrar jag om det kan vara så att han även är far till Anna Charlottas systers - Johanna Ek - barn, Frans Gustaf?
 
Frans Gustaf föds oäkta på Setterstorp 1847-12-22.  
Både Anna Charlotta och Johanna har följt Gustaf Fredrik i många år.  
I bou efter Gustaf Fredrik finns dock inte Frans Gustaf med så där kammar man noll.
Eftersom Frans Gustaf är min ff ff skulle det vara speciellt kul att få reda på vem hans far är.
 
Hälsningar
Thomas

2008-09-27, 22:12
Svar #7

Utloggad maljharbour

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 18:06
    • Visa profil
Thomas Ek,
 
Stort tack för intressanta fakta! Några funderingar kring dina frågor om Gustaf Fredriks barn och syskon:
 
Eftersom Helena Beata Ljungdahl var född 6 november 1806, samma år som hennes mormor Helena Catharina Botin (gift Schwan) dog (känner dock inte till vilken tid på året det inträffade), skulle det ju kunna hända att Helena Beata föddes på en annan ort än Karlshamn, om dödsfallet innebar att hennes mor Anna Beata Schwan (g Ljungdahl) hastigt var tvungen att resa till en begravning eller något annat viktigt trots att hon väntade barn? Kalmar, kanske? Har för mig att familjen Schwan var bosatt där. En bror till Anna Beata var politiker (Hans Niclas Schwan) och bodde gissningsvis i Stockholm - kanske hon var på besök där i november 1806, eller hos något annat syskon?
 
För övrigt står Gustaf Fredrik (f 1794) som far till TRE döttrar på mitt gamla släktträd. De heter Edla, Gustava Charlotta och Hilda. Gustava Charlotta står som gift 1856 med kyrkoherde G. Alexander Johansson (1789-1861) i Svedvi (?). Om mellandottern Gustava Charlotta inte är nämnd i bouppteckningen som du har läst så vet jag inte vad jag skall tro om detta?
 
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 27 september, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 27 september, 2008)

2008-09-28, 01:26
Svar #8

Utloggad maljharbour

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 18:06
    • Visa profil
En sak som kan vara värt att kolla upp är vad som kan ha hänt med de omyndiga syskonen till Gustaf Fredrik efter föräldrarnas bortgång (1816 resp 1818). Familjen bodde då i Mellangården på Fagerhults säteri (vilken socken? vilket län?) och fadern Nils Peter var sedan 1810 inte längre apotekare i Karlshamn. Flyttade Helena Beata (f 6/11 1806) och Samuel Lorentz (f 17/2 1809) till sin farbror Zacharias Ljungdahl i Älghult, eller var det någon av de äldre bröderna, Gustaf Fredrik (f 1794 d 1873?) och Carl Adolf (1796-1868) som tog hand om deras uppfostran? Eller någon i deras mors släkt?
 
Eftersom mina uppgifter (redovisade tidigare) om min ff ff Samuel Lorentz är att han gick i skola först i Örebro och sedan i Västerås, innan han började läsa till präst i Uppsala 1827, ligger det nära till hands att tro att det var brodern i Örebrotrakten (alltså Gustaf Fredrik) som blev hans förmyndare. Detta kan vara ett skäl till att denne inte gifte sig, därför att förpliktelserna mot syskonen hindrade honom från att bilda familj ända tills i slutet av 1820-talet, då han som vi redan vet fick flera barn med sin hushållerska Anna Charlotta Ek.
 
(Mina källor är i första hand handskrivna släkttavlor och släktlistor med kommentarer, skrivna någon gång före 1920. Faktafel i den släktutredningen kan inte uteslutas, eller att jag har tolkat handskriften fel.)

2008-09-28, 13:09
Svar #9

Utloggad maljharbour

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 18:06
    • Visa profil
Efter begrundan av uppgifterna från Thomas Ek om Gustaf Fredrik Ljungdahls döttrar Edla och Hilda, vill jag nu rätta delar av det jag skrev i ett inlägg från januari 2001:
 
i) Nils Peter Ljungdahl (1761-1816). Apotekare i Karlshamn 1791-1810. Bodde i Mellangården på Fagerhults säteri. Gift 1792 med Anna Beata Schwan (1774-1818), dotter till rådmannen (i Kalmar?) Johan Schwan (1727-1799) och Helena Catharina Botin (1734-1806) (av kronofogdesläkten Botin från Bottorp), syster till statsrådet Hans Niclas Schwan.  
 
Barn till Nils Peter:  
 
a) Johan Peter (1793-1818)  
 
b) Gustaf Fredrik (f 1794 d 1873), bruksinspektor i Vedevåg, ogift, hade barn med hushållerskan Anna Charlotta Ek (f 23/9 1801, d ?). Bodde på Säterstorp, Mosjö. Barn: 1. Edla Charlotta (1826-1828), 2. Edla Charlotta (21/11 1828-) 3. Gustava Charlotta (Lotten) (f omkring 1830? d före 1873?) - gift 1856 m kh Alexander Johansson (1789-1861) i Svedvi, barn: ? 4. Augusta Hildegard (Hilda) (1/6 1834-), gift med hemmansägare Johan Nyberg (f 1831).  
 
c) Carl Adolf (1796-1868), lantmätare i Älvsborgs län 1845-53 och i Stockholms län 1853-62, justerare, gift med Eva Maria Hellerström (f 1805). Barn: 1. Carl - ogift notarie (d före 1873?).
 
d) Helena Beata (1806-), gift med Carl Gustaf Lundbom på Mellringe. Barn: 1. Carl Edvard Lundbom, länsnotarie i Karlstad, g m Hulda Lovisa Charlotta Aurora (Lotten) Munck, barn: Hedda Lundbom, 2. Gustava Petronella Lundbom (1822-) (gift med Alexander Lagergrén, barn: 1. Fanny (f 1846), g m Carl Rudolf Norström (f1832), fem barn (son Gunnar född 1871). 2. Aline, g m kaptenen Fredrik de Ruon(?), barn?.  
 
e) Samuel Lorentz (1809-1869), kyrkoherde i Hedemora, gift med Sophia Regina Gezelius (1808-1879). Barn som levde till vuxen ålder: 1. Beata Carolina (1838-1914), g m Lars Edvard Walmstedt (d 1892), Uppsala, 2. Samuel Johan (1840-1903), g m Anna Grill (1852-1940), Helsingborg, 3. Edla Sophia (f 1843), ogift, Uppsala.
 
Tyvärr har jag inte just nu tillgång till gamla anteckningar om Samuel Lorentz Ljungdahl, där det kan ha framgått under vilka villkor han växte upp efter föräldrarnas död, men förmodligen kan man hitta något om det i Västerås stifts herdaminnen.
 
(Meddelandet ändrat av maljharbour den 28 september, 2008)

2009-02-08, 21:29
Svar #10

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10664
  • Senast inloggad: 2018-12-08, 23:57
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Isac Zachrisson Ljungdahl
I ett tidigare inlägg från 2001} skrivs följande:
 
4) Isac Zachrisson Ljungdahl, född 1683, död 1728. Var i militär tjänst från 1706 och större delen av sitt liv därefter, men uppnådde inte högre än löjtnants grad (naturligtvis? - eftersom han inte var av adelsfamilj). Hans tjänsteberättelse är intressant läsning, då hans karriär och kriget runt Östersjön och in i Norge förde honom mellan många olika platser och händelser. Gift med Maria Tranhemia från Wånga socken (antagligen prästdotter eller inneboende släkting i prästgården där. Okänt om det menades Vånga i östergötland? eller Skåne?) och därefter bosatt på Björstorp (gård?) i Eriksberga (socken?). Inga barn kända.  
 
En komplettering:
Enl Lunqvist, Västgöta Nation i Uppsala från år 1595, sid 159, anges Maria [Tranhemia] född 1694 och gift med löjtn. Ljungdahl. Dotter till Johannes Svenonis Tranhemius och Maria Arenius. Han var bl a kyrkoherde i Grevbäck 1684 och senare 1698 i Vånga. (Död 1719).
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2009-02-08, 22:12
Svar #11

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10664
  • Senast inloggad: 2018-12-08, 23:57
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Isac Zachrisson Ljungdahl  
Tack vare uppgifterna i ovanstående utdrag är det också möjligt att finna löjtnantens död:
I Eriksberg C:1, sid 93, anges:
1728 28/3 begrofs w(?) Leut: Liungdahl i Biörstorp 44 åhr och 5 månader gammal.
1727 22/10 begrofs v. Leut: Liungdahls späda son Zackarias. Han föddes 1727, 27/8. Bland faddrarna finns Greta Tranhemia, väl den i Lundqvist nämda systern Margareta gift med Jonas Laurenti Elander, kh i Björke.
Vänligen,
Olle
 
(Meddelandet ändrat av smol den 08 februari, 2009)
Vänligen,
Olle Elm

2009-02-09, 19:26
Svar #12

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10664
  • Senast inloggad: 2018-12-08, 23:57
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Isac Zachrisson Ljungdahl  
Mats Palmér har haft vänligheten att sända mig ett mail: Undrar om det kan vara Norra Vånga som avses. Annars hoppar kyrkoherden mellen stiften.  
Tack Mats för hjälpen! Att Du har rätt framgår av Norra Vånga C:1 sid 129 där jag finner under vigda:
1714  
Kyrkoherden i Björka H. Jonas Elander med Margareta Tranhemia
Magister Petrus Tegnae(?)us med Katarina Tranhemia
1719
Kyrkoherden i Råda H Jonas Brisman med jungfru Kristina Tranhemia
1720 är bortrivet ... och därefter lucka.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2009-02-11, 16:04
Svar #13

Utloggad suzzjka

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 30
  • Senast inloggad: 2013-02-04, 11:43
    • Visa profil
Hej!  
 
Jag har alldeles nyligen börjat släktforska, bl a på min mormors sida. Mormor hette Berta Ljungdahl innan hon gifte sej. Hennes farfar, Erland Åkesson Ljungdahl, född 2 mars 1827, var den förste i släkten som hette Ljungdahl - ett namn han troligen tilldelades när han blev husar. Är det nå'n som vet hur det där med utdelning av soldatnamn funkade? Varför blev det just Ljungdahl för hans del?  
 
Jag läste här i Maria Ljungdahls första inlägg att släkten Ljungdahl är från Ljungby i Kronobergs län. Min mormors farfar var född i Ranarp, och det finns ju ett så'nt sydväst om Ljungby. Å andra sidan finns det ett Ranarp i Skåne - på gränsen mot Halland - också, och min mormors far är född i Fogdarp i Halland (och hennes mor i Våxtorp i Halland)... Fast mormors farfar kanske flyttade dit...?  
 
Kan det vara så att min mormors farfar tilldelades namnet Ljungdahl pga att han var född nära Ljungby, eller kan det ha berott på att han var husar under en högre militär vid namn Ljungdahl (vilket jag såg att det fanns i den riktiga släkten Ljungdahl)?  
 
Hoppas att nå'n kan reda ut begreppen åt mej... Tack på förhand!  
Suzanne (som heter Wallén efter farmor, men som alltid varit en stolt ättling till mormor Ljungdahl ).

2015-05-11, 23:41
Svar #14

Utloggad lincopensis

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5711
  • Senast inloggad: 2018-12-11, 23:13
    • Visa profil
För släkten Ljungdahl från Ljungby, som stora delar av denna diskussion handlar om, redovisad i Svenska släktkalendern, senast 1930, anges som äldste kände stamfader kronolänsmannen Zacharias Månsson i Tofta, Ljungby sn (Sunnerbo härad). Det går emellertid, som jag noterat under  att föra bakåt och detta i betydlig mån. Zacharias Månsson var, som jag där noterar, son till skattebonden Måns Persson i Katebo, Lönneberga sn, i sin tur son till skattebonden, nämndemannen i Aspelands härad och riksdagsmannen Per Nilsson i Rakenäs, Lönneberga sn, vars far var knekthövitsmannen Nils Sunesson i Rakenäs (död 1594) -  dessa personer har förekommit i ett flertal inlägg och antavlor i forumet. Från Per Nilsson utgår via sonen Daniel Petri Lönebergius, kyrkoherde i Virserum, den agnatiska släkten Wirænius (med adliga ätten Cederstierna) samt via sonen Måns Persson de agnatiska släkterna Sevén (Sevenius) och Ljungdahl.

2017-04-20, 23:23
Svar #15

Utloggad stefan46

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 204
  • Senast inloggad: 2018-12-10, 12:08
    • Visa profil
Har just träffat på dansmästaren Gabriel Ljungdahl, som avlider i Linköping 1778-09-30; se Linköpings domkyrkoförsamling (E) CI:3 (1764-1804) sid 499 (AID: v38775.b261.s499). Av hans bou framgår att hans arvingar är Anna Maria Ljungdahl (d 1785-11-26 i Linköping) resp Anna Christina Ljungdahl (d 1805-04-14 i Linköping). Den förra var gift med stadsfiskalen Per Collin och den senare med Magnus Daniel Biörn, tullskrivare vid Östra tullen.

Magnus Daniel Biörn och Anna Christina Ljungdahl gifter sig i Nikolaus/Stockholm 1756-10-19. Vid denna tid är Magnus Daniel tullskrivare i Kristinehamn, där även sonen Didrik Gabriel Biörn föddes 1757-08-09. Om denne, se SBL: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18321 .

I dansmästarens bou finns bl a  en stockfiol upptagen. Har jag nu lärt mig att detta är en  "pochette", eller en "violon du maître à danser"; se t ex https://fr.wikipedia.org/wiki/Pochette_(instrument)  och den fina bilden   https://fr.wikipedia.org/wiki/Pochette_(instrument)#/media/File:Ma%C3%AEtre_%C3%A0_danser.jpg

 
Trevligt att ramla på en dansmästare i Linköping. Känner någon till varifrån dessa Ljungdahl (och Collin ...) härstammar?

2017-05-05, 16:55
Svar #16

Utloggad Maria Ljungdahl

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2018-12-04, 17:52
    • Visa profil
Efter att jag i januari 2017 mer systematiskt började gräva i de offentliga källorna, för att bekräfta de uppgifter om släkten som traderats skriftligt genom släktträd och släktförteckningar från början av 1900-talet och som i stora drag överensstämmer med den sammanfattning av “släkten Ljungdahl från Ljungby” som publicerats i flera årgångar av Svenska Släktkalendern, har några saker framkommit som behöver uppmärksammas och korrigeras av släktforskare som har använt och spritt de data som finns i Släktkalendern och de ytterligare uppgifter som traderats i släkten och som jag tyvärr för många års sedan har delat med mig av i till exempel diskussionerna under rubriken “Ljungdahl” på Rötters Anbytarforum. För detta ansvarslösa förmedlande av andrahandsuppgifter utan källkritik, ber jag härmed om förlåtelse!

Passar även på att tacka alla som bidragit med de många goda tips, faktauppgifter och forskningsuppslag som kommit fram genom diskussioner på forum, i mail och på webbsidor med publicerade släktdata, och som lett till att bilden av släkten Ljungdahls historia blev upplyst från flera och andra perspektiv än den utgångspunkt som var möjlig genom en kombination av min egen fantasi och traderade uppgifter. TACK!

1) En särskild sådan insats är upptäckten att det går att komma längre bakåt i släkthistorien än Zacharias Månsson i Tofta. Tack vare här engagerade släktforskare — ingen nämnd, ingen glömd (men “internet glömmer aldrig” heter det ju) — som grävt i byhistoria, kyrkobokföring och domböcker i norra Småland och efter hand delat med sig av data och slutsatser på Rötters Anbytarforum, vet vi numera att Zacharias Månsson i Tofta i Ljungby (Kronobergs län) hade en far som hette Måns Persson och en mor som hette Anna Mauritzdotter, och att Zacharias Månsson och en radda syskon kom från Katebo i Lönneberga socken (Kalmar län) och längre tillbaka i tiden hade bonderyttaren, knekthövitsmannen och hästuppfödaren Nils Sunesson på gården Rakenäs i Lönneberga som förfader, och att denne deras farfars far var gift med Ingeborg, dotter till Per Månsson i Rakenäs. Anorna bakåt före Nils Sunesson och Per Månsson är ännu lite oklara, har jag för mig. Någon som vet mera om läget på den fronten?

2) Vad som redan kan finnas att veta i största allmänhet om gårdarna i Tofta och andra byar kring Ljungby och Angelstad, har jag inte grävt i så mycket, bara noterat att det finns gott om namn och vissa andra data på mantalsskrivna personer i gårdarna under 1600-talet och framåt. Man kan tänka på personernas eventuella släktskap, och ta reda på om det visar sig i hur gårdarna ärvs och delas, och också fundera över hur rusthållets ryttartjänst upprätthålls genom åren: kanske först genom att gifta män och söner från gårdarna ställer upp, och senare med att man gemensamt betalar och utrustar ryttare, häst och ryttartorp? Jag kan efter att ha tittat i mantalslängderna från Ljungby mellan  1640- och 1710-talet tänka mig att (Zacharias Månssons hustru) Märta Nilsdotters far kan ha varit en ryttare och möjligen kapten i Sunnerbo skvadron vid namn “captein Nils Johansson” (död c:a 1680) som var skriven i Tofta åren 1642-1680 och efterträddes som ryttare åren 1670-1691 av en Johan, som kan ha varit en äldre bror till Märta. Hette hennes fader verkligen Nils Rosendahl, som man kan tro från uppgiften i Svenska släktkalendern 1930, sid 538, och hur hittar man denne i källorna? Vad är beläggen för släktskapet? Finns det renskrivna domböcker och kyrkböcker som går att söka i, när man som relativ nybörjare har gett upp om att hitta något i de svårlästa källorna? Jag kommer inte vidare på egen hand med dessa frågor.

3) Bland “namnbärarna” Ljungdahl som inte redovisats i detalj i Släktkalendern fanns två möjliga bröder till kyrkoherde Nils Ljungdahl i Älghult, nämligen löjtnant Isac Ljungdahl och hans hustru Maria Tranhemia, vilka inte hade några kända efterlevande barn, samt fänrik Jacob Ljungdahl och hans hustru Sara Wrång, som hade åtminstone en dotter som hette Helena Sara (eller Sara Helena) som var gift med en bokbindare Anders Wistrand i Eksjö och kan ha fått efterkommande som hette både Ljungdahl och Wistrand. Enligt tidigare uppgifter skall Helena Sara ha haft en dotter som hette Sigrid. Detta återstår att undersöka. Även att klarlägga att dessa två faktiskt var söner från Tofta i Ljungby och inte av någon eller några andra familjer med samma efternamn.

(flera rättelser och kompletteringar postas i annat foruminlägg, för att inte röra till diskussionen för mycket - ovanstående handlar om tiden före kyrkoherdefamiljen i Älghult, rättelserna handlar om personer som tillhörde kyrkoherde Nils Ljungdahls familj och om efterkommande till ljungdahlsfamiljerna som bodde på Flöxhults säteri)

2017-05-05, 21:40
Svar #17

Utloggad Maria Ljungdahl

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2018-12-04, 17:52
    • Visa profil
Sammandrag av nya och bättre uppgifter om ”Ljungdahl från Ljungby” att jämföra med tidigare inlägg i forumet, plus en synpunkt angående en länk i släktkedjan som möjligen inte håller för tyngden av sin historiska belastning, men det är också möjligt att jag överdramatiserar det så kallade problemet.

1) Först en komplettering, eller snarare några forskningsuppslag:

Kyrkoherdedottern Märta Helena Nilsdotter Ljungdahl (1721-1802) var gift två gånger. Först 1748-12-29 med inspektor Peter Ewertz på Sävsjöströms bruk, och andra gången med en löjtnant Höök, som jag inte vet någonting om. I första äktenskapet fick hon döttrarna Anna Märta (f 1750) och Helena Christina (f 1752, d troligen före 1759). Anna Märta Ewertz gifte sig 1774-05-23 i Hälleberga församling med fanjunkare Lorentz Wässberg från Kalmar. Jag har inte sökt vidare i andra källor än de årgångar av hfl för Älghult och sidorna om Flöxhults säteri som jag ändå råkade ha uppe, men källa till uppgiften om Anna Märta och Lorentz Wässberg är ett prästbetyg 1774 från Hälleberga som var ett slumpfynd när jag bläddrade bland flyttbetyg i: Kalmar kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/VALA/00177/H II/1 (1767-1829), bildid: C0027667_00063

2) Sedan en komplettering angående sentida ättlingar efter lantmätaren Zacharias Ljungdahl (1763-1823) på Flöxhult — som var den yngre av landsfiskal Zacharias Ljungdahls söner — den äldre brodern var apotekaren Nils Peter Ljungdahl (1761-1816), och den tredje grenen i deras generation var systern kaptenskan Märta Christina (1765-1830) som var gift Lindsfelt —

Victor Ljungdahl, son till lantmätaren och agronomen Berndt Ljungdahl (1811-1891) och Maria Rinman (1813-1872), var född i Kolbäck 1851-07-01, studerade i Uppsala, var verksam som fängelselärare och fängelsedirektör på Långholmen i Sthlm respektive på fängelset i Östersund. Han var medlem av manskören O.D. Vid sin död 1912-12-09 bodde han i Sthlm sedan ett antal år, men själva dödsfallet ägde rum på nattåget från Tyskland och upptäcktes när tåget kommit till Linköping. Med hustrun Carin, f 1850 i Hammerdal, d 1926 på Svartön, Strömsund, dotter till handlaren Carl Burman och Margareta Ersdotter, hade Victor Ljungdahl sonen, stationsskrivare Per Dolmar Carl Ludvig Pettersson, f 1877-10-29 i Strömsund, d 1901-03-21 i Ånge, som var från Carin Ljungdahls första äktenskap med en postmästare Pettersson i Strömsund. Denne son avled dock före styvfadern och modern. Det finns en stiftelse i Victors och Carins namn vid Västmanland-Dala nation på Uppsala universitet, som delar ut stipendier till, bland annat, studenter i Uppsala som är medlemmar av Allmänna sången och vill resa utomlands för sångstudier. En annan stiftelse eller fond lär finnas eller ha funnits i sonens namn, med syftet att ge bidrag till behövande anställda vid SJ. De hade också ett dokumenterat intresse för att stödja den verksamhet som ledde till grundandet av friluftsmuseet och folkkultursamlingarna Jamtli i Östersund.

3) Om det skall bli aktuellt att ansöka om att få släkten Ljungdahl från Ljungby uppdaterad i Svenska Släktkalendern ännu en gång, vilket har nämnts på forumet apropå fynden av äldre anor från Lönneberga, finns det minst ett besvärande faktum som antingen måste vederläggas med andra och pålitliga källor, eller i alla fall klart och tydligt beskrivas, därför att det komplicerar bilden av släktens historia in i nutiden:

Prosten Samuel Lorentz Ljungdahl (1809-1869), en viktig länk i kedjan, tycks nämligen (vad jag idag vet, men det finns flera källor kvar att kontrollera) inte ha blivit erkänd av sin far Nils Peter, men ändå inskriven i dopboken som född inom äktenskap. Inte heller kan jag se att Samuel Lorentz eller hans mor Anna Beata nämns i Nils Peter Ljungdahls bouppteckning 1816 som arvingar eller kallade till bouppteckningen. Ändå står mamman senare som “Änkan Ljungdahl” i kyrkböcker och mantalsuppgifter resten av livet på de adresser och orter där hon bor efter makens död.

Apotekaren Nils Peter Ljungdahl avled 1816-03-24 i Älghults församling (Kronobergs län) och bodde då sedan ungefär år 1808 på Flöxhults säteri, Mellangården/Millangården (och inte som tidigare påståtts i Fagerhult, Mellangården). Älghults dödbok saknas tyvärr för det aktuella året men bou finns att läsa. Sonen Johan Peter var närvarande och kan även ha fungerat som sekreterare vid bou-förrättningen. Sonen Samuel Lorentz och hustrun Anna Beata har inte noterats bland arvingarna, och inte heller står om de personligen har kallats till bouppteckningen (som dock anges ha utlysts från predikstolen i Älghult). Boets behållning var knappt 32 riksdaler.

Nils Peter och Anna Beata Ljungdahl separerade troligen kring år 1808 (bodde i Karlshamn resp Älghult) någon tid innan sonen Samuel Lorentz Ljungdahl föddes 1809-02-17, och Nils Peter var enligt uppgift i en tidning från tiden på egen begäran ställd under förmyndare, nämligen den yngre brodern Zacharias Ljungdahl i Flöxhult (Älghult) tillsammans med svågern H.N. Schwan (Sthlm), mellan någon gång hösten 1808 och sommaren 1813. Vem som hypotetiskt skulle kunna vara far till sonen Samuel Lorentz Ljungdahl (född och döpt i Karlshamn 1809-02-17) om det inte var Nils Peter Ljungdahl i Flöxhult, kan man grubbla över men jag har inte hittat några indicier för att Anna Beata skulle ha varit inblandad i någon slags utomäktenskaplig relation under tiden i Karlshamn. Så mina gissningar är att apotekaren var svartsjuk mer eller mindre utan anledning, efter någon sorts lite Strindbergskt tvivel i ensamheten om ifall han var far till sina barn eller inte, då han kanske av hälsoskäl hade flyttat från familjen och Karlshamn upp till hemtrakterna i Småland.

Anna Beata Ljungdahl f Schwan föddes i Kalmar 1771-03-14 och döptes 1771-03-17. En del släktforskare har nog läst fel på årtalet på högersidan av uppslaget i dopboken från Kalmar och trott att det står 1774, men det skall vara 1771. Husförhörslängderna från Karlshamn har också lite varierande uppgifter om Anna Beatas födelseår, och är inte att lita på.

Hon avled inte år 1818 som tidigare har påståtts, utan levde ända till år 1847. Och därmed faller hela min första fråga för många år sedan i Anbytarforum: vem tog hand om Samuel Lorentz Ljungdahl när han blev föräldralös som nioåring? Det visade sig att han hade knappt någon far, om man räknar med att apotekaren vistades i Småland och de små barnen var kvar hos sin mor i Blekinge (eller möjligen hos hennes släkt i Kalmar) under åren 1808-1816. Och sin mor fick Samuel Lorentz behålla i livet ända tills han var väletablerad i karriären och hade en egen familj tillsammans med hustrun Sophia Regina f Gezelius (1808-1879). Anna Beata Ljungdahl avled i Lindesbergs stadsförsamling 1847-03-29 och begravdes 1847-04-08. Troligen bodde hon vid sin död i det hus i kvarteret Lejonet som idag kallas “Tellandska gården”, eftersom gården N:o 21-22 1/2 i Lindesberg enligt mantalsuppgifter och kyrkbokföring under ett antal år fram till hösten 1846 ägdes av hennes son Carl Adolf Ljungdahl (f 1796–08-21 i Karlshamn, d 1868-05-19 i Sthlm). Obekräftat ännu vilket datum huset bytte ägare, men nästa ägare och boende från åtminstone år 1847 var bergmästare Adolph Fredrik Baer. Bouppteckningen efter Anna Beata Ljungdahl saknas troligen, efter stadsbranden 1869 i Lindesberg som vad jag förstår drabbade vissa myndighetsarkiv. (Kyrkobokföringen är dock vad det tycks bevarad från hela perioden.)

Nils Peters äldste son Johan Peter Ljungdahl avled inte 1818, vilket tidigare har antagits, utan 1827. Troligen kan någon ha läst fel på en uppgift i hfl Växjö om att en kollega och/eller vän till Johan Peter Ljungdahl, skrivaren och stadsfiskalen Adolf Cornelius Lundewall, f 18/7 1798 i Karlshamn, vilken var boende i samma gård som Ljungdahl några år och då noterades på angänsande rad i hfl, drunknade i Växjösjön 30/12 1818. Johan Peter Ljungdahl var alltså under de senare åren av sitt relativt korta liv skriven i Växjö stad (Kronobergs län), hade anställning som sekreterare på landskontoret och arbetade även som skrivare och salpeteruppbördsman hos salpetersjuderidirektören Erik Kihlström i Växjö, där J.P. Ljungdahl periodvis också bodde i samma fastighet, vilken ägdes av Kihlströms hushållerska fröken Elin Lindström, och även då han bodde på annat håll i staden anlitade Johan Peter fröken Lindströms kök för mathållningen. Tidigare år var han först skriven i Älghult, hos fadern på Flöxhult, men 1814 bodde och arbetade han i Sölvesborg (utflyttad till ”Silfvitsborg”) som skrivare hos mantalskommisarien Gustav Sylvander, och ser i hfl ut att ihop med två pigor hos Sylvander ha fått flyttbetyg från Sölvesborg till Karlskrona, men jag kan inte hitta något om att han flyttat dit. När Johan Peter avled 1827-02-10 befann han sig i Färlövs församling (Kristianstad län), då han trots att han var svårt sjuk och under läkarvård sedan länge (”vattusot” med bl a svullna ben) for iväg från Växjö tillsammans med två hantlangare för att leverera en last salpeter till Torsebro krutbruk, och efter resan dit blev han snabbt sämre och dog inom några dagar. Bou finns att läsa, som innehåller många bilagor med upplysningar om dödsboets skulder och obetalda räkningar.

Apotekarens näst äldste son Gustaf Fredrik Ljungdahl hade — som forumet redan har noterat och diskuterat för flera år sedan — fyra uä barn med sin hushållerska Charlotta Ek. Gustaf Fredrik föddes i Karlshamn (Blekinge län) 1794-09-08, gick väl i skola i Växjö, arbetade som bokhållare och inspektor på bruk i Bergslagen (Vedevåg, Seglingsberg, möjligen även Ramnäs, m fl) och avled 1873-08-07 på sin ”pensionärsgård” Sätertorp i Mosjö (Örebro län). Tre av döttrarna levde till vuxen ålder och fick ärva honom. Av dessa—Hilda, Edla och Lotten—var det ingen som fick egna barn, men Lotten (f 1823) som var gift med en kyrkoherde Johansson i Svedvi hade en fosterdotter, Gunborg. De två andra döttrarna till Gustaf Fredrik bodde kvar på gården i Mosjö. Den yngsta dottern, Hilda f 1834-06-01 i Linde, död 1920-12-16 i Mosjö, gifte sig med en mycket yngre man, Johan Nyberg, f 1851-07-21 i Gällersta, död 1929-01-03 i Mosjö. Johan Nybergs födelseår har i några källor angetts till 1831, men det skall faktiskt vara 1851. Mellansystern Edla, f 1828-11-21 i Linde, död 1910-10-22 i Mosjö, förblev ogift. Källa till födelseuppgift för Johan Nyberg: Gällersta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10352/C/2 (1816-1861), bildid: C0001638_00111

Förutom att de var erkända döttrar och arvingar till sin far Gustaf Fredrik Ljungdahl, fick systrarna Ljungdahl på Sätertorp och fru Lotten Johansson f Ljungdahl även arv efter sin farbror Carl Adolf Ljungdahl, vars testamente angav att Gustaf Fredriks döttrar ärvde honom då han saknade egna bröstarvingar efter ende sonens död, dels direkt och dels via föreskrivna utdelningar ur en donation till fattigvården i Lindesbergs stad. Detta faktum kan ha förvirrat tidigare släktforskare som noterat fel broder som far till flickorna Ljungdahl.

Apotekarsonen Carl Adolf Ljungdahl föddes 1796-08-21 i Karlshamn, döptes 1796-08-25, gick förmodligen i skola i Växjö, bodde en tid som lantmätarelev hos sin farbror lantmätaren Zacharias Ljungdahl på Flöxhult, blev lantmätare i Västmanland, Vänersborg och Stockholm, arbetade bl a med projekteringen av Svea kanal, som aldrig byggdes, och en period tjänstgjorde han som bergsingenjör i Linde bergslag, och ägde en fastighet i Lindesberg som troligen var det gamla hus i utkanten av den äldre delen av staden som idag kallas ”Tellandska gården”. Gift 1831 med Eva Maria Hellerström, f 1805 i Linköping, d 1857 i Sthlm. De hade sonen Carl August Richard, f 1832 i Lindesberg, som studerade i Uppsala, var notarie i Stockholm, och som dog barnlös 1861 i Sthlm. Carl Adolf avled d 1868-05-19 i Stockholm.

Apotekardottern Helena Beata Ljungdahl föddes 1800-10-16 i Karlshamn (obs! fel årtal i gamla uppgifter), döptes 1800-10-19, bodde först med hela familjen och apotekarhushållet i gården på tomten N:o 62 norr om kyrkan i Karlshamn, men från 1808-1809 och fram till 1815-1816 är hon skriven på olika adresser i staden tillsammans med mor Anna Beata och lillebror Samuel Lorentz (1809-1869) och en eller ett par pigor. Mamman och alla barnen utom Johan Peter (1793-1827) flyttade i olika omgångar mellan 1809 och 1815 eller 1816 upp till Bergslagen och Lindesbergs stad. Helena gifte sig där 1822 med Carl Gustaf Lundbom från en handlarefamilj i Lindesberg, och flyttade till godset Mellringe utanför Örebro. Hon och maken återvände 1844 till Lindesberg när barnen flyttat hemifrån, och hyrde bostad hos brodern Carl Adolf i huset N:o 21-22 1/2 (“Tellandska gården”). Helena Beata Ljungdahl, fru Lundbom, avled i Örebro stad 1866-04-23.

Helena Beatas dotter Gustava Petronella Lundbom föddes 1822-09-26 i Lindesberg, gifte sig 1842-03-04 på Mellringe i Längbro församling med Alexander Lagergren (1801-1864), och avled 1895-06-08 i Mariefred. Gustava Petronella och Alexander Lagergren fick en son Carl Alexander (1843-1845), och två efterlevande döttrar som hette Fanny (1846-1926) och Aline (1849-1914), och som gifte sig med Carl Rudolf Norström (1832-1906) (5 barn, inga barnbarn noterade) respektive Fredrik de Ron (1841-1897) (2 barn, ännu okänt för mig om det fanns barnbarn).

Helena Beata Ljungdahls son Carl Edvard Lundbom var född 1824-06-15 på Mellringe i Längbro församling (Ånsta-Längbro pastorat, Örebro län) och avled 1870-07-13 i Karlstad. Han gifte sig 1869, bara något år före sin död, med Lotten Munck af Fulkila, f 1842-01-22 i Landeryd, d 1925-04-12 i Sthlm. De fick dottern Hedda Lundbom (1870-1929) som förblev ogift och barnlös och arbetade som bankbiträde i Stockholm.

4) Angående Ljungdahlsfamiljerna från Flöxhult i Älghults socken och Uppvidinge härad,  vågar jag påstå att det är möjligt att säga att släkten Ljungdahl från Ljungby egentligen tog slut med Harry Ljungdahls död år 1966, om man räknar strikt gammaldags där en släkt för att räknas som existerande skall bestå av en obruten kedja manliga medlemmar som burit efternamnet med erkända söners rätt efter sin far.

I Harrys fall gäller att han bar namnet Ljungdahl efter båda föräldrarna, då dessa var kusiner! Hans sysslingar Nanny Lejdström, Lennart Lejdström och prästfrun Hedvig Lejdström, gift Sehman, som också levde en bra bit in på 1900-talet, var för övrigt både (halv och hel-)syskon och sysslingar till varandra, samt fostersyskon till Harrys mamma Alma Ljungdahl (1859-1947)… Syskonen Lejdström på Utnäs (vid Strömsholm, i Säby församling, Västmanlands län) bestod av två kullar barn till Johan Robert Lejdström (1821-1904), och hans första respektive andra hustru, Ulrika Juliana Amalia Ljungdahl (1836-1869) och Amelie (Charlotta Lovisa Amalia) Hedenstjerna (1839-1925), vilka var som nämnts tidigare i forumdiskussionen kusiner med varandra. Barnen Lejdström var: Amalia Hedvig Karolina, gift Sehman (1860-1942), Fanny Maria (1862-1894), Anna Ida, barnboksförfattare (1866-1902), Berta Lovisa Götilda (1872-1884), Nanny Celina Elisabet, sångpedagog och kompositör (1874-1959), Robert Gustaf Lennart (1877-BEF 1959), samt fosterbarnet Alma  Maria Carolina Ljungdahl, g Ljungdahl (1859-1947), dotter till Johan Oscar Algot Ljungdahl  (1816-1863) och Mina Wallin (1822-1898) i Stockholm, gift med lektor Carl Adolf Rudolf Ljungdahl (1853-1911), son till lantbrukare Otto Rudolf Alexis Ljungdahl (1817-1877) och Sophie Lovisa Charlotta Hall (1812-1905) i Kolbäck.

Harry (Carl Oskar) Ljungdahl (1888-1966) hade inga kända efterlevande egna barn, utan hans närmaste släktingar efter moderns död 1947 var hans sysslingar och sysslingbarn ur familjen Lejdström från Utnäs, vilket framgår av dödsannonsen: Karin Hjorth (född Sehman) och hennes barn var närmast sörjande. Harry bodde i Västerås och var enligt uppgifter från olika håll mycket intresserad av att segla, och känd för sitt engagemang i segelsällskapet i Västerås.

2018-12-04, 15:21
Svar #18

Utloggad Maria Ljungdahl

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2018-12-04, 17:52
    • Visa profil
Ytterliggare en rättelse av tidigare påståenden:

Ogifte bruksinspektoren Gustaf Fredric Ljungdahl (1794-1873) fick inte bara fyra, utan minst fem barn, dock med två olika kvinnor. Tre döttrar med hushållerskan (på brukskontoret vid Vedevågs bruk och senare på Ljungdahls gård Sätertorp i Mosjö) Anna Charlotta Ek (1801-1869) - Edla Charlotta (1826-1828), Edla Charlotta (1828-1910), Augusta Hildegard (1834-1920) - och två döttrar med pigan (på Seglingsbergs bruk) Catarina Maria Hansdotter (1790-1829) - Gustafva Charlotta (1823-1894) och Fredrica (1825-1825).

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna