Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-04

[Staffan Bengtsson]

Har man hållit på några år med släktforskning så vinner man den förstås den insikten. Men i början är det naturligtvis svårt att vara källkritisk. Det kommer med tiden. Det positiva med skrönorna är kanske att det leder till ett intresse som så småningom föder källkritiska släktforskare. Så vi som varit med några år får tänka på vår attityd. Skräm inte bort nya och nyfikna personer utan vägled i stället.

[Carl Szabad (Carl)]

Maud och Anders! Det finns inga handlingar som omnämner denna person eller hans samtida i skrön-versionen av Bure-genealogin. De är skapade på 1700-talet av en fantasifull ättling till Johan Bure och har absolut ingenting med verkligheten att göra. Jag skulle själv kunna hitta på en liknande kedja vidare tillbaka till Kristi födelse om jag ville.

[Torsten Berglund]

Staffan har givetvis rätt i att nybörjaren ofta saknar källkritisk insikt. Men nybörjaren är inte behjälpt av att vi som har varit med några år låter bli att opponera mot dylika inlägg som det finns flera exempel på i ovanstående diskussion. I likhet med Jonas tycker jag att det är minst sagt märkligt att frågor av detta slag dyker upp just i denna diskussion, som faktiskt inleds med en genomgång av fantasier och felaktigheter som florerar om den så kallade Bureätten.  
 
Eftersom frågeställarna tycks ha missat att läsa Urban Sikeborgs inledning till denna diskussion, så anbefalles den härmed till läsning och begrundan. För ytterligare fördjupning i ämnet kan varmt rekommenderas Urban Sikeborgs utmärkta och utomordentligt nyttiga genomgång av buregenealogierna i Släktforskarförbundets årsbok 1996, sid 245-286.

[Staffan Bengtsson]

Torsten
 
I sak är vi förmodligen överens. Jag syftade dock i mitt inlägg på bemötandet av nya släktforskarvänner, dvs vägledning i stället för fördömanden. Uttryck som minst sagt märkligt, fantasier och felaktigheter, anbefalles...till läsning och begrundan kanske inte är så välavvägda om adressaten t ex är en tonåring (eller nybörjare överhuvudtaget) som skrivit sitt första inlägg i Anbytarforum.

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Håller med Staffan. Det tar säkert en del år innan glädjen över så tidiga anor går över, när man är nybörjare.
mvh
rune

[Anders Lindström]

Ville bara göra Maud uppmärksam om att 1130-1148 var en tidsperiod
och inte födelse- och dödsår. Sen om denne nämnda  Herse Eriksson har
omnämnts under denna tidsperiod har jag ingen vetskap om. Själv har
jag ”Anders Olofsson, enligt släkttraditionen underlagman i Västerbotten
och bosatt i Bure, Skellefteå, som gemensam förfader med Urban Sikeborg
och där har jag själv satt punkt i detta släktled !
 
Hoppas att jag inte har ställt till med för mycket oreda i denna diskussion.
Jag ville bara var hjälpsam!
 
M.v.h.
Anders Lindström, Gävle.

[Carl Szabad (Carl)]

Anders! 1130-1148 kan mycket väl vara födelse- och dödsår för någon person i Sverige. Det finns bara ingen som helst dokumentation på det och har garanterat heller aldrig funnits, eftersom de enstaka få handlingar från den tiden som är kända är påvebullor eller handlingar som på annat sätt berör kyrkan eller kungamakten centralt i Sverige. Det är nätt och jämt att man har säkra kungalängder från den tiden. Varför skulle någon då känna till och kunna datera en bonde i Norrland?

[Anders Lindström]

Svar:
Möjligen en fantasifull ättling till Johan Bure på 1700-talet.

[Maud Pettersson]

Hej och tack för alla svar!
Jag är ledsen om jag ställde en dum fråga. Det senaste dygnet har jag ägnat åt att ta reda på så mycket som går om Bure-ätten. Jag har läst Urbans artikel och jag har varit på Leif Boströms hemsida och jag har även besökt en hel drös med andra sidor på internet. Jag förstår nu vad Ni pratar om. Jag är alldeles ny på det här med släktforskning och de uppgifter jag har fram till ca 1680 har jag tagit fram själv resten har jag fått från hjälpsamma(?) forskare jag funnit på internet. Mitt mål är att hitta alla uppgifter själv men allt har inte hunnit granskats ännu. Visst, om man börjar tänka lite så inser man snabbt att det är oerhört ovanligt att något som är mer än tusen år gammalt skulle finnas dokumenterat i dag. Jag är ledsen för om jag framstått som dum och enfaldig, nu har jag i alla fall lärt mig en läxa. Jag vill bara säga att under mitt senaste dygns letande så har jag hittat en hel del sidor som tar upp Bure-ätten och bland dessa finns en hel del som faktiskt skriver att det hela övergår någonstans på 13-1500-talet till en saga. Tack för mig, jag tror att jag i fortsättningen aktar mig från att skicka in inlägg i anbytarforum...
 
Vänliga hälsningar från Maud

[Anita Berglund Eriksson]

Hej Maud,
Jag tycker inte alls att du varit dum och enfaldig! Som nybörjare tycker jag att man har rätt att ställa dumma frågor och även rätt att få riktiga och vänliga svar. Jag tycker i och för sig att frågan om Bure-ättens tvivelaktiga dokumentation och fantasifulla rikedom av skrönor (som jag har förstått det hela utan att vara ett dugg insatt i ämnet)gör att det finns många möjligheter att ställa felaktiga frågor, men det är du i så fall inte ensam om att göra! Det viktiga är kanske mera hur frågan besvaras för att inte för alltid skrämma iväg nybörjaren till fortsatt forskande.
 
Jag vill önska dig lycka till i ditt fortsatta forskande och fortsätt att ställa frågor i Anbytarforum!
 
Mvh Anita

[Sven-Ove Brattström]

Hej Maud!
 
Inget av inläggen i den här debatten har haft för avsikt att trycka ned någon annan person i skorna.
Du är givetvis varmt välkommen i kretsen av släktforskare !
 
Med vänlig hälsning,
 
Sven-Ove Brattström

[Martin Persson]

Hej!
Jag instämmer helt i de två föregående inläggen. Fortsätt att skicka frågor! Jag tycker själv att det sista tiden nästan varit lite väl hårda ord på den här sidan. Detta är ju definitvit inte bara en sida för proffs och för helt insatta utan också för de som inte kommit så långt i sin forskning utan mest har ett intresse som mer och mer vaknar. Anbytarforum är en fantastiskt bra sida med enorma möjligheter dit alla bör känna sig välkomna, både nybörjare och proffs.
Med vänliga hälsningar/
Martin Persson

[Andreas Karlsson]

Jag instämmer helt med de tre föregående inläggen. Det är tråkigt att vissa personer intar en så föraktfull attityd mot nybörjare. Man måste få begå misstag och ställa dumma frågor. De personer som uttrycker sig så nedsättande om detta borde komma ihåg hur de själva var när de var nybörjare. Alla är barn i början. Även experter gjorde stora misstag i början.
 
Så, stå på dig Maud! Du är välkommen med alla frågor, hur dumma eller okunniga de än kan verka!

[Gudrun Dahl]

Här är ett annat förslag. I stället för att fördöma historieförfalskande förfäder, se mytskapande som ett spännande historiskt faktum som säger just något om vilken sorts personer de var och den tid de levde i! Om Johan Bure var en av dina förfäder, kan du notera hans berättelser som en spännande anekdot om honom själv och hans pretentioner. Som fakta om honom själv är det ju ganska intressant!

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Gudrun!
 
Det finns alla skäl i världen att intressera sig för 1600- och 1700-talens skrytgenealogier som kulturhistorisk källa - för det finns ju betydligt fler än just Buregenealogierna. En systematisk undersökning av dessa genealogier som grupp skulle nog kunna säga en hel del intressant om tidens ideal och värderingar. En antropolog skulle väl kunna göra givande jämförelser med fiktiva genealogier i andra kulturer, förmodar jag...  
 
Men man måste göra en klar gränsdragning mellan vad i dessa genealogier som har ett värde för förståelsen av deras uppkomsttid och vad som är användbart som källa för den tid och de generationer de gör anspråk på att skildra. Tyvärr görs inte alltid detta.
 
Trots att det uppfattades så, vill jag inte fördöma de nybörjare som ställde dumma frågor härovanför - även om jag nog tycker att man nog bör läsa igenom och sätta sig in i en diskussion innan man gör egna inlägg - utan jag tycker att man bör rikta kritiken mot de personer som, av lättsinne eller självbedrägeri och ofta mot bättre vetande, fortsätter att sprida dessa uppgifter, inte som pusselbitar för förståelsen av stormaktstidens kultur och ideal, utan som historiska fakta. I flera fall här är det ju uppenbart att dessa frågande nybörjare har fått uppgifterna från mer erfarna släktforskare som borde veta bättre.
 
Att historiker och släktforskare varit så upptagna av att slakta dessa gamla genealogier att de inte har hunnit ta itu med dem som kulturhistorisk källa, beror utan tvivel på att dessa släktlegender, när de väl har uppkommit och blivit spridda, visar sig så synnerligen seglivade. Medan en del andra av dessa genealogier efter Elgenstiernas rensningar av ättartavlorna nu är bortglömda, har Buregenealogierna bibehållit sin popularitet, utan tvivel eftersom det är så många nutida svenskar som härstammar från just Bureätten. Om det dessutom säger något om upphovsmannens fantasi och litterära begåvning vill jag låta vara osagt.

[Elisabeth Helsing]

Tack ni här ovan för era uppmuntrande ord - även om de inte varit riktade till mig. Min kuriosa har dock gett mig insikten om att inte tro på det som skrivs - och ej heller föra det vidare. Det är inte bara här på Anbytarforum jag fått kritik, utan även i min privata mail. Men av andra har jag fått uppmuntrande ord, som får mig att fortsätta min nya hobby, dock kommer jag främst att använda mig av andra forum än detta.

[Göran Magnusson]

f?låt en fråga, men jag har hört att det går att komma till jakob Andersson som kallades lagman och hans fru Kälög med säkra bevis. Sedan är det olika vägar. Anders Olofsson    i Bureå by nr 6  Underlagsman i Westerbotten hans far?,, men sen. Nå?n som kan reda ut detta???
    Vänligen Göran

[Lars Öhman]

Göran
 
Under en annan diskussion under Bureätten rubricerad Varför en egen Burediskussion har Urban Sikeborg angivit varför han för sin del stannar vid Anders Olofsson som den tidigast belagde.  
 
Carl Szabad, Thord Bylund och Bo Lindwall går ett steg längre. I sina genealogier stannar de vid Olof Hersesson som den tidigast belagde, uppenbarligen eftersom flera av Johan Bureus sagesmän har omnämnt honom.  
 
Några säkra bevis i form av samtida dokument finns emellertid inte efter vad jag förstått.
 
Det handlar alltså om tolkning av Johan Bureus muntliga källors trovärdighet och där kan man kanske komma till lite olika uppfattningar. Enligt min mening gör det inte så mycket vid vilken person man stannar om man bara redovisar sina skäl och sina källor.
 
En bra översikt får Du på Leif Boströms hemsida
http://home.swipnet.se/leifbostrom/
 
mvh
Lars Öhman

[Göran Magnusson]

tackar så hjärtligt          göran

[Marlene Mester]

Jag är en nyfiken nybörjare som genom internet hittat en hel del gamla släktingar, som min mamma släktforskat fram på det gamla vanliga hederliga viset.  
Jag har också hittat män som Fale Bure och Tord I Byr tex. Jag har däremot inte hittat Johan Bure som lär ha hittat på dessa människors existens på 1600-talet (?).  
 
Ursäkta en nybörjares naivitet men om alla dessa människor är skrönor. När börjar då skrönorna och var slutar verkligheten?
 
Har tex Cicilia Hersesdotter Bure, dotter till Härse Andersson Bure,  aldrig funnits?  
Hennes dotter Anna Hansdotter Bureus, är hon också en skröna?  
 
Tacksam för svar och vägledning

[Leif Boström]

Marlene! Herse Andersson har funnits. Han var bonde i Bureå, nämnd i skattelängder 1539-1549. Johan Bure skrev sin släktbok i början av 1600-talet. Han frågade släktingar främst i Skellefteåtrakten. Det är rimligt att anta att de kände till förhållandena omkring tre generationer bakåt, varför större delen av familjerna under 1500-talet bör vara riktiga. Herse Andersson eller hans barn eller barnbarn hade däremot inte tillnamnet Bure. Det hävdade inte heller Johan Bure, utan tillnamnet har lagts till av senare genealoger. Mer information finns på min hemsida.

[Marlne Mester]

Tack Leif för ditt svar  och jag ska besöka din hemsida nu direkt för att få mer kött på benen.

[Marc Hernelind]

Av Hernelind: om bureätten på nätet precis som allting nytt så finns en posetiv och en negativ sida den posetiva sidan är som tex.en vän till mej och helt ny i släktforskninen insåg att hon tillhörde Buresläkten hon hade hitta nära släktingar på nätet hon hade tittat på Leif boströms sida och hittat sin släkt från Burträsk.
den hemsidan när det gäller buresläkten är den mest korrekta som jag  alla fall snublat över, men om man nu kommer till det negativa så är det så att man behöver alltid kolla uppgifterna själv
och källornaför det kan smyga in sig fel det  vet jag som har en stor data bas på min släkt att det är oundvikligt genom den mänskliga faktorn  att man missar nån uppgift man kan köra med rättelse i efterhand men en bas som är 100 procent rätt finns inte.för det som var rätt igår kanske inte är rätt idag. mvh Marc Hernelind

[Marc Hernelind]

Av Hernelid:Nu när jag läst ovanstående inlägg blir jag lessen över hur vi tar emot nya forskare med släktforskar iver och vilja att veta ,kära anbytar värd hjälp dom nya forskarna när tonen är hård och kritisk ,dom är välkomna och jag hoppas att dom kan känna samma glädje över forskningen som jag gjort under alla år och få nya vänner i släktforskar föreningarna för det här är en undebar hobbie att hålla på med så alla paragrafryttare och källkritiker ni är bra för forskningen men det betyderinte att ni behöver vara otrevliga eller ovänliga till nya vetgiriga. mvh Marc

[Bengt Färnlöf]

Hej
Börjar att tro att Bure ätten inte finns enl. vissa.
Till Min fråga Jenny Jakobsson f. 1897 d 1937 .
min farmor ska ha härstammat från Stenklyft Bure Jakob 1626-1686 i giftet med katarina Linneria 1616-1673.( naturligtvis där finns ett antal led )Vill EJ Nämna men utan källa att jag har sökt vidare och funnit att det kan finnas vidare kopplingar till Svenonius Bureus Lauirentius 1507-1579
Vidare tlll (anbytarvärd ) varför slå ner på Hernelid Marc att han ej avger sitt fullständinga namn titta efter så ser du att det finns ett antal som inte kan eller (vågar ) ange sitt .(Rubrik :Hernelid  Avslust Marc är inte det tillräckligt)
Jag förstår om ni hissar på ögonbrynen på min fråga  men vad skall vi tro på källan hos Marc eller

[Michaël Lehman (Philippos)]

Visst finnes Bure-ätten. Frågan gäller vid vilken tid man skall draga gränsen mellan verklighet och fantasi.
 
Lantmätaren Jakob Kristofersson Stenklyft var sonsons son till Laurentius Svenonis (observera stavningen), som inte kallade sig Bure[us].

[Carl Szabad (Carl)]

Bengt! Bureätten finns på samma sätt som Vasaätten finns, d v s det finns ett antal personer som är släkt med varann (där båda ätterna levde ungefär samtidigt) men aldrig själva kallade sig eller kallades för släktnamnet. Detta är således en efterkonstruktion.

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind: Hej Bengt precis som Carl säger så kallas denna släkt inte för Bure släkten före Johan Bure på 1600 talet av herr Peder i skön fick berättat om den nu berömda anlinjen Buresläkten.men ser man på Bure släkt vapen Med den böjda armen ,och norska yxorna ect.
så säjs det kommit till efter Fale hin unge och kallas för bure vapen sköld,men ser man  på Johan Bureus Släkttavla som förut fanns på Uppsala Kyrkovägg men nu finns i en larmad lokal enligt källa välbevarad ,fram forskad av Journalisten Ann Lindblom,det är sagt att vi får sända en liten Bure Grupp gå dit och fotografera av samt dokumentera släkttavlan vilket också innebär läsa latin som den delvis är skriven på,på denna släkttavla fanns den gamla vapenskölden vilken hade en bild av en stenbock den vapen sköld sägs följas ner till Thord i Byr Mvh Marc

[Carl Szabad (Carl)]

Och då vill jag återigen citera Svenskt biografiskt lexikon. Under släkten Bure och Bureus börjar första stycket med släkt, som i en av våra mest kända släktsagor tillagts en mycket lysande och ärorik stamtavla, sträckande sig genom hela medeltiden....
 
Andra stycket konstaterar dock att Det har varit en lätt sak för den historiska kritiken att riva sönder denna fantastiska sagovävnad.
 
Det verkar emellertid som om vissa aldrig lär sig förstå skillnad på saga och historiska fakta eftersom Thord i Byr ideligen dyker upp som om han varit en historisk person.
 
Om någon på 16- eller 1700-talet tillverkat en släkttavla där dessa namn skrivits in blir de inte verkligare för det, men du kan ju lägga ut ett foto på den tavlan så vi kan få se vad det står där.

[Marc Hernelind]

AV Marc Hernelind: Carl vad hängde du dej upp på nu jag höll med om att Bure släkten kallas så först sen 1600 talet genom Johan Bureus och det är känt att hans berömda anlinge går ner till Thord i Burelandet eller skobolandet(skokloster)
sen om du vill kalla det sagor det Johan Bureus forskat fram som släktlinje ,visst jag skulle hellre säga att det är tunt för att säkerställas så långt bak.men allt det där har vi ju gått igenom förut men vad som var nytt var att jag sa att släktvapnet tidigare såg annorlunda ut med en stenbock om du är intresserad hur släktstennen av JB såg ut fanns en bild i tidningen UNT,28 jan 1995 jag har förstorat den och kan skicka den till dej om du vill.
Mvh Marc