ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Rochet / Rochette / Roschet / Roschette / Roquette  (läst 3878 gånger)

2014-05-18, 10:23
läst 3878 gånger

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
I mitt sökande efter Peter Rochet (Rochette / Roschet / Roschette / Roquette), så fann jag många uppgifter om Claude Rocquette, adlad Hägerstierna och hans möjliga släktingar som inte blev adlade. Peter Rochet samarbetade med personer gör det sannolikt att ha är släkt med Hubert de Besches hustru Maria Rochet och hennes broder Claude Rocquette, adlad Hägerstierna
 
Om den introducerade adelssläkten Hägerstierna, se http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/37913.html?1400403900
 
Hägerstierna nr 652
 
Adliga ätten Hägerstierna nr 652 ?
 
Claude Rocquette, adlad Hägerstierna, till Hällabäck i Burseryds socken, Jönköpings län, Stjärneborg i Släps socken, Hallands län, Mauritsberg i Östra Husbysn Östergötlands län, Tranbygge i Västra Ryds socken, Uppsala län samt Bohult. Född i Languedoc i Frankrike. Inkom till Sverige och blev först drottning Christinas hovskräddare och sedan 1645-08-23 hennes hovköpman, för att sälja till hovet allehanda kramgods. Borgare och handelsman i Stockholm. Adlad 1654-06-02 (introd. 1660 under nr 652 ). Död 1682-08-08 (1681-08-08 enl. vapnet i Västra Ryds kyrka )1 i Stockholm utan söner och slöt således själv sin adliga ätt samt begraven i Ryds kyrka Uppsala län. 'Han gjorde kronan ansenliga försträckningar och blev därför adlad, varande han samt Carl Beckerfelt, Johan von Thier och Jakob Lithman de sista, som drottning Christina vid sin avgång från regeringen upphöjde i adligt stånd.'. Gift med Magdalena Moijal, död 1685, enda dotter av Jean Moijal från Languedoc och Maria de Besche i hennes 2:a gifte samt änka efter Jean de Flon, som var farfar till kommissarien Johan de Flon, adlad Adlercrona.  
 
Barn:  
. Magdalena Hägerstierna, döpt 1642-08-19 i Stockholm.  
. Maria Hägerstierna, till Limsta i Kila socken, Västmanlands län, vilket hon 1686 lät bebygga till säteri. Döpt 1644-03-29 i Stockholm. Gift där 1662-07-13 med generalmajoren Tomas von der Noth, friherre von der Noth, död 1677.  
. Christina Hägerstierna, till Mauritsberg. Född 1646, död 1693. Gift 1662-08-12 1 Stockholm Nikolai förs. i Stockholm med envoyén Johan Ekeblad, i hans 1:a gifte, född 1629, död 1697.  
 
Källa: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.  
 
Källa: Adelsvapen Hägerstierna nr 652
--------------------------------------------------
 
NN Rocquette.  Tavla 1  
 
 Gift.   .  
 Claude Rocquette Hägerstierna. (SoH1976)  
 
 Marie Rocquette.  Tavla 1 Född 1591 i Languedoc, Frankrike.  
 Död 3 januari 1648.
Gift med Hubert de Besche.  Tavla 1 Slottsbyggmästare och Brukspatron.  
 Född 1582.  
 Död 1658.  
 Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarkonsten och anlade järn. och mässingsverk.  
 Barn:
1. Katarina de Besche.  Tavla 1 Född 1616.  
 Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål). Gift 1638 med Henrik de Trij(de Try).  Tavla 1 Industriledare, Brukspatron.  
 Född i Liége, Belgien.  
 Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östergötland).  
 Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).
Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider troligen omkring 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i Sankt Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).  
 
Barn:  
 Dotter . Begravd 12 december 1641.  
 Död 1641.  
 
 Hubert de Trij. Kornett.  
 Begravd 8 januari 1654.
 
Dotter . Begravd 6 augusti 1654.  
 Död 1654.  
 
 Peter de Trij.  Tavla 1 Brukspatron på Överums bruk.  
 Född 1639 i Norrköping.  
 Död 1699 i Överum, Lofta (Smål).  
 Sin ungdom tillbringar han vid Gusum, där han tidigt blir arbetsledare. Parallellt med sin verksamhet vid bruket upptas han till borgare i Söderköping 1664. I Gusum förälskar han sig i dottern till en av de vid bruket anställda arbetarna. Trots föräldrarnas motstånd mot mesalliansen gifter han sig 1668 med Elisabeth Noé. Bröllopet leder till en total brytning med familjen och Peter görs arvslös. Samma höst anställs Peter av sin morbror Gillis de Besche som skrivare vid Överums bruk. Han avancerar till förvaltare och köper 3/6 1672 tre fjärdedelar av bruket. Den återstående fjärdedelen ägs av morbrodern. Vid Överum kommer Peter att bli verksam till sin bortgång 1699. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).  
 
 Henrik de Trij. Bruksinspektör.  
 Född 1642.  
 Död 24 april 1708 i Risinge (Östg).  
 (SoH1976) vid faderns död 1669 inträder han som medhjälpare till modern i skötseln av bruksrörelsen. Henrik ägnar i första hand sina krafter åt Ankarsrums bruk, där han är förvaltare och delägare fram till 1679, då han flyttar till Tryserums sn. År 1691 blir Henrik bruksinspektör vid Finspång. Den 26/4 samma år äktar han sin betydligt yngre syssling Maria Fosti i Hedvigs kyrka i Norrköping. Hans mor, Catharina de Besche, har avlidit fem år tidigare. Om hon varit i livet skulle hon säkert ha ogillat även detta äktenskap, eftersom också släkten Fosti från början var en arbetarsläkt i Sverige. Henrik avlider 24/4 1708 i Risinge sn. Hustrun gifter om sig och slutar sina dagar 1750 i Tryserum sn. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).  
 
 Elisabet de Trij. Född 1646.  
 Död 26 juli 1676 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).  
 I Snällebo, Tryserum avlider en Elisabet de Trij 1718 1/12 vilken med åldersberäkning är född 1646. Kolla!!!!  
 
 Daniel de Trij. Döpt 28 september 1650.  
 Begravd 16 mars 1656.  
 
 Hubert de Trij (står de Besche!). Född 1655.  
 Begravd 17 maj 1692.  
 Bor kvar hos sin mor till hennes död 1686. I slutet av 1680-talet blir han militär och tillhörig Norra Skånska Kavalleriregementet. Han avlider redan efter några års tjänst och jordfästs i familjegraven i Sankt Olai kyrka i Norrköping 17/5 1692. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).  
 
 Katarina Maria de Trij. Döpt 2 februari 1655.  
 
Om släkten de Trij, se även http://www.litenupplaga.se/1221
---
 
2. Gillis de Besche. Född 1624.  
 Död 1709.  
 
Källa: http://www.barbrobehrendtz.se/sidor/landeen/0001/6320.htm och http://www.barbrobehrendtz.se/sidor/landeen/0001/16339.htm
------------------------------------
 
Catharinas mor:
Maria Roschuette von Hegerstern

F. 1591 Languedoc, Frankrike.
D. 1648 Näverkvarns Bruk, Tuna.  
Källa: http://www.poppyfield.se/ThomasKarlsson2d.htm
------------------------------------
 
NN Roquette    
 
Född:
uppskattas till mellan 1526 och 1586   
 
Död:
 3 januari 1648    
 
Närstående:  
 
Husband of NN
 Father of Maria Rouchette; Claude Roquette Hägerstierna och Antoine Roquette
 
Skapad av:
S Åström, 1 mars 2008  
Källa: http://www.geni.com/people/NN-Roquette/5327082370560085603
------------------------------------------------------
 
Claude Hägerstierna
 Död: 1681 - Nikolai församling, Stockholms län  
 
Affärsman  
 
Band 19 (1971-1973), sida 605  
Meriter
 
Hägerstierna (Hegerstiern), Claude (före adl Roquette), död 1681 i Stockholm (själaringning i Nikolai församling 8 augusti)[1]. Avlade borgared i Stockholm 22 aug 1640, hovköpman 23 augusti 1645, adlad 2 juni 1654, ledamot av 1663 års undersökningskommission för Palmstruchska banken.
 
Gift senast 1640 (Helmfrid 6, s 552) med Magdalena Moyael(Moijal), död 1685 i Stockholm (själaringning i Nikolai församling 18 juli), dotter till bryggaren Jan Moyael(Moijal) och Maria de Besche.
 
Biografi
 
Hägerstierna kallas i adelsbrevet Roquette de Languedoc och härstammade sannolikt från detta sydfranska landskap. Till samma släkt hörde enligt uppgift (Köler) Hubert de Besches (bd 10) hustru Maria Rochette och hennes bror Pierre Rochet (HH 29), som från 1624 arrenderade Forsmarks bruk i Uppland tillsammans med bl a Huberts bror Gerard de Besche.
 
Under namnet Claude Roquette påträffas Hägerstierna tidigast i räkenskapsnotiser 5 och 25 mars 1640 från de av Hubert och hans bror Gillis de Besche ledda Nyköpingsverken (Leufstaarkivet). Den gängse uppgiften, att han skulle ha börjat sin bana i Sverige som drottning Kristinas hovskräddare, har ej kunnat verifieras och förekommer veterligen ej förrän i mitten av 1700-talet (Stiemman). Då han 1645 antogs som hovköpman, tilläts han införa och till bl a drottningen och hennes hovstat försälja allehanda slags frantzösische kramvaror och kramgods, såsom sidentyg, hattar, handskar och strumpor. Han skulle vara beredd att med tjänliga varor följa henne och hovet på resor samt låta sig sändas till Holland eller Frankrike för inköp.
 
Denna affärsverksamhet blev så småningom mycket betydande och utvidgades till allt fler områden. Som borgensman för stockholmsborgaren Pierre Terreau, som var gift med en dotter till Gerard de Besche, blev han på 1650-talet inblandad i det sk Ryska handelskompaniets köp av rysk rabarber för försäljning i Danzig, Hamburg, Amsterdam, Rouen och London (revisionsakt 6 april 1664 o Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 152:2, 154: 10 o 175: 12, RA). Senare var han engagerad i Sockerkompaniet (Börjeson) och Västerviks skeppskompani och hade även affärer med Tjärkompaniet, Saltkompaniet och Afrikanska kompaniet. Han kan också nämnas bland Stockholms redare, ehuru han ej tillhörde de främsta.
 
1653 övertog H Kroppa järnbruk i Värmland, som kommit i lägervall efter att från 1633 ha varit utarrenderat till Louis De Geer. 1654 donerades detta bruk till Hägerstierna under bergfrälsefrihet för hans stora lån till kronan. Redan 1659 sålde han det emellertid till Otto Dress (bd 11). Från 1660 finansierade Hägerstierna driften av det nyanlagda mässingsbruket Gusum i Ringarum, Ög. Det ägdes av Henrik De Try (bd 11), vars hustru var kusin till Hägerstiernas hustru och dotter till Hubert de Besche och Maria Rochette. För anskaffande av koppar till mässingstillverkningen invecklades Hägerstierna i livliga affärer med olika personer i Falun, men sedan De Try råkat i ekonomiska svårigheter, lämnade Hägerstierna Gusum. Abraham Kock, adlad Cronström (bd 9), och hans bröder samt deras svåger Jacob Momma, adlad Reenstierna, gick i borgen för De Trys skuld till honom och övertog mässingsbrukets finansiering. Omkr 1670 blev Hägerstierna medlem av det konsortium som grundade juftmakeriet (lädertillverkningen) vid Himmelstalund i Norrköping, och våren 1671 gjorde han en resa till Amsterdam för att anskaffa färger och andra förnödenheter för denna verksamhet. Sedan en annan medlem av konsortiet, kanslirådet Johan Olivecrantz, efter mitten av 1670-talet börjat alltmer ohöljt visa sin avsikt att tillvälla sig den totala ledningen, drog sig Hägerstierna emellertid tillbaka även från detta företag och överlät sin andel till Abraham Cronström.
 
Som ovan nämnts hade Hägerstierna redan tidigt lånat stora summor till kronan, vilket framhölls i hans adelsbrev 1654. På 1660-talet förskotterade han kostnaderna för Erik Dahlberghs teckningar till Karl X Gustavs historia. Ännu i mitten av 1700-talet hade hans arvingar ekonomiska anspråk på kronan. Även åtskilliga adelsmän och andra privatpersoner lånade pengar av Hägerstierna, vilket ibland ledde till processer. Hägerstiernas låneverksamhet resulterade i att han kom i besittning av gods i nästan alla svenska landskap. En tid skrev han sig till Hällabäck i Burseryd, Jönköpings län, och Stjärneberg i Släp, Hallands län, men dessa säterier gav han 1662 till sina döttrar som hemgift. På hans huvudbanér i Västra Ryds kyrka, Uppsala län, nämns som hans viktigaste säterier förutom Tranbygge i Västra Ryd Mauritsberg i Östra Husby, Östergötlands län, och Bohult i Lidhult, Kronobergs län. I Stockholm ägde han ett stenhus vid Österlånggatan och en malmgård vid Hornsgatan. Han ärvdes av sina två döttrar, som var gifta med generalmajoren Thomas van der Noot och residenten Johan Ekeblad.
Författare
Hans Gillingstam
 
Arkivuppgifter
 
Hägerstiernas konceptböcker, räkenskaper och inkommande brev i De la Gardieska samlingen, LUB (20-tal volymer). Hans brev till svärsonen Johan Ekeblad (93 stycken) och dennes maka (26 stycken) i KB. I RA brev från Hägerstierna till bl a drottning Kristina (K 90), Per Brahe (11 stycken), M G De la Gardie (10 stycken) och B Horn (Ericsbergsarkivet), i UUB till N Gyldenstolpe.
   
Källor och litteratur
 
RR juli-sept 1645, f 342v- 343, maj-juni 1654, f 777 ff, KK:s underd skr 1 dec 1752, Reduktions- o räfstemyndigheters underd skr, vol 16, f 233-36, Biographica, Handel o sjöfart, vol 42, 45, p 240, 51: Ryska kompaniet o 57, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 164: 16, 172: 19, 177: 9, 200:1, 209:8, 226:11, 249:5 o 277:13, Likv, serie 94, Reduktionskollegiets arkiv F I, vol 62, Köpegodskontorets arkiv F VI, vol 98, Förpantningar, vol 60, nr 349, B Cronbergs saml, vol 97 o 105: Västerviks skeppskompani, Leufstaarkivet, kartong 50, P Terreaus brev till D Uttermark i Stegeborgssamlingen, RA; STb 22 aug 1640, SSA.
 
Adelns RiksdagsProtokoll från och med år 1719, 17 (1906), s 349 ff, 18 (1911), s 257; E Appelgren, Vallonernas namn (i968); D H T Börjeson, Stockholms segelsjöfart (1932); E W Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923); DGA 8 (1837), s 194, 10 (1838), s 153-56, 158; J Ekeblads bref, 2 (1915); G Ekman, Ur Storforsverkens historia (1921); E Ericsson och E Vennberg, Erik Dahlbergh (1925), s 95 f; B Fahlborg, Ett blad ur den svenska handelsflottans historia (HT 1923), s 225; K Forsberg, Gusums bruks hist 1653-1953 (1953), s 17-21; Frälsegods 1:2-3:2 (1931-47), 4 (korr i RA); Björn Helmfrid, Tiden 1568-1655 och Tiden 1655- 1719 (Norrköpings hist, 5-6, 1965-71); K-G Hildebrand, Falu stads historia till år 1687, 1-2 (1946); [C A Klingspor,] Bidrag till Upplands beskrifning (UFT 2, 1877-90); J Köler, likpredikan över Elisabeth de Besche (1700), s 62; O Mannerfelt, Släkten Ekeblad och dess samlingar på Stola (PHT 1922); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); G Nilzén, Studier i 1730-talets partiväsen (1971), s 205; A A v Stiernman, Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, 1 (1754), s 527; E Tegnér, De la Gardieska samlingen i Lund på Löberöd (VHAAH 32, 1895), s 51 f; G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661-67 (1914), s 240.
 
Gjorda rättelser och tillägg
1. Korrigering av tidigare uppgift, , 2014-02-17  
 
-----------------------------------------------------------------------------
 
3. Hubert d.ä. de Besche. Född: 1582 Död: 1658. Industriidkare, Arkitekt  
 
Gift med 1) Maria Roquette (Rochet), av samma släkt som ätten Hägerstierna, f. 1591 i Languedoc, d. 21 jan. 1648, 56 2/3 år gammal (begraven under samma sten som mannen); 2) Märta Fredriksdotter.
 
Se i övrigt, ang. de B:s första hustru, likpredikan av J. Köler 1700 över hans dotter Elisabet, gift med postförvaltaren i Norrköping Albrekt Tillman och dennes efterträdare Antoni Witten.
Källa: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17310
--------------------------------------------------------------------------
 
4. Gerard de Besche, f. i mars 1585 i Liége, d. 18 juni 1656 på Forsmark, Industriidkare, Arkitekt.  
---  
köpte jämte Peter Rochet Forsmark 27 nov. 1646 och blev genom process med Rochet ensam ägare till brukspossessionen (exekution sommaren 1655).
---
Under sina processer med Peter Rochet åberopade de B. i en odaterad, vid medlet av 1650-talet ingiven supplik sin trogna 46-åriga tjänst i Sverige.
---
Redan 1622 byggde han jämte Velam Wervier och Peter Rochet en stångjärnshammare i Börstils socken. Denna nedlades visserligen ganska snart (1634), men dessförinnan hade de B. fastare knutits vid det uppländska bruksdistriktet. Den 15 apr. 1624 arrenderade han nämligen tillsammans med Wiliam Wervier, Evert Hoos(Hoes) och Peter Rochet för 5,771 dlr jämte särskild betalning för gärdepersedlar Forsmarks bruk samt Frösåkers och Närdinghundra härad.
---
Efter åtskilliga förändringar bestod det där verksamma konsortiet av de B., Rochet, Velam Wervier och Henrik Lemmens, den sistnämnde på Gustav Adolfs befallning upptagen som bolagsman 1630. Dessa övertogo 6 okt. 1633 Västlands (Vesslands) bruk, som året förut (9 maj) utarrenderats till de B., Rochet och en tredje medintressent. Därjämte började de B. i medlet av 1630-talet bygga ett eget bruk i Berkinge, och slutligen anlade han och Rochet gemensamt Viggelsbo(Vigelsbo), liksom Berkinge beläget i samma socken som Forsmark, Valö. Lemmens var ej mindre verksam på sitt håll, han innehade redan tidigare Norrtälje gevärsfaktori och Ortala samt grundade i rask följd Åkerby bruk (1638), en ny masugn (1639) och Hillebola bruk (1640). Under sådana förhållanden kan det knappast förvåna, att konsortiet ej i längden kunde sammanhållas. Wervier utträdde 1640, övertog ensam Västland och grundade i grannskapet därav Dorkarby eller Strömsbergs bruk, medan Lemmens, som absorberades av sina övriga affärer, realiter drog sig tillbaka från Forsmark utan att dock uppsäga sin arrenderätt. Tack vare dessa förändringar i bolagets sammansättning blevo de B. och Rochet faktiskt ensamma om Forsmark. År 1642 moderniserade de fullständigt bruket; i det de i stället för 3 masugnar och 7 hamrar byggde 2 fransyska masugnar och 2 hamrar, säkerligen med större effekt än de gamla verken. Knappt var emellertid detta gjort, förrän den alltjämt osäkra besittningsrätten och tidens äventyrliga kreditförhållanden hotade att beröva dem frukterna av deras arbete.
---
En möjlighet att förvärva även Forsmark syntes erbjuda sig, då arrendet 1643 skulle förnyas, de B. och Rochet sökte nämligen vid detta tillfälle göra sig kvitt Lemmens, men denne satte  sig till motvärn. Av den sålunda uppkomna tvisten begagnade sig De Geer för att söka få arrendet överflyttat på sig: bruket hade, sade han, i verkligheten drivits av honom, de B. och Rochet voro »allenast hans tjänare». Såväl Lemmens - vilken dock ännu 1647 skulle göra ett försök att hävda sina anspråk - som De Geer misslyckades likväl. Kontraktet förnyades för de B. och Rochet, och De Geer fick åtnöjas med att hålla arrendatorerna i beroende genom omfattande hemmansköp i trakten och fortsatt kreditgivning. Med tiden visade sig emellertid de B. vara mannen att övervinna de risker, som följde med förlagsväsendet. Rochet åter fördjupade sig mer och mer i gäld och blev snart fullständigt beroende av De Geer. Detta, blev så mycket äventyrligare, som enigheten mellan de B. och Rochet ej länge kunde upprätthållas.
 
Redan ganska snart synas de båda bolagsmännen ha delat bruket mellan sig på så sätt, att de drevo en hammare och en masugn var. Länge dröjde det dock icke, innan de råkade i delo med varandra om kolköp och vattenrätt. Trots tvisterna avslöto de likväl 27 nov. 1646 ett gemensamt kontrakt med kronan, varigenom de tillhandlade sig Forsmark med fyra underlydande hemman för 3,000 rdr jämte en årlig »rekognition» på 1,000 dir smt för malmfångst och ström; i en tilläggsbestämmelse föreskrevs (19 dec), att de ömsesidigt skulle ha lösningsrätt, om kompanjonen ville sälja sin anpart. Troligtvis hade de B. hoppats, att Rochet ej skulle mäkta deltaga i köpet, men De Geer försträckte honom nödiga penningar. Bergskollegiet sökte samtidigt trygga enigheten genom att bemedla, en överenskommelse mellan dem (21 nov. 1646), vilken dock lika litet som en ny dylik av följande år (15 okt.) länge skulle respekteras. Särskilt synes konkurrensen om kolköpet ha blivit irriterande, ej minst därför att De Geer sökte begagna sin genom de ovanberörda hemmansköpen vunna maktställning till att gynna sin klient Rochet framför de B.
 
Ehuru De Geer ej konkurrerade med de B. och Rochet vid Forsmarksköpet 1646, är det tydligt, att han blott bidat sin tid. Snart nog kom det ögonblick, då Rochets affärer ej längre kunde hållas flytande. De Geer lagsökte honom 1651 och hade redan fått uppbud på hans andel i Forsmark, då bergskollegiet ingrep och förklarade de B. berättigad att använda sin lösningsrätt (resolution 4 dec. 1652, bekräftad av K. M:t 10 dec). Rochets andel värderades till följd härav i aug. 1653 till nära 20,000 dir, som de B. genast deponerade. Därmed var dock saken ingalunda klar, tvärtom följde uppskov på uppskov. De Geer sökte gottgöra sitt förhastande genom att lova Rochet ytterligare anstånd och nya försträckningar, medan denne vände sig till alla instanser med sina klagomål.  
 
Utrymmet tillåter ej att här följa de fortsatta tvisterna, som urartade till handgripligheter, inbrott och egenmäktigheter, ja verkliga handgemäng mellan de båda antagonisternas söner och tjänare. Först sedan bergskollegiets utslag bekräftats genom flera K. brev, de sista av 11 jan. och 2 juli 1655, kunde kollegiet (11 juli) ge slutlig order om fullföljande av exekutionen mot Rochet. Men icke ens därmed var saken bragt ur världen, de B. förbehöll sig redan 12 juli skadeståndstalan och inkom i dec. med en lång lista på sina krav, som gällde ej blott Rochet utan även den under tiden avlidne De Geers son Laurens. Rochet åter, som i det sista K. brevet anbefallts till kollegiets välvilja »anseendes hans fattigdom», framträdde med anspråk på vissa inventarier vid Forsmark och lyckades på detta sätt hålla processen gående flera år efter de B: s död 1656. För att bli honom kvitt, samtyckte slutligen änkan år 1660 till en förlikning, enligt vilken hon skulle betala Rochet 5,200 dlr kmt mot att han avsade sig alla anspråk på Forsmark och Viggelsbo i löst och fast.  
Författare
B. Boëthius med bidrag av A. Rahr.
---
Källa: http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17309
---------------------------------------------------------------------
 
År 1624 arrenderades bruket af Gerhard de Besche och Peter Rochette, till hvilka det såldes 1646 af drottning Christina. Från  
1653 tillhörde det de Besche ensam, och familjens eganderätt stadfästes af Carl XI år 1682, hvarefter det fortfor att tillhöra slägten de Besche.
Källa: http://runeberg.org/hgsl/2/0368.html
---------------------------------------------------------------------
 
Vilhelm de Besche (son av Gillis de Besche, Tab. 1), född 1573-12-03 i Liège. Död 1629-02-10 på Finspång. Han erhöll i förläning Söderby i Runtuna socken. ?? Gift 1:o och ?? 2:o möjligen med två systrar, hans svägerskor, döttrar av Peter Dionysius. Gift 3:o med Elisabeth Rochette, död omkr. 1623. Gift 4:o med Marguerite de Vaux, död 1628-11-30. (oklara uppgifter om hans olika giften)  
 
Barn:  
. Carl de Besche, natural. de Besche. se Tab. 6  
. Joris de Besche, född omkring 1622, död 1651. Gift med Christina Möller  
 
TAB 6
 
Carl de Besche, natural. de Besche, född 1612-02-21 i Nyköping. Död 1681 i Holland och slöt själv sin ätt. (son av Vilhelm de Besche, Tab. 5) Adlad 1664-08-29 för sin faders förtjänster (introd. 1668-06-16 under nr 763). Gift 1637-12-04 med Ida De Geer, kristna 1616-10-19 Amsterdam, dotter av bruksherren Louis De Geer, adlad De Geer nr 291, och Adriana Gerard.  
 
Barn:  
. Adriana de Besche, född 1641-09-12, död 1714-06-03. Gift 1:o med ryttmästaren Gustaf Mauritz Mannersköld nr 128. Gift 2:o med ryttmästaren Otto Reinhold Bock.  
. Elisabet de Besche, född 1643, levde ogift i Haag 1696.  
. Vilhelm de Besche, född 1645. Död ogift 1673.  
. Ida de Besche, född 1647, död 1706. Gift med advokaten Jan Pyll.  
. Carolus de Besche, levde 1676 i Holland.  
Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De__Besche__nr_763
-------------------
 
boken Slekten de Besche i Norge skrevet av Arendt de Besche, 1938, bygger forhistorien i boken på to grunnleggende kilder: Stamtavle utført av Johan Peringskiöld i 1711 og Hubert Gillis de Besche's slektskrønike fra 1820.
Henri de Besche, Liège 1483, gift med Johanna de Rochette.
Källa:  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-05-18 13:26)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-05-19, 02:12
Svar #1

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Enligt Charlotte Berggren, 13 januari 2014 så hade Claude Roquette en broder Antoine Roquette, som hade brevkontakt med sin bror Claude och skickade sonen David Roquette till sin farbror i Stockholm.
Källa: http://www.geni.com/people/Antoine-Roquette/6000000024391217825?through=53270823 70560085603
---
 
David Roquette tillbringade några år runt 1670 hos sin farbror Claude i Stockholm, men misslyckades med att hitta en utkomst och skickades tillbaka till Frankrike.
Källa: http://www.geni.com/people/David-Roquette/6000000024391013486?through=6000000024 391217825
------------
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-05-19, 06:18
Svar #2

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Från den renoverade domboken, Västerviks rådhusrätt 1658 30/8:  
 
Samme dag kom Jacob Rodtskedt(Jakob Roschett/Rochet) för rätta, och besweradhe sig öf:r hustro  
Margareta Baselers(Margareta Basilier)
angåendhe en påike som honom af Niclas Baseler(Niklas/Nicolas Basilier)  
i tienst är satt, huillken påike hon med sig lockat haf:r hit till Westerwik  
den hon och achtadhe med sig taga till Tyslandh(Tyskland). begerte wenligen  
af retten att hon måtte låta ho[n]o[m] få samme poike igen.  
 
I lika måtto Protesterade han på sin Tijdz försummelsse och omkostnadt emodt henne,  
som hon har giort ifrån quarn i Kristbergz sochn och hit till Westerwik.  
Johan Bertellsson(Bartels) fullmechtig af hustro Margareta Beselers hen  
swarar, att hon eij påiken Tubbat haf:r med sig wtan påijken mötte  
henne på wägen, och då hon hörde att påiken led nöd hos honom  
Rotskedt(Roschett/Rochet) både om Matt och Kläder, tog hon den med sig hit, Af or-  
sak hon hade hennes faders Niclas Baselers(Basiliers) tilstånd, det hon Johan  
Bertellsson(Bartels)
och medh Baselerens bref till henne skrifwidt bewijs[ar]  
hwillket uthi siellfua originalet at see ehr som ibland andra Cämnars  
docomenter er förwaratt, Ehuru wel b:te bref är ituskurit, doch  
för serdeles orsaker skull, angåendhe en particular sak, som icke  
angick be:te påike wtan Peter Steensnidare(Stensnidare) i Linköping.  
 
Hwarföre blef Resolverat Emedan han Rotskedt(Roschett/Rochet) henne icke bewist i  
att hon påiken med sig tubbat haf:r hit till Westerwik skal hon  
wara för hans tillmäle frij. Och Påiken skal sig igen hoss sin hus-  
bonde instella, och der Rotsket(Roschett/Rochet) will hafua någott för sitt omak  
för han haf:r rest effter påiken : Söke han det hos Baseleren dhet  
bäste han kan och gitter, emedan påiken igänom Basselerens In-  
rådande är olofuandes bortluppen.
Källa:  
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
 
 
Några förtydligande, quarn i Krixbergzsohn bör vara Qvarn i Kristberg socken, en gård som Nicolas Basilier förvärvade 1635. Johan Bertellsson är Johan Bartels och Jacob Rodtskedt bör vara Jacob Roschett, se nedan.  
 
Ur SoH 1969:1 Släkten Basiliers svenska gren till omkring 1660. av Sara Basilier-Löfgren på sida 193:  
 
Den 18 mars 1648 protesterade landshövding Hans Strijk mot att Nicolaus Basilier tänkte sälja sin gård Qvarn till Jacob Roschett, som redan erlagt betalning. Rätten deklarerade, att eftersom Qvarn var Basiliers avlingegods fick han sälja gården till vem han ville. Vid nästa ting den 15 maj 1648 protesterade Basiliers svåger Petter Mundt, som bott i Qvarn, mot att Basilier sålt till Jacob Roschett för 400 rdr både gården och den nya hammare han med mycken omkostnad där hade förfärdigat. Mot försäljningen protesterade också Basiliers måg Johan Bartels och tillämnade måg Johan Phrillst.
Källa:  
-------------------------------------------------------------------------------- --------------
 
Lummelunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ViLA/23058/C I/1 (1672-1739):  
 
Jacop Person Roschet(Jakob Persson Rochet) gift N.30 p.50, död N.107 p.118
 
1683. N.30 3 Jun. Jacop Roschett(Jakob Rochet) hade bröllop medh Enkjan Elizabeth Ångersteen(Angersteen).  
 
Jacop Roschetz Hustru utfl. N.43 p.70 (eftersom hon står under E, började sannolikt hennes förnamn på E.)  
 
(Pagina) 70. Dhe som uthur Sochnen Förpassade Fara:
 
(Nr) 43. dhen 4 Maj 1692 förpassades Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen), eller Jacop Roschetz(Jakob Roschets) Hustru medh ett gott pass, då hon wille räsa ått Stockholm att besökja sina barn.
 
(Pagina) 118. De Dödas Uptechningh  
1694
Jacop Peterson Roschet (Jakob Pettersson Roschet/Rochet) födh 1649 dhen 25 Martij, om Påskedagh. Wedh Forsmarks Bruk Fadren Bruchzförwaltare Herr Petter Roschett Modren Lucretia Bonell, kom Hijt till Landett medh sin Fadher och Swåger Wilhelm Facht. Warit allt sedan wedh Brukett och brukadde(?) för en Bruchskriffware. 1683 giftade han sigh medh Enkjan Hustru Elizabeth Ångersteen(Elisabeth Angersteen). Wart siukaff Frossan förledhn Sommarh, Höll an intill sin dödhstundh. begich Herrans Nattwardh dhen 3 Januarij 1694 döde dhen 18 Feb. Wart begraffwen dhen 4 Martij och ligger begraffwen på höger eller söder sida om Altaret. Åldren 45 åhr mindre 5 Wekor.
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
 
Kjell Lindbloms bok Nordisk vallongenealogi del I sidan 161 tabell 4 berättar om Gerhard/Jöran Cudriots(Jörgen Pettersson Kydrios) anställning hos herr Petter Roschett i Forsmark bruk.
 
-------------------------------------------------------------------------------- --------------
 
Lummelunda kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrkan, specialräkenskaper, SE/ViLA/23058/L I b/1 (1689-1720) Sidan 13:  
1691.  
Bruchzfolchettz Utgift.  
Jacop Roschet 12 öhr.
Källa:  och http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1334882#POST1334 882
------------------------------------------------------------------
 
Forsmarks bruk i församlingen med samma namn
ägdes ännu 1655 av kronan. Gerhard de Besche, en tredje son, hade från
1624 tillsammans med Welam Vervier, Evert Roos och Peter Rochet
arrenderat bruket. Från 1630 arrenderade de Besche och Rochet Forsmark,
tidvis med Louis De Geer som tredje intressent.
---
Bland bruksbefolkningen vid Forsmark, som redovisas tillsammans med
den svenska befolkningen utan särskiljande rubrik, fanns enligt 1655 års
mantalslängd omkring 25 valloner. Hela församlingen omfattade 238
mantalsskrivna. Någon speciellt privilegierad ställning hade knappast
vallonerna vid Forsmarks bruk. Bruket var kronans egendom till 1646 och
utarrenderades, varför det inte fanns samma frihet för en av kronans
arrendatorer att ordna någon speciell religiös verksamhet som när en
ägarfamilj helt dominerade bruket. Dock kom Gerhard de Besche och Peter
Rochet
, arrendatorer från 1624, att utgöra kontinuiteten bland dem som
arrenderade Forsmark. De Besche och Rochet köpte som nämnts Forsmark
av kronan 1646 och 1653 köpte de Besche även Rochets andel. Under
följande år dominerade en tvist mellan de Besche och Rochet om rätten till
bruket. Några särskilda förvaltare har inte kunnat beläggas före 1655.
---
År 1653 hade Gerhard de Besche löst in Peter Rochets andel i Forsmarks
bruk och blev därmed ensam ägare av bruket. Han avled 1656. Under de
följande åren tvistade de Besches arvingar med Rochet om rätten till bruket.
Omkring 1660 fick arvingarna definitivt besittningsrätten till bruket.
(Nisser, Marie: 1984 ”Forsmarks bruks historia.” Forsmarks bruk: en uppländsk
herrgårdsmiljö, utg. Sverker Janson, Bengt Janson. Stockholm. Sidan 17-18.)
 
Vallonerna var fördelade på följande sätt mellan olika yrkeskategorier:
 
Smides- och hyttpersonal
Bevy, Farke, Galan, Giers, Guillaume
Kolar- och skogshuggarpersonal samt körare
Maltsio, Carlier
 
Hantverkare
Cudriaux (hjulmakare), Ficqué (bälgmakare)
De flesta av vallonerna hörde alltså till smides- och hyttpersonalen.
 
Vallonerna från Liège var inte lika dominerande här som vid Lövstabruk
men från furstbiskopsdömet kom dock Guillaume och Bevy.  
 
Från Spanska Nederländerna hade familjerna Galan och Giers flyttat in.  
 
Anknytningar till Sedan fanns genom Elin Touron, gift med hjulmakaren Cudriaux (Cudriot/Kydrio), genom
Catherine Michot, gift med masmästaren Farke, och troligen även genom
Maltsio kolare. Ursprunget för de övriga vallonerna Bevy, Carlier, Cudriaux, Farke och Ficqué har inte kunnat
fastställas. Den ende vallonen vid bruket som bar ett gammaltestamentligt
namn var Daniel Bailli.
---
 
Några direkta uppgifter om kalvinism vid bruket har inte påträffats i
domkapitelsmaterialet. Inte heller finns kyrkoboksmaterial i vilket
vallonerna skulle kunna följas.  
 
Per Pehrsson behandlar dock, utan att meddela om kalvinism avses och om den avlidne var vallon, hur kyrkoherde
Borstelius 1643 vägrade den avlidne Benjamin Bonel begravningsplats i
kyrkan och på kyrkogården. I ett brev från drottningen till ärkebiskop
Laurentius Paulinus Gothus beslutades med anledning av problemet med
Bonels begravning att främmande trosbekännare, då de ändå var kristna,
skulle få begravas i kyrka eller kyrkogård, dock utan högtidligare
ceremonier.
Pehrsson 1905, s. 88-89, bygger här på Palmskiöldska samlingen, UUB. – Benjamin Bonel
kallas hos Pehrsson en ung man. Han presenteras inte närmare.
 
Kyrkoherde Ericus Johannis Borstelius avlönades av kronobruket med
spannmål och stångjärn. Efter kronans försäljning av bruket till Gerhard de
Besche och Peter Rochet skall dessa ha innehaft patronatsrätten till
Forsmarks församling. Eftersom Rochet 1660 lämnade sin andel i bruket till
Margareta von Emersen, de Besches änka, och kyrkoherde Borstelius avled
först 1669 kom denna rätt tydligen ej att utövas av någon främmande
trosbekännare. Kyrkan skall ha byggts 1613. Den var timrad, rektangulär och
försedd med ett torn. Ett speciellt kvarter i kyrkan var reserverat för
bruksägarens hushåll och dess gudstjänstbesök. Någon kyrkogård fanns till
en början inte utan begravningarna ägde rum i Valö. I februari 1643 fick
församlingen rätt att låta begravningarna ske i Forsmark mot skyldighet att
ersätta sin kyrkoherde därför. Det är kanske förklaringen till att Benjamin
Bonels
begravning samma år diskuterades.
 
Källa: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf
-------------------------------------
 
Har någon kännedom om Benjamin Bonell som arbetade för Axel Oxenstierna i olika uppdrag, hans ursprung och huruvida han hade bildat familj.
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-05-28, 06:49
Svar #3

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Vigelsbo masugn i Valö socken anlades 1641 för Forsmarks bruk av Gerard de Besche och Peter Rochet och drevs för dess räkning fram till 1725, då den nedlades. Malmen togs till en början från Dannemoragruvorna, och det vid Vigelsbo förfärdigade råjärnet transporterades sedan till Forsmark för vidare bearbetning.
 
Under 1600-talet påträffades malmförekomster vid Vigelsbo och år 1688 fick Isack Breant(Isak Briant) privilegium på Vigelsboda gruva.
 
http://www.upplandia.se/Bruk_Vigelsbo_masugn.htm
---------
 
Se också: http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=hist orik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000013575
-----
 
1 febr 29 slöt kronan kontrakt med Henrik/Hinrich Lemmens, Villem Vervier och Peter Rochet om bl a just försträckning till pistolmakarna i Norrtälje, fyra års arrende av Forsmarks bruk jämte Frösåkers och Närdinghundra härad med gruvor och strömmar samt fri seglation på främmande land. Kontraktet förnyades 20 dec 33, nu med Lemmens som representant för intressenterna, och upprepades senare under många turer och oenighet mellan medarrendatorerna. Bolaget var tidvis ekonomiskt beroende av Louis De Geer, som också sökte komma åt arrendet. 33—40 arrenderade Lemmens, tillsammans med Vervier, Rochet och Gerard de Besche även Västlands bruk, Örbyhus härad, men bolaget upplöstes definitivt 40. Vervier tog Västland, de Besche och Rochet Forsmark. Lemmens avsåg inte att släppa Forsmark definitivt, men senare försök att återfå arrendet misslyckades. Däremot hade han 30 ensam övertagit norrtäljefaktoriet, så att han t ex i kontrakt 12 mars 34 kunde kallas för faktor över hantverkarna uti Norrtälje.
Källa: http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211
----------
 
2. De Besche, Hubert, byggmästare. Den  
föregåendes bror. Född 1582. De B. inkallades  
till Sverige af Carl IX och var från 1613  
byggmästare på Stockholms slott. 1613–19  
uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm,  
hvilket förstördes af eld 1878. Han införde i  
Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och  
mässingsverk. Död 1664.  
 
Gift 1: med Maria Roschuelte von Hegerstern och  
2: med Märta Fredricsdotter.  
Källa: http://runeberg.org/sbh/a0223.html
------------
 
Järngruvor
 
I Bygdsiljum på Bygdeträskets sydöstra sida finns en järngruva som anlades den 6 Maj 1637 av borgaren Anders Hindriksson från Stockholm. Inom ett år var bönderna i trakten tvungna att överta driften med Kungliga Bergskollegiets understöd, driften uppehölls därefter i ett tiotal år. År 1659 lyckades Bergskollegiet locka Peter Roschet, en i Uppland inflyttad Nederländare, att pröva sina krafter i Bygdsiljum.
Källa: http://www.burtrask.se/gruvdrift/
---------
 
Angående Forsmarks bruk 1646 köpte De Besche på sin och Roschets (Cl. Roquette Hägerstjernas?) vägnar af Dr Christina och K. CammarColl. Bruket med condition att ingen annan participant skulle under någon pretext i bruket inkomma och om de ville det sälja skulle det blott Cronan upplåtas. Se köpebr. af d 26 Nov 1646. Kongl. General-Bergsamtet lade än strängare villkor dertill. Uppå Frösåkers ting uppböd dock Roschet en brukspart till Louis de Geer, 3:dje gången 1652 d. 12 Mart. för 18,200 dlr, en dito till Berendt Haek (?) för 24,654 dlr &c. De Besche inköpte dock alltsamman för 19,833 dlr; följde derå Drottningens confirmation. Alstrades dock en process mellan De Geer och De Besche der den sednare för en skarp penna. Lorentz De Geer hade tidigt inträdt såsom contrapart.
Källa: DelaGardiska archivet: eller Handlingar ur Grefl. DelaGardiska ..., Volym 9
 Av: Peter Wieselgren,Jakob Gustaf De la Gardie (grefve)  
http://books.google.se/books?id=t2oOAAAAYAAJ&pg=PA39&lpg=PA39&dq=Roschet&source= bl&ots=be9O_C1vFw&sig=ONBfTv_TkysCexuIjQrSJoi-Xc8&hl=sv&sa=X&ei=ODl4U8nVOcjYOrSK gPgM&ved=0CE0Q6AEwBw#v=onepage&q=Roschet&f=false
------------------------
 
Hubert de Besche (son av Gillis de Besche, Tab. 1), född 1582. Slottsbyggmästare, Brukspatron. Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613–19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk. Död 1658 och begraven i Tuna kyrka, där hans gravsten med vapnet (3 fiskar) finnes. Skall av kejsare Ferdinand III hava upptagits bland tyska rikets adel. Gift 1:o med Maria Roschet (Roschette), död 1648. Gift 2:o med Märta Fredriksdotter.  
 
Barn i gifte 1:o med Maria Roschet:  
• Catharina de Besche, född 1616, död 1686. Gift med brukspatronen Henrich de Trij.  
• Hubert de Besche, född 1617. Brukspatron. Död 1653 gift med Ingeborg Wachttorn, dotter av Olof Knutsson Wachttorn nr 301 och Anna von Capell.  
• Gillis de Besche, född 1624. Brukspatron. Död 1709. Se adliga ätten de Besche nr 1253.  
 
Barn i gifte 2:o med Märta Fredriksdotter:  
• Helena de Besche, född 1654. Gift med Magnus Jonae Uhr.  
Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De__Besche__nr_763
-------
 
Welam Wervier kom troligen till Sverige år 1618. Under åren 1621, 1622 och 1629 var han agent åt den svenska staten för anskaffande av bruksfolk i Frankrike, Nederländerna och Tyskland. Wervier anlade år 1622 Kabida hammare tillsammans med landsmännen Peter Roschet och Gerard de Besche. Henrik Lemmens och ovan nämnda valloner fick 1624 arrendera kronobruket Forsmark och Norrtälje gevärsfaktori. Den 6 oktober 1633 fick de fyra entreprenörerna ett kontrakt angående arrenderandet av kronobruket Wessland i Uppland.
 
Strömsbergs bruk
 
Det vallonska konsortiet delades upp år 1640 och Wervier tog ensam över Wesslands (Västland) bruk. Samma år gjorde Wervier en anmälan till Bergskollegium om att få uppföra en hammare för utsmidande av muskötplåt vid Dorkarby (Strömsbergs bruk).
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Welam_Wervier
------------------
 
Rochett, Rochette, Roschet (Se även Armén, ansökningar och meritförteckningar)
Rocquette (Hägerstjerna)
Källa: http://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+141af370-c801-4421-9ec6-bf621 27d91be&infosida=amnesomrade-allmant-och-blandat&flik=1&s=TARKIS08_Balder
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-05-28 06:50)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-08-01, 10:38
Svar #4

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Vet man var Peter Rochet befann sig efter 1660 (innan han kom till Gotland) - i Burträsk ?
 
Ovan talas om 1655 års mantalslängd för Forsmark - var finns den ?
LOE

2014-08-03, 11:42
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv.  
Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA.
 
Källa:  
 
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2014-08-03, 23:31
Svar #6

Utloggad Lars-Olov Eriksson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 594
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 17:59
    • Visa profil
Anledningen till att jag frågade om mantalslängden, är en egendomlighet i RA:s samling scannade mantalslängder. Det finns en sökfunktion, där man kan ange församling eller län och eventuellt årtal. Söker man på Forsmark, som ju även var en församling, får man träffarna 1650, 1721.. ! Det visar sig att man inte indexerat på bruken ens om de är församlingar. Söker man i stället på län (som kan vara Uppsala eller Stockholms i fallet Forsmark) får man fram hela verifikationsvolymen. I bästa fall ligger det en skriven innehållsförteckning i början på denna, som man kan använda, men det är inte alltid fallet. I vissa fall och om man är bra på att gissa, kan man i indexet som följer med den scannade volymen, klicka på Bruksfolk  och därigenom hamna på något av bruken i Uppland, där i bästa fall Forsmark finns med. Om man tillämpar detta för 1655, får man upp ett index med alla församlingar, dock inte Forsmark. Inte heller finns det någon titel Bruksfolk. Går man så in i volymen, som är på ca 560 sidor, så finns det ingen innehållsförteckning. Referensen ovan gäller f ö en originalhandling i Uppsala LA, lite jobbig att använda, om man inte bor i Uppsala. Ett sidnummer hade jag hoppats på, alltså.
 
Den citerade boken besvarar, såvitt jag kan se, inte min fråga, snarare antyds att Peter Rochet  1659-1660 lämnade Forsmark.  
 
I inlägget ovan hänvisas till en artikel om Burträsk, där Peter Rochet påstås ha haft ett uppdrag vid Bygdsiljum gruva 1659. Jag kan ju gräva i Burträsk 1660-1670, men jag undrade om det redan var känt, var han höll hus, så jag slapp.
LOE

2016-10-08, 19:49
Svar #7

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Lars-Olov Eriksson kan detta vara någon vägledning för mantalslängden 1655 i Forsmark?

Vid den här tiden omfattade Forsmarks församling endast Forsmarks bruk och hörde till Valö jordebokssocken. Det var eget pastorat sedan 1629 och dess förste kyrkoherde hette Ericus Johannis Borstelius.251

Bland bruksbefolkningen vid Forsmark, som redovisas tillsammans med den svenska befolkningen utan särskiljande rubrik, fanns enligt 1655 års mantalslängd 252 omkring 25 valloner. Hela församlingen omfattade 238 mantalsskrivna. Någon speciellt privilegierad ställning hade knappast vallonerna vid Forsmarks bruk. Bruket var kronans egendom till 1646 och utarrenderades, varför det inte fanns samma frihet för en av kronans arrendatorer att ordna någon speciell religiös verksamhet som när en ägarfamilj helt dominerade bruket. Dock kom Gerhard de Besche och Peter Rochet, arrendatorer från 1624, att utgöra kontinuiteten bland dem som arrenderade Forsmark. De Besche och Rochet köpte som nämnts Forsmark av kronan 1646 och 1653 köpte de Besche även Rochets andel.

251 Fant & Låstbom 1842, s. 392. Radloff 1910, s. 94-95. – År 1800 införlivades delar av Valö församling med Forsmark. Dessförinnan överensstämde brukets och församlingens gränser.
252 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder, s. 874. RA.
Källa: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf sidan 50
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2016-10-08, 20:44
Svar #8

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Lummelunda C:1

Bild 179 hos SVAR.

Anno 1669 den 20 Jano. Holtis Lumlunds Tiente rechning (Tionderäkning) pro 1668. Da befantes Indtechte och vdgift saalunde.

Bruchsfolch. (Bruksfolk, tiondeutgift)

Lars Bentzon (Lars Bengtsson) 8 (öhr/öre)
Joen Anderson (Jon Andersson) 8
Johan Rotskier (Johan Rotscher/Rotskärare?/Roschet?/Kotskier?/Hotskier?) 8
Michell Finne (Mickel/Mikael Finne) 8
Constant(inus) kolare (Konstantin kolare) 8
Poffuell Finne (Povel Finne) 8
Matz Finne (Mats Finne) 8
Niels Finne 8 (Nils Finne)
Noe Hubjn (Rubin?) (Bör vara den Noe Hybbin ((Hübinette?)) som återfinnes nedan under 1673 för år 1672) 4
Noe Noeson 4
Clas Kolare (Clas Classon Beijer/Bevi/Boivie) 8
Matz Sågare (Mats Sågare) 8
Elsa Pilemyre 4 (Pilemyr finns i Väskinde)
Matz Gregerson Mölnare (Mats Gregersson Mjölnare) 8
------------------------------------------------------------------
Bild 180 hos SVAR.

Anno 1670 den 14 Febr. Holtiss LumLunds Tiente rechning (Tionderäkning) pro 1669. Da befantes intecht och vdgift saalunde.
Bild 181 hos SVAR.
Bruchfolch. (Brukfolk, tiondeutgift)
Lars Bentzon (Lars Bengtsson) 8 öhr(öre)
Johan Rotskier (Johan Rotscher/Rotcher?/Rotskärare?/Kotskier?/Hotskier?) 8
Joen Hammarsmid (Jon Hammarsmed) 8
Mathias Mölnare 8 (Mattias/Mats Mjölnare)
Poffwell Finne (Povel Finne) 8
Niels Finne (Nils Finne) 8
Matz Sågare (Mats Sågare) 8
Noe Hubijn (Rubin?) (Bör vara den Noe Hybbin ((Hübinette?)) som återfinnes nedan under 1673 för år 1672) 4
Noe Noeson 8
Matz Finne (Mats Finne) 8
Klås Kolare (Clas Classon Beijer/Bevi/Boivie) 4
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna