ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2008  (läst 3336 gånger)

2008-04-03, 02:03
läst 3336 gånger

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Har laddat upp handlingarna från  Faktoriet i Närke och mantalslängd Örebro stad 1640 i mitt webbalbum. Varsågod! Kanske kan de ge en och annan upplysning om Spilhammare som gömmer sig?
 
God natt!  
 
/Leif
 
Tillägg: Klicka på bilden som går den att förstora med förstoringsglaset upp i högra hörnet!
 
(Meddelandet ändrat av legony den 03 april, 2008)

2008-04-03, 15:17
Svar #1

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Jag har lagt ut ytterligare två roteringslängder med bl a gevärsfaktoriets personal i mitt öppna album. Det är:
 
 Roterings- och utskrivningslängd Nora o Lindes bergslag, Fellingsbro härad + Faktoriet i Närke 1633. Mantalet på faktoriets personal redovisas från bild 54.
 
 Faktoriet i Närke och mantalet Fellingsbro sn (med bruksfolket) 1647.
 
Några av längderna, och partier av dessa, är ytterst svårlästa eller oläsliga på mikrokort pga. färgskiftningar. Det är därför jag digitalfotograferat handlingarna. Så jag hoppas de kan vara till någon glädje!
 
Mvh
Leif

2008-04-03, 19:59
Svar #2

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hej Leif
Otroligt vilket arbete du lagt ner och detta för en släkt som inte ens är din egen, verkligen snällt av dig. Tack så mycket för detta. Jag har läst din brevväxling med Björn Asker och även tittat på hans registerkort. Tyvärr är texten lite svag på sina ställen så jag ser inte vad som står, t. ex ser jag inte riktigt vad som står under ordet stupad? Inte heller ser jag vad som står i meningen ganska högt upp på högra sidan, meningen slutar med ordet fel? Den mening som börjar med 1671:1 precis under ovan nämnda mening kan jag inte heller läsa riktigt? En fundering jag har är om den regementsskrivare Peder Samuelsson som nämns i texten kan vara samma person som den auditör Peder Samuelsson som nämns i brevet av Per S 1675? Jag sitter och går igenom domböcker för åren 1638-1656 men hittills har jag inte hittat något av större intresse även om jag hoppat lite mellan åren. Jag har sett notisen som Ulf Persson hittade från 1653 där det står följande:  
 
Jonas Jöransson kärar emot efterskrevne på välb:ne Hr Gustaf Lejonhuvuds vägnar uppå Åkerskatt, för det de hans jord brukat haver
Lars Andersson, heller Spilhammar   Daler 8:16
Lars Andersson Minors änka           Daler 8:16
Joen Bengtsson                      Daler 8:16
Joen Torbjörnsson              Daler 8:16
Joen Håkansson                      Daler 8:16
Daniel Karduansmakare              Daler 8:16
                  Summa: Daler 51:-
 
Min förhoppning är att detta är fadern till bröderna Spilhammar men då måste jag nog hitta flera notiser som är tidigare än 1653 innan man kan slå fast detta. Vore intressant att ta reda på vart Gustaf Lejonhuvud hade för ägor i Örebrotrakten och om det via detta gick att hitta Lars Andersson i mantalslängderna. Hittade även denna notis:
 
1 augusti 1653
Efterskrevne förordnades att räkna säde. Nils Pedersson och Claes Ersson, Söder.
Den Norr: Albrecht Nilsson, Per Spilhammar.
 
Det är lite svårt att läsa avlöningslistorna så jag förstår inte riktigt vad som tas upp, vad betyder t ex det som står efter Per S namn när han tillhörde Claes Stensson Bölljas kompani? Jag har tittat på de första bilderna som du lagt upp, jag kan inte se att någon Spilhammar, har jag missat det? Det jag såg är att det sunnan åån nämns 4 st Lars Andersson och Nordan åån nämns ytterligare 2. Nu vet jag inte om det är rätt person men jag har sett att det i domböckerna nämns 2 st Lars Andersson där den ena benämns ”Major” och den andre ”Minor” vilket jag tror betyder ”store” och ”lille” eller ”äldre” och ”yngre”, om jag inte minns helt fel så har jag för mig att de bodde nordan ån. Eftersom det i texten som jag lagt in ovan redan nämns en Lars Andersson Minor så var min tanke att Lars Andersson Spilhammar var den som kallades Major. Men som sagt det är bara en tanke jag har och jag kommer fortsätta mitt letande i domböckerna.  
 
Jag ser att du tycker att Per S militära karriär var snabb, har du någon uppfattning om den var exceptionellt snabb eller kan det bero på krigstider? Självklart skall du ägna din tid åt din egen släkt annat kan jag inte begära, är jättetacksam för det du hittat och att du ändå har lust att titta lite grann när du åker till Uppsala. Nu skall jag titta på alla de andra bilderna som du lagt ut. Återkommer med eventuella kommentarer och funderingar när jag gjort det.
 
Mvh
Birgitta

2008-04-04, 00:35
Svar #3

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hej Birgitta!
 
Även om jag har fått kopia av registerkortet är det svårt att se och tyda Björn Askers handskrivna notiser, som delvis är förkortningar. Han har insett detta och därför gjort vissa kommentarer (med kulspets) till vissa avsnitt. Men du kan få brevet ifall du kan få ut något mer av noteringarna. Du har mer nytta av detta än jag. Sedan kan du ju kontakta Björn Asker själv och fråga på det du inte kan läsa. Mejla mig bara adressen.
 
Den här notisen känner jag inte igen. Har du lagt ut den förut? Den ger ju flera ingångar. Den här Gustaf Lejonhufvud är troligtvis en av adelsmännen som förlänades hemman i Närke. De personer som uppräknas är då landbönder under frälset. I rot o utskrl är adelns folk upptecknade för sig, så det går med lätthet att kontrollera om Gustaf Lejonhufvud är en adelsman (och kanske militär?). Då ser du också i vilken socken och vid vilka gårdar bönderna skrevs. Det verkar onekligen lovande att denne Lars Andersson kan vara fadern! Han heter iaf Spilhammar. Och vet du vid vilken socken och gård han är skriven, kan du sedan kontollera faktoriets personal. Det finns också, enl. Sören Klingnéus noter, andra källor med längder på personalen. (Märk väl att jag bara har en teori om att fadern var knuten till gevärsfaktoriet och att namnet har sitt ursprung däri. Det kan alltså mycket väl vara fel. Men om du läser Klingnéus uppsats, förstår du att många på Närkes landsbygd och i Örebro engagerades i den krigsindustri som uppstod, inte minst pga. 30-åriga kriget).  
 
Noteringen efter Spilhammars namn i 1659-års avlöningslista är 658 vid Öfl. Comp...., d v s att han året innan var vid nr 2, Överstelöjtnanten Erik Drakenbergs Kompani. Det ser du då i bilden ovanför. Det är helt enkelt en lista som visar var han tjänstgjort och låg till grund för lönen. Det är första gången jag tittat i dessa längder, så det är en helt ny källa för mig. Men denna källserie, liksom de flesta andra från Krigskollegiet, har mikrofilmats.  
 
Jag har svårt att avgöra om karriären var snabb. Har ju ingen erfarenheter av rytteriet. Du borde fråga någon på Krigsarkivet. Men Björn Asker hade väl en tanke (i mejlet) om att karriären också kunde ha accelererat pga. krigen. Det fanns helt enkelt inte tid för en normal befordringsgång i svåra krigstider. Några pinnhål hoppades över. Men sedan kan han också ha utmärkt sig. Gravstenen i Sköllersta kyrka vittnar väl om det. Inbillar mig att ett sådant minnsemärke över en löjtnant var förbehållet dem som på något sätt gjort betydande insatser för landet.
 
Vänligen,
 
Leif

2008-04-04, 01:00
Svar #4

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
En Gustaf Lejonhufvud var landshövding i Örebro län till 1648. Margareta Lejonhufvud var gift med Gustaf Vasa, Lewenhaupt är en gren av Lejonhufvud, så det är säkert så som Leif skriver - sök i roterings och utskrivningsängderna för adliga ätter.
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2008-04-04, 18:07
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Verkar lovande med denne Lars Andersson Spilhammar!
Passar bra med tanke på Anders Larsson Spilhammars namn!
 
Står det verkligen Lars Andersson, heller Spilhammar Daler 8:16?
heller verkar konstigt!
 
Hoppas att det går att finna något bevis för att det stämmer!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2008-04-04, 19:20
Svar #6

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
 
Hej Leif
Ok jag trodde att du kanske fått det förklarat för dig men visst kan jag ta kontakt med Björn Asker själv. Mailar min adress till dig. Nej jag har inte lagt ut notisen förut för jag hade inte sett den själv, Ulf Persson skrev bara att det stod ”Lars Andersson eller Spilhammar”. Vore ju bra om jag kunde hitta lite fler notiser där hans namn nämns gärna tillsammans med några andra släktingar. Jag sökte lite på nätet när det gäller Gustaf Lejonhuvud och hittade att han bl a ägde Hjälmarsberg, Kägleholm
Hittade även denna text: ” Denne Leijonhufvud var född 1597 och dog 1658 som f. d. landshövding. 1651 hade han förlänats friherrlig värdighet med rätt att skriva sig till stamgodset Ekebärg i Lillkyrka med de före detta av ålder förvärvade ärftliga vilkor och conditioner dervid oförkränkte. Han blev stamfader för den ännu levande friherrliga ätten Leijonhuvud.  
Under hans tid avbrann huvudbyggnaden å Ekebärg. Den befann sig då å den s. k. Djurgården, men återuppfördes efter branden 1660 å annan plats i närheten. Han ägde även Hjälmarsbärg och Ådön”. Nu vet inte jag vilken socken dessa platser tillhör men det kanske du gör Leif? Vore kanske en tanke att söka i mantalslängderna efter Lars S. Att Gustaf Leijonhufvud var landshövding i Örebro Län har jag förstått eftersom han ofta nämns i domböckerna. Finns roterings- och utskrivningslängderna för adliga ätter filmade annars? Alla teorier är till för att prövas tycker jag så att kontrollera faktoriets personal är ingen dum idé. Jag har heller aldrig sett några avlöningslistor, det var därför jag inte riktigt kunde läsa och förstå dem. Bra att även de finns på mikrokort. Vi får se vad jag kan hitta i mina kort.
Trevlig helg
Birgitta
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus den 04 april, 2008)

2008-04-04, 19:22
Svar #7

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Hej Sven-Ove
 
Tack för informationen, det var en nyhet för mig att Lewenhaupt var en gren av Lejonhuvud. Jag får göra som ni säger, söka i roterings och utskrivningsängderna för adliga ätter.
 
Trevlig helg
 
Birgitta

2008-04-04, 19:40
Svar #8

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Jo jag hoppas mycket på att detta kan vara fadern till bröderna och systrarna Spilhammar för då har vi kommit lite längre i vår jakt. Jo det står faktist heller men jag har fått förklarat för mig att det är samma sak som eller. Lägger ut notisen så att ni får se hur den ser ut.
 
 

 
Trevlig helg
 
Birgitta

2008-04-04, 19:59
Svar #9

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Jodå Birgitta, jag vet var Hjälmarsberg ligger. Inte svårt att missa! Hjälmarsberg är ett välkänt och betittat gods för de flesta örebroare (och andra) som far med båt ut på Hemfjärden och vidare ut mot Hjälmaren liksom för varje fågelskådare eller friluftsmänniska som satt sin fot i naturreservatet Oset. Sök på eniro så ser du var det ligger! Ådön ligger i närheten av Flen (vid Sparreholm).
 
Som sagt, adelns gods och folk är upptecknade i roterings- och utskrivningslängderna. De ingår alltså inte i några särskilda volymer. Jag ska kolla upp Gustaf Lejonhuvuds underliggande gårdar runt 1650 i nästa vecka.
 
Trevlig helg!
 
Leif

2008-04-04, 21:01
Svar #10

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Oj, här har vi onekligen ett genombrott! Vill nog påstår att vi kommit inte bara lite utan MYCKET långt i vår jakt!  
 
För här står som första namn: Lars Andersson. Holler Spijlhammaren.
 
Detta lär då betyda att Lars Andersson upprätthåller (har privilegier på?) hammaren Spilhammar och att det alltså fanns en smedja på platsen. Kanske är då Lars Andersson mästersmed? Och rimligen borde han då vara involverad i faktoriet. Nu omnäms inte Spilhammaren i Klingnéus uppsats, men den kan finnas upptecknad i någon av de källor han anlitat. Den enda officiella hammarsmedjan i närheten av Örebro uppbyggdes vid Snavlunda gård, väster om Örebro, efter direktiv av Hertig Karl. Det verkar avlägset i detta sammanhang. Spilhammaren kan då vara ett av de mindre (okända?) bondesmedjorna på Närkes landsbygd som utökades till följd av krigsindustrins framväxt. Så ett mejl till  Sören Klingnéus vore inte helt fel! Han är lektor i historia vid Örebro universitet.  
 
Och eftersom det finns ytterligare en Lars Andersson, benämnd minor, kan vi nog utgå ifrån att Lars Andersson vid Spilhammaren var den äldre, major. Du hade hittat en Lars Andersson minor på norr i Örebro, vad jag förstår.  
 
Vi får se om jag lyckas lokalisera hemmanet efter nästa veckas rotande i roteringslängderna!

2008-04-04, 22:01
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Minor i motsats till Major stämmer nog! (Kan väl ändå inte avse en Lars Andersson Mineur?)
 
Att heller kan avse eller, tror jag mig ha sett tidigare, även det kan stämma, men holler vore ju roligare i detta sammanhang och står det faktiskt inte Spilhammare!?
 
Men vad skulle en spilhammare vara? (Spikhammare är ju däremot ett bekant begrepp.)
 
Lite från nätet:
 
Vid inventering av lekutrustning vid badplatserna Movänta, Prästängen och Spilhammar kan konstateras att de behöver förnyas
 
och
 
- Höglandsleden 2; Lövhult – Spilhammaren (97 km)
 
Källa: http://64.233.183.104/search?q=cache:lVZJ3HutmWQJ:www.eksjo.se/content/download/ 3518/20443/file/LUu061114.pdf+Spilhammaren&hl=sv&ct=clnk&cd=1&gl=se
 
Spilhammars camping finns ju där i Eksjötrakten!
---
 
http://databas.heraldik.se/DBSlaktvapenGrid.php?ID=2200&
 
En uppskjutande klädd arm svingande ett svärd mellan två glavenstakar med i en knut innanför dukarnas ytterkant slagna standar.  
 
Kan detta vara någon ledtråd?
 
glavenstake = glavenstake en lans med trattformigt skydd för handen.
 
(Meddelandet ändrat av simson den 04 april, 2008)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2008-04-05, 18:34
Svar #12

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Ok, jag har fått det tytt till Lars Andersson heller Spilhammar av 2 st oberoende personer. Tycker själv att det är svårt att riktigt se vad det står. Jag har heller aldrig sett att man skriver ut en persons yrke på detta vis men har ju inte tittat i så förskräckligt många domböcker även om det är en hel del. Jag vet inte heller hur ni ställer er inför det faktum att denna notis är hämtad från 6/6 1653 och redan den 5/12 samma år nämns Per Spilhammar i notisen där även hans svärfar nämns. Familjen borde ju då rimligen antagit namnet Spilhammar detta år. Lars Andersson minor måste varit död när denna notis skrevs eftersom det i samma notis står Anders Larsson Minors änka. Jag skall ta kontakt med både Björn Asker och Sören Klingnéus så får vi se vad det kan ge. Hemmanet blir intressant att få reda på.
Mvh
 
Birgitta

2008-04-05, 18:47
Svar #13

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Jag har sett både major och minor nämnas många gånger men inte funderat på det så mycket förrän nu men det har vad jag kommer ihåg aldrig stått mineur. Enligt Svenska akademiens ordbok är tydligen spikhammare samma sak som en spilhammare. Som jag skrev till Leif tycker jag att det är så svårt att se att jag inte till 100 % kan säga om det står Spilhammar eller Spilhammare(n). Vapenbilden tycker jag är intressant, särskilt det du tar upp om glavenstakarna. Jag ringde till de nuvarande ägarna till campingen för att fråga varför den hette så men det var det tyvärr ingen som visste av dem jag pratade med.
 
Mvh
 
Birgitta

2008-04-05, 19:54
Svar #14

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hela noteringen ter sig obegriplig för mig om det skulle står heller Spijlhammar.
 
Två (2) faktorer MOT den tolkningen:
 
1. Det är punkt efter Andersson.
 
2. Spijlhammaren slutar på ett 'n', inte ett 'r'. Jämför sista boksaven i holler/heller!
 
Noteringen innehåller för övrigt inget yrke.
 
/Leif

2008-04-06, 13:22
Svar #15

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Visst holler Spijlhammaren står det nog, Leif om det inte står Spijkhammaren, men då är ju notisen inte av intresse här!
Men spilhammare har jag aldrig hört talas om, och finner bara i naturnamn på Google. Däremot Spikhammare finns ju som bekant.
 
Ursäkta, jag såg Birgittas förklaring av spilhammare för sent! Jag har skadat ögat på en sälgkvist igår o kom just hem från ögonavdelningen enögd med ett stort bandage för det andra!
 
(Meddelandet ändrat av simson den 06 april, 2008)
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2008-04-06, 19:22
Svar #16

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 836
  • Senast inloggad: 2022-01-30, 19:15
    • Visa profil
Att det är en punkt efter Andersson tror jag faktiskt inte behöver betyda något. Jag har sett flera notiser där ser ut som en punkt men kanske skall vara ett komma eller kanske bara en fläck på papperet. Lägger in två notiser för att visa vad jag menar. Om man jämför med andra o i texten så är de mer öppet skrivna och dessutom lite åt andra hållet. Titta på alla Joen t ex. Andra bokstaven i holler/heller liknar mer e:et i Daniel tycker jag. Jag kan hålla med om att det inte står Spilhammar men det kan stå Spilhammarn som  tex Kruusen, Rasken eller Lindbergen. Ett lokalt exempel på detta från domböckerna i Örebro är att Ysing nämns Ysingen. Det ter sig ju dessutom ganska märkligt om det står Holler Spilhammaren när Per Spilhammar nämns i en notis endast ett halvår senare och då använder Spilhammar som efternamn.
 
Avslutningsvis vill jag bara säga att man väl inte behöver låsa fast sig varken vid det ena eller det andra så tror jag det blir bäst.  
 
Stefan, så här står det om du söker på spil* på SAOB och väljer SPIL sbst3: ”SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr (till d?; jfr spila, sbst. ssgr):  
SPIL-HAMMARE. (†) == spik-hammare 2? (Två) vändehakar, .. (en) spil- hammar HSH 37: 3 (1529).  
En Stoor Spihlhammar. BoupptSthm 15/9 1659”.
 


 
titta på punkten efter Spilhammar
 


 
titta på punkten efter utridaren
 
Mvh
Birgitta

2008-04-06, 20:31
Svar #17

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Ja, det kan stå Spilhammarn. Men det ändrar inget i sak. Jag vidhåller min tolkning att det står holler och att noteringen syftar på en hammare och inte ett namn.
 
Att Per ett halvår senare nämns med Spilhammar ser jag som fullt naturligt: han, liksom övriga syskon, tar namnet från det hammarställe där de är uppväxta. Inget konstigt med det! Att fadern kanske bara skrivs Lars Andersson i handlingarna, även om han driver Spilhammaren, är lika begripligt. Vid de hammarställen jag stött på i Bergslagen, där jag har de flesta av mina fäderneanor, skrivs brukaren med sitt patronymikon i mantals- och roteringslängder. Och skrivs han Lars Andersson Spilhammar eller Lars Spilhammar i domboken är det holler inget jag höjer på ögonbrynen för.
 
Vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer kan man naturligtvis göra det, men man riskerar att göra bisak till huvudsak och därmed förlora riktningen. I vilken tid Per Spilhammar levde, var fädernehemmanet fanns och vilken betydelse hammaren Spilhammar hade lokalt och regionalt samt för namnet, tycker jag är huvudsaken.
 
Ponera att Spilhammaren är en frälsehammare som ägs av Gustaf Lejonhuvud och drivs av Lars Andersson. OM det stämmer, skulle adelsmannen producera järn - möjligen förädlat - för något annat behov än krigsindustrin? Så här skriver Klingnéus (s. 405): [..] Vapentillverkningen kom att bli något av de styrandes skötebarn. Det intresse som visades av Gustav Vasa upprätthölls under sönerans regeringstider [..]. Jag har svårt att tänka mig att en ättling till Gustav Vasas hustru ens skulle komma på tanken (om det öht var tillåtet?).

2008-04-09, 20:48
Svar #18

Lotta Nordin

Leif, du skriver:
”Vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer kan man naturligtvis göra det, men man riskerar att göra bisak till huvudsak och därmed förlora riktningen.”  
Jag kan inte se att någon annan än du själv gör just detta.  
 
Jag är helt övertygad om att det i notisen från 1653 står ”Lars Andersson, heller Spijlhammarn”, där ordet heller har betydelsen eller. Det var ett vanligt sätt att skriva ordet eller på, och det var ett vanligt uttryck för att specificera vilken Lars Andersson det var frågan om. Det var också vanligt att lägga till -n eller -en efter en del namn, som Birgitta också skriver ovan, t ex Gert Ysing i Örebro kallas Ysingen.
Jag har aldrig sett ordet håller i betydelsen att någon ”upprätthåller”/äger/innehar (eller annat) en hammare eller gård. För säkerhets skull sökte jag igenom en del av mina egna domboksavskrifter; Tveta häradsrätt 1605-1681, Jönköpings RR och kämnärsrätt 1570-1645, Visingsborgs grevskap 1613-1645 samt 1661-1665(del av), sammanlagt 2715 sidor utan att hitta hålla/håller i den betydelsen en enda gång.  
Om ”Spijlhammarn” skulle ha varit en plats där Lars Andersson bodde skulle det ha stått i, på eller vid.
 
Du skriver också:
”I vilken tid Per Spilhammar levde, var fädernehemmanet fanns och vilken betydelse hammaren Spilhammar hade lokalt och regionalt samt för namnet, tycker jag är huvudsaken.”
Visst är det viktigt att tänka på i vilken tid P S levde, och just därför är det också viktigt att känna till hur ord och uttryck användes på den tiden för att kunna förstå deras innebörd.
Naturligtvis skulle det vara av betydelse att veta något om ”hammaren Spilhammar”...problemet är väl bara att ingen, åtminstone inte hittills, hittat en hammare med det namnet, varken lokalt eller regionalt.
För att hitta fädernehemmanet så är man tvungen att hitta fadern..och det är ju det Birgittas forskning rör sig om här.
 
Man måste alltså utgå ifrån dom uppgifter/fakta man verkligen har och inte ”krångla till allting och vända ut och in på detaljer”. Utifrån dom fakta man har bygger man upp en teori, och sedan försöker man hitta fakta som antingen bekräftar eller dementerar denna teori. Att fritt fantisera kan visserligen vara kul, men det för inte forskningen framåt

2008-04-12, 20:22
Svar #19

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Lotta har helt rätt.
 
Det är helt uteslutet att det skulle stå Holler Spijlhammarn i den typen
av text (en uppräkning av stämda/dömda).
 
Studerar man noggrannare är det dessutom ett likadant e i heller, som i
bland annat Bengtsson, och det skiljer sig lite från o:na i texten.
 
Det är uppenbart att man använt Spijlhammarn och Minor för att särskilja
de två Lars Andersson. Antagligen sedan en tid, eftersom båda brukat samma
persons jord. Kanske finns det äldre texter som kan verifiera det.
 
(Meddelandet ändrat av ulfb den 12 april, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av ulfb den 12 april, 2008)
Ulf Berggren

2008-04-20, 14:07
Svar #20

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Jag har nu undersökt huruvida Lars Andersson Spilhammar noteras under  Hjälmarberg och  
 

Gustaf Eriksson Leijonhufvud. Örebro läns första landshövding 1634-1648. Foto: Svenska Porträttarkivet.  
 
landshövding Gustaf Leijonhufvuds frälsebönder i ffa roterings- och utskrivningslängderna för Närke.
 
I mitt öppna galleri (i Picasa) har jag lagt ut  Gustaf Leijonhufvuds frälsebönder under Hjälmarsberg 1628-1647 som bör ha relevans i sammanhanget. Det finns också roteringslängder åren 1630-1641, men dessa har inte medtagits i sammanställningen.
 
Det hade varit ännu bättre om det funnits roterings- och utskrivningslängder på frälset i Närke som är samtida med protokollet i domboken, dvs. år 1653, men så är icke fallet. Längderna sträcker sig till 1648 och därefter från 1663. Möjligen kan någon handling tillhörande adeln på RA, t ex. Frälse- och rusttjänstlängder, uppväga avsaknaden av rot o utskrl 1649-1662?
 
Jag har då funnit tre(3) Lars Andersson i rot o utskrl 1647 [vol. 214 o. 215]. (Anm: Det finns två längder år 1647. Jag tror den senare, vol. 215, rör landbönderna år 1648. Hittar nämligen ingen längd detta år). Det är:
 
1.   Lars Andersson i Attersta, Sköllersta socken.
2.   Lars Andersson i Ekeby, Almby socken.
3.   Lars Andersson i Fröswij, (numera Frösvidal), Kils socken.
 
Under förutsättning att ”vår” Lars Andersson Spilhammar är bosatt som landbonde under Hjälmarberg redan 1647, bör därför någon av dessa tre vara den som noteras i domboken 1653. Ja, det kan vara två(2) eftersom vi också har en Lars Andersson ”Minor” antecknad. Observera att två år tidigare, 1645 [vol. 213], finns ingen Lars Andersson upptecknad. I alla fall ingen Lars med patronymikon Andersson utskrivet.  
 
Vem kan då vara den Lars Andersson vi söker? Det går inte att säkert svara på utifrån roteringslängderna (som dessutom inte är helt samtida), och i jämförelse med uppgifter i mantalslängder och jordeböcker.  
 
Den ende som jag undersökt lite närmare, och som dessutom noteras i mantalslängden, är Lars Andersson i Frösvi (Frösvidal).  Leif Troëngs bilder av nuvarande Frösvidal och även andra bilder och information  här. Fadern är Anders Jonsson och upptecknas som frälsebonde under Hjälmarsberg redan 1628. Studerar man sedan mantalslängden framgår att Anders Jonsson noteras sista gången 1651. Från 1653 står Lars Andersson som husbonde med 3 mantal. Året efter med 4 mantal. Om man utgår från att Anders Jonsson skattebefriats pga. ålder och således är över 65 år 1652, skulle födelseåret vara ca. 1587. Sonen Lars skulle då kunna vara född ca. 1612. Med tanke på att Per Spilhammars födelseår skulle vara ca. 1630, verkar denne Lars Andersson i Frösvidal inte vara den Lars Andersson Spilhammar som vi söker. Men han kan stämma för Lars Andersson ”Minor”. Vid Frösvidal fanns en stångjärnshammare från 1663 (enl. Harméns register). Det utesluter inte att en mindre, ”obetydlig” hammare varit i bruk där tidigare.  
 
De övriga två Lars Andersson i roteringslängden 1647 får jag således inget närmare grepp om. Källorna är för bristfälliga. Däremot funderar jag på om de i själva verket kan vara samma person? Lars Andersson i Ekeby tycks dela ett mantal med Nils Håkansson ibm medan Lars Andersson i Attersta också delar mantalet med en Nils. Om det är Nils Håkansson i Ekeby, Almby sn går inte att fastställa. Det hade varit väldigt intressant att följa dessa två eller fyra i roteringslängderna åren därefter, men det går ju tyvärr inte.  
 
Mantalslängden 1648 (som delvis är svårläst/oläslig) visar ingen Lars Andersson alls i Almby sn. I Sköllersta sn finns en Lars Andersson under ett frälsehemman i Rånnesta. Dessutom förekommer två Lars, men bara med förnamn. År 1649 finns fortfarande Lars Andersson i Rånnesta. Ingen Lars Andersson i Ekeby, Almby. Däremot några Lars utan patronymikon. Uppgifterna ang. Lars Andersson i Almby åren efter är lika knapphändiga. Några slutsatser går därför inte att dras. Anmärkningsvärd är dock ”Nils Olofsson i Ekeby”, Almby sn 1649 [mtl, under ”Försvarsfolk”]. Han är sannolikt identisk med den ”Nils i Ekeby”, noterad i roteringslängden för Almby sn 1647 [vol. 214] som ”försvar wedh Oxebergzhammer”:
 
 
 
Även så den Gustaf Leijonhufvuds ”frälseknekt Anders Larsson ved Hammaren”, Almby sn som upptecknas i roteringslängd 1645 [vol. 213]. Så en spekulation kan vara: Har det funnits en eller måhända två okända, ”oansenliga” hamrar i Almby socken 1645-1647, är det fullt möjligt att det där också funnit en ”Spilhammar”.  
 
Jag har tidigare varit inne på särskilda omständigheter - gevärsfaktorierna - som tänkbar anledning till Spilhammars anknytning till Närke. Nu verkar inte det spåret hålla. Det finns dock andra faktorer som är värt att beakta. Jag tänker på spiksmidet i Lerbäck socken. Där har hantverket lång tradition. Två uppsatser i Från Bergslag och Bondebygd riktar uppmärksamheten mot detta. Dels Lisbeth Nilsson med ”Spiksmidet i Lerbäck” (1985, s. 67-73), dels Annette Thörnquist med ”Spiksmide med djupa historiska rötter i södra Närke och norra Östergötland (2004-2005, s. 97-112). L.N. skriver: ..Vid mitten av 1600-talet kallade dåvarande ägaren för Skyllbergs bruk, Louis de Geer till sig smeder från Belgien. Den kunskap om handsmide de förde med sig spreds och tog fäste hos befolkningen.. [s. 67]. Och A.T: ”..Eftersom järnhanteringen var avgörande för den svenska stormaktens utveckling under 1600-talet, fick dock bruksadeln förhållandevis fria tyglar. Askersunds stad, som grundades på 1640-talet, fick heller aldrig den kontroll över spikhandeln som stadsmakterna ursprungligen hade avsett. [s. 103]. Man måste därför fråga sig om det inte kan finnas en koppling mellan spiksmidet i Lerbäck och frälsebonden Lars Andersson Spijlhammar. Kanske har Gustaf Leijonhufvud inkallat honom från Lerbäck eller direkt, med Louis de Geers hjälp, från Belgien? Han skulle då vara vallon. Vidare forskning kan måhända bringa klarhet i detta. Och de källor jag finner intressanta att studera är:
 
.   Jordebok 1647 (med räkenskaper från 1680-talet). Den förvaras i ”Leijonhufvudska släktarkivet” bland Gustaf Leijonhufvuds akter på RA (enligt dess Biståndsöversikt, del 8, band 2). Eftersom det är en jordebok upprättad förmodligen av landshövdingen och godsägaren själv, kan den vara mer detaljerad än de statliga jordeböckerna.
.   Örebro läns gemensamma domböcker (Örebro härad) mellan 1645 och tidigast 1655. Även stadsdomstolen (Rådhusrätt och magistrat samt Kämnärsrätten) och Kumla häradsrätt (med tanke på Sköllersta) motsvarande period. En systematisk genomgång alltså och inte spridda år.
.   Dossiéer för Frösvidals bruk, som finns bevarade redan från 1626 på gården Frösvidal. Detta som ett uppslag i det fall man vill spinna vidare på den Lars Andersson som är bosatt där.
 
Men dessa forskningsinsatser får bli någon annans uppgift. Jag lämnar nu definitivt den här diskussionen. Hur roligt detta än är får ni ursäkta - jag måste faktiskt ägna mig åt mina släktingar. Det var naturligtvis helt fel av mig att uttrycka ”vill man krångla till allting och vända ut och in på detaljer” i meningsutbytet med Birgitta. Jag hade en dålig dag helt enkelt.  För vad gör vi i släktforskningen om inte just detta? Men det var inte illa menat och det tror jag Birgitta förstår. Oaktat detta har jag förhoppningsvis bidragit med något lite till forskningen sedan jag intensifierade den med mitt inlägg om lagmansrätten för knappt 2 månader sedan.
 
Till sist detta med ”fantasi”. Vad gäller fantasi & kreativt tänkande delar jag Albert Einsteins uppfattning: ”Fantasi är viktigare är kunskap”. I samband med en undersökning om just kreativitet ställdes frågan till vuxna: Om du hade ett par extra ögon - var skulle du ha dem? 95 % svarade: i nacken. En 4-åring svarade: ge dem till en blind. En 6-åring svarade:  
i min storasysters rum. Genialiskt!  
 
Genom hela mitt liv har fantasi (och drömmar) varit verktyg som löst problem både privat och i släktforskningen. Inte så att jag med fantasi, beträffande släktforskning, fabricerat bevis om förhållanden som inte finns utan funnit sökingångar till källor för fakta som möjligtvis finns. Och det är jag stolt över och kommer att fortsätta med.
 
Så om detta sticker i ögonen på Lotta Nordin - låt det sticka!

2008-04-20, 15:31
Svar #21

Lotta Nordin

Det är ju ett imponerande jobb du lagt ner och beskrivit i ditt senaste inlägg, men när det gäller notisen i domboken från 1653, så står det att personerna är skyldiga åkerskatt. Åkerskatt var något som betalades för stadsjord, alltså jord som låg inom staden. Personerna i fråga har alltså inte varit bönder på någon av Leijonhufvuds gårdar på landsbygden. Troligen, med till sannolikhet gränsande visshet, så bodde dessa personer i Örebro. Och tittar man i mantalslängderna så hittar man mycket riktigt en Lars Andersson Minor där, norr om ån, även en Daniel karduansmakare, en Jon Torbjörnsson, en Jon Bengtsson och en Jon Håkansson finns där, samt ett par Lars Andersson utan tillnamn eller närmare beskrivning.  
Första gången namnet Spilhammar dyker upp i mantalslängden i Örebro, 1663, är det just norr om ån, Lars Spilhammar. Vem han är är svårt att avgöra, om det är Lars Andersson eller en son till honom. Det troliga är att det är en son.
 
Lite att läsa om åkerskatt finns här, under Stadsjord:
http://runeberg.org/nfao/0170.html
 
Jag vet att du inte tycker om när jag har en annan åsikt än du eller påpekar att du har fel om något, Leif. Och du bortsåg tydligen helt ifrån det jag verkligen pekade på i mitt inlägg ovan, att du hittar på betydelser på ord för att dom ska passa in i dina teorier. Och det är inte första gången du gjort det. Den fantasin leder ingen vart alls. Däremot är naturligtvis fantasi bra när man försöker bygga upp teorier och hitta sökvägar till fakta som kan bekräfta/dementera dessa teorier. Men det är något annat än att fritt fantisera, som jag skrev ovan.
 
(Meddelandet ändrat av lotta den 20 april, 2008)

2008-04-20, 17:35
Svar #22

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Man lär så länge man lever. Jag trodde att åkerskatt var liktydigt med den skatt eller arrende som frälsebönderna fick betala till adelsmannen istället för till kronan.
 
Jag har inget emot att du rättar mig när jag har fel, Lotta. Därigenom kan man lära sig och undvika samma misstag i fortsättningen. Och när det gäller tolkning och betydelsen av äldre ord har du säkerligen betydligt större erfarenhet än jag, som började släktforska för 14 år sedan. (Jag anser t ex att du är en av de absolut bästa här under Läshjälp. Därför tycker jag att det synd att du inte förekommer oftare numera under AF).  
 
Det är alltså mycket viktigt att förstå betydelsen av ord. Ett ord fel - och följden kan också bli helt fel. Och det är här jag missat några gånger. Gjort en feltydning eller inte förstått ordets innebörd. Men jag har definitivt inte hittat på betydelser av ord för att dom ska passa in dina (mina) teorier! Varför skulle jag göra det?? Om jag hjälper någon vill jag naturligtvis vara så sanningsenlig som möjlig. Men vilket sanningspatos man än drivs av sker misstag. Det gäller oss alla.
 
Även om nu Lars Andersson Spilhammar finns i staden Örebro, och inte på landet som frälsebonde under Gustaf Leijonhuvud, är det mycket som talar för att han kom dit som en följd av förmyndarregeringens politik. Den syftade till att göra städerna till grunden i en stark stat. Hantverkare på landsbygden skulle lockas till städerna för att därigenom med bl a tull och accis bidra till stadskassans ökade inkomster. Förståelse för detta får man genom att läsa Nilsson, Thörnquist och Klingnéus - även hans uppsats Vi flyttar inte även om man skär halsen av oss - när Närkes faktori skulle centraliseras till Örebro - ovan.

2008-04-20, 19:55
Svar #23

Lotta Nordin

Leif,
du skriver:
Även om nu Lars Andersson Spilhammar finns i staden Örebro /.../ är det mycket som talar för att han kom dit som en följd av förmyndarregeringens politik.
 
Mycket? Vad?
Och är det något som talar för att han hade med faktoriet att göra?

2008-04-21, 00:11
Svar #24

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Lotta,
 
Om du läser de uppsatser jag refererar till förstår du, som jag skrev, att han troligen - lämpligare uttryck, förvånade mig inte att du anmärkte på min bedömning - kom till Örebro av delvis samma orsak som smederna vid faktoriet: Myndigheterna ville ha kontroll över Närkeböndernas smide och handeln med järnvaror och centralisera hantverket till städerna. Det är alltså enda beröringspunkten med faktoriet.  
 
Men när jag läser på mer om förhållandet, framgår att mycket spik behövdes för Krigsflottans skeppsbyggeri. Så helt uteslutet är det nog ändå inte att faktoriet spelat roll för Spilhammars bosättning här.  
 
Sedan funderar jag på detta du skriver om fritt fantisera. Du tycks göra en skillnad på att fantisera och fantisera fritt. Vad menar du egentligen? Det skulle vara bra om du kunde redogöra för skillnaden, tack!
 
(Meddelandet ändrat av legony den 21 april, 2008)

2008-04-21, 01:01
Svar #25

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Ur Sören Klingnéus uppsats ”Vi flyttar inte även om de skär halsen av oss - när Nerikes Faktori skulle centraliseras till Örebro”, s. 5, hämtar jag:
 
”Smederna bodde emellertid på landet till staden borgmästare Jacob Lithman började agera. De ville inte överge sina gårdar. Men borgmästaren fann medel att förmå dem flytta in till staden. Bagge redogör därefter för de resolutioner som utgick från regeringens sida till landshövdingen Gustaf Leijonhufvud mellan åren 1630-40 med krav på att smederna skulle inflytta till Örebro. De skulle annars roteras och utskrivas till knektar. För att underlätta inflyttningen erbjöds smederna 1000 daler silvermynt, för vilket de skulle bygga hus och verkstäder i staden. Denna hjälp vägrade de ta emot, men efter det 25 stycken blivit uttagna till knektar ändrade de övriga sig och lovade inflytta. [.] I september 1640 ägde inflyttningen rum till Norra Smedjebacken, som var området norr om ån i staden, men eftersom platsen var alldeles för liten att rymma alla faktoriets arbetare fick stadens borgare avstå mark söder om ån. Så småningom var även Södra Smedjebacken befolkad av smeder som 1648 fick ytterligare en byggnadshjälp om 1000 daler silvermynt. Eftersom de utsedda plasterna inte räckte till för alla smeder bodde ett stort antal kvar på landet, vilket de gör än idag, skriver Bagge”.

2008-04-21, 10:32
Svar #26

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Ur Annette Thörnquists uppsats (ovan) hämtar jag följande, s. 102:
 
”Järnet tillhandahölls vid kronobruk, som t. ex. Godegård och spiken användes bland annat för uppbyggnaden av flottan. Krigsmakten krävde enhetlighet i tillverkningen av såväl vapen som spik. Kungen ville också organisera bergshanteringen i stort och dirigera handeln med spik och annan järnmanufaktur till städer och andra reglerade marknadsplatser”.
 
Återkommer sedan till domboksnotisen. Det kan vara bra om vi försöker tyda den ordentligt. Jag har gjort ett försök här:
 
”Joens Jöransson kerer (kärar?) emot Efterskhrefne? på Wälb.. Hr. Gustaff
Leijonhufdhz .....? opå Åkerskatt, för det de hans jord brukat haffer”.
 
Ett viktigt ord är det med frågetecken efter. Vad står det?  
 
Av notisen framgår i alla fall att dessa personer har brukat Gustaf Leijonhufvuds jord i staden. Kunde de inte ha varit några av Leijonhufvuds landbönder 6 år tidigare? Och skulle han inte ha kunnat, mot bakgrund av regeringens politik, medverka till att de inflyttade till staden? I varje fall två av dem verkar ha varit hantverkare. Jag bara ställer frågorna.

2008-04-21, 10:53
Svar #27

Lotta Nordin

Jag ställde också bara frågor. Jag har inte anmärkt på någon bedömning du gjort. Jag frågade med anledning av vad du skrev. Att jag strök under en bit i citatet berodde helt enkelt på att det var just den biten jag var undrande över.
Jag betvivlar inte alls att faktorismeder skulle ”tvingas” bosätta sig i staden, samma sak hände i t ex Jönköping/Huskvarna där alla ”mina” faktorismeder var anställda, smeder som också var bosatta utanför staden.
 
Men det jag fortfarande undrar över är hur du drar slutsatsen att just Lars Andersson flyttade in i staden p g a det. Vad är det som får dig att tro att han flyttat in och inte var född i staden? Det finns inte ens något belägg (åtminstone inte hittills) på vilket yrke han hade.  
Att han kallas Spilhammar i domboken behöver inte nödvändigtvis betyda att han själv kom från en hammare eller var spiksmed, det kan lika gärna vara så att hans far eller farfar eller annan släkting hade med det att göra. Och vi vet inte ännu om Spilhammar är detsamma som spikhammare.
 
Texten i notisen lyder:
”Jonas/Joens Jöransson kärar emot efterskrevne på välb:ne Hr Gustaf Lejonhuvuds vägnar uppå Åkerskatt, för det de hans jord brukat haver” (min ”modernisering” av texten)
Jöransson är förmodligen Lejonhuvuds inspektor eller liknande.
6 år tidigare finns alla i staden, norr om ån, enligt mantalslängderna.

2008-04-21, 18:12
Svar #28

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Jag kan naturligtvis inte veta om han är född i staden eller inte.  
 
Men min bedömning är att han liksom många andra smeder och hantverkare vid mitten av 1600-talet, pga. rådande samhällsordning och kanske under påverkan av just landshövding Gustaf Leijonhufvud - Klingnéus visar i sin uppsats hur förmyndarregeringen och landshövdingen vid ett antal tillfällen försökte lösa problemet med trilskande landsbygdssmeder - troligen inflyttat till Örebro och området norr om ån kallat Norra Smedjebacken. Området fick också namnet efter alla smeder som etablerade sig där.
 
Blir förståss förvånad över att du inte anser att han är smed. Jag trodde det rådde samstämmighet bland debattörerna kring detta. Enligt SAOB är Spilhammare liktydigt med spikhammare. Men du ifrågasätter alltså detta? Han förekommer med Spilhammar i namnet, men har ett annat yrke? Han bär namnet efter sin far, farfar eller annan släkting och har själv inget med yrket att göra?  
 
Tillåt mig tvivla.  
 
 

 
Källa: Sören Klingnéus, Vi flyttar inte även om de skär halsen av oss – när Nerikes Faktori skulle centraliseras till Örebro, s. 38. Uppsats (B?), Uppsala universitet [Saxonarkivet, Örebro Stadsbibliotek].

2008-04-21, 19:32
Svar #29

Lotta Nordin

Jag skrev inte att jag ”inte anser att han är smed”, jag skrev att det inte finns något belägg för vilket yrke han hade. I mantalslängerna för 1640- och 1650-talen nämns många olika smeder, sporrsmeder, knivsmeder m fl, men ingen av dom heter Lars Andersson. I domboken nämns han inte heller med någon yrkesbeteckning.  
 
Lars Anderssons namn ihop med ”heller Spijlhammarn” nämns en gång i notisen från 1653, och mig veterligt inte på något annat ställe. Det säger inte något om vilket yrke han hade, bara att han kallades ”Spilhammarn”. Det i sin tur kan bl a bero på att han kom från en hammare (ev. spikhammare), eller att hans far eller farfar gjorde det. Det kan till och med vara så att han kallades så efter något som har med hans fru att göra. Det var definitivt inte ovanligt att det var på det sättet.  Det enda vi kan vara så gott som säkra på är att han kallades så för att skilja honom från alla andra Lars Andersson i staden.  
Vi vet helt enkelt inte än varifrån namnet kommer!
 
När det gällde var i Örebro Lars Andersson och senare hans troliga son Lars Spilhammar bodde, så tror jag inte att det var på det som kallas Smedjebacken. Detta grundar jag på att de Lars Andersson jag hittat, och även den troliga sonen Lars Spilhammar, förekommer i den första hälften av dom som bor norr om ån. När sedan Smedjebacken nämns för sig i mantalslängden så är inte Spilhamrarna med där utan fortfarande i den delen som kallas norr om ån.  
 
Och naturligtvis tillåter jag dig att tvivla!

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna