ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Burarna i Gillbergs härad, västra Värmland (S)  (läst 1552 gånger)

1999-03-25, 00:04
läst 1552 gånger

Ingvar Dahl

Här följer en lätt redigerad och förkortad text ur Linus Brodins bok Stavnäs socken – utgiven 1934, som bl a behandlar hemmanet Stömne – ett av socknens största. Det bestod tidigt av två gårdar vid Stömneflagans (= norra delen av Björnö-flagans) västra strand i Stavnäs som enligt skattelängden 1540 beboddes av Nils och Knut.  
 
 
Brodin:
 
Omkring 1550 övergår en av gårdarna till frälse och införes såsom 1 man-tal frälsehemman “Söderstömne” i jordaboken 1551. Den återstående bibehåller karaktär av skatte och delas på 1560-talet i två skattehemman om vardera 1 mantal. Dessa gårdar kallas från och med 1564 (i detta års jordabok) Wester och Öster Stömne. Öster Stömne skrives i tiondelängden av 1576 »Norra Stömne».

Vem som köpte Södra Stömne till frälse kan icke sägas, men 1588 äges gården av ätten Gyl-lenstjerna och i frälselängden för Västersysslet är antecknat som ägare “Her Nils Giilstierna till Fuglevich” och bebos av dennes arrendator eller landbo.  

Ägaren till Stömne är ingen mindre än riksrådet Erik Erikssons till Fågelvik ättling med Kristina Karlsdotter Bonde, den historiskt ryktbare rikskansleren Nils Göransson, 1569 upphöjd i friherrlig värdighet och den förste av ätten, som kallade sig Gyllenstierna.
 
Huru länge Gyllenstiernorna ägde Stömne frälsegård veta vi icke och några åtkomsthand-lingar från denna tid finnes mig veterligt icke, men enligt frälselängden av 1619 äges “Stömbne” av »Fru Margareta A. Mickell Pedersson», (hon kallas i jordaboken 1618 »f(ru) Martha S. Mickell Persson”…

Stömne säteri eller frälsegård kom vid 1600-talets slut till ätten Roos igen och i jordaboken 1685 är antecknat för “S. Stömbne” att gården possideras (d. v. s. innehaves och äges) av “Capitenen hr Leonard Roos” och brukas av Erik Tohlsson på arrende och i landshövdingeberättelsen av 1692 är antecknat: »Frälsegård Stombnöö kapten Lennart Roos».  

Östra Stömne skattegård ägdes under 1600-talets första hälft av Bagge-ätten och 1640 var, enligt jordaboken, »Wälborne Ifuar Bagge till Edsberg» ägare med skyldighet att hålla häst.  

Denne Ifvar Svensson Bagge av den ätt, som skrev sig till Söderby (n:o 147) ägde dessutom Aspberg i Segerstad, kallas major 1639 och fick Stömne med sin hustru Anna Roos, dotter av Nils Knutsson Roos till Kroppsta, Stömne, Karud och Tolerud. En Nils Nilsson Roos till Stömbne nämnes i ett skadat brev, daterat maj 1652, fordom i Odenstads arkiv.  
 
 Västra Stömne blev 1633 bortdonerat till en »fru Christina von Biurén», vilken enligt jordaboken 1685 innehade hemmanet till 1652. Enligt Reduktionsjordaboken och genom kollegii brev av den 20 september 1682 hade Västra Stömne före donationen till fru Christina varit militiehemman och indeltes med 1684 års ränta pro-fossen Erik Jönsson under Adelsfanan och Biörnskiölds kompani till “hästehemman”.    
 Vem »Christina von Biuren» eller Biurén är, kan icke sägas, och någon adlig ätt med detta namn finnes icke upptagen vare sig hos Anrep eller Elgenstierna. Möjligen kan hon vara Christina Bure (av adliga ätten 126), vilken avled 1698 och gift med överstelöjtnanten Gustaf Hjulhammar. Man skulle också kunna gissa på Kjer-stin Bure, född Krabbe, vilken levde änka 1647 efter Andreas Engelbrektsson Bureus adlad Bure.    
 Efter denna fru Christina synes Västra Stömne en tid ha tillhört befallningsmannen över Västra Sysslet, Peder Olofsson på Björne i Gillberga, ty i jordaboken 1650 är antecknat: “Renter Peder Olofssons tjenare Hendrick Svensson på häst under Jan Anderssons Compagnie”.  
 

 
Den 14/1 1706 begravdes i Stavnäs en Elisabeth Bure, född 1624, död i slutet av året 1705, dotter av Kungl. sekreteraren Jonas Bureus, adlad Bure, och Anna Bagge av Boo. Elisabeth var gift med Johan Gerhardsson Graan, adlad Graan till Årsta i Turinge och Stora Väsby i Almunge, landshövding i Österbotten och Västerbotten, född i Skellefteå prästgård och död 1679.
 
     
  Stömne koppargruva.
   
 Stömne hammar har gamla anor och upprinnelsen till bruksrörelsen här är de malmfyndigheter, som under 1600-talets första hälft gjordes på skattehemmanet Västra Stömnes mark. Enligt Historiskt-, geografiskt- och statistiskt lexikon var här malmtägt redan 1522, då en koppargruva upptogs »på ägorna, som snart lades öde». Varifrån denna uppgift hämtats, kan icke utletas, möjligen har en feluppgift insmugit sig och skall troligen vara 1620-talet. I personalian över fogden på Björne,  
förut nämnde befallningsmannen Peder Olofsson (tryckt av Anders Grefwe i Göteborg 1655) säges nämligen: »1626 blev ålagt Peder Olofsson att upprätta det nyuppfunna koppar Bergsbruket wid Stömne». Dessutom finnes en uppgift i registret över Värmlands bergsbruk (Bibl. Werrnl. 1755) att Stömne koppargruva upptogs av fogden på Björne med privilegier utfärdade år 1622 av Gustaf II Adolf, men »som malmen sedermera förlorade sig blev hon ödelagd».
.....
 
Kommentar till Brodins text:
 
- I förhållande till Stömne (Stavnäs sn) ligger gården Björnö (Gillberga sn) ca 7,5 km i sydost – åtskilda av Stömneflagan/Björnöflagan.  
 
- Under förutsättning att ovanstående personer och giften är korrekta fanns i Stavnäs/Västra Stömne ett antal personer med namnet Bure (med några varianter) under tidsspannet 1633 – 1705.  
 
- Uppenbarligen hade under första hälften av 1600-talet befallningsmannen Peder Olofsson (1576 – 1652) på Björnö nära kopplingar till Västra Stömne. Som framgår av min artikel i Släkthistoriskt Forum 3/98 hette Peders Olofssons hustru Kerstin Siggesdotter Bure (ca 1591 – 1666). Efter hennes död sålde arvingarna Björnö till Elisabet Bure (trol död omkr 1672) och hennes man Samuel Schillerfeldt. 1672 medverkar syskon till Elisabet Bure vid försäljning av Björnö, och därmed försvinner Bure-namnet från gårdens fortsatta historia.
 
- Återigen – under förutsättning att några av ovanstående personer och giften är korrekta är det svårt att inte se kopplingar mellan Bure-personerna på gårdarna Stömne och Björnö, när den aktuella tiden stämmer väl överens och gårdarna/ socknarna låg på varsin sida av Stömneflagan/Björnöflagan – 7,5 kilometer från varann.
 

 
Kanske någon av Rötters läsare kan räta ut några av föjande frågetecken:
 
1. Är det troligt att »Christina von Biuren» skulle kunna vara Christina Bure (av adliga ätten 126), vilken enligt uppgift avled 1698 och gift med överstelöjtnanten Gustaf Hjulhammar (vilken källa?), eller Kjerstin Bure, född Krabbe, vilken levde änka 1647 efter Andreas Engelbrektsson Bureus adlad Bure (kanske mindre sannolik hypotes - eller?).    
 
2. Är det korrekt att den Elisabeth Bure som 14/1 1706 begravdes i Stavnäs, enligt uppgift född 1624, död i slutet av året 1705 var dotter av Kungl. sekreteraren Jonas Bureus, adlad Bure, och Anna Bagge av Boo?
 
3. Är det en korrekt uppgift att nämnda Elisabeth var gift med Johan Gerhardsson Graan, adlad Graan till Årsta i Turinge och Stora Väsby i Almunge, landshövding i Österbotten och Västerbotten, född i Skellefteå prästgård och död 1679?  
 
Ytterligare uppgifter om denna Elisabeth Bure – (tyvärr utan känd källangivelse): Hon ägde Västra Stömne åtminstone 1652, dvs det år då Peder Olofsson avled på gården Björnö, och 1683 förvärvade hon dessutom gårdarna Bässebol, Svanickeboda och Haltersbol i Stavnäs socken.
 
 I så fall rör det sig om en ganska märklig förflyttning för Elisabeth från en lands-  
hövdingegård i norr till värmländsk bondbygd i sydväst.
 
 
Alla synpunkter mottages tacksamt!
 
Ingvar Dahl
idahl@algonet.se

1999-03-26, 20:05
Svar #1

Ingvar Dahl

En lätt komplettering av uppgifterna om Elisabet Bure i Stavnäs (S). Det visar sig nämligen att hon vid ett tillfälle framträder som dopvittne i grannsocknen Värmskog (också Gillbergs härad).  
Det gäller 29 augusti 1700 och hon betitlas som Välborna fru Elisabet Bure. Det torde väl därför vara ställt utom allt tvivel att hon var av adlig börd.

2000-01-30, 15:03
Svar #2

Ingvar Dahl

Ytterligare forskning har rätat ut några frågetecken kring ovanstående inlägg. Johan Graans hustru hette Elisabet JONASDOTTER Bure. De vigdes ca 1645 och i äktenskapet föddes åtminstone 4 barn. Elisabet Bure (1624 - 1705) i Gillberga och Stavnäs (S) var däremot dotter till biskop Jacob Zäbråzyntius och Catharina Stiernman. Hon gifte sig 1647 med assessorn Samuel Schillerfeldt till Ekeby (1618 - 1665) och blev ägare av flera gårdar i Gillbergs härad (S) efter sin makes död.
 
Således är det klarlagt att Johan Graans hustru inte hade någon anknytning till västra Värmland.

2000-01-30, 15:59
Svar #3

Stig Rådahl

Du känner säkert till att Johan Graan anses ha varit av samisk börd och emanerat ur Granbyn med centralort Ammarnäs.
I sin bok Norrlandssläkten Rhen tycks Alma Rhen anse, något inlindat, att Johan skulle ha varit ett resultat av utomäktenskaplig förbindelse mellan någon medlem av släkten Rhen, som ju hade birkarlatraditioner.

2000-01-31, 17:25
Svar #4

Leif Boström

Johan Graan var son till Gerhard Gerhardsson, komminister i Skellefteå 1623-1629, och hans hustru Brita Andersdotter Grubb. Johans farfar skall däremot ha varit same. Uppgifter i Alma Rhens bok bör tas med en nypa salt.

2000-06-03, 10:19
Svar #5

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Angående Christina von Biurens härstamning.
 
Av en ren slump (nästan) råkade jag idag få syn på ett par inlägg där frågan kom upp och vill med anledning av detsamma meddela följande:
 
I Sjuhundra härads dombok av den 16/2 1649 namnges Christinas far Herman von Biuren, i samband med en jordtvist mellan henne och Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Domböckerna för Sjuhundra 1601-1651 finns utgivna i tryck som faksimil och i en tolkad och kommenterad utgåva av Nils Sundelius.
 
mvh
Kaj Janzon

2003-08-12, 19:30
Svar #6

Utloggad Marita Eriksson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Är det någon som vet om deras ättlingar stannade kvar i trakten?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna