ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Abeluna (Apollonia) Mårtensdotter  (läst 4438 gånger)

2001-06-26, 12:00
läst 4438 gånger

Utloggad Staffan Tronestam

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 374
  • Senast inloggad: 2012-12-05, 16:29
    • Visa profil
Enligt uppgift ska Abeluna Mårtensdotter som var gift med Ericus Magni kyrkoherde i Hudiksvall till sin död ca 1618.
 
Abelunas far skall vara Mårten Siggesson borgare i Gävle.
 
Är det någon som vet hur Buresläkten kommer in här samt mer om äldre anor?
 
Hälsningar Staffan Tronestam

2001-06-26, 17:58
Svar #1

Utloggad John Winblad von Walter

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 250
  • Senast inloggad: 2015-12-01, 22:05
    • Visa profil
Hej Steffan!
 
Enligt till Släkten Bure, sammanställd av Lars Bäcklund i Linköping, Abluna Mårtensdotter Bure var g. m. en Erik i Hudiksvall.  Abluna uppgivs ha minst 6 barn:  Kerstin Eriksdotter, g.m. kyrkoherden i Säby socken, Erik Bröms; Sara Eriksdotter, g.m. kyrkoman Peder i Hedesunda sn; Gynte Eriksson, kyrkoherde i Söderby sn, Mårten Eriksson, kyrkoherde i Vaksala och Biskopskulla snr; Ingrid Eriksdotter, g. m. Gullik Michael[sson?] i Hudiksvall; och Margareta Eriksdotter, g.m. Måns Grof.
 
Bäckman uppger att Abluna [Appolonia] Mårtensdotter Bure hade 2 kända syskon:  Malin Mårtensdotter Bure, g.m. Olof Matsson i Forsa sn, och Joen Mårtensson Bure, bosatt i Gävle med hustrun okänd.  Abluna, Malin, och Joen uppgivs vara barnen till Mårten Siggesson Bure via mor okänd.  Mårtin Siggesson Bure i tur uppgivs vara sonen till Sigge Falesson Bure som brukade fäderneården i Burestad, hans hustru okänd.
 
Bäcklund uppger att Sigge Falesson Bure hade 3 barn:  Christopher Sigesson Bure, g. m. okänd; frälseman och ståthållare på Kalmar slott, Johan Siggesson Bure i Byrestad, som var g. m. Anna Stensdotter, syster till ryttmästare Amund Stensson till Stöflo och Svertlingstorp.
 
Bäcklund uppger att Sigge Falesson Bure var sonen till Fale Bure Hin Unge, noterad 1342-63, som i tur var sonen till Herse Falesson Bure den äldre.
Bäcklunds uppgifter ser ut vara baserat på Johan Bures gamla släktbok som hittades i Volym X36 eller X37 vid Uppsala Universitetsbibliotek och i Genealogica 53 i Sveriges Riksarkivet, och också på Nils Burmans utredning Bureätten från 1700-talets.  Men Johan och Mårten Siggesson Bures anknytning till den gamla välkänd Bureätten från Norrland ser ut vara problematisk.  Urban Sikeborg har skrivit mycket om det i Sveriges Släktforskarförbundets Släktforskarna Årsbok 1996 under rubriken Johan Bures släktbok över Bureätten, tillkomst och tillförlitlighet.  Jag rekommender att Du läsa Sikeborgs artikel för bättre och senaste uppgifter.  
 
Om jag kommer på minna riktig kan Du läsa mera om härkomsten om Abluna Mårtensdotters make, Ericus Magni, i Släkt och Hävd, nr 3-4, sidor 437-58 i Ericus Magni, Stamfar till släkten Svinfot, samt några andra präster i 1500-talets Hälsingland av Thomas Sverker.
 
Hoppas att mitt självlärt Svenska kommer bli begriplig.
 
John Winblad von Walter
Chanhassen, Minnesota, USA

2001-06-27, 14:07
Svar #2

Utloggad Staffan Tronestam

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 374
  • Senast inloggad: 2012-12-05, 16:29
    • Visa profil
Tack John för hjälpen!
 
 
Din svenska är mycket god för att vara självlärd.
Jag skall läsa mer om Ericus Magni i släkt och hävd.
 
 
Vänliga hälsningar Staffan Tronestam.

2001-06-29, 22:23
Svar #3

Per-Åke Borssén

Hej Staffan!
Tar upp Din fråga om Abulena (Apollonia) Mårtensdotter och Buresläkten. 
 
Något släktskap med denna ätt på fädernet föreligger icke.
 
Det är främst genom Johan Bureus, som anknytningen till Bureätten kommit på tal. JB har återberättat vad han hört från herr Peter i Skön, hurusom Abulenas farbror, Johan Siggesson, i mitten av 1500-talet nedtog Fardeättens vapensköld i kyrkan i Skön med motiveringen att den tillhörde hans släkt. Vapenskölden skall ha burit samma vapenmärke (böjd arm) som gravstenen över ...FARDI?K... från tidigt 1300-tal (MÄU 182). Gravstenen finns numera uppställt mot väggen i vapenhuset i Sköns nya kyrka. Vapenskölden sattes sedermera upp i Johan Siggessons sockenkyrka i Åby sn i Kalmar län. Denna historieskrivning har tydligt godtagits av de sakkunniga från Bygd?n till Sikeborg.(U Sikeborg: Släktforskarnas Årsbok 1996, s 271f)
 
Genom att anknyta sin ätt, Bureätten, till 'Farde-traditionen' och därmed lägga beslag på Fardeättens vapen, har JB falskeligen försökt att skaffa sin ätt en ärofylld historisk identitet för att bestyrka ett frälsestatus, som han icke hade. Bureätten är således en ätt med falsk identitet utan känt släktskap med Fardeätten. Det är hos Fardeätten Abulena Mårtensdotter hör hemma. Historisk bestyrkta medlemmar av ätten är Nils Fardjäknsson, hans son Johan Nilsson i Bredsjö och Farde Unge, som alla levde under 1300-talet. Nils och Farde Unges ättlingar kan delvis spåras men de uppgår icke, så vitt känt, i Bureätten.
 
Det är icke styrkt, att Johan Siggesson någonsin skulle ha hävdat tillhörighet till Bureätten. Det har påståtts att den nedtagna vapenskölden uppvisades av Johan Siggesson för kung Johan för att därmed erålla adelskap. Påståendet är ogrundat. Hänvisning till den ofrälse fogden Anders Sigfridsson (Rålamb)är icke relevant. (U Sikeborg 1996, s 272) JB:s meritlista, som kunglig tjänsteman är tillräckligt talande: häradshövding i ett flertal häraden, fogde över AoE i Östergötland, hövitsman för dalkarlarna som skulle tåga in i Norge, fältöverste och befällhavare för trupperna i Norrland, lagman i Jämtland och Härjedalen, befallningsman över Vadstena slott. Allt detta innan han adlades 1572. Han borde kunna adlas på dessa sina meriter. Förmodligen, som släktens främste representant, tog han ned släktvapnet enbart för att kunna sätta upp det i sin nya sockenkyrka. Möjligen kanske detta skedde i samband med sitt bröllop med frälsedottern Anna Stensdotter (Ulv), som han äktade senast 1570. Johan Siggesson var född i Birsta i Sköns socken i Medelpad. (ÄSF I h3, 308f)
 
En herr Sigge Kristoffersson, kh i Stenkvista pastorat i Strängnäs stift, Sörmland (icke Småland som Sikeborg uppger) uppges, i äldre herdaminnena för stiftet, vara brorson till Johan Siggesson. Enligt denna utsaga skulle herr Sigges far vara en Kristoffer Siggesson, en son till Sigge Falesson i Birsta i Medelpad. Kristoffer skulle enligt herdaminnenas obestyrkta uppgifter ha varit hövitsman vid kung Eriks livvakt och även han adlad, liksom brodern. En sammanblandning med brodern Johan synes här föreligga. Herr Sigge skulle som ung ha uppfostrats hos sin farbror Johan Siggesson. (Hagström SSH 3, s 451ff) Han prästvigdes förmodligen i Växiö 1583, där han 1584 tjänstgjorde som kaplan. Men han blev strax därefter huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson (Stjernskiöld) på Biby i Gillberga socken. Därefter pastor i Jäder, Taxinge och kyrkoherde i Stenkvista samt 1603 kyrkoherde i Eskilstuna. (M Collmar: SSH del 2, s 843 under Bure) Herr Sigge gifte sig 1588, 8 december, på Bro-gård med Ebba Andersdotter, född i Gällsta sn i Västergötland. 1594 använde sig herr Sigge av sigill med initialerna SC över ett konstrikt sammanflätat Bure. (U Sikeborg 1996, s 272f) 
 
Herr Sigges släktskap med Johan Siggesson ifrågasättes av Sikeborg. Ingen förbindelse har likväl kunnat påvisas mellan herr Sigge och Johan Siggesson, ... Detta är dock inte helt korrekt. En länk synes dock finnas mellan herr Sigge och Johan. Ovan nämndes att herr Sigge var huspredikant hos riksrådet Jöran Klasson på Biby i Gillberga socken 1584 och att han därefter gör sin prästerliga karriär i socknar i Gillberga sockens grannskap - Jäder, Taxinge och Stenkvista; i Strängnäs stift. Det är tänkbart, att detta möjligen skedde med benägen hjälp av riksrådet.
 
Varför? Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida. 
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Detta är två omständigheter, som möjligen skulle indikera den förbindelse mellan Johan Siggesson och herr Sigge Kristoffersson, som Sikeborg skulle vilja se. Ytterligare indikationer på Johan och herr Sigges släktskap med Fardeätten kan anföras, men detta får räcka tillsvidare.
 
En Farde (fforde) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger. (MÄU 143). En Hans Falesson omnämns 1535 (MÄU, s 253). Samme Hans Falesson (hans ffålesson) omnämns även 1543. (J Nordlander: Skatteboken af Medelpad pro anno 1543)
 
Per-Åke Borssén
Rättvik

2001-06-30, 00:14
Svar #4

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Hej Per-Åke, eftersom Sigge Kristofferson är min ff ff ff mm mm fmf har även jag haft anledning att rota lite i detta. Äktenskapet på Bro gård var ett problem i sammanhanget, då det inte var helt klart vilket Bro som åsyftades i källan. Sigges tjänstgöring som hjälppräst i Taxinge omedelbart före äktenskapets ingående gör det dock mycket sannolikt att det är just Anders Sigfridssons sätesgård i Bro socken i Uppland som åsyftas.
 
Vad gäller släktskapen mellan Sigge och Johan har jag kommit till samma slutsats som du, d v s att Johan förmodligen var farbror till Sigge. Det är dock, som du själv påpekar, frågan om indicier snarare än hållbara bevis och kedjan kan knappast betecknas som särskilt stark. De personer som nämns i de tryckta medelpadsurkunderna kan knappast heller sägas förstärka den nämnvärt. Av förståeliga skäl är jag därför mycket intresserad av de ytterligare indikationer som du nämner.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

2001-07-01, 00:44
Svar #5

Per-Åke Borssén

Hej Kaj! Tack för Ditt svar. Även jag har mina rötter ner till herr Sigge Kristoffersson; han är min fffmffffmmf. För att förmedla resultatet av mina studier om Fardeätten och de övriga indikationerna, jag nämnt föreligger, ber jag att få skicka Dig materialet direkt per E-post, då detta är relativt omfattande och utrymmeskrävande för lämna via Rötters anbytarforum. Just nu satsar jag mitt intresse på 'guldbröllopsdag' och planering och utbyggnad av vår trädgård. Jag återkommer så snart jag finner en lucka i min kalender. Tack ännu en gång.
 
Vänligen
Per-Åke Borssén
Rättvik

2001-07-01, 09:28
Svar #6

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Per-Åke, tack själv för snabbt svar. Jag ser fram emot att ta del av materialet. När jag fått ordning på det hela kommer jag att publicera mina egna resultat i en eller annan form. Gällande de frågetecken jag själv haft kring detta så har de väl kanske inte så mycket rört Johan Siggesson till Svartingstorp. Kopplingen mellan honom och Sten Bengtsson fick jag s a s gratis i Almqvists postumt utgivna (1976) smålandsdel av Frälsegodsen i Sverige..., del 4:3 sid 1562f. Det som verkligen ter sig svårt att nysta upp är den andra oklara linjen, d v s frågan vem Ebba Andersdotter från Gällsta var. Även de resultaten kommer jag att publicera, i den mån det blir några resultat. Jag bifogar ett par avsnitt av ett längre e-brev (från mig till Urban Sikeborg 2001-03-24) med diverse funderingar. Du får gärna kommentera dem när du får tid och om du finner anledning till det.
 
...
 
Uppgiften om Bro gård och Ebbas födelsesocken Gällstad (i Västergötland) ... tror inte att den förts längre tillbaka i tiden än till en avhandling från 1791 som heter Specimen academicum antiquitates Eskilstunenses sistens (respondent C.Strandberg) och primärkällan var väl i så fall ett gravmonument eller något i den stilen (har inte hunnit kolla detta närmare).
 
...
 
Det som verkar någorlunda säkert är Collmars rätt väl belagda uppgifter i det nyare herdaminnet om Sigge Kristoffersons södermanländska vistelse på 1580-talet som måste ha börjat tämligen snart efter hans prästvigning 14/3 1583 (sannolikt i Växjö, där han 1584 tjänstgjorde som kaplan). När Sigge i maj 1587 omnämns som kaplan i Jäders socken (Södm), sägs det att han strax efter sin prästvigning kommit till Biby i Gillberga sn (Södm) som hovpredikant. Det intressanta för hypotesen om Bro gård är att Collmar med hänvisningar till bl a domkapitlets arkiv kan belägga att Sigge anmälde sig som frivillig till tjänsten som extraordinarie kaplan i Taxinge socken, efter flera påstötningar av hertig Karl (den senaste 18/9 1588) om att domkapitlet måste tillsätta någon som biträdde kyrkoherden i Taxinge eftersom pesten härjade där och behovet av kyrkliga tjänster av det mer dystra slaget följaktligen var stort.
 
Enligt Collmar tjänstgjorde Sigge tre månader i Taxinge, varefter han utnämndes till kyrkoherde i Stenkvista (Södm) efter att tjänsten blivit vakant då kyrkoherden avlidit omkring 10/11 (Collmar s 251, 406, 549 ff). Taxinge ligger geografiskt mitt emot Brogård i Bro socken på andra sidan Mälaren, några få mil som kunde avverkas raskt med häst och släde när isen lagt sig.
 
Det mesta talar för att Sigge befann sig i Taxinge i december 1588 då äktenskapet skall ha ingåtts och då är Brogård i Bro sn inte så långsökt som rätt plats. Bruden däremot kanske tvingades avverka betydligt fler mil än så för att komma till bröllopet och verkar för övrigt ganska snart ha rest hem igen (kanske rädsla för pesten?) eftersom även parets första barn i litteraturen uppges vara född i Gällstad i Västergötland 1589! Sigge skall då enligt Collmar ha varit nådeårspredikant i Stenkvista (han tillträdde som ordinarie kh 1/5 1590), något som kan ifrågasättas då Collmars underlag känns lite tunt på den punkten, men ingen idé att ta upp sådana detaljer nu. Jag återkommer när jag har mer på fötterna...
 
Jag får väl avsluta med att upprepa den sista meningen i citatet ovan.
 
mvh
Kaj Janzon

2001-07-12, 03:11
Svar #7

Utloggad Staffan Tronestam

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 374
  • Senast inloggad: 2012-12-05, 16:29
    • Visa profil
Har en fråga på Siggesson.
 
Mårten Siggesson är ju Abelunas (Appollonias) far.
Johan omnämns ju som farbror till Abeluna.
 
Är kh Sigge Kristoffersson i Stenkvista bror till bröderna och är de söner till Sigge Falesson i Birsta?
 
Hur kommer Abeluna in i Fardesläkten? Eller är Falesson just Fardesläkten?
 
Var det bara Johan som blev adlad?
 
Enligt uppgifter jag har så var Mårten Siggesson son till Sigge Falesson (Bure) som var son till
Fale Hin Unge som sedan var son till Herse Falesson dä. Stämmer detta? Eller?
 
Enligt svar från er så är Bure uteslutet, därför har jag namnet inom parentes.
 
 
Mvh staffan Tronestam

2001-07-13, 01:18
Svar #8

Per-Åke Borssén

Staffan, herr Sigges far, Kristoffer, sägs vara en bror till Mårten och Johan. Han skulle således fått sitt namn efter sin farfar, Sigge Fardesson i Birsta.
 
Fale, Fardhe och Forde är kortnamn för Farth?ghn och Fardjäkn. Fardeätten är således för mig enbart ett arbetsnamn för att särskilja Nils Fardjäknssons och Farde Unges släkt från Bureätten, till vilken de icke har någon känd bördsrelation. Som jag sagt tidigare finns inga genealogiska länkar som sammanbinder Nils Fardjäknsson (1324-52) eller Farde Unge (1342-63) och Forde i Birsta (1519). Gravstenen i Sköns kyrka och vapenbilden på densamma (böjd arm) och namnet 'Fardi?k' binder Nils och Farde Unge samman med 1500-talets Forde i Birsta  och Sigge Fardesson. 
 
Huruvida Johns bröder blev adlade känner jag inte till. Kristoffer skulle enligt det äldre herdaminnet för Strängnäs stift blivit så, men detta kan inte styrkas. 
 
Sigge Fardessons far torde möjligen ha varit nämndemannen Forde i Birsta, som omnämns 1519. Det är möjligt, att han lokalt benämnts Farde unge, för att särskilja honom från en äldre namne, kanske hans far, men därom finns inga uppgifter. Möjligen har Johan Bureus, Burelegendens upphovsman, missuppfattat eller sammanblandat uppgifter, efter att hört herr Peter i Skön i april 1601 berätta om 'Farde hin Unge'. Urban Sikeborg har mer att förtälja om detta.
MVH /Per-Åke Borssén

2004-06-02, 14:46
Svar #9

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Av Marc Hernelind Till Per Åke Bross?n ,du hade kontakt med Lars Bäcklund min åttamännig och ni disskutera per brev om förhållandet Fale Hin Unge och Fale bure den yngre om att det var två olika
personer som levde levde med över 100 års mellanrum Jag har en hel del nya tankar angånde det och Fale kortnamn för Fartäng eller Farteng och vill du maila mej och för lite byte av tankar och uppgifter  
 
mvh Marc.

2004-09-07, 21:14
Svar #10

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 315
  • Senast inloggad: 2024-03-14, 19:37
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
I Algot Hellboms Bönder och Gårdar i Medelpad återfinns under byn Viken i Torp sn Kristoffer Siggesson, landsknekt död 1601. 1560-1571 ägde han 90 mål, vilket synes vara hela byn (som från 1700-talet kom att bestå av 4 gårdar). 1576-1600 ägde han Viken nr 1-2 och nr 3 ägdes då av kyrkoherden i Torp Martinus Laurentii. 1605-1636 ägdes Viken nr 1-2 av Johan Kristoffersson.
 
Ett intressant sammanträffande är att i herdaminnet för Martinus Laurentii så nämner han i ett brev 1572 att han under krigsoroligheterna haft stor gästning af konungens krigsfolk bl. a. Johan Siggesson.
 
Så vitt jag känner till så är Kristoffer Siggesson i Viken den enda person i Medelpad med namnet Sigge efter 1535.

2005-01-03, 16:12
Svar #11

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Av Hernelind : Hej Jörgen Bällsta här är den Chistopher som man oftas tänker på i Bure samanhang.  
Christopher Siggesson född omkr 1516 Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.
Christopher Siggesson, som adlades av Johan III och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.
Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori född 1536 var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899).Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var  
Kyrkoherde i Eskilstuna Pastorat som Fors och Kloster församling under åren 1603-1641.
Han tillhörde den Legendariska Bure Släkten,
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson  i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtill
sattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade  han sig  och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan i Gillberga där han var huskaplan under åren 1584-1587,,Jäder,Taxinge,och Stenkvista.
Som Kyrkoherde i Eskilstuna,mottog herr Siggo Fors kyrkas och Prästgårds inventarier den 5 maj 1603 ,följande
år bevista han riksdagen ,han titulerades Prost år 1607,
 
Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.  
och dog i Upsala  Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses. Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.
av Marc Hernelind

2005-01-12, 02:23
Svar #12

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Både Christopher Siggesson, som adlades av Johan III  den 25 Sep 1572 till Af Bur? och Johan Siggesson var adlad till Siggesson af Bur? den  25 Sep 1572,Johan Bure hade interljuvat Jon Nilsson lagläsare i Uppland den 15 feb 1613 (som då var 20 1/2 år gammal)
,vilken umgåtts med Johan Siggesson och en Brådhwidsom känt familjen  vistas på Johan Siggessons gods på Stävlö.Dessutom hade han den 30 jan och 6 feb 1613 talat med gamla Hustrun Christin  M. Pvåwel  Skuts. Som vittnat  att den som hade Anund Steenssons syster,som hade varit iTyskland med en av K.Göstafs fröknar ,och hade bekännt för H.Margareta Jöran Gullsmed j Enköping när han kom i från Norrlandatt han var av Bure ätten. [fol.145r.]och tredje brodern Mårten Siggesson Mårten nämnd som Johan Siggesson bror vet ej om han kallas Bure . källa Johan Bure genealogica volym X:36.alla tre bröderna historia fram  till nutid är ju verifierad mer eller mindre.då är det bakåt man får se efter svaren.Sigge falesson hette deras far vilket herdaminnena talar om för oss. sne är det två gen erationer som är lite osäkra och då finns endel som fäller hela linjen pga det ? det är Fale Olofsson och Olof Falesson Bur och det som stödjer de två generationerna är  Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämner  Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. ?levde i kung Kristoffers tid? Källa: not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset. jag tycker definitivt inte man kan vifta bort den uppgiften. vad stödjer den dels att den tidsmäsigt stämer dels att Per Falesson som han kallar Bure tillsammans med Joen och Sven tas upp av Johan Bure i Genealogica volym. X:36 Som Sysskon.och att denna Olof Falesson Bur skulle ha levt på 1400 talets mitt är höst sannolikt men ej som en del tror att han skull Levt hundra år tidigare och vara son till Lagmanen i skön Fale Bure d. y. då skulle det fattas generationer och det var kanske det Urban sikesborg tänkte på när han skrev att den linjen var ostyrkt. Mvh Marc

2005-01-12, 20:01
Svar #13

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Betvivlar att en lagläsare kunde vara 20 1/2 år gammal.....  och adlad till Siggesson af Bur? , vad är det för trams?
 
Marc Hernelind du behöver verkligen jobba mer med att göra dig förstådd, jag har svårt att följa med i ditt resonemang. Bureätten är ju intressant men du måste ha i åtankarna att genealogier ss Marks von W?rtemberg och äldre herdaminnen inte är speciellt pålitliga. Det som krävs i riktig släktforskning är källstudier av originaldokument och inte enbart litteraturstudier. Ska man använda sig av äldre litteratur eller handskrivna berättelser måste man vara mycket kritisk. Folk ljög och fabulerade lika mycket förr som idag. Ett litteraturtips jag vill ge dig är Ingemar Karlssons På lögnens väg. Då kanske du kan förstå problematiken bättre.
 
vänligen,
Niclas Rosenbalck

2005-01-13, 06:27
Svar #14

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Svar till Niclas Rosenblanck:  
Du tvivlar på Lag läsarens ålder ?
Dett här är altså en källa som jag och Urban Sikesborg tagit med i sin Artikel Johan Bure släktbok över  Bureätten -tillkomst och tillförlitlighet. sid 15.  
citat Johan Bure hade interljuvat Jon Nilsson lagläsare i Uppland den 15 feb 1613 (som då var 20 1/2 år gammal) ,vilken umgåtts med Johan Siggesson och en Brådhwidsom känt familjen vistas på Johan Siggessons gods på Stävlö.Dessutom hade han den 30 jan och 6 feb 1613 talat med gamla Hustrun Christin M. Pvåwel Skuts. Som vittnat att den som hade Anund Steenssons syster,som hade varit iTyskland med en av K.Göstafs fröknar ,och hade bekännt för H.Margareta Jöran Gullsmed j Enköping när han kom i från Norrlandatt han var av Bure ätten. källa Johan Bure genealogica volym X:53 [fol.145r.] värdet är ju att samtida levande hört att han till hört Att han tillhör bure släkten!!
Här är ett till vittne som dessutom styrker hans Adelskap. Larurentius Jacobi Kyrkoherde i Skön 1555-1598 Skulle ha för sonen (Peder Laurentius kyrkoherde i skön ) följande utdrag.
 Hur Johan Siggesson bördig från skön hade tagit ner den vapen sköld som satt på Kyrkoväggen i Skönskyrka, och skulle ha burit samma vapen märke som som fanns på Fale hin unge gravsten.och som motivering därtill för herr Lars uppgivit att det till hörde hans släkt . Samt  tagit  med en Krönika skriven om Fales Hin Unges bedrifter nerskriven av Herse Bure hans son., han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.
Källa: Adelskalendern av Elgenstjierna,
samt svenskt Biografisktlexikon.
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308. Bygd?n 1891 sid 57ff.
Johan bure volym genealogica X:53 [fol 136r.]
för utom dessa fem källor,Skriver även Urban Sikesborg Johan Bure släktbok över  Bureätten -tillkomst och tillförlitlighet. sid 14. Introdcerad Adel Af Bur? nr.2231
 
sen nästa fråga går Mark von Wurtembergs forskning ej att lita på ?  
 
Om man nu förutsätter att 1500 -till nu så går det att följa linjen så finns det i princip två generationer som var ej var så kända Sigge Falessons far och farfar Fale olofsson, och Olof Falesson Bur och dom har Marks von W?rtenbergs adelsgenealogier i Buregenealogien nämnt  Olof Falesson Bur i Bure, vilken skulle ha varit bror till Per Falesson Bure, herr Engelbrekts föregivne farfarsfar. Denne Olof påstås ha varit farfars farfar till Siggo Christophori. ?levde i kung Kristoffers tid? Källa: not: N. W. Marks von W?rtenmbergs konceptgenealogier, volym 1, fol. 196r, Riddarhuset
Nya intressanta rön om Sigge Christophori Bure och hans eventuella släktband med Bure-ätten presenteras i en artikel av Ingvar Dahl i Släkthistoriskt Forum  3/98, sid. 12-13. Där framkommer uppgifter som indikerar att släktskap verkligen förelåg.
en del har ju sagt att dett  går ej att styrka och avfärdar linjen pga dessa två generationer,men om prövar den möjliga linjen så märker vi att den stämmer tidsmässigt och utmynnar i Herse Falesson (Bure) Hövitsman levde 1350 den av Sikeborg utpekade stam fadern, och vad säger Urban i sin Artikel från 1996 fritt tolkat att två av gårdarna dels från Anders Olofsson Bure gård 6,? Bureå fanns än i släkten 1602 och så även ,Olof Olofssons stamgården Bure  
fanns i släkten 1601 så dom bröderna går med säkerhet att följa ner till Herse falesson Hövitsmanen från skön som född omkr 1350 gifte sig med olofsdotter från Burträsk och familjen slog sig ner i Bureå trakten.alltså två generationer som är osäkra ner till Herse Falesson på grund av att det står att Johan siggesson anfader  kom från Fale Bure d.y. yngre son. Nyhet: det gjorde han med  Nils  den äldre sonen och herse den yngre sonen.mvh Marc  
 
ps. du behöver ju inte tala om löng ect när jag citerar mina källor ,jag såg inte några källor av dej när du argumentra emot? jag hoppas du finner något mer i mitt svar ,samt du är för mej okänd så jag hoppas vi kan ha god och trevlig debatt,lycka till i ditt fortsatta sökande i bureättens frågor/Marc

2005-01-13, 12:08
Svar #15

Michaël Lehman (Philippos)

Marc,
 
Nu görer du samma sak igen. Varför hänvisar du inte ovan till  Selma Lagerlöfs förfäder av Håkan Skogsjö?
 
Någon adelig ätt af Bur? har aldrig ägt säte och stämma vid Riddarhuset i Stockholm. Däremot en adelig ätt af Bur?n, vars stamfader Peter Karl Bur?n (1773-1828) 1814 26/4 adlades jämlikt 37 ? 1809 års RF, och 1815 18/2 introducerades under nr 2231 bland adelsmän.
 
Peter Karl af Bur?n var son till sedermera brukspatronen Karl Daniel Bur?n (1744-1838), vars broder Olof Bur?n (1752-1821) år 1791 17/12 adlades Burenstam och introducerades 1793 under nr 2156 bland adelsmän, och Didrika Zetterling.
 
Karl Daniel Bur?ns äldste kände stamfader var brukaren Jöns Månsson i Tjällmo fs i Östergötland. Av Elgenstierna framgår inget samband mellan Bureätten och ätterna Burenstam och af Bur?n. Jag har tyvärr inte tillgång till Sikeborgs artikel. Någon med tillgång till den kan säkert kontrollera vad Sikeborg skriver angående denna fråga (ovan hänvisas ju till s. 14).
 
Marc Hänvisar också till Äldre svenska frälsesläkter, bd I, s. 308. Johan Siggesson, som enligt Pontus Möller och Hans Gillingstam, som har författat artikeln om ätten Ulv, tillhörde Svartingstorpsätten, ingick ju som bekant äktenskap med Anna Stensdotter, dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Om Johan Siggesson skriver författarna, att han ?adlades 25.9 1572, skrevs 1569 till ett ej närmare lokaliserat Söderby men åtminstone från 1574 till Svartingstorp i Åby sn, Norra Möre hd i Småland, där han 1571 fått ett kronohemman? (s. 308f).
 
Möller & Gillingstam nämner ingenting om, att Johan Siggesson skulle ha adlats af Bur?, och som framgår av Elgenstierna innehades matrikelnumret 2231 av den med Bureätten ej befryndade 1800-talsätten af Bur?n.

2005-01-14, 01:00
Svar #16

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Rättelse Af Bur?n nr 2231, så Både Johan Siggesson Och  Brodern Christopher Adlades av Johan III den 25 Sep 1572
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308.
och även Bygde bekräftar historien Bygd?n 1891 sid 57ff. och värför skulle  
 Larurentius Jacobi Kyrkoherde i Skön 1555-1598  
hitta på Att han tog med sig vapen skölden samt krönike boken För han hade rätt till den han tillhörde Buresläkten och historien nerskriven i genealogica av Johan bure Elgenstierna själv tar upp dom. det ända argument du för är att det kan inte stämma så Räknar du upp dom Sen af adlade Bur?n men den är mixtrad med precis som Bure nr 126 vilken nu börjar med Laurentius Svenonis men före bygd?n tid  gick den ner till Tord i Byr jag har en kopia av hur den gamla intr?ducerade aldels linjen nr 126 såg ut.
Erik Knutsson förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till Sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen till handa. Då gav ock Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.Innan fale Bure hin unge Hade Buresläkten en anna vapensköld som jag kan visa sen en bild aven Stenbock ser det ut som.
Nu kommer Beskrivningen av Af Bur?n vapensköld ,till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst. samma vapen som Anders Jacobsson af Bure fick.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.
och om man tittar noga på den vapen skölden så har den folkunga färgerna ,och en dokument rulle som symbol på hans tillhörighet som frälseman och en väg fram där en grind är öppen,och på vapen skölden  är också en hjälm med ett spjut igenom på det sätt som Fale Bure hin unge skulle dött vid Gistrillien (vet ej om jag stavat rätt)år 1210 och över hjälmen en halvhäst  med vingar  
hållande en blå fana som representerade segern.
som du ser michael har alla vapensköldar en berätelse vad är din ? mer än det vanliga det är fel du radar upp sen nutida släktingar av af Bur?n vilket inte tillför något i saken om det är rätt eller fel jag har åtminstone fem källor från den tiden vilka källor emot från 1578 har du vad dom skrev på 1900 talet om saken untan någon som helst vetskap som efterkonstruktion fästerjag inte så mycket vikt vid.

2005-01-14, 01:23
Svar #17

Michaël Lehman (Philippos)

Att Johan Siggesson adlades 1572 25/9 framgår, som jag ovan har påpekat, av Möllers & Gillingstams artikel om ätten Ulv i Äldre svenska frälsesläkter. Däremot nämner Möller & Gillingstam inget släktnamn för Johan Siggesson, utan kallar hans ätt Svartingstorpsätten, vilket den även, om jag inte missminner mig, kallas i Schlegel & Klingspor.  
 
Så ätten af Bur?n har i Elgenstierna fått en helt felaktig genealogi? Någon har alltså ?mixtrat med den?? Det är ju ett enkelt sätt att lösa problemet. Om verkligheten inte stämmer överens med kartan, så är det ju kartan som gäller. Åtminstone påstås det (mer eller mindre allvarligt) vara den militära normen. Så vidare vetenskapligt är det emellertid inte.
 
Vilka ?källor från den tiden? har du, att Johan Siggesson adlades af Bur? och introducerades på Riddarhuset under ett nummer, som 1815 mystiskt nog övertogs av den med Bureätten icke befryndade östgötska jämte 37 ? 1809 års RF nyadlade ätten af Bur?n? Många är nog intresserade av detta, då Elgenstierna faktiskt inte har någon ätt af Bur? i sitt verk.

2005-01-14, 05:57
Svar #18

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Michael du envisas med att skriva Af Bur? ,jag rätta mej mej Själv och Skev af Bur?n nr. 2231
du skriver att släkten kallas Svartingstorpsläkten det är efter hans hustru Anna Stensdotter(Ulv), Anna är syster till ryttmästare Amund Stensson till Stöflo och Svertlingstorp. sen kommer du bara med gamal skåpmat om att det Bur?n tillkom 1800 talet det är väl det somkallas att mixtra i efterhand för hittills har vi ju ingen samtida källa från dej på 1578 som säger att han inte vart adlad,jag tror inte vi kommer längre där förän du några källor som inte disskuteras tidigare. mvh Marc

2005-01-14, 11:28
Svar #19

Michaël Lehman (Philippos)

Marc! Har du problem att förstå? Jag har aldrig påstått, att Johan Siggesson inte blev adlad (för övrigt är det det, som är, som skall bevisas, inte det, som icke är). Däremot har jag flera gånger skrivit, att Möller & Gillingstam i sin artikel om ätten Ulv inte meddelar något släktnamn för Johan Siggesson, utan kallar hans ätt Svartingstorpsätten, då Johan Siggesson åtminstone från 1574 skrev sig till Svartingstorp.
 
Ätten af Bur?n, nr 2231, är inte samma ätt som Svartingtorpsätten (Johan Siggessons ätt).  
 
Ätten af Bur?n fortlever än, och i Riddarhusets ätte- och vapenregister kan man läsa följande.
 
Ättens tidigast kände anfader var hemmansägaren Jöns Månsson i Tjällmo socken, Östergötland. Hans avkomling i fjärde led, bruksägaren Peter Carl Bur?n (1773-1828), adlades af Bur?n 1814 26/4 jämlikt 37 ? 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar adlig värdighet. Introducerad 1815 18/2. Ätten räknar gemensamt ursprung med den 1949 i Sverige utslocknade adliga ätten Burenstam.  
Originalsköldebrevet i privat ägo.
 
Det synes dock råda konkurrens om ?äran? att få skänka ätten af Bur?n en äldre historia. På en sida under  FramtidsKonsulternas hemsida kan man läsa följande om ätten af Bur?ns äldsta ursprung.
 
Ätten af Bur?n har sitt ursprung från riddarätten Örnefot känd från 1000-talet genom sina korsriddaräventyr till Jerusalem. På grund av en del motgångar under 1400-talet främst i samband med bl.a. avsättningskriget, och senare under religionsupplösningen på 1500-talet omtalas ättlingen Jöns Månsson i Tjällmo socken i Östergötland 1587. Hans sonson son Joen Danielsson hade i sin tur en son Daniel Jonsson Borijn född 1708 som senare kallade sig Bur?n.Dennes ättlingar blev senare adlade Burenstam och af Bur?n
 
Detta återstår väl att bevisa. Inga käll- eller referenshänvisningar lämnas, och uppgifterna är fullständigt okända för Elgenstierna och Riddarhuset.

2005-01-15, 00:11
Svar #20

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Tack för alla inlägg om Bureätten. Ledsen att jag inte svarat tidigare och tack Marc för att du vidarebefordrat inläggen!  
 
För de som ännu tvivlar på Johannes Bureus berättelse, som är citat av kyrkoherde Petrus Laurentius, som i sin tur citerar sin far Laurentius Jacobi, kyrkoherde och ståndsriksdagsman, rekommenderar jag att noga läsa Leonard Bygd?ns ”Ursprunget till mythen om Fale Bure” införd i tidskriften ”Samlaren” år 1890. Kollationera med min nyskrivna kommentar under ”Lättläst” på min hemsida www.fale.bure.just.nu  som är allt för lång att citera här. Intressant är att Johannes Bureus och Leonard Bygd?n tycks vara ense om att Johan Siggesson är boven i dramat, dvs. den som undanröjt de skrifliga bevisen för mytens sannhet.
 
 
Johan Siggesson af Bure
 
 
Johan Siggesson var, enligt Jon Nilsson lagläsare i Uppland, ”en from och ansedd man, frimodig och myndig, överste för det norrländska krigsfolket vid det norska krigståget under fejden med Danmark, som började 1563”.
 
Siggesson hade varit inkvarterad i Medelpad under Laurentius Jacobi tid som kyrkoherde i Skön. Han hade då tagit Fale hin Unges vapen som satt på kyrkoväggen samt en krönika skriven av dennes son Herse Falesson med sig till kung Johan III, som förlänat honom adelskap. Johan blev adlad  Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke ett spjut genom halsen av en halv hästfigur, samma vapen som Anders Jacobsson av Bure senare fick.
 
Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö, dotter till Svante Sture och Kristina Gyllenstierna. Siggesson blev senare ståthållare på Kalmar slott
 
Johan och Anna begrovs i Åby kyrka vid Kalmar.  
 
Sten Rigedahl

2005-01-15, 00:28
Svar #21

Michaël Lehman (Philippos)

Egentligen förstår jag inte varför jag påpekar denna truism, men Anna Stensdotter var inte dotter till Svante Nilsson (Sture), utan till Sten Bengtsson (Ulv) och hans hustru Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Detta har påpekats flera gånger i denna diskussion, men uppenbarligen har det skett till ingen nytta.
 
Svante Nilsson (Sture) var för övrigt make till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), utan till Iliana Erengisladotter (Gädda). Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) var Svante Nilssons (Sture) svärdotter, och följaktligen gift med dennes son Sten Sture.
 
Och någon kyrkoherde vid namn Petrus Laurentius har aldrig funnits bland 1600-talets svenska prästerskap...

2005-01-15, 16:01
Svar #22

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
av Marc hernelind jag skall inte svara för Sten Rigedal men jag konstaterar bara att du har rätt i att Anna Stensdotter (ulv) föräldrar var Sten Bengtsson (ulv) och Kerstin andersdotter  (Ulvsax)
det är rätt intresant vilka adels linjer som gifter in sig i Buresläkten  här har tagit med en på vissa ställen knapp händigt med upp gifter  pga att jag inte skulle  ta för mycket plats.
Modifierat register för Nils Sigfridsson Natt och Dag
 
 
Första Generation
 
 
1.Nils Sigfridsson Natt och Dag  föddes omkring 1249 i Ringhult,Torpa föärsamling (E). Han begravdes år 1299 i Aska Kloster, Hagebyhöga församling (E).  
 
Riddare, riksråd, lagman i Värend. Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman  
underättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit kungens och häradets egendom Ringshult,  
Torpa sn (nu Liljeholmen, Blåvik sn) i Ydre hd i Östergötland. Kallas cognatus till lagmannen i  
Värend Folke Karlsson 25 april 1282. Var kung Magnus råd 1288. Lagman i Värend 1286-1299.  
Gjorde mycket klen och svag sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle  
begravas i Askaby kloster brevid sin avlidna maka. Död sannolikt 1299. Gift  Källor: EÄ5 s.386,  
Raneke s.2, SBL 26 s.408, SvA II s.482, ÄSF del I s.78 och s.185  Natt och Dag är landets äldsta  
fortlevande ätt av rent svenskt ursprung. Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmar  
först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld. Ättens äldste belagde stamfader är Nils Sigridsson. Källa: Riddarhuset
Källor 1) Jacob Holdts hemsida, USA 2) Riddarhuset
 
Ringshult, Torpa sn = i dag, Liljeholmen, Blåvik sn
 
 
Nils hade följande barn:
 
+2Mi.Bo Nilsson Natt och Dag  föddes år 1275. Han dog år 1322.  
 
3Kii.Sigrid Nilsdotter Natt och Dag  föddes år 1280 i Värend församling (E). Hon dog efter 1327 i Värend församling (E).  
 
Källor 1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
 
 
Sigrid gifte sig med Ture Kettilsson Bielke son till Bengt Turesson Bielke och Ingeborg Magnusdotter Ulvåsaätten. Ture dog omkring 1325 i Värend församling (E).  
 
Riddare  
Död mellan mellan 1322 och 1327. Var riddare 1283 och riksråd 1288 samt kung  
Birger Magnussons camerarius 1310-18. Var lagman i Värend 1313-18.  
Underskrev föreningen i Skara 20 juli 1322, men därefter försvinner hans namn ur  
källorna och han var död 29 mars 1327. Han tog efter konung Magnus ladulås  
död del i förmyndarstyrelsen för den unge Birger Magnusson och synes, sedan  
Birger själv tillträtt regeringen, en lång tid framåt ha stått i gunst hos denne.  Källor:  
EÄ1 s.355, Raneke s.11, ÄSF del I s.43, 69, 74, del II s.165 och del III s. 311  
 
Källor  
1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
 
 
Andra Generation
 
 
2.Bo Nilsson Natt och Dag  (Nils Sigfridsson) föddes år 1275 i Värend församling (E). Han dog år 1322 i Askervik församling (E).  
Riddare, lagman
Han var en av hertigarna Eriks och Valdemars anhängare.  
 
Källor  
1)  Jacob Holdts hemsida, USA  
2)  ÄSF del I s.12a  
3)  Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
 
 
Bo gifte sig med Cecilia Knutsdotter [Aspenäsätten]  dotter till Knut Jonsson [Aspenäsätten] och Katarina Bengtsdotter [Folkungaättens lagmansgren] år 1306 i Askervik församling (E). Cecilia föddes år 1280 i Aspenäs, Malexanders församling (E). Hon dog efter 1350 i Askervik församling (E).  
 
Kallade sig änka efter Bo 1336-03-25 och levde ännu 1347-11-18. Fru Cecilia ägde jord i Bråbo och Ydre hd i Östergötland.  Källa: ÄSF del I s.12a  
 
Källor  
1)  Jacob Holdts hemsida, USA  
2)  ÄSF del I s.12a  
3)  Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
 
 
Bo och Cecilia hade följande barn:
 
+4Mi.Bo Bosson Natt och Dag  föddes omkring 1310. Han dog efter 1389.  
 
 
Tredje Generation
 
 
4.Bo Bosson Natt och Dag  (Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes omkring 1310 i Askervik församling (E). Han dog efter 1389 i Ringhult,Torpa föärsamling (E).  
 
Riddare och riksråd    
 
Till i Liljeholmen, Blåvik (E). Död mellan 1389 och 1391. Riddare, riksråd. Väpnare 1339 och riddare redan 28 oktober 1356. Beseglade som k. Albrekts och hans faders anhängare stilleståndet med kung Håkans och hans faders anhängare i Edsvik 15 april 1371. Omtalas som riksråd första gången 12 juni 1377. Beseglade riksrådets brev 1382 till påven med begäran att avlidna Birgitta Birgersdotter (Finstaätten), måste förklaras som ett helgon. Nämnes sista gången i rådet 1389. Gift  Källor: EÄ 5 s.
387, Raneke s.2, SvA II s.482, SBL 26 s.408 och 411, ÄSF del I s.58 och del II s.203  
 
Källor  
1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
 
Bo hade följande barn:
 
+5Mi .Sten Bosson Natt och Dag  
(finns mycket mer om honom närmaste 3 generationer )
 
 
Fjärde Generation
 
 
5.Sten Bosson Natt och Dag  (Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson).
 
Han hade följande barn:
 
+6Mi.Bengt Stensson Natt och Dag .
 
 
Femte Generation
 
 
6.Bengt Stensson Natt och Dag  (Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson).
 
Han hade följande barn:
 
+7Mi.Mangnus Bentsson Natt och Dag .
 
 
Sjätte Generation
 
 
7.Mangnus Bentsson Natt och Dag  (Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson).
 
Han hade följande barn:
 
+8Ki.Kerstin Månsdotter Natt och Dag  föddes omkring 1470. Hon dog efter 1519.  
 
 
Sjunde Generation
 
8.Kerstin Månsdotter Natt och Dag  (Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes omkring 1470 i Ågården, Råda församling (P). Hon dog efter 1519 i Ågården, Råda församling (P).  
 
 
Kerstin gifte sig med Sigge Sparre af Rossvik  den 5 september 1486 i Göksholm, St Mellösa församling (R). Sigge föddes omkring 1442 i Simonstorp, Grolandaförsamling  (R). . Han dog den 7 maj 1509 i Ågården, Råda församling (P).  
 
 
Född troligen 1442 i Simonstorp, Grolanda (R). Till Bysta, Askers sn i Askers hd i Närke samt  
Skofteby, Härene sn i Kinnefjärdings hd i Västergötland som han erhöll med sin första fru, och Ågården, Råda sn i Kållands hd i Västergötland, som han 1492 bebyggde till sätesgård. Väpnare.  
Riksråd 1477 - 1496. Deltog i tronföljarvalet 1499, men icke som rådsherre. Bevistade dock sedan ett  
rådsmöte 1505. Död mellan 6 maj och 10 maj 1509. Han förde i vapnet en röd sparre i gyllene fält  
och på hjälmen en krona av guld med fem röda flaggor på vardera sidan.
 
 
Sigge och Kerstin hade följande barn:
 
+ 9 K i. Margareta Sparre af Rossvik  dog den 7 november 1570.  
 
 
Åttonde Generation
 
 
9.Margareta Sparre af Rossvik  (Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes i Ågården, Råda församling (P). Hon dog den 7 november 1570 i Örboholm, Västerljung församling (D).  
 
Margareta gifte sig med Nils Krumme  son till Nils Krumme och Estrid Ragvaldsdotter [yngre Välingeätten] den 3 mars 1527 i Tådene,Tådene församling , (P). Nils föddes i Tådene,Tådene församling , (P). Han dog den 20 juli 1562 i Ludgo,Ludgo-Spelvik församling (D).  
 
Förekommer tidigast 1527. Blev häradshövding i Hölebo hd i Södermanland 1529-07-29, vilket han  
var ännu 1556. Domsagan verkar till 1531 ha omfattat även Rönö hd. Blev 1534 mellan 17/2 och 1/11 riksråd, vilket han var ännu 1561. Var häradshövding i Dalsland från mellan 1550 och 1554 till 1557 eller 1558.  Hans sätesgård var åtminstone från 1544 och ännu 1560 Örboholm i Västerljungs sn i Hölebo hd i Södermanland men åtminstone 1550-1554 Ågården i Råda sn, Västergötland. Han ägde också ett stenhus i Stockholm och landbohemman i Hölebo, Rönö och Öknebo hd i Södermaland, Gullbergs, Kinda och Ydre hd i Östergötland, N Vedbo hd i Småland, Vartofta hd i Västergötland, Sundals och Valbo hd i Dalsland samt Grimstens hd i Närke. Hans förläningar var Västerljungs sn i Hölebo hd i Södermanland från 1527 och åter från 1541 till hans död, Ludgo sn, Rönö hd i samma landskap 1528, Valbo hd i Dalsland från 1529, Viste hd i Västergötland från 1531, Julita klosters landbor 1534-1539 och Hölö sn i Hölebo hd. Han dog mellan augusti 1561 och 1562-07
 
-23.  Vapen: tre tandade käkar i trepass  Källa: ÄSF del III s.245a  
 
Källor  
1)  ÄSF del III s.245a
 
 
Nils och Margareta hade följande barn:
 
+10Ki. Kristina Nilsdotter-Krumme  begravdes den 18 februari 1562.  
 
 
Nionde Generation
 
10.Kristina Nilsdotter-Krumme  (Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes i Ludgo,Ludgo-Spelvik församling (D). Hon begravdes den 18 februari 1562 i Sorunda kyrka ,Sorunda församling (AB).  
 
Vapen: tre tandade käkar i trepass. Gift efter 1549 med riksrådet Björn Pedersson [Bååt], vilken blivit  
änkling 1549 efter Brita Nilsdotter [Grip], som sätesgård hade Fållnäs i Sorunda sn i Södermanland.  
Källa: ÄSF del III s.245a  
 
Källor  
1)  SoH1990 Nr 3  
2)  ÄSF del III s.245a
 
 
 
Kristina gifte sig med Björn Pedersson-Bååt  efter 1549 i Sorunda församling (AB). Björn dog den 1 juni 1570 i Sorunda församling (AB).  
 
Fogde, slottslov, riksråd, rikskammareråd
Fogde på Värmlands borg år 1525. Slottslov på Stockholms slott år 1538. Svea rikes  
råd år 1550. År 1560 Rikskammareråd. På Björn Pederssons gravsten i Sorunda kyrka skall namnen  
på alla hans barn vara inhuggna.  Slottslov: Medeltida statsrättslig term.Innebärande tillgång till och  
förfoganderätt över rikets slott, enstaka eller flera.  
 
Källor  
1)  Elgenstiernas Ättartavlor  
2)  ÄSF del III s.245a
 
 
Björn och Kristina hade följande barn:
 
+11Ki.Britta Björnsdotter-Bååt  dog den 19 februari 1597.  
 
 
Tionde Generation
 
 
11.Britta Björnsdotter-Bååt  (Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) dog den 19 februari 1597 i  Almunge församling ((C). Hon begravdes den 26 mars  
1597 i  Almunge församling ((C).  
 
Noteringar Död: 1597-02-19 Almunge 1) Enligt en numera oläslig gravsten i Almunge kyrka skulle  
hon ha avlidit strax efter yngsta sonens födelse den 26 januari 1597.
 
Källor  
1)  SoH1990 Nr 3  
2)  Personhistorisk tidskrift - åttonde årgången 1906
 
 
 
Britta gifte sig med Krister Månesköld af Selinge  omkring 1595. Krister föddes i Seglinge, Almunge församling ((C). Han dog den 31 augusti 1620 i Seglinge, Almunge församling ((C).  
 
Christer Carlsson erhöll 1582 sköldebrev och förbättrade vapnet med en liggande  
halvmåne, då även namnet Månesköld upptogs.  till Seglinge samt Hamra i Fröslunda sn (Uppsala)  
adlad eller rättare sagt, fick sköldebrev 1582 den 26 juni, död 1620 och begravd samma år i oktober  
med sin 1:a fru i Almunge kyrka, där deras gravsten finnes.  
 
Källor  
1)  Elgenstiernas Ättartavlor  
2)  SoH1990 Nr 3
 
 
Krister och Britta hade följande barn:
 
+ 12 K i. Hebbla Månesköld af Selinge  föddes omkring 1595.  
 
 
 13 K ii. Kristina Månesköld af Selinge  föddes omkring 1596 i Seglinge, Almunge församling ((C). Hon dog den 14 april 1638 i Åbo ,Finland.  
 
Kristina gifte sig med Gustaf Rutencrantz . Gustaf föddes år 1596 i Hässle,Fittja församling (C). Han dog år 1620 i Fittja församling (C).  
 
Noteringar  
Han var syssling till kung Karl X Gustav.  
 
Källor  
1)  Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
 
 
Elfte Generation
 
 
 12. Hebbla Månesköld af Selinge  (Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes omkring 1595 i Seglinge, Almunge församling ((C). Hon dog i Husby - Långhundra församling (C).  
 
 
 
Hebbla gifte sig med Erik Tott af Skedebo . Erik dog i Husby - Långhundra församling (C).  
 
De fick följande barn:
 
+ 14 K i. Birgitta Tott af Skedebo  föddes år 1607.  
 
 
Tolfte Generation
 
 
 14. Birgitta Tott af Skedebo  (Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1607 i Husby-Långhundra församling (C). Hon dog i Husby - Långhundra församling (C).  
 
 
Birgitta gifte sig med Johannes Bure  son till Andreas Engelbertsson-Bure och Kerstin Krabbe år 1637 i Husby långhundra (C). Johannes föddes omkring 1606 i Husby-Långhundra församling (C). Han dog år 1644 i Husby - Långhundra församling (C).  
 
Adlad  Bure till Norrby och Randen ,döds år enligt  påskrift på hans vapen i Husby Långhundra kyrka  
(C)
Han var ofärdig i ena handen som inte var större än en barnhand.
 
 
Johannes och Birgitta hade följande barn:
 
+ 15 M i. Erik Bure  föddes år 1641. Han dog år 1707.  
 
 
 16 K ii. Sofia Bure  föddes år 1642 i Husby - Långhundra församling (C).  
 
 
 17 K iii. Christina Bure  föddes den 13 juli 1644 i Husby - Långhundra församling (C). Hon dog den 13 november 1698 i Husby - Långhundra församling (C).  
Christina gifte sig med Gustav HJulHammar . Gustav föddes år 1630 i Husby-Långhundra församling (C). Han dog år 1712.  
 
 
 18 M iv. Andreas Bure  föddes den 21 oktober 1640 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog den 26 september 1656 i Husby - Långhundra församling (C).  
 
han Begravdes i Burerska Graven i Husby Långrunda.
 
 
13. Generation
 
 
 15. Erik Bure  (Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1641 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1707 i Husby - Långhundra församling (C).  
 
Adlad Bure, kallad Erik den rike
Eriks hustru var också hans Styvsyster ,Erik den rike kallad till Norrby och Randen .han var student  
1649 i Uppsala ,Ryttmästare,Underjägmästare i Finland 1670,Kallas Major 1679,och Överjägmästare  
1681,bodde 1696 på Tummenhof under Randen,som han då Arrenderade och uppgav sig vara i en  
sådan misär att han ej kunde betala sitt arende. Hans sätesgård Norrby  var av sonen Erik Pantsatt.
Erik Och hans  hustru Britas vapen ses på Husby Långhundras mindre  kyrk klocka som dom skänkt.
 
 
 
Erik gifte sig med Brita Planting-Gyllenbåga  omkring 1661 i Husby långhundra (C). Brita föddes omkring 1640 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Hon dog år 1674 i Husby - Långhundra församling (C).  
 
De fick följande barn:
 
 19 M i. Anders Bure  föddes i Husby - Långhundra församling (C).  
 
Dog ung.
 
 
+ 20 M ii. Erik Bure d.ä.  föddes år 1664. Han dog år 1735.  
 
+ 21 K iii. Maria Bure  föddes år 1666. Hon dog år 1734.  
 
 22 M iv. Gabriel Eriksson  föddes i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1696 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).  
 
Student i Uppsala 1676.
 
 
23Kv.Catharina Eriksdotter  föddes i Husby - Långhundra församling (C).  
Dog som barn.
 
24Mvi.Gustaf Eriksson  föddes i Husby - Långhundra församling (C).  
Dog som ung.
 
+25Mvii.Axel Bure  föddes år 1669. Han dog år 1711.  
 
+26Mviii.Reinhold Johan Bure  föddes år 1671. Han dog år 1715.  
 
 
27Mix. Johan Bure  föddes i Husby långhundra (C). Dog Ung ,blev Adlad Bure.
 
 
28Kx.Brita Magdalena Eriksdotter  föddes i Husby långhundra (C).  
dog ung.
 
14. Generation
 
 
 20. Erik Bure d.ä.  (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1664 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1735 i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
 
Adlad Bure till Norrby,Student 1676 på Uppsala,volontär vid Livgardet 1683,Sergeant därstädes 1684,
asked 1690,Underofficer vid A Lewenhaupts Svenska Regemente i Holland blev Fänrik där. han blev  
Löjnant vid
Finska Dragonerna 1693 samt Upplands tremännings Regemente år 1700.Avsked 1706, Kapten vid  
Upplands tremännings Regemente1709 och avsked 1710.Bodde på Bärby Hemman
 
Erik gifte sig med Catharina Julianna Wudd  dotter till Paul Wudd och Margareta Wijnbladh år 1694 i Norrby,Vidbo  (B). Catharina föddes år 1671 i StockholmStad (AB). Hon dog år 1725 i Norrby,Skepptunaförsamling (AB).  
 
De fick följande barn:
 
+29Mi. Erik Bure d.y.  föddes år 1695. Han dog år 1774.  
 
30Kii. Magareta Julianna Erksdotter  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
dog ung.
 
 
31Kiii. Brita Eriksdotter  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling   (AB).  
Dog ung.
 
32Kiv.Beata Bure  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
Beata gifte sig med Christian Lemken  år 1735 i Norrby,Vidbo  (B).  
 
33Mv.Fale Eriksson  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
dog ung.
 
34Mvi.Anders Eriksson  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
dog ung.
 
 
35MiiAdam Eriksson  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
dog ung.
 
36Kviii.Cathrina Elisabet Bure  föddes år 1705 i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB). Hon dog år 1764 i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
 
37Kx.Helena Märta Eriksdotter  föddes i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
dog ung.
 
38Mx.Paul Bure  föddes år 1712 i Lunda,Skepptunaförsamling  (AB). Han dog år 1739 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).  
 
Fätlväbel och Rustmästare vid Uppsala Infanteri. avsked 1738
 
 
 
 21. Maria Bure  (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1666 i Husby - Långhundra församling (C). Hon dog år 1734 i Stockholm Stad (AB).  
 
 
Maria gifte sig (1) med Johan Wijnbladh  son till Wijnbladh. Johan föddes år 1657 i Stockholm Stad (AB). Han dog år 1743 i Stockholm Stad (AB). Han var Assessor.
 
 
Johan och Maria hade följande barn:
 
 
39Ki.Maria Wijnbladh  föddes år 1698 i Stockholm Stad (AB). Hon dog år 1762 i Vansö,Vårfruberga församling (D).  
 
Maria gifte sig med Nils Bure  son till Gustaf Bure och Beata Rålamb. Nils föddes år 1709 i Bjursvik,Flodaförsamling (D). Han dog den 24 juni 1756 i Vansö,Vårfruberga församling (D).  
Prästvigd  10 mar 1744,Vice pastor i Vansö år 1751 och Kyrkoherde i Vansö.
Bure köpte 1752 av  kronobefallningsmannen P Torvest för 5000 dr kmt
Kronoskattehemmanet  på 3/4 mtl i Välesta i Vansö.
 
Maria gifte sig (2) med Erik Albert von Hirsheit . Erik föddes år 1664 i Uppsala Stad  (C). Han dog år 1689 i Husby långhundra församling (C).  
Han var Löjtnant.
 
25.Axel Bure  (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo  
Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1669 i Husby - Långhundra församling (C). Han dog år 1711 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).  
Kapten vid Upplandsregemente år 1701-
 
Axel gifte sig med Britta Yxkull  omkring 1699 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Britta föddes omkring 1670 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Hon dog år 1711 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).  
 
De fick följande barn:
 
+40Mi. Axel Bure  föddes år 1700. Han dog år 1761.  
 
 
26.Reinhold Johan Bure  (Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1671 i Husby långhundra (C). Han dog år 1715 i Piteå landsförsamling (BD).  
Löjnant och ryttmästare vid  Åbo läns ordinarie Kavalleri regemente.
 
Reinhold gifte sig med Marareta Schauman . Marareta föddes år 1688 i Piteå landsförsamling (BD). Hon dog år 1751 i Piteå landsförsamling (BD).  
 
De fick följande barn:
 
41Ki.Anna Elisabet Bure  föddes år 1708 i Piteå landsförsamling (BD).  
 
Anna gifte sig med Christer Boije af Gennäs  år 1741 i Piteå lfs. Christer föddes år 1700 i Piteå landsförsamling (BD).  
 
Borgare i Piteå.
 
 
15. Generation
 
 
29.Erik Bure d.y.  (Erik Bure, Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1695 i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB). Han dog år 1774 i  
Sigfridsson) föddes år 1695 i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB). Han dog år 1774 i Vidbo,Skepptunaförsamling    (AB).  
 
Korpral vid Livregementet till häst,Sergeant vid Garnisonsregementet i Straslund och även vid  
Östgöta Infanteriregemente.
 
 
Erik gifte sig med Margareta Andersdotter-Linke  omkring 1727 i Vidbo  (B). Margareta föddes år 1700 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon dog år 1736 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon begravdes i Vidbokyrka,Skeppstunaförsamling (AB).  
 
De fick följande barn:
 
42Ki.Margareta Catharina Eriksdotter  föddes år 1728 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon dog år 1782 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB).  
Barnlös
 
43Kii. Brita Christina Bure  föddes år 1730 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Hon dog år 1782 i Tvetaförsamling  (AB).  
Brita gifte sig med Carl Mangnus Arelius  år 1770 i Ekenäs,Tveta. Carl föddes år 1730 i Tvetaförsamling  (AB). Han dog år 1787 i Tvetaförsamling  (AB).  
Carl var Pedagog.
 
 
44Miii. Gabriel Eriksson  föddes år 1735 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB). Han dog år 1735 i Vidbo,Skeppstunaförsamling (AB).  
 
 
40.Axel Bure  (Axel Bure, Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1700 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Han dog år 1761 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).  
Kapten vid Upplandsregemente år 1741-
 
Axel gifte sig med Anna Ekblom  år 1722 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C). Anna föddes år 1704 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C).  
Bondedotter.
 
 
Axel och Anna hade följande barn:
 
+45Mi. Erik Axel Bure  föddes år 1723. Han dog år 1786.  
 
46Mii. Fredrik Axelsson  föddes i Hacksta församling (C).  
 
Dog ung.
 
 
47Kiii. Edla Christina Bure  föddes år 1731 i Hacksta.  
 
ogift.
 
 
48Miv.Carl Gustav Axelsson  föddes i Hacksta församling (C).  
 
Dog ung.
 
 
49Mv.Jacob Axelsson  föddes i Hacksta församling (C).  
 
Dog ung.
 
16. Generation
 
 
45. Erik Axel Bure  (Axel Bure, Axel Bure, Erik Bure, Birgitta Tott af Skedebo, Hebbla Månesköld af Selinge, Britta Björnsdotter-Bååt, Kristina Nilsdotter-Krumme, Margareta Sparre af Rossvik, Kerstin Månsdotter Natt och Dag, Mangnus Bentsson, Bengt Stensson, Sten Bosson, Bo Bosson, Bo Nilsson, Nils Sigfridsson) föddes år 1723 i Hacksta församling (C). Han dog år 1786 i Hacksta församling (C).  
 
Löjtnant och Rustmästare  vid UpplandsInfanteriregemente år 1750-
 
 
Erik gifte sig med Chatarina Fernsten  år 1750 i Uppsala Domkyrkoförsamling (C) (C). Chatarina föddes år 1729 i Berga,Björksta församling (U).  
 
De fick följande barn:
 
 
 50 M i. Erik Axel Bure  föddes år 1749 i Berga,Björksta församling (U).  
 
 
 51 K ii. Anna Brita Bure  föddes år 1751 i Berga,Björksta församling (U).  
 
 
 52 K iii. Fredrika Beata Bure  föddes år 1754 i Berga,Björksta församling (U).  
 
 
 53 M iv. Fale Axel Bure  föddes år 1757 i Berga,Björksta församling (U). Han dog år 1800.  
 
Fänrik och Ryttmästare  vid UpplandsInfanteriregemente år 1779-
 
 
 
53Miv. Fale Axel Bure  föddes år 1757 i Berga,Björksta församling (U). Han dog år 1800.  
Fänrik och Ryttmästare  vid UpplandsInfanteriregemente år 1779-
 
54Mv.Carl Gustaf Bure  föddes år 1760 i Berga,Björksta församling (U). Han dog i Stockholm Stad (AB).  
Han var Mjölnare.
 
55Mvi. Johan Fredrik Bure  föddes år 1763 i Berga,Björksta församling (U).  
Han var Sergeant,Dömdes förlustig adelskapet 1797,
 
mvh Marc

2005-01-15, 17:33
Svar #23

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Vad är det för konstiga församlingar i Östergötland du hittar på, Marc?
 
Citat: 3Kii.Sigrid Nilsdotter Natt och Dag föddes år 1280 i Värend församling (E). Hon dog efter 1327 i Värend församling (E).
 
Källor 1) Nättidningen Rötter - Erik XIV:s antavla
 
 
Sigrid gifte sig med Ture Kettilsson Bielke son till Bengt Turesson Bielke och Ingeborg Magnusdotter Ulvåsaätten. Ture dog omkring 1325 i Värend församling (E).  
 
Någon Värends församling finns inte i Östergötland, inte heller Askervik, och kanske har du uppfunnit fler, som jag inte sett.
 
I Erik XIV:s antavla på Rötter finns inga uppgifter om när eller var Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag) var född.
 
Vidare hette hennes far Sigridsson (med metronymikon) och inte Sigfridsson, i alla fall om man ska tro Svenskt Biografiskt Lexikon.  
 
Askaby kloster där denne begravdes var nog beläget i Askeby socken i Bankekinds härad, där den kvarstående klosterkyrkan används som sockenkyrka.

2005-01-15, 18:13
Svar #24

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Elisabet, jag har skrivitr församling på det som tidigare var socken och ibland ändras namnen tex.Ringshult, Torpa sn = i dag, Liljeholmen, Blåvik sn (E)
 
Och som du säger stod det i orginal Askaby kloster där denne begravdes var nog beläget i Askeby socken i Bankekinds härad. och jag försökte hitta Askaby och i dag då hitta jag ort som hette Aska och som lågg i Hägerstad församling (E) det kan vara fel är öppen för rättelse.  
 
Det stod Askervik sn i orginalet det ändra jag bara till församling (E)
när jag kolla det på ort och församlings cd -skivan hemma såg jag Askarvik på Ingarö församling (AB) men det våga jag inte ändra på ,men är öppen för rätttelse.
 
Det stod Värend i Östergötland i orginalet jag ändra bara till Värend församling (E) Jag kan också tillägga att jag inte hitta Värend på cd skivan orter och församlingar kan bero på att man ändrat namn.  
 
Jag får rätta mej själv  på den punkten Sigfridsson skall vara Sigridsson det smögs sej in ett f på grund av min dyslexi (ordblindhet)så det är helt rätt Elisabeth.  
 
tack för påpekandena så det kunde rättas till  mvh Marc

2005-01-15, 18:56
Svar #25

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Marc, jag vet mycket väl att församlingsnamn ändras, men då är det bra att gå till Rosenberg och Sveriges församlingar genom tiderna och se om de namn du anger finns/har funnits. Finns de inte, så behöver en utredning göras om vilken församling det kan röra sig om.
 
Och Värend församling i Östergötland kan jag inte ens gissa vilken det kan vara.  
 
Askervik kan kanske vara Askeryd, som ligger över länsgränsen och alltså finns i både Småland och Östergötland.  
 
Vad är det förresten för original du hänvisar till?
 
Om du t.ex. slår på Askeby i Rosenberg, så ser du att där står ett kloster omnämnt. Vilket det inte gör på varken Hagebyhöga eller Hägerstad.
 
Du kanske är duktig på församlingar i Västerbotten, men när du kommer på okänd ort är det viktigt med dubbelkoll.

2005-01-15, 20:16
Svar #26

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Ja det är sant att nere i östergötland är jag inte så känd i trakterna.
Du fråga vad det var för källa för tex Värend här är källan Källor: EÄ5 s.386, Raneke s.2, SBL 26 s.408, SvA II s.482, ÄSF del I s.78 och s.185
Nils Sigridsson ,Natt och Dag  
citat Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit kungens och häradets egendom Ringshult, Torpa sn (nu Liljeholmen, Blåvik sn) i Ydre hd i Östergötland. Kallas cognatus till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282. Var kung Magnus råd 1288. Lagman i Värend 1286-1299. Gjorde mycket klen och svag sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster brevid sin avlidna maka. Död sannolikt 1299.
 
Angående Askeby så finns Askeby församling i Linköpings kommun i (E) enligt cd -skivan svenska ortnamn 1999.
 
Askervik skall nog vara Askarvik, Ingaröförsamling (AB) för källan är 1) Jacob Holdts hemsida, USA  han kan ha stavat fel.det är det troligaste senariot mvh marc

2005-01-15, 21:39
Svar #27

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Marc, vad gäller Värend så är det inte en socken i Östergötland, utan för att citera NE:
 
Värend, historisk region i södra Småland. Vid medeltidens början (dvs från ca 1050) fanns redan en väl etablerad centralbygd kring landstings-och marknadsplatsen Växjö, som från 1170 också var biskopssäte. Värend var länge identiskt med Växjö stift, vilket jämte läget i gränsbygden mot Danmark gav det en särställning bland de små landen (Småland). Värend var senast under 1200-talet indelat i fem härader: Allbo,Kinnevald, Konga, Norrvidinge och Uppvidinge.
 
Det var inte ovanligt att storgubbar utsågs till lagmän över hela Värend.
 
Till läsning om Värend anbefalles Lars-Olof Larssons Det medeltida Värend (1964)

2005-01-15, 22:31
Svar #28

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Tack Elisabeth för hjälpen att få fram uppjifterna Mvh Marc

2005-01-16, 18:37
Svar #29

Utloggad Elsa Karlsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Läser jag fel
- Sigrid gifte sig med Ture Kettilsson Bielke son till Bengt Turesson Bielke och Ingeborg Magnusdotter Ulvåsaätten. Ture dog omkring 1325 i Värend församling (E). -
 
Om Ture Kettilsson Bielke var son till Bengt Turesson Bjelke varför heter han då inte Bengtsson??

2005-01-16, 19:27
Svar #30

Michaël Lehman (Philippos)

Ja, Ture Kettilsson var inte son till Bengt Turesson.
 
I Svenskt Biografiskt Lexikon, bd IV, skriver G. Carlsson följande i släktartikeln »Bielke» (s. 142).
 
Ättens historia begynner med bröderna T u r e K e t t i l s s o n (1283-1322) och N i l s K e t t i l s s o n (1295-1304). Om deras fader Kettil känna vi intet annat än förnamnet; en gissning, att han skulle vara identisk med den småländske frälseman vid namn Kettil Pedersson, som omtalas i ett par brev av 1266 och 1268, är troligen förfelad.
 
Om Ture Kettilssons hustru skriver samme författare i artikeln »Ture Kettilsson (Bielke)» (s. 145) följande.
 
T:s hustru hette Sigrid och överlevde honom. Enligt uppgift av den gamle genealogen Utter, som sett ett av henne beseglat, numera förlorat, brev av år 1327, förde hon en sparre i vapnet; uppgiften kan möjligen anses bekräftad därav, att T:s söner bevisligen voro släkt med den från konung Magnus Erikssons tid bekante Ulf Abjörnsson (sparre).
 
Bo Lindwall uppgiver i Konung Erik XIV:s antavla i fjorton generationer, att riddaren och riksrådet Ture Kettilsson (Bielke) var gift med Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag), dotter till Nils Sigridsson (Natt och Dag) (se anorna 304-305, 610). A. Filip Liljeholm har i artikeln »Till frågan om Sparre av Tofta- och Ulvätternas äldre historia» i Personhistorisk Tidskrift 1958, ss. 30f, konstaterat, att Ture Kettilssons (Bielke) hustru var dotter till Nils Sigridsson (Natt och Dag) (om detta, se Övriga ämnen: Medeltiden: Sigrid, gift med Ture Kettilsson (Bielke).

2005-01-16, 23:03
Svar #31

Utloggad Elsa Karlsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Tack Micha?l, då var det inte fel på mina ögon.
Ture var en son till Kettil och inget annat.
Kettil hade två kända söner Ture och Nils.
Nils efter morfar (Nils Sigridsson (Natt och Dag))
Ture efter ? (farfar?)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna