Buresammanfattning!

[Patrick von Brömsen]

Buresammanfattning!  
(”kanske stor kostym”)
 
Jag tycker titeln är mycket tilltalande, för då slipper ”din näste” att behöva ögna igenom flertalet trådar (4685st) innan de kommer till denna förträffliga översikt som är koncist. Så att var och en har en möjlighet att själv välja var man vill stoppa sitt anträd.
 
Jag har nu tittat igenom flera (på tok för många sidor) om Bure. Utan att ha den gedigna kunskapen som flertalet besitter så vill jag för min egen del göra en sammanfattning som jag förstår att det ser ut, och på betydligt mindre text än vad som hitintills framkommit. Jag har läst Urban Sikeborgs artikel i släktforskarnas årsbok 1996 och som sagt flera hemsidor till båda sidors tillskyndande.
Jag har några mycket enkla frågor som säkerligen är lätt att svara på för de olika ståndpunkterna på tidsaxeln.  
 
Jag kommer utifrån svaren se var jag kommer stanna för min antavla.
 
Urbans skäl kan man ju läsa i boken varför han tar med Anders Olofsson(A).
 
”Släktboken koncentrerar sig på Anders Olofssons i Bure avkomlingar. På JB:s tid levde enligt släktboken ännu ättlingar i tredje och fjärde led till samtliga av dennes sex barn; av dessa avkomlingar synes JB ha besökt åtskilliga, med tanke på de detaljerade släkttavlorna över Anders Olofssons barn. Skriftliga belägg finns endast för Jakob Anderssons familj och de angivna sagesmännen härstammar flertalet (åtminstone åtta stycken) från Jakob Andersson. Den noggrant redovisade oenigheten om huruvida Anders Olofsson egentligen hade fyra eller fem barn visar att man bland ättlingarna hade en ingående kännedom om dennes släktskapsförhållanden. Bygdén ville i Anders Jakobsson i Bure 1507 se släktens äldste kände medlem, sannolikt eftersom han inte tycks ha tillerkänt släktbokens traditionsuppgifter något större värde. I beaktande av de ingående och tydligen i allt väsentligt samstämmiga uppgifter som JB:s sagesmän, sins emellan relativt avlägset besläktade, lämnat om Jakob Anderssons familj, anser jag dock att denne Anders Olofsson, med vederbörlig reservation, bör ses som den äldste kände medlemmen av Bureätten. Det är givet att jag därmed inte menar att alla de uppgifter som lämnas om dennes avkomlingar i Buregenealogien skulle vara fullständiga eller korrekta.”
Källa: http://www.genealogi.se/bure.htm
 
Fråga 1)Skulle de som fortsätter till Olof Hersesson (B) förklara varför de upptar honom? Fråga 2) Och har ni samma skäl som Urban när ni kom fram till varför Anders Olofsson skulle vara med?
 
Fråga 3)Skulle de som har Herse Fahlesson (C) (och som då leder vidare till Tord i Byr) berätta skälen till varför man tar med Herse? Fråga 4) Är skälen till varför man tar med Anders O och Olof H desamma som ovanstående förklaringar?  
 
Självfallet så tarvar ju resten av Herses anor ytterligare belägg men det lämnar vi därhän nu.
 
Tacksam för svar från de insatta i denna fråga! Kanske finns svaret någonstans i Buretrådarna, men på detta viset blir det betydligt lättare att ta ställning. Alltid hjälper det någon (mig).
 
Vänligen Patrick (och solen skiner väldigt trivsamt idag). Hoppas på studsboll i glashus
 
 

[Leif Boström]

Skälet till att jag tycker att Olof Hersesson är en trolig ana finns på min hemsida http://familjenbostrom.se/genealogi/bure/: En detalj som tyder på att en Herse bör ha funnits bland anorna till åtminstone några bönder i Bure är att det i de första skattelängderna 1539-1549 finns en Herse Andersson i Bure. Namnet Herse har i övrigt slutat användas vid den här tiden. Herse Andersson skulle nästan garanterat inte ha hetat Herse om han inte haft en ana med det namnet. Herse i Bure skall ha varit ff ff till Herse Andersson, men så behöver ju inte släktskapet ha varit. Ättlingarna till Anders Olofsson hävdar att Anders farfar hette Herse, men Herse Andersson härstammar från Olof Olofsson, som sagesmännen hävdar är bror till Anders.
 
Jag tror att Olof Hersesson som gemensam ana till de två Burelinjerna är trolig, eftersom namnet Herse förekommer (1539-1549) i den linje som inte den som visste mest om anorna kommer från.
 
Däremot är det inte troligt att släkten i Bure i Skellefteå skulle ha någon koppling till en släkt i Skön i Medelpad.

[Ewa Westerberg]

Kan inte låta bli att lägga mig i när jag läser ditt inlägg här, Boström. Diskussionerna har ju gått höga vad gäller denna släkts ursprung, och problemet är ju att tillräckligt säkra källor saknas. Men - jag reagerar på din sista mening, att däremot är det inte troligt att släkten i Bure i Skellefteå skulle ha någon koppling till en släkt i Skön i Medelpad. Hur vet du det?? Om man säger så, så har man väl något som talar emot det. Det vore intressant att ta del av.
Hälsningar,
Ewa

[Leif Gson Nygård]

Att ge sig på en sammanfattning av diskussionerna om Bureätten är att ta sig vatten över huvudet, även om syftet är vällovligt.  
 
Dessutom har det skapat ytterligare en diskussion här, vilket inte för diskussionen om ätten framåt.
 
Det mesta är sagt i ämnet. Läser man trådarna kan man bilda sig en god uppfattning om källäget. Och inget nytt verkar ha framkommit. Att det kan ta lite tid är en annan sak. Men det kan det också göra om man vill jämföra en text ur ett bokverk med text som refereras till i källhänvisningarna. Det måste ändå göras för att bilda sig en uppfattning om källäget och vad som ska bedömas som mest tillförlitligt.
 
För mig räcker det bra med att läsa de repikskiften Ulf Sikeborg varit inblandad i och vila mot hans slutsatser. Då står jag på stadig grung och inte gungfly.  
 
Mvh
Leif

[Patrick von Brömsen]

Jo visst är det som jag skrev en för stor kostym. Det skall väl vara den här ätten och möjligen heliga Birgitta som är evighetstrådar. Jag tycker jag fått ett bra svar utav Boström gällande (B). Fast jag måste fråga Nygård, var tycker du vi skall läsa utav de nästan 5000 inläggen? för att ha en möjlighet att bilda sig en uppfattning! Denna tråd var ett försök att lösa den gyttjan.
 
Får jag då lov att fråga en sak. Detta skulle bli en följdfråga, men den passar bra att ta nu. Vilket är skälet att inte godta (B)Olof Hersesson som ana? såsom Boström gjort.
 
Personligen kommer jag osökt att tänka på leken man gjorde i skolan som hette viskleken. En viskar något och så är det tanken att den sista skall återge det den första sade. I början av skolåldern så stämmnde det bra/ofta, för att sedan när tid passerar och man blir stursk så tenderar det alltid att bli något helt annat. Fast här har ju då bland annat Sikeborg redogjort att flera led redovisat samma resultat för att godtaga kedjan. För att då fortsätta viskleken: ofta delade man ju upp klassen på hälften för att se vilka som hade rätt enligt frökens mening. Den som var först och hade rätt vann. Nu beror det ju självklart på geografiskt avstånd var klassen/ättlingarna befann sig i leken/livet, men liksom deltagarna lyssnade intensivt på det andra laget för att snappa upp något som gav fördel, skulle det då inte kunna hända att Bureättlingarna faktiskt var påverkade utav varandra?  
 
Jag finner det lite synd att det inte redan kommit något svar från (C)-alternativet. Fast det kanske kommer om man finner frågan värd, annars är det väl inte så!
 
Vänligen Patrick