ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Johan Bureus vs Farde Unge  (läst 1516 gånger)

2007-05-31, 14:48
läst 1516 gånger

P-Å Borssén

Urban! Finns det belägg för att JB någonsin omnämnt Farthiagn Unge (1342-66) eller Nils Farjäknsson (1324-52) i samband med JB:s sökande efter sina rötter och, i så fall var?
Vänligen
Per-Åke

2007-07-08, 12:52
Svar #1

Per-Åke Borssén

Jag tar det uteblivna svaret som att det inte finns några belägg, för att JB någonsin omnämnt Farthiagn Unge (1342-66) eller Nils Farjäknsson (1324-52) i samband med JB:s sökande efter sina rötter.  
 
Om så! Är inte detta märkligt?  
Är det bara jag som finner detta besynnerligt.  
 
 Sikeborg skriver:
“/.../Leonard Bygdéns stora förtjänst ligger i att han kan visa på en trolig historisk förebild tilllegenden om Fale hin unge, genom att han knyter Buregenealogiens uppgifter om Fale med den på 1300-talet verksamme norrländske stormannen Farthieghn Unge, som liksom fadern Nils Farthieghnsson förde i sitt vapen en böjd arm framkommande från sinister. /.../
/.../Det kan tilläggas, att om man bortser från släktbokens tidsangivelser bör släktkrönikans Fale hin unge ha levt kring 1300-talets mitt, om man räknar bakåt 25-30 år per generation, det vill säga ungefär samtidigt med Farthieghn Unge. Detta är ett intressant sammanträffande, men knappast mer./.../ ”
 
 På vad sätt är detta intressant men knappast mer?
 
Vänligen /PåB

2007-07-08, 21:55
Svar #2

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Per Åke, jag och  Urban har haft en disskution om vad johan Bure kan  ha menat med Fale hin unge som Bygden menade var  Farthieghn (Fale) unge idenisk med Fale hin unge
och måste ha levat 1300 talet mitt och ev, död 1402 enligt Bygdens uttydning av Kistlocket (som står  i skönkyrka).  
 
vilket idag blivit mer nedslitet och ej går att utyda.Farthiagn Unge (1342-66) eller Nils Farjäknsson (1324-52) i sätter Bygden och Gunnar Lindgren och Nils Ahnlund ,Leif Grunberg,ihop men det bortser Urban från även det medeltida brev som knyter i hop dessa (se tidigare inlägg och  disskution om Landsdomarsläkten eller Fartheng släkten.)  
 mvh Marc

2007-07-10, 13:21
Svar #3

Per-Åke Borssén

Mac! Tack för Din insats att hålla diskussionen igång. Jag hade nog förväntat mig att få svar från Urban.
 
Urban! Hör av Dig! Jag skulle med synnerlig tacksamhet mottaga ett svar på mitt inlägg (söndag den 08 juli 2007 kl. 12.52). och ber Dig vänligen om en förklaring av åberopat yttrande.  
 
Det finns all anledning att diskutera JB:s bakgrund i ett bredare perspektiv än vad som hitintills skett.
 
Mvh/ Per-Åke

2007-07-17, 12:18
Svar #4

Per-Åke Borssén

Inte ett pip hörs från Urban. Han vill inte? Är ingen annan Bureforskare intresserad att utforska relationen Johan Bure vs Farth?ghn Unge? Eller är det bara Bureslottet och nöjet att diskutera med Ulf och Mac, som intresserar?
 
Undrar 'varg i veum'

2007-07-17, 13:33
Svar #5

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Att ingen svarar beror förmodligen på att du är den ende som finner skrivningen besynnerlig...

2007-07-17, 17:42
Svar #6

Per-Åke Borssén

Tack Anders. Roligt att höra ifrån Dig
vänligen Per-Åke

2007-07-18, 16:49
Svar #7

P-Å Borssén

Att JB inte nämner Farth?ghn Unge utan helt ignorerar honom, fast han tar namn, gravsten och vapen från honom, är alltså enbart ett intressant sammanträffande - utan betydelse!? Eller...
 
JB nämner honom som Fale den unge - inte 'hin' unge och binder honom inte till någon bestämd tidsperiod eller regent. (UB s 252) Han nämner honom aldrig Fale hin Unge med tillnamnet Bure (UB s 250). Han kan inte bindas till Buresläkten/-ätten (UB s 278). Att JB så synnerligen självsåldigt tillägnar sig en historiskt verifierbar frälsemans, Farth?ghn Unge från Skön, gravsten, namn och vapen, torde snarast kunna tolkas som om han tillhörde dennes ätt?
 
Men varför nämnde JB aldrig de två frälsemännen Nils Fardjäknsson (böjd arm) och Farthiegn Unge, som verkligen levde under 1300-talet? Han kan inte ha varit underkunnig om deras existens. Fortfarande då JB arbetar i hertig Karls kansli levde ännu vasakungarnas sekreterare Rasmus Ludvigsson (död 1594), som har gjort avskrifter av Farth?ghn Unges och hans hustru Ingeborgs bytesbrev av 1342. Ludvigssons uppgift var ju att utreda genealogiska uppgifter i de åtkomsthandlingar till kyrkliga institutioners gods, vilka samlats i det kungliga kansliet i samband med Gustav Vasas kyrkliga reduktion. Bland dessa gods fanns Farth?gh Unges och hans hustrus gods i just Morberga, Bälinge sn och Söderby, Åkerby sn, som tillförts aoe. JB måste naturligtvis ha sett alla de dokument om Farth?ghn-ätten som var till finnandes i den miljö JB verkade, Att han inte tagit intryck av dem,  förefaller otroligt.
 
En fråga som kan ställas omedelbart är: varför får vi inte veta något om JB: s fädernelinje? Det finns ju ingenting speciellt storslaget i hans mödernelinje av ofrälse folk på en linje - mmffff - som ändar upp i bondbyn Bure i Bureå sn i Västerbotten. Till denna mödernelinje knyter han an ett vapen tillhörande en frälseman, Fardjäkn i Skön i Medelpad.  
 
Varför vet vi så litet om herr Tomas i Åkerby sn, JB:s far? På JB:s minnessten står han med tillnamn 'Stokholmensi' men enligt Hans Hildebrand härstammar han ju från Nyland i Finland. (H H 1910, s 6)
 
Var JB rädd för sin närkontakt med Finland, där hans herre, hertig Karl, bekämpade kung Sigismunds trupper ledda av marsken Klas Eriksson Fleming och, efter dennes död, Arvid Eriksson (Stålarm; böjd arm). Hade JB:s far ett förflutet i Tavastätten (böjd arm). Det finska frälset som stödde kung Sigismund hade flera rötter ner i den forna Tavastätten vars medlemmar även hade ägt gods i herr Tomas socken Åkerby i byn Målsta. (V Nyman “Åländsk odling 1949, s 72; DMS 1:3, s 60)
 
JB uttrycker ju en tvekan och misstänksamhet mot kungamakten och förskjuter sin anknytning tillräckligt långt bak i tiden till Herse i Bure (UB s 254), då  frälsemännen Nils Fardjäkensson och hans son Farth?ghn Unge var i tjänst hos sveakungarna, för att inte utmana ödet. Kan detta vara en kryptisk hänvisning till JB:s situation kring sekelskiftet 1600 och det avsiktliga undertryckandet av sin fars finska härstamning - från de mot hertig  Karl upproriska finska frälset. Att i olika sammanhang uttrycka sig kryptiskt var ju inte främmande för JB.
 
“Skalar man av JB:s tillägg och extrakt ur hans älskade historiska krönikor, framgår att herr Peder själv knappast givit mer än en mycket allmän redogörelse för traditionen om Fale hin unge.(UB s 252)
 Den skulle således endast innefatta sägnen om den medeltida frälsemannen Fale unge, Skönbygdens hjälte, som frälser en kungason och för honom i säkerhet, då kungen kämpade mot sina rivaliserande fiender. Förmodligen nämndes varken Älgarås (1205 - JB:s version) eller Gataskogen (1365 - Byd?ns hypotes), som platsen för hjältedåden.
 Herr Peter gör gällande enl JB att Johan Siggesson (ofrälse; UB s 272) var från Skön. Är det inte märkligt att vi inte ser något omnämnande om JB:s efterforskning på plats - sommaren 1600 och i februari 1601 - efter JS:s släktingar, som ju också torde vara hans? När det gäller Buresläkten (moderns släkt) är han däremot nogrann och ihärdig och tar sig god tid att i stor mängd besöka och intervjua släkt. Eller... kände JB redan väl till släktförhållandena på plats i Skön?  
 Vad styrker att vapenskölden och Krönikan, “som der i Sköns kyrkia låg” verkligen har funnits  (UB s 271 f) och att Johan Siggesson berövat kyrkan både vapenskölden och Krönikan?
 Vem har intygat att vapenskölden visats upp för kung Johan 1571? Varför fick han inte då ett 'förbättrat' vapen med sin ätts märke? Varför tveka att föra en så nobel ätts vapen vidare, då nu släktskapet intygats av herr Lars i Skön, herr Peters far. JS var gift med Anna Stensdotter senast 1370. Han erhöll adelsskap 1572.
 Hävdade verkligen JS själv någonsin att han kom av Fale unges eller Farth?ghn Unges släkt? Hur visste JB att vapnet satt upphängt i Åby kyrka?  Har han sett detta på plats? Varför krävde han inte skölden åter - och likaså Krönikan?  
   
 Är verkligen JB:s uppgifter om Johan Siggesson korrekta?  
 
 UB godtar JB:s och Bygd?ns uppgifter och antagande som stöd för JS:s agerande och “ger honom mycket goda motiv för att göra anspråk på släktskap med frälsemannen Fale.” (UB s272) Att JS har kunnit erhålla adelsskap utifrån egen förtjänst föresvävar inte UB.
 Sikeborg jämför JS:s hypotetisk agerande med fogden Anders Sigfridssons (Rålamb) till synes obskyra sätt att vinna adelsskap. Detta gör honom enl. UB mer opålitlig  vad avser 'hans' uppgifter (viaJB) om härstamning från Skön och hans släktskap med Farth?ghn Unge.  
 Om nu JB:s uppgifter om Johan Siggesson är korrekta och han också själv hävdar sitt påbrå från Fale Unges stormansätt; hur kommer det sig då, att ingen av dem verkligen skriver sig till den Farth?ghn Unges, som verkade som kungens underlagman i Hälsingland (1342-63) och dennes fars, Nils Fardjäknssons (1324-52), ätt.  
 
“JB var ett barn av sin tid. Den historiska metodik han använde sig av för att införliva Fale hin unge i Buregenealogien hade auktoriserats av Johannes Magnus, vars märkliga verk om Sveriges historia - i vilket han bland annat leder svearnas och götarnas kungalängd ända tillbaka till Magog, sonson till den bibliske Noa - ännu på JB:s tid kunde ses som ett föredömligt exempel på historieskrivning. Med en sådan metodik, där romantiska spekulationer spelade en viktig roll, kunde JB i runstensgestalter igenkänna anfäder och utifrån ortnamn återskapa släktens historia. Denna okritiska hållning speglas öppet i den fantasifulla inledningen till släktboken. Själva genealogien karakteriseras emellertid av en förvånansvärt kritisk och försiktig hållning. JB:s anförvanter, vare de tjänstehjon, bönder eller biskopar, antecknas samvetsgrant, för att inte säga kärleksfullt i släktboken, och stor möda görs får att samla in så många uppgifter som möjligt om släktingar spridda runt om i riket. Vid upprättandet av släktöversikterna har JB:s roll uppenbarligen varit den omsorgsfulle nedtecknarens och sammanställarens, till skillnad från den inledande redogörelsen, där han uppträder som självständig och självsvåldig författare.” (UB s 277)
 
“De uppgifter som lämnas om familjerna är enkla och sakliga. Till skillnad från de två ovan anförda exemplen meddelas om dessa inget som föranleder misstankar om ?förbättringar? av JB; (UB s 277)
 
Varför så motsägelsefullt? Å ena sidan till synes JB omsorgsfullt och sanningsenligt redovisa Buresläkten ned till gamle Olof och därefter 'hänger' han på en fiktiv faleson Herse - 200 år tillbaka; å andra sidan förskjuter han Fale unges, kungasonens räddare, tillbaka till kung Knuts tid - 400 år.  
 JB har ju själv uppgivit att 7 generationer skiljer honom från anfadern Fale unge men vill ändå inte låtsas om den Farth?gn Unge som då levde vid denna tid och skulle passa in kronologiskt med Herse. Istället förskjuter han sin Fale unge ytterligare omkring 7 generationer bak till medeltidens mörker, utom räckhåll för att faktisk identifikation och verifikation skall kunna erhållas. JB måste ju ha varit medveten om diskrepansen och använt den för att göra en definitiv  identifiering osäker.  
 Varför undviker han den identifikationen när han ändå fabulerar, som alla förutsätter, varför inte göra det så troligt som möjligt; varför inte anknyta sitt fäderne till Farth?ghn Unge och kanske bli trodd? Vid båda tillfällena fanns ju möjligheten att utmåla sig som 'kungsonens räddare'. Varför välja Älgarås 1205, då han kunde vinna större trovärdighet för hjältegärningen om den  istället utförts av Farth?ghn Unge i Gataskogen 1365, som Bygd?n föreslagit.

2007-07-18, 19:01
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Det tar lite tid att sätta sig in i alla de synpunkter som framförts om släkten Bure. Men visst borde det vara möjligt att Johan Bure helt sonika gjorde sig skyldig till vad man skulle kunna kalla ättestöld. Däremot är det knappast uteslutet att Johan Siggesson hade anor som kunde knytas till Farth?ghn Unge. Vapnet - den böjda armen - förekommer två ggr i en personkrets som kan ha med Johan Siggesson att göra, jfr bild här

2007-07-20, 12:35
Svar #9

P-Å Borssén

Bengt Johansson har fört en diskussion i detta forumpå tråden Siggo Christopheri Bure, där dennes relation till frälsemannen Johan Siggesson kom upp.
 
I mitt tidigare inlägg ovan har jag berört Johan Bures omnämnade av Johan Siggesson i sin papper om Buresläkten. Vad jag kan se kommer uppgifterna om JS uteslutande från Johan Bure.  
 
Genom att påstå att herr Lars skulle ha läst en krönikebok som fanns i Sköns kyrka om Fale unges fantastiska historia, vill JB göra denne prästman till sanningsvittne om Krönikans existens och historiens tillförlitlighet.  
 
Genom att därtill påstå att krönikeboken samt Fale unges vapen tagits från kyrkan undviker JB att sedemera konfronteras med sanningen, att varken Krönikeboken och vapnet har funnits i Sköns kyrka, men JB har dock kvar ett vittne till uppgifterna, menar han, som både sett och läst krönikan.  
 
Att det var Johan Siggesson som utfört konfiskeringen och, att denne påstått sig, genom släktskap till Fale unge, ha rätt till släktklenoderna, och att han därtill är född i Skön, har vi endast JB:S ord på. Herr Lars (död i början av 1598) har inte hörts i frågan och hans son herr Peter har inte på annat sätt bekräftat hörsägnen. Han var f ö död (februati 1602) långt innan JB färdigställt sin Släktbok i februari 1609.
 
Johan Siggesson har med all sannolikhet erhållit adelsskap på egna meriter. Sköldmärket tyder därpå och till grund för detta torde ligga en krigisk bravad av JS under det norska fältåget på 1560-talet.

2007-07-20, 15:01
Svar #10

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Ett förtydligande av den bild till vilken jag hänvisade ovan finns här.
 
De dagboksanteckningar som publicerats i Sumlen (utgiven av Klemming) 1986 tyder på att Johan Siggesson har förekommit i samtalen med hr Peder i Skön. JB frågade senare Hans Åkesson Soop och Messenius om Johan Siggessons bostadsort. Hans Åkesson svarade Småland medan Messenius nämnde Vadstena. Dessa upplysningar finns som tillägg i dagboksantecknigarna. Troligen var båda svaren korrekta i så motto att Johan Siggesson hade varit fogde på en större Vasa-egendom i närheten av Vadstena innan han flyttade till Kalmar.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-07-20, 23:13
Svar #11

P-Å Borssén

Även jag vill förtydliga mitt förra inlägg.
 
Det är min uppfattning, trots JB:s uppgifter rörande JS:s beslagtagning av Fale unges sköld och Krönika, att denne ändå mycket väl kan härstamma från Skön, men detta kan inte grundas på JB:s dubiösa påståenden. Dessa kan kanske istället tolkas som, att JB mycket väl visste att JS härstammade från Skön. Kanske de t o m var befryndade, och att han därför inte behövde göra några efterforskningar på plats i Skön 1591 vare sig efter dennes släkt eller 'släktklenoderna' - skölden och Krönikan.
 
Hans intresse för JS visades då han som Du skriver efterfrågade dennes boendeort. Johan Siggesson dog mellan 1579.05.19 och 1581.01.01. JB var då 11 - 13 år och inskriven i Uppsala skola under magister Olaus Andre? aga.  
 
JB kan ha varit  underkunnig om, att JS hade besökt Skön och herr Lars, under åren 1564-71, då han var överbefällhavare för trupperna i Norrland med titeln fältöverste och lagman för Jämtland och Härjedalen.
 
Johan Bure har hävdat, att han var ättling till Fale unge och dennes vapen hade han ättlingar och släkt rätt att föra. När vi har rättat ut alla frågetecken kring JB, kan vi kanske säkrare tala om 'ättestöld' eller ej.
 
Mvh /Per-Åke

2007-07-21, 14:39
Svar #12

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Rättelse av det schema som jag hänvisade till ovan 18 juli 2007 kl. 19.01. Den eventuella frändskap som illustreras är troligen inte den som avses. Jag beklagar att jag glömt bort viktiga påpekanden. För att inte vilseleda någon - se inlägg från Ingvar Dahl och Leif Persson här.

2009-02-10, 13:30
Svar #13

Utloggad Bo R Bylund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 62
  • Senast inloggad: 2010-02-04, 15:01
    • Visa profil
- Göran Johansson, du satte in en bild på det s k Bure-slott den 14/10-2006, klockan 20.36. Var har du fått denna bild i från och skriv gärna källorna på det ni sätter in!

2009-02-10, 18:55
Svar #14

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Bo R Bylund, du har nog skrivit in fel datum. Denne diskussion påbörjades torsdagen 31 maj 2007 kl 14:48.
 
PS
Du ställde frågan under fel rubrik. Skall i stället vara Anbytarforum » Släkter » Bureätten » Eventuella Bure-slott. Bilden som jag lade in  här visar Kalmar slott i ett visst skede och jag minns inte källan. Ett dumt skämt av en nybliven pensionär som djupt ångrar tilltaget. Buretornet ska förstås vara Kuretornet. Det enda jag kan anföra till mitt försvar är att jag då tyckte att Burediskussionen som helhet hade antagit orimliga proportioner. Men det var likväl korkat!
 
Söndagen 15 oktober 2006 kl. 09:09 hade Anna-Lena Hultman tröttnat på mig och flera andra. Stängde, klok som hon är, följdriktigt diskussionen och meddelade kort: Nu får herrarna hålla lekstuga någon annanstans! Diskussionen avslutad!
 
(Meddelandet ändrat av passord den 11 februari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 11 februari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av passord den 11 februari, 2009)

2009-02-27, 17:47
Svar #15

Utloggad Bo R Bylund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 62
  • Senast inloggad: 2010-02-04, 15:01
    • Visa profil
- Göran Johansson, kan du ge svar på den bild av Bure-tornet ca 1280, som utlagts Lördagen den 14/10-2006, klockan 20:36. Var är bilden hämtad i från och ge gärna ut källor när du skriver!

2009-02-27, 19:47
Svar #16

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Bo R Bylund, svaret på din fråga finns ovan. Det har du nog missat?
Vänlig hälsning
Göran

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna