ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Gravstenen i Sköns kyrka  (läst 2711 gånger)

2004-07-07, 22:51
läst 2711 gånger

Per-Åke Borssén

Kan DNA och arkelogi rädda JB:s förlorade heder?
 
Diskussionen om likstenen, i vapenhuset i Sköns kyrka, har mest handlat om vem som lagts därunder. Enligt JB ligger där Bureättens mytiske 'Fale hin Unge'. Enligt L Bygd?n skulle denna identifieras med Fartegn Unge (1342-63), som troligen var son till Nils Fardjäknsson (1324-52). Denne förde vapnet 'krökt arm'. Samma vapen som fanns på ovannämnda liksten. (MÄU 182, s 217 f).
 
Beträffande likstenen kan följande konstateras:
1. JB uppger: “Hans grafsteen ligger uppå Sköns kyrkegårdh medh för:de Wapn uthhuggen.”(US, s 252)
   [(PÅB)Man kan tycka det märkligt, att en storman av denna dignitet blev gravsatt på kyrkogården och inte som brukligt var framför koret i kyrkan. Dock kan det ändå ha varit möjligt, att graven ursprungligen befanns inom kyrkans väggar. D v s om den varit belägen i det torn som hade rasat före JB:s tid, och med vars stenmassor man byggde en bogårdsmur. Kanske låg kyrkans kor tidigare i detta torn]
 
2. “Ända tills den gamla kyrkan revs låg stenen ungefär mitt emellan stegporten och kyrkans ingång.” (RO, s 31)
 
3. “En undersökning av L Bygd?n, publicerad i Samlaren XI 1890, visar /.../ Dock tror sig Bygd?n vid sin undersökning ha kunnat utläsa: ...FARDI?K...1402 /.../ Dock ställer man sig frågande inför Bygd?ns arabiska siffror i årtalet” (MÄU 182 f)
 
4. Stenen på kyrkogården identifierades av A H?lpher då denne gjorde sin norrländska resa 1758. H säger:“Falu Bures graf här på Kyrkogården belägen, täckt med en 4? aln lång och 2? aln bred Liksten, som wisar dess uthuggna wapn af en menniskoarm med 2 bilor och någre oläsliga bokstäfwer”. (MÄU 182 f, not 2)
 
5. “Vid flera tillfällen har jag undersökt stenen i klart dagsljus men icke kunnat upptäcka spår efter någon sådan inskription.” (RO, s 34)
 
6. “Som minnen från medeltidskyrkan finns fyra gravhällar i behåll av tidigare sju. Gravhällarna var placerade över gravkamrar med balsamerade lik i omedelbar närhet till och under den gamla kyrkan. I en av dessa gravkamrar låg sju personer tillhörande en prästfamilj. En annan bär en befallningsmans namn och en tillhör Fardjäkne unges (“Fale Bures”) grav. Under den låg ett skelett med en värja på ena sidan.” (SC, s 34)
   [(PÅB)Var det en kompetent identifiering av vapnet 'värja' vs 'svärd'? Om så var fallet skulle detta möjligen indikera en senmedeltida gravsättning (tid.1500-tal eller senare)av korliket, då det tunga svärdet börjat ersättas av värjor.]
 
7. “Tidigare låg gravhällen i koret i gamla kyrkan men flyttades över till nya kyrkan då denna byggdes (1847-50).När gravhällen skulle flyttas över fann man därunder det förmultnade liket av en man med en närmast sönderrostad värja.” (SC, s 37)
   [(PÅB)Har möjligen en förväxling skett av referenten mellan Fardjäkne unges grav och befallningsmannens grav, se pkt 6? Och vem var i så fall befallningsmannen - hans namn stod ju på dennes gravhäll?]
 
Vad hände med de lik som fanns i de 1846 öppnade gravarna? Vi vet att stenarna fördes över till den nya kyrkan. Men revs gravkamrarna; flyttades ben till benhus eller nya gravar; artefakter som t ex 'värjan' - var försvann den? Fylldes gravarna med likrester och ev artefakter igen?
 
Finns det inte möjlighet att avsätta tid och pengar för en vetenskaplig undersökning att ev finna Fartegn unges gravplats; finna skelettrester och möjligen med DNA få klarhet om samband verkligen finns mellan levande ättlingar av Bureätten/Burmanssläkterna och Fardeätten. Så mycket arbete och känslor har ju hitintills slösats och fortsättningsviss slösas ju av bureättlingar för att hävda sin koppling till den historiska verkligheten, så varför inte satsa tid, pengar och känslor' på en rejält vetenskaplig undersökning istället för att klamra sig fast vid myterna. Kanske kan även 'värjan'/svärdet återfinnas. Att även efterforska kyrkliga dokument och protokoll eller privata anteckningar/dagböcker från 1830-/1840-talet, då planering av nya kyrkan och rivning av den gamla diskuterades och sedermera genomfördes, måste ingå i denna vetenskapliga undersökning.
 
Hur de vetenskapliga möjligheterna kan vara att säkra information av värde genom en sådan här undersökning, har jag ingen möjlighet att bedöma. Min kännedom om DNA:s möjligheter eller om arkeologiska utgrävningar är ringa. Inte heller vad detta skulle kosta, men bureättlingar tycks finnas i åtskilliga tusental, så dessa skulle säkerligen tillsammans kunna komma upp med behövliga pengar.  
 
Vänligen Per-Åke
 
Källor:
Urban Sikeborg 1996 (UB) “Fale Bures släktbok över Bureätten”.
Reihold Olsson 1948 (RO) “Ur Skönbygdens historia”
Algot Hellbom 1972 (MÄU) “Medelpads äldre urkunder”
Sölve Carlander “Från Skön till Tynderö”

2004-07-07, 23:12
Svar #1

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Förutom alla andra, rent historievetenskapliga och genealogiska problem som föreligger här finns det ett biologiskt.
För att kunna bestämma släktskap via DNA över så här många generationer krävs antingen ättlingar på rakt fäderne (om det är ett manslik) eller ättlingar på rakt möderne (om det är ett kvinnolik). Dessutom. DNA förstörs vid förmultning...

2004-07-07, 23:41
Svar #2

Kalle Thorsberg

Rent arkeologiskt kan man ju heller inte veta om täckstenen hör till gravarna.

2004-07-08, 08:08
Svar #3

Carl Szabad (Carl)

Första gången balsamering är omnämnd i Sverige är i samband med Gustav Vasas död (Källa NE). I och med detta faller Sölve Carlander som källa. Jag undrar om han menar att även prästfamiljen var medeltida? Det skulle också vara intressant att veta varför han inte skriver ut namnet på befallningsmannen om han nu vet att det var en sådan. Detta låter återigen som en som tycker om att sprida skrönor.
 
Jag tror nog också det behövs starkare skäl än att man vill bli släkt med en underlagman som levde i Norrland på 1300-talet för att få tillåtelse till att öppna en grav (och vilken grav då??).
 
Bygd?n måste ha haft en dålig dag när han tror sig upptäcka arabiska siffror på en medeltida gravsten som bara några decennier senare helt saknar synliga inskriptioner. Man började gå över till arabiska siffror i Sverige först på 1530-talet. (Bygd?n 1890, RO 1948)
 
Däremot kanske modern datateknik kan få ut mer av ytan på en vittrad gravsten än ögat. Man har ju numera enligt en färsk avhandling kunnat identifiera olika runristare på deras handlag.

2004-07-08, 23:46
Svar #4

Per-Åke Borssén

Anders! Mycket fotarbete och 'grävande' måste bli gjort innan vi över huvud taget kommer till DNA analys. Är inte skelett och ben, tänder etc använbart material för en analys?
 
Kalle och Carl! Förutom att undersöka det praktiska möjligheterna för gravöppning och därtill vilka möjligheter som finns för arkelogiska undersökningar på en kyrkogården, skall intresset inrikta sig på själva gravhällen och dess äkthet.  
 
Vi vet inte om stenen är medeltida och om den har återanvänts. Eller om den kanske till och med skulle kunna vara en förfalskning. Därför bör insatsen inrikta sig på att undersöka stenen med den senast teknik, som brukas på bl a runstenar, både äkta och fejkade. En åldersbestämning kan kanske göras. Kan namn spåras och likaså de påstådda arabiska siffrorna? Finns andra okända spår som avslöjar uppenbart tidsmässigt åtskilda bearbetningar av hällen?
 
Gravhällen har lyfts från gravkammaren. Vad hände med likresterna (skelettet) och det omnämnda värjan/svärdet? Vilka kyrkliga protokoll och minnesanteckningar kan finnas från rivnings-/nybyggnadsperioden 1846-50 i privata, lokala eller regionala arkiv.  
 
Är likresterna flyttade till annan gemensam grav eller till benhus? Har ev värja omhändertagits och kan den möjligen återfinnas i privat eller offentligt förvar. Var det en värja eller ett svärd? Detta kan avgör om graven/-hällen har återanvänts eller är medeltida. Kan ev värjan (om uppgiften är riktig) åldersbestämmas?
 
Ev grav måste lokaliseras. Den gamla kyrkans beläggenhet likaså. När eller om vi kan komma dithän kommer frågan om gravöppning in. Det är mycket möjligt att projektet stoppar här. Är lokaliserat område upptagit av nyanläggda eller äldre gravar, kan vi säkert anta, att ingenting återstår av den gravkammare vi söker. Om så inte skulle vara fallet gäller fortfarande att tillstånd krävs för att gå vidare. Vägen hit kan någorlunda förutses varför vi initialt måste, som jag ovan sagt, få ett preliminärt svar tidigt på  frågan 'hur går vi vidare för tillstånd och utgrävning' om/då vi lokaliserat gravplatsen.  
 
Är det bara svårigheter som skulle förestå? Finns det inga möjligheter värda att diskuteras?

2004-07-09, 22:33
Svar #5

Lasse Nilsson

Hej,
 
jag tycker, som lekman, att man här sopar Per-Åkes argument för en vidare undersökning av detta, under mattan på ett betydligt grövre sätt än exempelvis det som vår granne i förskingringen upplevt i Martini-diskussionen.
 
Hur kommer det sig ?
 
Är Carl och Anders och ev andra rädda för svaren ?  
Nej så är det givetvis inte.
 
Är de rädda för arbetet som skulle kunna uppstå ?
Nej knappast, det finns det ingen anledning till...
 
Förmodligen är det bara så att de i all välmening inte vill att onödig energi/resurser skall slösas på något de känner är genomarbetat.
 
Men är det genomarbetat med modern teknik ?
 
Är det rätt sätt att tackla detta ?
 
Mvh/Lasse

2004-07-10, 14:42
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
I ett inlägg under Test har någon anonym person lagt en länk till Sundsvalls Tidning, som i en artikel citerar en lokal släktforskare, som hävdar att Jan Guillou knyckt hela historien om Arn från Fale Bure!
 
Här är  länken.
 
Somliga sagor är mer än lovligt seglivade!

2004-07-10, 15:34
Svar #7

Per-Åke Borssén

Carl, att Sölve Carlander “faller ... som källa” för att han använde yttrycket ‘balsamerade lik’, som Du tror inte kan vara relevant i detta sammanhang,  är med förlov sagt en billig argumentering. Vad NE skriver om balsamering är “/.../den har sina rötter i Egypten, där den första kända balsameringen utfördes år 2700 f.Kr. /.../ Föga är känt om balsameringsförfarandet under medeltiden i Europa. Första gången balsamering omnämnts i Sverige är i samband med Gustav Vasas död./.../” Därtill kan vi här tillägga, att vi inte har någon tidsbestämning av de lik vi här diskuterar eller om de över huvud taget är medeltida. Obs att Carlander om detta skriver: “Som minne av medeltidskyrkan ..... etc”, vilket inte betyder att han därmed nödvändigvis avser att de är från medeltiden.
 
Att sen dessutom placera honom i stryklassen “en som tycker om att sprida skrönor” är ett väl så lättvindigt argument. Som källa är Carlander intressant ur den synpunkten, att han indikerar att andra skriftliga källor förmodligen finns, varur han fått den information, som han refererar till i sin skrtift. Den positiva slutsatsen är att inte fokusera på Carlanders referat utan istället på, att söka ta fram de handlingar varur han hämtat sina uppgifter.
 
Carl, även om gravhällen är autentisk och medeltida, vad säger att den inte blivit återanvänd på 1500-talet eller senare. Detta skulle ju kunna förklara de arabiska siffror, som Bygdén menat sig ha sett. Den andra siffran var tydligen svår att utläsa, men med tanke på Bygdéns antagande, att det var Fartegn unges gravsten han stod inför, ?gissade/antog han, att där bör ha stått “4, alltså 1402. 1502 torde vara för tidigt för denna typ av siffror, men 1602 skulle passa utmärkt med tanke på JB:s Skönbesök något tidigare. Även med tanke på väpnaren och den påstådde fardeättlingen Johan Siggessons manipulationer med artefakter i Sköns kyrka  tidigare, visar på viljan att i möjligaste mån förgylla fädernas anor och vara bekräftelse på att mytbildningen kring ‘Fale hin unge’ hade påbörjats. Kanske fick en ?ättling inta sin gravplatsen med en värja vid sin sida under en avläsen anfaders gravhäll? Kanske - återupptagen forskning med modern teknik kan kanske ge oss svaret.

2004-07-10, 16:26
Svar #8

Kalle Thorsberg

Återigen (som arkeolog).
Om man vill att hällen är äteranvänd på 1500-talet, varför skulle den ligga över sin ursprungliga grav ?
Känner inte till Sköns kyrka, vet inte hur ombyggd den är sen den ursprungliga graven. Att gravhällar flyttas om i kyrkor vid ombyggnader är inte ovanligt osv.
Den senare tidens spektakel i Foss kyrka torde vara ett exempel på sambandet mellan sagor, 1700-talsuppgifter och arkeologi...

2004-07-10, 18:57
Svar #9

Per-Åke Borssén

Kalle, med all respekt för Dig som arkeolog. Skön medeltidskyrka rev 1846 och nya kyrkan byggdes 1847-50. Den gamla kyrkan låg söder om den nya. Inget säger att gravhällen skulle ha legat över den ursprungliga graven; det påstås så utan att detta har bestyrkts. Om så skulle vara fallet är en fråga som möjligen skulle möjligen kunna utredas.  
 
Var graven medeltida? En värja i graven talar inte för medeltida gravsättning. De påstådda arabiska siffrorna på gravhällen indikera att hällen möjligen har manipulerats.  
 
Jag har ingen önskan att understödja mytbildningen om Bureätten. Tvärtom jag hävdar att Farde Unge (1342-63), liksom Nils Fardjäknsson (1324-52) har inget bestyrkt samband med den mytbildning som frodas av bureättlingar kring 'Fale hin unge'. Jag finner det tvärtom önskvärt att vi med moderna forskningmetoder och utan föruttfattade meningar försöker bringa klarhet, där så är möjligt. Även den traditionella historieforskning borde fokusera på det historiskt kända norrländska stormännen och sätta in dem i sitt historiska sammanhang, istället för att köra fast i ändlösa och ofruktbara diskussioner med 'buremaner'. Visst kan detta vara roligare med alla de finna chanser till billiga poäng som detta erbjuder och få tillfälle att briljera med sin genealogiska och historiska expertis. Detta senare avser inte Dig bäste Kalle Thorsberg.

2004-07-11, 09:08
Svar #10

Carl Szabad (Carl)

Per-Åke! Du anser att jag använder en billig argumentering för att jag citerar ditt inlägg. Jag försöker att få fram hur trovärdigt det är med medeltida balsamerade lik i ett land där den metoden inte är omnämnd förrän bortåt 200 år senare, och då i samband med den mest ryktbare kung vi haft. För jag utgår från att du använde det citatet därför att du ansåg det hade relevans i sammanhanget.
 
Anledningen att jag, på grundval av det citat du använder, blir rejält misstänksam mot Carlanders trovärdighet om gravkamrarna är bl a den formulering du citerat, en bär en befallningsmans namn och en tillhör Fardjäkne unges (Fale Bures) grav! Varför skulle han inte namnge befallningsmannen i texten, för en gravsten som återger den titeln torde även ha ett namn, vilket vore högst intressant i sammanhanget. Och den norrländske författare som helt lugnt konstaterar att han hittat Fale unges grav, utan att närmare ange fullt trovärdiga källor till detta, får nog räkna med en viss misstänksamhet, för att uttrycka det milt.
 
Du tycker också inte det spelar så stor roll vilken siffra det står på gravstenen. Det kanske ska vara en femma eller ännu hellre en sexa, för då börjar det passa ihop bättre med dina teorier! Hur kan en sexa se ut som en fyra?
 
Om vi sedan antar att det går att lokalisera det exakta läget av den gamla kyrkan, vilket inte borde vara så svårt, och att det då också går att få fram exakt var på marken de gamla gravarna legat, vilket torde vara betydligt mer osäkert, och att man får tillstånd att sätta spaden i jorden där, vilket med ovanstående skäl torde vara rätt omöjligt, och att man då hittar benbitar, vilket också torde vara rätt otroligt eftersom man gissningsvis lagt ihop alla ben man hittat i en hög och begravt dem igen någon annanstans, vilken eller vilka bitar skulle man då ta prov på? Och vem skulle bekosta det hela?
 
Om man då mot all rimlig sannolikhet hittar en benbit där DNA-t stämmer med den som hävdar släktskap med Fartaign Unge, vad vet vi då? Ingenting mer än att en anfader till den nutida referensen ligger i jorden vid Sköns kyrka.
 
Det är dock mycket mycket troligare att DNA-t inte stämmer. Och det lär knappast få de troende Bureättlingarna att stryka honom i sina antavlor.

2004-07-11, 13:43
Svar #11

Per-Åke Borssén

Bäste Carl! Läs vad jag skriver, och inte vad Du tror att jag skrivit, så kan vi ev fortsätta samtalet. Vänligen P-Å

2004-07-17, 14:08
Svar #12

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag tror dessutom att vi lungt kan utgå från att inget DNA har överlevt förmultningen av ovan diskuterade lik, om det någonsin skulle återfinnas... Ben, skelett och tänder brukar i allmänhet inte bestå av så mycket mer än kalk efter så här många år i jorden... (Detta gäller även om ett sensationellt balsamerat lik grävts ner för 150 år sedan...) Därav min skepsis...
 
Sölve Carlander torde för övrigt vara av litet värde som källa tills dess att man hittar de källor han stöder sig på.

2004-07-17, 16:28
Svar #13

Carl Szabad (Carl)

Jag passerade Skön i går och passade på att titta på stenen. Jag kunde inte heller hitta några inristade tecken annat än vapnet, svärden och ornamentering runt kanten.
 
Jag kontaktade därför i dag en bekant som är medeltidsarkeolog och mycket väl känner till stenen. Han tyckte en laserundersökning med den metod jag föreslog i inlägget den 8 juli skulle vara mycket intressant, så vi ska försöka intressera arkeologiska forskningslaboratoriet på Stockholms universitet för en undersökning.
 
Och går inte det borde även en vanlig släpljusfotografering från olika sidor ge en viss information om det över huvud taget finns någon övrig inskription.

2004-07-18, 14:14
Svar #14

Ingrid Wikberg

Hallå, Finns det ingen bild eller foto på denna berömda sten som diskuteras? Jag blir nyfiken på hur den ser ut. Kan någon tipsa om en bok där den finns med på bild?
Mvh
IngridW

2004-07-18, 16:22
Svar #15

Carl Szabad (Carl)

Ingrid! Jag känner inte till om den finns avbildad tidigare, men här är ett aktuellt foto (med skymmande räcke). Som du ser får man inte ut så mycket med normal belysning och ändå har jag processat bilden en del. Den är ungefär 2,7 x 1,5 m stor omräknat från det tidigare nämnda aln-måttet.
 

2004-07-18, 17:25
Svar #16

Ingrid Wikberg

Den står numera alltså upprätt? Med rätt form av belysning borde en kunnig fotograf få fram en bild som visar det inristade. Visst finns det knep att tillgå.
En sten med en spännande historia är det i alla fall och förhoppningsvis kommer lite mer att kunna redovisas. Väntar med spänning.
Tack Carl!
mvh
Ingrid

2004-07-18, 20:38
Svar #17

Per-Åke Borssén

Författaren Sölve Carlander dog för nio år sedan. Har kontaktat hans änka som lovat hjälpa till med framtagande av hans källmaterial. Jobbar vidare på den delen.

2004-08-06, 12:52
Svar #18

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Av Hernelind : Jag vill gärna berätta om att flera bure ättlingar ,bland annat Journalisten Ann Lindblom har kommit till mej och föreslagit att man precis som Per Åke Borss?n föreslog att man genom Arkeologi och dna kollar om det är Farteng Unge som Bygden menar eller om det är Fale Hin Unge för att lösa ett av det största  
problem vi kommit inför som Bure ättlingar Har Johan Bure rätt i Att Fale hin Unge är Buresläkting och i så fall en viktig del i sveriges historia.
Jag ville bara att Per åke Bross?n skall veta att han är inte ensam ,vi är fler som vill ha det klartoch olika möjligheter håller i nu läget på att undersökas. mvh Marc

2004-08-06, 23:04
Svar #19

Kalle Thorsberg

Marc,
 
Som yrkesman måste jag (igen) säga att det mycket sällan finns en självklar relation mellan gravhällar i kyrkor och de lämningar av människor man hittar därunder. Detta beror av flera saker t ex:
1. Vi vet inte om hällen ens ursprungligen ligger over en grav.
2. Vi vet inte om hällen har flyttats.
3. Vi vet inte, om hällen ligger kvar, om benen ligger kvar.
4. Vi vet inte, om hällen ligger kvar, om andra ben lagts till senare.
osv.
Vi kan alltså utifrån arkeologi inte veta något om förhållandet mellan en täckhäll och det som hittas därunder i kyrkor där diverse mänskliga processer påverkat sammanhangen efter begravningen (om det nu har varit en sådan).
 
Till detta kommer det faktum att många människor som tidigare sysslat med äldre DNA, helt upphört med detta eftersom man har problem med att veta att det DNA man studerar inte är modernt.
En god vän jag har som sysslat med detta studerar numera gammalt DNA i djurbensmaterial, eftersom detta inte påverkas av människor vid själva framtagningen...
 
K

2004-08-07, 08:34
Svar #20

Carl Szabad (Carl)

Och dessutom måste tydligen (igen) påpekas att stenen står inne i kyrkan och har förmodligen gjort så sedan den byggdes för över 150 år sedan. Det finns således inga mänskliga rester i form av DNA under den. Och utan DNA - ingen DNA-analys.

2004-08-22, 01:23
Svar #21

Elisabeth Helsing

Äntligen blir det litet fart på vår käre vän Fale Bure... Anledningen till att jag är intresserad av detta är att jag bor på Falevägen (tidigare Fale Bure Väg) i Skön, strax norr om kyrkan.
 
Väster om Sköns kyrka finns ett köpcentrum, som idag kallas Birsta. Tidigare har detta område benämnts Byrestad.
 
I området finns också en del släktnamn med anknytning: Burestad, Burelid, Burhagen, Burstedt...

2005-03-24, 18:24
Svar #22

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Hej!
 
Apropå DNA: Såvitt jag kan se har följande artikel inte debatterats nånstans i Rötters Buredisskusioner.
 
Det verkar ju finnas en kopplig mellan Sundsvallstraken och Västerbotten!
 
http://info.uu.se/Internt.nsf/0/279C74D130AFFDD1C1256840003DEDF1

2005-03-24, 18:37
Svar #23

Michaël Lehman (Philippos)

Jo då, dessa uppgifter har debatterats i Anbytarforum. Se
 
Källor: Källkritik: Runstenar som källmaterial vid släktskapsbestämning
 
och
 
Släkter: Bureätten: Bureseminarium - 9 april 2005 i Sundsvall

2007-08-29, 20:06
Svar #24

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Ovan den 07 juli 2004 kl. 22.51 presenterar P.O. Borss?n textavsnitt författade av Sölve Carlander i skriften “Från Skön till Tynderö”. Carlander hade inte angett källan för detta påstående: “Som minnen från medeltidskyrkan finns fyra gravhällar i behåll av tidigare sju. Gravhällarna var placerade över gravkamrar med balsamerade lik i omedelbar närhet till och under den gamla kyrkan......  
 
Denna text är med största sannolikhet hämtad ur boken Från det gamla Skön (författare M.O.J. Svedberg, Sundsvall 1947). Denne i sin tur anger ingen källa men det låter av texten att döma som en redovisning av muntliga traditioner i bygden. Svedberg skriver: Som minnen från medeltidskyrkan finnas fyra gravhällar i behåll av tidigare sju. Gravhällarna voro placerade över gravkamrar med balsamerade lik i omedelbar närhet till och under den gamla kyrkan. I en av dessa gravkamrar lågo sju personer tillhörande en prästfamilj. Gravhällen som låg däröver är ännu i behåll ehure så pass förvittrad, att man ej kan läsa inskriptionerna. Av de övriga gravhällarna som äro i behåll tillhöra ytterligare en häll en prästgrav, en annan bär (presens - fanns denna sten 1947 ochh finns den fortfarande kvar?) en befallningsmans namn och en tredje hör till den omtvistade Fale Bures grav. För att ej bli sönderslagna vid rivningen av gamla kyrkan måste hällarna flyttas från sina platser. Enligt utsago av flera personer som voro med när gravhällarna förflyttades låg under den s.k. Burestenen ett skelett med en värja på ena sidan. Någon undersökning av vilka de döda i livstiden varit förekom inte. I äldre tider fanns i kyrkan ett vapen målat på trä, liknande det som var inhugget på gravhällen, men detta vapen lär ha bortstulits av någon som ansåg sig som släkting till den småländske Fardeken Unge.
 
För en f.d. Kalmarbo är det glädjande att veta att Fale den Unge också var smålänning!  
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna