Har inte kollat på nätet på länge vad som ligger ute. Då jag är den som forskat mest i släkten Nordtman och informerat om den vid olika tillfällen (i ett häfte om släkten på Öckerö hembygdsgård 1990, i min bok Havet var vårt liv 1995 och i artikeln om Björn Grönman i Öckeröforskarnas medlemstidning 2012, nr 2) har jag väl trott att det jag funnit lästs och tagits in av andra forskare. Men så verkar inte vara fallet. Här är en lista över fel som behöver rättas. LR=Länsräkenskaperna. NRR=Norske Rigsregistranter. VHHR=Västra Hisings häradsrätts protokoll.
1. ”Kronologin stämmer inte” (här i Anbytarforum): det gör den! Jens Christensson började som lagman senast 1598 23/11 (brev i säteriet Ströms handlingar, men även NRR 1599 11/6 då företrädaren Claus Jenssen står som ”forrige Lagmand”), kanske redan strax efter 1595 14/4 då Claus Jenssen sist står som lagman och samtidigt borgmästare i Kungälv. Jens var då säkert inte purung. Man måste väl ha lång utbildning och praktik för att få vara den mest framstående juristen i länet. Jens hade minst tre barn; sönerna Erik, Rasmus och Jens. Erik och Rasmus var skeppare och kallas i tullräkenskaperna 1616-17 ”lagmans son i Viken/Bohus län/ Inland”, vilket inte ger utrymme för tvivel om deras identitet. De bör ha varit födda åren före och efter 1590. Lagmannen kan därför sägas vara född omkring 1560.
Sonen Jens Nordtman som blev kyrkoherde i Foss blev det 1613. Han lämnade universitetet i Köpenhamn 1612 och kom därför direkt till en tjänst i Foss. Kanske hans släktskap med lagmannen hjälpte till.
Jens Jenssen Nordtman bör ha varit i de nedre 20-åren när han fick tjänsten, så han var då född under åren omkring 1590 liksom bröderna. Han dog kanske 1646, det år då han slutade som präst. Lagmannen dog omkring 1636. Nämns i livet i KBB sist 1635 10/2 (närvarande vid lagtinget den dagen). Därför fel att som man gjort skriva hans avgång och död till 1633. Man stöder sig då troligen på ett brev i NRR 1633 28/2, då Anders Blomme till Ström tillförsäkrade sig Skee sockens tionde efter lagmannens död, men det står naar Jens Christenssön ved Döden afgaar (vilken troligen snart förestod, men ännu inte hade timat), och efterträdaren Hans Franssen förordnades inte förrän 1636 22/10. Jens Christenssen dog alltså 10 år före sonen, vilket inte på något sätt är omöjligt. Och de beräknade födelseåren stämmer ju bra.
2. (I fortsättningen här geni.com). Jens Christensson kallade sig aldrig själv Nordtman och får inte skrivas så. Namnet tog sig sonen Jens under studietiden i Köpenhamn. Alla studenter tog sig släktnamn där, och Nordtman (Nortmannus) betyder att han kom norrifrån jmf med Köpenhamn, från Norge, var en norrman.
3. Jens Christensson och Jens Jenssen Nordtman har på nätet tillskrivits hustrurs namn. Detta är inget som jag funnit i någon källa och har ändå gått igenom allt. Ingenstans får man veta varifrån dessa uppgifter kommer. Den förmenta hustrun till Jens Jenssen Nordtman, ”Dorthe”, borde dessutom stavats Dordi som brukligt i Bohuslän då.
4. Rasmus Jenssen var nog inte född omkring 1608 som jag skrivit på något ställe. Han bör ha fötts efter faderns studietid och hamnar därför runt 1615. Det stämmer med mtl på 1680-talet, där han sägs vara utgammal 1689 (=uppgifter från 1688). Det borde betyda 65 år, men kunde variera. Redan 1683 sägs han i LR ha kommit till ”hög ålder”. Om han redan då var 65 år men tvingades betala mantalsskatten i fem år till, skulle han vara född 1618. Ett födelseår mellan 1615 och 1620 förefaller rimligt.
5. Margareta, Malin, Ingeborg och Anna (ordning enligt epitafiet i Öckerö gamla kyrka) var inte döttrar till Rasmus! De var systrar till Jacob Rasmussons första hustrus, Anna Olsdotter, förste man Peder Nielssen (det fanns en bror till, Niels) och barn till prästen Niels Pederssen. De hör inte till släkten Nordtman och får inte skrivas som de gör där nu.
6. Jacob Rasmusson var inte son till Rasmus Jenssens första hustru Inger Hansdotter! Han var född utom äktenskapet, och modern har inte gått att identifiera. Detta framgår av VHHR 1685 18/11, 1686 26/10 och 1688 18/6, samt 1689 5/11, där det i en arvstvist efter Ingers död klart framgår att han var utomäktenskaplig, i och med att han av Rasmus behövde förklaras som Rasmus son till ”hans egen person och namns heder”, men inte till arvsberättigande som Ingers barn i hennes båda äktenskap (Otto, Rasmus, Britta och NN i första och Pernilla i andra), en arvsrätt som Rasmus först försökt få till men som han blev tvungen att ta tillbaka. Jacob själv gjorde inget anspråk på arv.
7. I släktöversikten saknas Jacob Rasmussons tredje hustru Karin Eriksdotter, av oklar härkomst. De gifte sig sannolikt 1699 (mtl), och hon dog 1716 13/4 (db). Hennes patronymikon ges som fadder och i VHHR 1700 29/1 vid upprättande av inbördes testamente.
8. Det går inte att skriva t.ex. Tora Jönsson Nordtman, född Toresdotter. Det får bara heta Tora Toresdotter, egentligen inte heller Nordtman. Det står ingenstans att hon använde detta släktnamn.
9. Rasmus Jenssens enda dotter Pernilla finns inte med. Hon fanns dock och gifte sig 1671 med slottspredikanten på Älvsborg, senare kyrkoherden i Forshälla pastorat, Johan Gothenius i hans andra gifte av tre. Pernilla (även kallad Petronella) bör ha varit född tidigt i Rasmus och Ingers äktenskap. De gifte sig sannolikt 1652, och det stämmer med att Pernilla kan ha varit född 1653 och 18 år gammal vid vigseln.
10. En dotter som av vissa tillskrivits Jacob Rasmusson var Gertrud Jacobsdotter på Fotö (1680-1754), men det är fel. Denna Gertrud tillhörde en annan samhällsklass och hade inga fadderförbindelser med Jacobs släkt. Hon kom inflyttande från Bro socken 1709. Den ”Gertrud i Sörgård” som var fadder 1706 bodde på Björkö och var född 1686 som dotter till Olof Mårtensson. Möjligen anser man att hon var dotter till Jacob för att Per Jacobsson Nordtman bevittnade hennes sista vilja (tillsammans med Abraham Olsson på Öckerö). Men det talar i stället emot släktskap. Det skulle ju bli jäv om de var syskon. Nej, Per Nordtman var van vid att formulera sig i skrift och en framträdande sockenman. Även Abraham hade vissa förtroendeuppdrag (han kan f.ö. inte heller visas ha något släktskap med Gertrud eller Per). Så det var i egenskap av förtroendeman i socknen Per var på Fotö då. På samma sätt var han med olika andra personer många gånger vittne till testamenten (t.ex. 1738 19/10 i VHHR) hos personer han inte var släkt med.
11. Påvel Persson Nordtman sägs ha avlidit 1750. Det skulle vara intressant att få belägg för detta. Det enda jag funnit efter födelsenotiserna är att en Påvel Nordtman var fadder i Torslanda 1727 på trettondagen för Per Nordtmans svägerska som var gift med pastor Lachonius. Det är väl troligt att det var Påvel Persson och inte hans farbror Påvel Jacobsson, men om han levde ännu 1750, var han vistades då och vad han sysselsatte sig med är för mig helt obekant.
12. Per Larsson Böcker som var Per Nortdtmans svärfar hade ingen son Christoffer. Jag vill minnas att jag själv läst det någonstans, men det var en felskrivning för Christen.
13. Den äldste Böcker, Olof Böcker i Kungälv, är ganska sannolik men det är tveksamt om man ska sätta ut hans namn som ett säkert faktum.
14. Margareta Samuelsdotter Hoffnagel var inte hustru till Christen Jacobssen (Odevallensis)! Hon var andra hustrun till Peter Backe, vilken efterträdde herr Christen och var hans svärson.
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy