ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 07 maj, 2006  (läst 1202 gånger)

1999-06-03, 14:40
läst 1202 gånger

Utloggad chb

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 25
  • Senast inloggad: 2008-04-02, 13:31
    • Visa profil
Jag kartlägger släkten Maskåll -ursprungligen från Västergötland. Men nu har jag stött på en förgrening till Södermanland. Det gäller Gabriel Maskåll, född 1754, först kusk och sedan skaffare på Gimmersta i Julitta, säkert 1784-1805, och från 1806 skaffare på Stäringe i Årdala. Han dog 22 dec 1809 med ett rep om halsen i vitualieboden på Stäringe, enligt kyrkoboken.
Var var denne Gabriel Maskåll född? Jag har inte kunnat finna honom i någon födelsebok. Finns annan kunskap om honom?
Han tycks ha följt med släkten Ribbing som ägde Gimmersta i slutet av 1700-talet och sedan med samma släkt till Stäringe. En Ribbing från Gimmersta var vice landshövding i Västergötland i slutet av 1750-talet. Kan detta ge några ledtrådar?
 
 
Inlägget flyttat 12 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Gabriel Maskåll.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

1999-06-06, 22:32
Svar #1

Utloggad ingo31

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 149
  • Senast inloggad: 2017-06-19, 16:58
    • Visa profil
Hej, Christina!
Eftersom jag avser att arbeta med de ännu outforskade outforskade anorna på min morfars sida i Julita skulle det ju kunna hända att jag stöter på Maskåll någonstans. Avser du alltså den släkt som enligt Sv Uppslagsbok härstammar från en under Erik XIV:s tid till Sverige överflyttad skotsk musketerare Påvel Mascol och som via namnen Andreæ och Hasselgren blev adlad Silfverstolpe? I NE nämns inget om skotten Mascol, däremot skattebonden Anders Maskoll i Källstorp, Tengene, Västergötland.  
Har du sökt i den litteratur som finns angiven i NE bd 16 sid 439 under Silfverstolpe? Kanske det finns material hos Släktforskarnas Arkiv (GF) i Stockholm g.f.@mbox200.swipnet.se där datorsökning på namn är möjlig.
 
Hälsningar, Ingemar G (också Rotebro-bo)
 
 
Inlägget flyttat 12 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Gabriel Maskåll.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

1999-06-08, 22:50
Svar #2

Utloggad chb

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 25
  • Senast inloggad: 2008-04-02, 13:31
    • Visa profil
Jag avser den släkt du nämner! Är mycket tacksam om du hittar något om Gabriel Maskåll, när du söker dina anor i Julitta. Låt mig veta!
Hälsningar Christina
 
 
Inlägget flyttat 12 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Gabriel Maskåll.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

2000-04-29, 14:56
Svar #3

Utloggad ulfb

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3236
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 02:53
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Jag råkade få syn på Gabriels födelsenotis idag.
Han föddes 1754 19/6 i Sörtorp, Flen sn, där fadern Anders då var befallningsman och gift med Greta Palmgren.
Anders finns också nämnd 1747, men verkade då bo i Salsta.
 
 
Inlägget flyttat 12 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Gabriel Maskåll.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland
Ulf Berggren

2000-05-11, 22:22
Svar #4

christina högmark bergman

Tack för den värdefulla upplysningen! Jag kan nu informera att Gabriel Maskålls far var befallningsmannen Anders Maskåll på Sörtorp i Flen, född 1716 i Råda församling utanför Lidköping. Anders Maskålls far var i sin tur mönsterskrivaren Pethrus Maskåll i Råda, född ca 1682 och död 1763.
Hälsningar Christina
PS Jag har i flera år letat efter var Gabriel Maskåll var född. Det har varit en besvärande felande länk för mig. Så lita på att jag gläds och kommer vidare i min forskning nu.
 
 
Inlägget flyttat 12 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Gabriel Maskåll.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

2001-12-28, 12:24
Svar #5

Harry Holm

Anders var befallningsman på Stenhammar i Flen men bosatt i Sörtorp.
 
 
Inlägget flyttat 12 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Gabriel Maskåll.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland

2002-09-02, 22:42
Svar #6

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Under bl Tengene socken på Anbytarforum kan man läsa att det på många håll finns intresse för och kunskaper om släkten Maskoll. Mitt eget intresse rör främst den gren av släkten Maskoll som inte leder till Hesselgren/Silfverstolpe, dvs istället är ättlingar till Påvel Maskoll (nämnd 1564-1591) och hans son Erik Påvelsson (nämnd 1598-1604), snarare än till Anders Maskoll (nämnd 1571-1623) med efterkommande. Eventuellt kan nämligen min anfader mäster Påvel Eriksson Tengberg (påträffad tidigast i Främmestad 1697), ledas till Erik Påvelsson -senast påträffad i Tengene 1685- och agnatiskt vidare bakåt till Påvel Maskoll. Allt av intresse emottages tacksamt. Men det finns fler grenar av Maskoll och det blir nog svårt för någon enskild att reda ut allt. Ett brett utbyte av uppgifter på kort och lång sikt kunde nog hjälpa till att få släkten kartlagd. Som redan bekant för många, så planeras ju också en bok i ämnet till våren 2003 och de som kan bidraga till den med uppgifter, även fragment, gör naturligtvis en god gärning.

2002-09-03, 07:47
Svar #7

Utloggad kejon

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 89
  • Senast inloggad: 2011-06-16, 09:08
    • Visa profil
Hej Johan,
 
Jag har i min forskning stött på 2 (3) kvinnor Maskoll (Maskål, Mascål) i Varberg.
 
Jungfru Helena Maskoll gm Handelsman Johan Laureen 1726-10-04. (Varberg C:1 3/4 sid 246)
Paret får en son Lars 1728-06 som dör samma år.
 
Jungfru Elisabeth Maskoll gm Rådman ? Rydell 1730-05-12. (Varberg C:1 4/4 sid 274)
 
1749-06 flyttar Medicus Daniel Hultman med sin hustru Helena Maskoll, 2 söner och 1 dotter från Jönköping till Varberg. (Varberg C:1 4/4 sid 329)
 
Med vänlig hälsning
 
Kerstin Jonsson

2002-09-03, 09:20
Svar #8

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Kommentar till John Tengbergs inlägg: Eftersom publicering av nya Maskoll-forskningsrön är på gång inom överskådlig framtid är det kanske inte så lämpligt att dra igång Ett brett utbyte av uppgifter på kort och lång sikt just nu. Varför inte i stället avvakta boken och efter en granskning av den komplettera om behov finns? Jag känner mig inte riktigt övertygad av Johns argument att det skulle vara en god gärning att försöka bidra till en bok om vars innehåll och omfång man inte vet just någonting utöver ämnet. Det är dålig forskningsekonomi att ge sig på material som någon redan lagt ner ett omfattande arbete på. Dessutom är det så att säga god forskarsed inom humaniora att att avvakta när någon flaggat för att publicering är på gång. Vi maskollare (härstammar för min del från Anders) är väl ett så tålmodigt släkte att vi kan vänta något år till på de nya rönen?
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2002-09-03, 10:21
Svar #9

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Till Kaj. Dina spörsmål är berättigade. Jag har tänkt samma som du och därför frågat Christina om det skulle störa henne, men hon anser snarare att det finns chans till motsatsen. Samma anser jag. Många frågor är svåra att utreda på egen hand och allas bidrag behövs. Det kan t ex finnas fragment på osannolika ställen där aldrig den systematiska forskaren skulle leta, men där någon annan snubblat över det och minns. Inlägget ovan är kanske ett exempel på det. Jag tror att det finns ganska många mindre eller större frågor och svar som rör vanliga Maskoll-intresserade och som kunde bidraga till bokens innehåll. Däremot kan ju ingen vänta sig att Christina själv skall lämna ut sitt material innan det ordnats till en bok, inte minst därför att Anbytarforum inte lämpar sig för större sammanställningar; och just överblicken, sammanhangen, är kanske den största poängen med en Maskoll-bok. Anbytarforum är väl till sin natur ganska fragmentarisk, vilket dock också kan spela en positiv roll som komplement. Det är så jag ser detta - som ett komplement. Det finns dessutom -som redan framgår av Anbytarforum på annan plats- behov även för henne att ibland -då eller då- ställa specifika frågor. Ett samlat forum för intresserade och kunniga kunde kanske vara till hjälp och spara i sådana fall onödigt arbete. Själva intresset för Maskoll är också positivt inför bokens publikation. Vi får se. Men jag tror att riskerna är små för någon skada; huruvida spalten kan bidra med nytta återstår dock också att se. Jag hoppas det. Jag tillhör nämligen dem som med spänning ser fram emot den aktuella boken, redan har försökt hjälpa till med några små uppgifter till den och gärna hjälper till ytterligare i den mån jag kan.

2002-09-03, 10:50
Svar #10

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Inledningsvis två sakfrågor där det vore intressant att höra eventuellt olika uppfattningar.
 
1) Finns idag andra till namnet kända agnatiska ättlingar till de första Maskolls (Påvel, Anders, etc) än personer som bär namnet Maskåll, Hesselgren eller Silv(f)verstolpe ?  
 
2) Dessa 3 släktnamn bärs idag av sammanlagt 10+315+73 män och kvinnor enligt SCB:s namnsök, dvs cirka 400 personer. (Jag förmodar f.ö. att alla Hesselgren hör till samma relevanta släkt, så det inte finns någon med annat ursprung, men det kanske är förhastat ?) Hur många andra nu levande (kognatiskt) efterkommande torde gissningsvis finnas ? Tror sig någon ha en aning om storleksordningen ?

2002-09-03, 12:47
Svar #11

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9180
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 17:25
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
John, i alla fall Hesselgren finns det flera olika släkter som heter. Första svenska kvinnliga riksdagsledamoten Kerstin Hesselgren hörde till en släkt H. från Västmanland, t.ex.

2002-09-04, 08:58
Svar #12

Gunnar Ståhl (Gunnars)

Följande svar (här redigerat och utökat) har lämnats under Fågelås i Västergötland om Helena Maskoll och make Lars Hallbom på Monäs, som 1699 är noterad i Norra Fågelås C:1. Det gäller dottern Annika, född den 3/4 1699 med F. Lars Hallbohm på Monäs, M. Helena Maskåhl [Mascoll?] -- . G:M Probstina Beata Kiempe, W: Olufh Ekegreen, Präceptoren på Almenäs, Mr(?) Michel i Backabohlet. - Lars Hallbom nämns som bokhållare på Monäs [Fågelåsboken del 1, s. 94]. Enligt frågan om Lars Hallbom är denne senare borgmästare i Hjo och nämns även under Knäpplan i Hjo landsförsamling. - Om Helena Maskoll är känd kanske någon kan säga något här om hennes föräldrar.

2002-09-04, 11:47
Svar #13

Utloggad heikki_särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2199
  • Senast inloggad: 2016-03-13, 18:21
    • Visa profil
Har namnet Maskoll någonting med finska Maaskola att göra (Miehikkälä, sydöstra Finland, ca 1690)?
 
Heikki Särkkä

2002-09-04, 20:40
Svar #14

Utloggad Marita Persson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 400
  • Senast inloggad: 2018-06-18, 22:36
    • Visa profil
    • www.domboksforskning.se
Hej John!
 
Ta kontakt med Kenneth Wulkan i Grästorp. Han har forskat mycket i Tengenes domböcker. Han kan ju ha hittat något som kan hjälpa dig vidare i din forskning.
 
Mvh Marita
Driver sidan www.domboksforskning.se med tips och artiklar för de som vill forska i domböcker. :)

2002-09-04, 21:25
Svar #15

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Hej igen Marita! Givetvis har jag redan haft en hel del kontakt med Kenneth. Även Christina har mycket kontakt med Kenneth. Han har generöst delat med sig, men det finns ju så mycket mer som ingen enskild ensam kan överblicka, tror jag. Att Maskoll är en släkt med jätteförgreningar är åtminstone min uppfattning hittills. Även du själv har ju avsevärda kunskaper av stort intresse, vilket jag vet att du också har delat av dig med generöst. Alla behövs. Mvh John

2002-10-14, 11:05
Svar #16

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Elisabeth! Du har nog mer än rätt om existensen av andra släkter Hesselgren. Jag tittade av andra skäl i helgen i Silverstolpeboken och där, s 22, har jag glömt att det står att redan Elgenstierna funnit ut att ende kvarlevande på manssidan (då) var Axel V Hesselgren (f 1861), f d stadrevisor i Sth. Låter som ungkarl, alltså kanske det exakta svaret är att idag finns ingen agnatisk maskollare med namnet Hesselgren.

2002-10-15, 10:15
Svar #17

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10702
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 19:13
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej John Tengberg,
I Elgenstierna står: Av den från Brynolfus Andreae härstammande släkten Hesselgren torde förutom den adlade grenen på manssidan endast kvarleva f. d. stadsrevisorn i Stockholm Axel Viktor Hesselgren, f. 1861. [Medd. av hovrättsnotarien Gudmund Silfverstolpe]
Det är alltså den senare som lämnat in uppgiften till Elgenstierna. Har själv ingen kunskap om Hesselgrenarna, men skulle vara försiktig med att lita på att detta är en fullständig utredning. Källäget/forskningsmöjligheterna är idag betydligt bättre än vad de var när Gudmund Silfverstolpe lämnade in sin utredning till EÄ.
Kanske den kommande boken ger nya uppslag.
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2002-10-24, 23:31
Svar #18

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Tack för dina synpunkter, Olle. Givetvis kan man inte lita helt på nämnda osäkra uppgift, men i brist på andra uppgifter ser det ju mörkt ut. Det var så jag menade. Betr den kommande boken, så kommer där säkert mycket matnyttigt, men jag tvivlar på att man kan vänta sig en totalutredning ända in i våra dagar. Det vore nästan övermänskligt om så skedde och i den mån någon redan nu vet bättre vore det ju väldigt bra om dessa fakta kunde meddelas här eller direkt till CHB. Jag tror fortfarande på nyttan med lite teamwork från de som ev sitter på relevanta men annars svårfångade fragment eller (delar av) släktutredningar. Finns det någon i denna läsarkrets som känner till dessa Hesselgrenare månne och kan lämna besked? Mvh, JT

2003-02-15, 10:40
Svar #19

Utloggad nils_hard

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1243
  • Senast inloggad: 2019-01-24, 10:54
    • Visa profil
Tänkte lämna ett litet bidrag till Maskoll-forskningen. Om detta redan har tagits upp på t ex någon hemsida, får väl någon besserwisser poppa upp och slå mig på fingrarna!
 
Viste härads dombok 1655 ST 4/7: Påvel Eriksson i Tengened på egna och broderns, Nils Eriksson, barns vägnar, hade sålt sin och brorsbarnens ärvda del i Matskålsgården i Tengene till översten välb Chr Joh:son Ekeblad.
Pigan Karin Pedersdtr i Tengene ville lösa smörränta i Matskålsgården, som hennes syster Anna Persdtr i T sålt till Chr Joh:n Ekeblad.
Sven Svensson på Tån mot sin farbror Lars Andersson Matskål i Nolby och Åse hd för att LAM och hans bröder ”uti hans (=SS) omyndiga år” vid arvskiftet efter hans sal fader hade sålt Gisletorp, som hörde till Tån. Köpare var Kettil Persson i Frugården.
Lars M och Sven Svensson ”trädde i förlikning”. Lars talade också ”å sin broders, vyrdig hr Bryniels vägnar”. Lars Torsson, nämndeman i Längnum, talade å sin hustrus vägnar och Gumme i Ulfstorp på Olof Matschåls vägnar.
Samma dombok 1644 HT ? 15: Lars Torsson i Längnum var svärson till Anders Maskål i Källstorp.
Kanske direktörssläkten Tengberg (lär vara införd i Sv släktkalendern år 2000 mot en avgift av bortåt 895 kr per sida) har sina rötter i denna släktkrets?
Påvel Eriksson var väl son till Erik Påvelsson, omtalad 1598, farbror till prosten Bryniolf Andrae, ätten Silfverstolpes stamfader....

2003-02-15, 13:11
Svar #20

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Tack för detta generösa bidrag! Jo, tanken finns på sådant ev släktskap för min del. Även några indicier, men inget riktigt starkt eller avgörande. Å andra sidan finns veterligen heller inget emot. Det återstår alltså för min del att knyta ihop Påvel f ca 1664 med Erik, son till den 1655 nämnde Påvel. Ett letande och pusslande återstår varför detta och alla andra ev bidrag är varmt välkomna. Direkta bevis verkar saknas, varför den indirekta vägen -t ex kartläggning av släkten på sätt som ovan- kanske kan ge en lösning.

2004-03-08, 22:42
Svar #21

Utloggad gfhelena

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2009-05-04, 14:01
    • Visa profil
Hej alla forskare på Maskoll (med alt. stavningar)!
Har med stort intresse tagit del av inläggen ovan eftersom jag själv försöker koppla ihop min anfader Lars Andersson Maskål, visitör i Varberg (död 1724) med Maskollarna i Tengene.  
Min fråga är nu: det talas ovan om en ev. under våren 2003 kommande bok i ämnet.  
Har den kommit, och vad heter den i så fall??
Mvh
Helena

2004-03-08, 23:26
Svar #22

Utloggad gabriel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1016
  • Senast inloggad: 2019-01-11, 13:25
    • Visa profil
Hej Helena!
 
Lars Maskoll, tullvisitör i Varberg, var son av Anders (Larsson) Maskoll och hans hustru Anna (syster till tullinspektorn i Laholm Sven de Blom). Detta framgår av Viste hd db 1701 15/10 (lagbud), 1702 7/6 ?4 samt 1704 14/6.  
 
Anders Larsson Maskoll, f omkr 1636; hemmansägare i Nolby, Särestad sn, länsman i Åse hd; d 1712 7/6 i Nolby, Särestad sn.
 
Någon bok har såvitt jag känner till ännu inte utkommit.  
 
Och jag har fått ditt mail, som jag skall försöka besvara så fort jag hinner.
 
Mvh
 
Gabriel

2004-03-09, 22:32
Svar #23

Utloggad gfhelena

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2009-05-04, 14:01
    • Visa profil

2006-04-20, 15:28
Svar #24

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Av Christina Högmark Bergmans nya bok framgår att Maskollarnas ankomst till Tengene torde ligga före år 1500, snarare än efter, vilket man tidigare kanske ofta trott. De gamla släktskrönorna gällande 'flykt för religionens skull', sjörövare, Skottland och Frankrike kommer därmed delvis i nytt historiskt ljus. (Se t ex Anbytarforum: Landskap: Västergötland: Socknar: Tengene: Äldre inlägg (arkiv) till 18.8.2000),
 
Ur Alf Åbergs bok ”Skottland” (1956) kan t ex följande citeras:
- ”Under hertigens regenttid inträdde också den första schismen i den skotska kyrkan. Bakgrunden var John Wycliffes [1330-1384] verksamhet i England och hans kamp mot en korrumperad kyrkoorganisation. .Omkring 1400 kom denna rörelse till Skottland och vann anhängare där. En av dess missionärer anklagades för kätteri och blev bränd i Perth år 1407. Lollarderna hade sitt starkast fäste bland fattigt folk i sydvästra Skottland men rörelsen fick aldrig något större omfattning,” (s 71).
- ”Som vi redan sett förekom det opposition mot påvekyrkan under Skottlands medeltid, men de Stuartska kungarna slog snabbt ner på 'villolärorna', Åtskilliga anhängare av John Wycliffes läror, de s k lollarderna, blevo avrättade i Skottland, men deras förkunnelse blev inte helt bortglömd. . Kritiken emot den skotska kyrkan ökade mot 1400-talets slut. .” (s 105f)
- ”Ett gammalt klagomål från Hansestädernas sida att skotska sjörövare störde deras handel, avhjälptes” av den skotske kungen Jacob II (1437-1460). (s 80)
- Jacob IV (1488-1513) ”hade sänt skotska hjälptrupper till sin morbror, den danske kung Hans [svensk kung 1497 - 1501 (Johan II)], att sättas in i kampen emot svenskarna” [alltså redan omkring år 1500 jämnt, medan senare skotska hjälptrupper kan hänföras till den inofficiella alliansen Sverige - Skottland 1569-1654] (sid 96)
 
Skottland hade länge under medeltiden starka länkar till Danmark, därmed indirekt till Sverige, och hade f.ö. under (hela) medeltiden också en aktiv och djupgående allians med Frankrike (delvis riktad emot England). Länken Skottland-Frankrike kan tyckas osannolik, men så var det inte. T ex finns den ursprungligen franska släkten Marescaux -lustigt nog samma etymologiska ursprung som de engelska släktnamnen Marshall och Mascal- också etablerad i Skottland (dock först efter medeltiden). Nils Ahnlund hävdar i Svenska utrikespolitikens historia (s 57ff) f.ö. att Sverige under medeltiden saknat diplomatisk kontakt med Skottland, men inte helt med England. Han påminner om att Erik av Pommern (1396-1439) haft engelsk drottning (Filippa, dotter till Henrik IV och syster till Henrik V. Hon levde från 1406 i Sverige (bl a i Kalmar) och begrovs 1430 i Vadstena). Ahnlund nämner därtill att Karl Knutsson Bonde (1455-56) erbjöd engelske kungen Henrik VI frihamn i Göteborg, dock att f ö de svenska kommersiella kontakterna med England haft Danzig -västerhavstrafiken centrum i Östersjön- som främsta mötesplats. På olika sätt och vägar har det alltså ändå funnits vissa kontakter mellan Sverige och Brittiska öarna under medeltiden. Därmed inte sagt att skrönorna har bärkraft eller kan knytas till nämnda historiska realiteter. Men lite intressant är det väl ändå, tycker jag.

2006-04-25, 10:16
Svar #25

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Tilläggas kan att en traktat, upprättad 1266 i Perth, mellan Skottland och Danmark gav ömsesidigt medborgarna i respektive land fri lejd för sig och sin egendom i händelse av skeppsbrott (för att underlätta den ömsesidiga kommersen), samt individuell rätt för envar medborgare att fly till det andra landet i händelse av politiskt klammeri i det egna landet, dock högst under ett år och med undantag för majestätsbrott (högförräderi). Denna traktat förnyades 1312 och sedan även år 1426 av Erik IX inom ramen för Kalmarunionen, varvid den alltså utvidgades till att gälla även Sverige och Norge visavi Skottland. Avsikten var att motverka Hansans dominans genom att uppmuntra kommersen från och till Skottland. Handelskontakterna borde alltså ha ökat. Samtidigt blev Sverige från 1426 också ett naturligt och fullt legaliserat asylland för politiska flyktingar från Skottland. (Så sent som fram emot mitten 1500-talet åberopades denna traktat i Sverige av en ledande skotsk protestant, men avslogs med hänvisning till högförräderi, kanske pga individens storpolitiska betydelse.)  
 
Vi denna tid började också en inte obetydlig skotsk emigration till Danmark (belagd med namn i danska skrålängder etc) att ta fart, alltså redan vid mitten av 1400-talet Men det fanns naturligtvis udda inflyttare även tidigare. T ex åtminstone en till namnet känd skotte arbetade redan för Sverige och Birger Jarl vid 1250-talet, så enstaka förflyttningar har väl alltid existerat.
 
F.ö. kan också nämnas att det vid denna tid även ingåtts traktat mellan Skottland-Frankrike och Frankrike-Norge, nämligen redan år 1295. Det nära sambandet mellan Skottland och Frankrike bestod hela medeltiden. Jag uppfattar detta så att Skottland på så sätt delvis är ett genomgångsland för Skandinaviens medeltida kontakter med Frankrike.  
 
Källan för ovanstående är Thomas Riis: Should Auld Acquaintance Be Forgot . Scottish-Danish relations c 1450-1707. (Odense University Press 1988).

2006-04-26, 23:05
Svar #26

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Angående den språkliga/geografiska härledningen av namnet Maskåll tycks det mig finnas två huvudsakliga 'skolor'. Å ena sidan att det torde vara ett svenskt namn (typ sammandragning av ”Mats' kulle”), å andra sidan att det torde vara ett brittiskt (typ Mascal, Matskol, Maschall eller liknande härledning av Marechal/Marshall). Ordet marskalk finns ju f.ö. annars på svenska och t ex franska men de alternativen har inte ansetts lika aktuella, i vilket jag instämmer.
 
En säker härledning är förmodligen omöjlig i detta läge, men en viss inringning av alternativen är ändå värdefull. Jag själv tycker att de brittiska alternativen är sannolikare ty det tycks mig att man i de många stavningsvarianterna hitta klara likheter mellan de olika svenska och de olika engelska/skotska varianterna. Det finns ju ett drygt trettiotal svenska varianter och ungefär lika många brittiska. En jämförelse är ganska övertygande, tycker jag. Därtill har väl Skottland/England alltid ansetts vara en geografisk möjlighet, förmodligen på grund av släktsägen, även om det sakliga stödet för den saken är mycket svagt.
 
Bakom den direkta härledningsfrågan så finns dock också frågan om ordet är ett ”mansbinamn” (typ Sven 'Tumba' Johansson) eller släktnamn. ”Matzskal” finns t ex upptaget i SMP:s binamnssamlingar. Klassning som binamn (inte släktnamn) kan ha berott på att man då enbart kände till och beaktade att namnet tillämpats på en enda person, Lasse Maskåll, och inte uppmärksammade att hans söner och deras söner, etc, ärvde namnet. Med så begränsad bakgrund verkar det naturligt att ta Maskåll för enbart ett binamn.  
 
Men det var alltså ett släktnamn eller blev i alla fall ett. Om Maskåll redan var ett släktnamn hos Lasse år 1500 så tror jag att sannolikheten talar för att namnet är utländskt, därför att svenska släktnamn var så ovanliga. Om Maskåll istället skall förmodas ha börjat med t ex Lasse som binamn men sedan blev ett släktnamn (alla bodde ju inte vid denna kulle, etc) så uppstår frågan om en sådan släktnamnsbildning kan anses sannolik i början av 1500-talet. Exakt den frågan är varken ställd eller besvarad såvitt jag vet. Jag tror dock att svaret är nej, men är ingen namnvetare och välkomnar naturligtvis invändningar. Av detta drar jag dock för egen del tills vidare slutsatsen att släktnamn är mera troligt än binamn. Då får nog de brittiska öarna trots allt anses vara ett rimligt huvudspår för spekulationer om släktens ursprung.  
 
Marschall, Mascal m fl liknande är definitivt släktnamn på de brittiska öarna. Det uppfattar jag som fullt belagt. Det är också samma typ av avvikelser och varianter i Sverige och där. Jag har svårt att tycka annat än att åtminstone detta pekar på att släktskap måste anses fullt möjligt, även om indicierna för övrigt kan anses tvetydiga.  
 
I Silverstolpeboken (från 1940-talet) räknar A-M Lindahl upp drygt dussinet engelska varianter (inkl Mascall och Mascoll), dock enbart Marshall som skotsk variant, vilket hon själv verkar tycka är tunt. Vad gäller särskilt Skottland nämner Lindahl dock även Mc Coll, Mc Call, Maccoll och McCaul som existerande skotska alternativ. Black's The Surnames of Scotland behandlar dessutom två namn. Masculus känt från år 1147 men enligt Black sannolikt en fellatinisering av Maule, en förnäm skotsk släkt. Namnet Marshall som kom till Skottland sannolikt från franskan 1066 (marechal). Avledningen Marescal är i Skottland känt från år 1136, därefter Marescald m fl varianter, även adliga Earl Marischal från ca 1200 (en ättling var f.ö. mycket aktiv officer i och för Sverige under 1600-talet). Stavningsvarianter som belagts före år 1500 är bl a Marchael, Marschel, Marschale, Marschale, Marechall och Merchel. Fryxell (1792) har enligt Silverstolpeboken angivit släktens ursprungliga namn som ”Matsskål, Mascaul eller Maschol”.  
 
Sammantaget anser jag att nog även Skottland kan vara namnets källa, särskilt om man dessutom beaktar den stora risken för svensk förvanskning. T ex existensen av 't' (i Matskol etc) kan sakna betydelse eftersom det enligt min mening används inkonsekvent och därför kan vara ett på den tiden ganska vanligt förekommande försök av den ene eller andra skrivaren att 'förstå' namnet eller att försöka skriva det på (påhittad) 'svenska'. I Danmark fördanskades de skotska namnen väldigt ofta (såväl avsiktligt som oavsiktligt) både under medeltid och senare. Samma borde gälla för Sverige vilket kan styrkas åtminstone vid slutet av 1500-talet och senare. Ibland (t ex i soldatlängder) skrev man ofta t o m helt enkelt bara 'Skotte' som efternamn för att slippa krånglet med utländskt namn.  
 
Inte ens 'Anders' stavas alltid 'rätt'. T ex i landskapshandlingarna 1565 skrivs det så här: ”Anndhersz maschåll”, enligt Gabriel Wallgren. Han har också uppmärksammat mig på att att uttalet ibland har ett hårt 'k'-ljud alltså MasKåll, men inte alltid. Maschåll, med sch-ljud, förekommer ofta, och liknar dessutom engelska/skotska Marshall och franska Marechal (i sin tur för övrigt tillika näraljudande den ovan nämnda framstående skotska släkten Keith, earls of Marischal). Bägge uttalsvarianterna förekommer alltså och den numer vedertagna skrivningen Maskoll/Maskåll med hårt k behöver inte vara ensam ursprunglig.  
 
En del släktforskare går på ljudlikheten och kodar i s k Soundex, men inget sånt har mig veterligen gjorts beträffande Maskåll/Marshall. Koderna M240och M624 tycks dock ligga nära till hands (http://resources.rootsweb.com/cgi-bin/soundexconverter), men jag vet inte så mycket om detta förfaringssätt och är egentligen tveksam till värdet av denna metod när jag ser vilka andra namn som ryms inom identiska koder.  
 
Sammanfattningsvis tycker jag för egen del dock nog -trots alla de invändningar som gjorts i litteraturen och på andra håll- att det brittiska spåret alltjämt är ett huvudspår, kanske t o m det mest sannolika. Det vore intressant att höra andras mening om detta.

2006-04-28, 18:28
Svar #27

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Exempel på hur skottars namn stavas i Sverige borde man kunna se åtminstone i de soldatlistor mm som finns från 1569. Tyvärr saknar jag sådana, men Riis (vol II) har omfattande personallistor för skottar i dansk tjänst efter 1450, särskilt 15- och 1600-tal. Följande urval visar på ganska rejäla omskrivningar. John Cunningham blev Hans Könning. Dickson blev Dieson. Andrew blev Anders. Ford blev Föerd. Andrew Gourlay blev Andreas Gurlle. Peter Grey blev Peder Grehe. Hacket blev Hakket. Hutton blev Howtoun. John Johnson blev Johannes Johannis Schottus. Keith blev Kett. Alexander Kinneris blev Sander Kyneris. Kunemont blev Kinninmont. Laurence blev Leverendtz. George blev Jörgen. Skea blev Ska. Sleigh blev Sliig. Steel blev Staal. Thomson blev Thomasen. George Yester blev Georgius Zesterus. John Frederick Aberdeen blev Johan Friederich Ebberding. Andrew Barton blev Anders Skotte. Robert blev Albert. James Bennie blev Jacob Benne. John Brown blev Hans Brun. Robert Fago blev Albertus Fagow. Henry blev Heinrich. Mowatt blev Moedt. Alexander Orrock blev Sander Uhr. Matthew blev Matz. Auchincloss blev Aslus. John Hume blev Johann Hümme. Sanderson blev Santzönn. Macall blev Makall. John Middleton blev Hanns Middenthue. Murray blev Muraj. Lawrence blev Las. Etc. Etc. Alltsammans påminner lite om Hans Alfredssons ’Jossahonnanon’, innebärande summa summarum att den språkliga härledningen av Maskåll måste hålla ganska många möjligheter öppna om/när man letar efter ett direkt utländskt ursprung. En enkel fråga att börja med är t ex också: hette Lasse Maskåll egentligen Lasse, eller är det någon frihandsöversättning av ett annat namn? Han kan ju vara invandrad som liten av en till namnet okänd far och sedan skriven på ’bästa svenska’. Inget torde vara självklart vid denna tid vad gäller personer eller namn som kan ha direkt utländsk grund.

2006-05-01, 21:59
Svar #28

Utloggad chb

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 25
  • Senast inloggad: 2008-04-02, 13:31
    • Visa profil
Jag har funnit släkten Maskåll i Tengene sedan minst slutet av 1400-talet. I ett pergamentsbrev från ett ting 1509 talas om en Lasse Matskol. Han tvistade om en skogsdel i Tengene som han ärvt efter sin far,och det uppges att fadern lagligen köpt den. Fadern hade redan 1489 haft en tvist om denna skogsdel.  
Namnet har gått i arv från far till son, från far till son (inte till döttrar förrän omkring 1700). Stavningen varierar kraftigt, det var tydligen ett så främmande namn att skrivarna inte visste hur det skulle stavas utan skrev som de tyckte det lät. Namnet förekommer i skattelängder, i tingshandlingar och i militära längder under 1500- och 1600-talen, i tingshandlingar under 1700-talet, i husförhörslängder ända in till slutet av 1800-talet. Det är det enda namn som så länge ärvts i en släkt i Tengene.
Ärftligheten gör att jag, liksom John Tengberg lutar åt, tror att släkten kommer från utlandet, jag är böjd för att tro på Skottland/England. Det fanns medeltida frälsemän i Västergötland som hade egendomar både i Sverige och i t ex Danmark. Känner någon till sådana med kontakter på de brittiska öarna, så man eventuellt kan få upp något spår hur den förste Maskåll kommit till Sverige?

2006-05-07, 11:55
Svar #29

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Christina, jag tycker att din nya bok om Maskåll - en västgötasläkt under FEM sekler!- är obligatorisk läsning för alla med intresse för denna (numera) 'medeltidssläkt'. Det finns inte så många sådana i Sverige. Ganska fantastiskt egentligen, tycker jag. I boken finns mängder av personer och släktled, vilket är ett heroiskt arbete att ha samlat ihop av dig och de som har hjälpt till. Många 'maskållare' kan nog anknyta sig själva till denna goda stomme, men kanske också i något avseende komplettera densamma.  
 
Jag efterlyser gärna en fortsättning på denna kartläggning av släkten, dels vad gäller än tidigare släktled (alltså före år 1500, men där är utsikterna nog tyvvärr små att finna fler enskilda personer), men också en kartläggning av de olika grenarna 1500-2006.  
 
Jag undrar om det finns någon som skulle vara villig ta sig an uppgiften att till en början samla in all den forskning som redan finns och organisera den i ett stamträd, kortfattat, t ex i samma format som Släktkalendern, eller vad som nu är praktiskt lämpligt. Min tanke är att det finns massa färdig forskning som kunde ställas samman, om bara folk visste vart de skulle vända sig för att lämna av sina egna rön och vem som skulle kunna ta emot och foga in på rätt ställe i stamträdet.
 
Om en sådan person finnes, kanske man också skulle fundera på en 'stödförening' där intresserade kunde bidraga med en liten slant årligen för att stötta projektet ekonomiskt. Måhända behövs lite pengar i uppbyggnaden, kanske också för en ev senare publicering.  
 
Vet du, eller någon annan, om det finns någon som skulle ha tid och kraft och lust att börja med något sådant, det ena eller det andra?

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna