ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Påvel Mårtensson  (läst 1284 gånger)

2005-01-13, 22:28
läst 1284 gånger

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
I Johan Bures släktbok över Bureätten nämns en Påvel Mårtensson. Han var son till smeden Mårten Giordsson i Öregrund (Uppland) och hans hustru Elin Olofsdotter. Den sistnämnda var av Bureätten.
Om Påvel Mårtensson anger Leif Boström på sin hemsida att han var Skrivare? och klockare i R?omkyrk och att han vidare hade tvillingsönerna Mårten Påvelsson och Per Påvelsson. Johan Bures släktbok är inte komplett så möjligheten finns att han hade fler barn.
 
Min undran är nu om denne Påvel Mårtensson kan ha varit klockare i Domkyrkan i Uppsala och att den svårlästa noteringen Boström tolkar avser just detta?
 
I detta sammanhang undrar jag vidare över en eventuell koppling till en prästfru i Småland Malin Påfvelsdotter född i Stockhom 1589 16/9 (stammoder bl a till släkten Wiesel mfl) som uppges i Växjö stifts herdaminne vara dotter till en Påvel Mårtensson som dog i Upsala 1597 15/5 och Kerstin Månsdotter från Hjelmsryd. En bror till Malin var även en i övrigt okänd Mårten Påvelsson.
En Påvel Mårtensson var fogde och kunglig skrivare på Örbyhus och i Tierp i Uppland på 1590-talet och avled 1597!. Årtalet stämmer med den för Malins uppgivne fader i Uppsala. Kanske var denne uppländske skrivare o fogde Malins fader?  
 
Jag är medveten om att namnet Påvel Mårtensson  säkerligen inte är unikt i Uppland i slutet av 1500-talet, men den eventuella kopplingen till Uppsala och yrket skrivare på båda tycker jag kan vara värt att beakta.  
 
Har någon forskning och förteckning gjorts på borgerskapet i Uppsala under 1500-talet? Skattelängderna borde kunna ge besked om vilka Påvel Mårtensson som figurerar under denna tid i Uppland.  
 
Frågan är alltså om Malin Påvelsdotter är av Buresläkten? I så fall hör en stor mängd smålänningar, inklusive bla de kända kulturpersonligheterna Gunnar-Olof Hylt?n-Cavallius och Peter Wieselgren, till Bureätten också...  
 
 
Burekopplingen för Påvel Mårtensson:
Olof Hersesson. Född troligen i slutet av 1300-talet. Möjligen far till Anders, Jon och Olof i Bure. Gift.
son:?  
Anders Olofsson , underlagman i Västerbotten (Johan Bure). Bosatt i Bure, Skellefteå sn.  Gift med  
son:
Jakob Andersson. Född i Bure, Skellefteå sn Bonde på Bureholmen, underlagman i Västerbotten (Johan Bure). Gift med Kälug . Född i Grubbe, Umeå sn  
dotter:  
Brita Jacobsdotter. Född i Bure, Skellefteå sn
Hu. Brita Olof Olufsons i Jäfre, sedan hade hon halt Japen i Antnäs. Hon sägs och hafwa hafft een man Lars benembd. (Johan Bure). Gift med Olof Olofsson. Bonde i Jävre, Piteå sn. Gift med Jakob . Bonde i Antnäs, Luleå sn.  
dotter i 1:a giftet:  
Elin Olofsdotter. Född [trol. omkr. 1500, NR uppskattning!] i Jävre, Piteå lfs. Gift med Mårten Giordsson. Smed i Öregrund.  
Barn:
*Karl Mårtensson. Född i Öregrund. Köpsven.  
*Mårten Mårtensson. Född i Öregrund. Bonde i Mårten?, Börstils socken. Gift med .  
*Påvel Mårtensson. Skrivare? och klockare i R?omkyrk.. Gift med .  
*Karin Mårtensdotter. Född i Öregrund. Gift med Mats Hansson. Bonde i Ormön, Börstils socken.  
   
 
   
Källor:  
I Bure namn och ätt (UUB genealogica X36) (mikrokort SO 572 272)  
Leif Boströms hemsida: Bureätten och mer specifikt Elin Olofsdotter

2005-03-13, 06:36
Svar #1

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Svar: Påvel Mårtensson född omr 1530 talet Öregrund Församling (C) Han var Socken Skrivare och enligt Johan Bure  också Klockare i Ärkestiftet det vill säga Uppsala domkyrka ,det  kan vara lite svårläst av Johan Bure på grund av hans förkortande i övrigt har du själv lämnat Utmärkta Källor, du kan evtuellt få lite mer av Ulf lundström som precis som Jag faktist läst Johan Bure X36 och Genealogica 53 och x37 Leif har en mycket bra databas där han samlat Ulf Lundströms och Urban sikesborg forskning och Hänvisningar till JB Genealogica 53 men jag får känslan av att han ej själv studerat Johan Bures Volymer,framräkning av Påvel Mårtensson födelse kommer av följande Linje Olof Hersesson född omkr 1390 talet
Anders olofsson född omkr 1425, Jacob Andersson omkr 1450-1460 Brita Jacobsdotter född omkr 1482,
Elin Olofsdotter född omkr 1500-1510,och Påvel Mårtensson omkr 1530 talet,Jag har inte iövrigt gjort efterforskningar i Borgar längder eller på Påvel Mårtenssons barn men det verkar tidsmässigt som det du skriver kan stämma hoppas min kunskap om johan Bures forskning kunde vara till hjälp  mvh Marc

2005-03-13, 06:49
Svar #2

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
ändring av mej jag skrev fel i hastigheten det stod ej socken skrivare utan endast skrivare ursäkta mvh Marc

2005-03-13, 14:30
Svar #3

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Hej Marc!
Vet du exakt å vilka foliosidor Påfvel Mårtensson nämns i Johan Bures X36 och Genealogica 53 och x37 ? De finns på mikrofilm/mikrofiché att låna hem. Hoppas vi nu kan diskutera denne fogde Påfvel Mårtensson (g.m. Kerstin Månsdtr) utan att någon får för sig att skriva in hans ättlingar i någon Buredatabas. Vi vet ju inget säkert ännu och vi måste vara ytterst källkritiska.
mvh Niclas

2005-03-13, 19:24
Svar #4

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Niklas när det gäller Volym x36 x37 kan man låna från uppsala universitets  Bibliotek Du har själv mickorts nummer i din Källa ovan  förmodligen har du fått den från Leif boström låna hem det samt kort nr. SO 572273-57275 från x36 ,När det  gäller Genealogica 53 finns den på riksarkivet och du får hjälp där att få upp gifter. mvh Marc

2005-03-13, 19:31
Svar #5

Utloggad lab

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 382
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 16:10
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
I X36 finns Påvel Mårtensson på litt Y. Det är nog troligt att det står Domkyrk..
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2008-08-25, 18:13
Svar #6

Utloggad akesson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2008-09-14, 13:01
    • Visa profil
Malin Påvelsdotter var dotter till Påvel Mårtensson född i Öregrund.
Jag har bekostat digitalscanning av skrifterna Genealogika X-36 och X-37 från UUB, de delar som berör Påvel Mårtensson. Det står tydligt att han är Studiosus (student) i Uppsala och klockare i domkyrkan.
Han var borgare i Uppsala och senare i Stockholm. När han flyttade till Stockholm är oklart men troligen innan äktenskapet med Kerstin Månsdotter.
De tre barnen Mårten, Per och Malin var alla troligen födda i Stockholm. Tvillingarna Mårten och Per föddes sannolikt omkring 1585-87.
Påvel Mårtensson var borgare i Stockholm och ägde ett hus vid Olof Knutssons gränd i gamla stan. Huset är beskriet i Stockholms tänkeböcker 1609-11-15, då Kerstin Månsdotters nye make Petrus Glandius hade fullmakt att försälja huset.  
Allt tyder på att sonen Mårten blir förälskad i en flicka, i grannkvarteren vid Köpmannagatan i gamla stan, och gifter sig med henne. Hon hette Hendrichsdotter. De får en son som de döper till Påvel Mårtensson, efter farfadern.
I Stockholms tänkeböcker 1626-02-16 finner vi en Cnut Hendrichsson som köper ut sitt syskonbarn Påvel Mårtenssons, borgare i Uppsala, arvslott (halva huset) på Köpmannagatani gamla stan Stockholm.
Påvel Mårtensson (Sr) avlider 1597 men änkan och barnen bor kvar i huset i gamla stan till 1609 då hon ingår äktenskap med Petrus Glandius, skolmästare (rektor)i Växjö. Han har fullmakt från sina styvbarn och medarvingar att försälja huset i Stockholm (se: Stockholms tänkeböcker 1609-11-15. Det är tydligt beskrivet vilket huset är och vilken köparen är.
Huset är ett stenhus och liggande grund beläget östantill uti Olof Knutssons gränd på norra sidan, emellan wår medbroders OlofNielsson borgmästarens hus och Erich glasmästares hus. Köpare är Knut Nielsson Kråke, och han betalar 146 daler i gångbara svenska mynt. Grändens namn ändrades senare och heter i dag Kråks gränd, efter Kråke som lär ha varit en betydande person. Huset finns kvar och heter Kråks gränd 6, och kvarteret heter Marsyas.
Enligt Stockholms stadsmuseum är källare och husgrunder de ursprungliga från medeltiden, men några hus byggdes om under 1600-talet.
I samband med äktenskapet med Petrus Glandius flyttar Kerstn Månsdotter och dottern Malin till Växjö, medan tvillingbröderna Mårten och Per bor i Uppsala.
Kerstin Månsdotter får en son Suno i sitt nya äktenskap 1609-1610. Vid Sunos födelse var troligen Kerstin i 45-års åldern. Detta skulle betyda att hon skulle vara född omkring 1564-1565.
När Malin flyttar till Växjö 1609 är hon 19-20 år och gifter sig 1612 med Erik Johansson Herlin präst i Växjö stift.
Att Johan Bure endast nänmer tvillingarna Mårten och Per beror trolige på att han träffade dessa i Uppsala, medan Kerstin Månsdotter och Malin bodde i Växjö
I Stockholms tänkeböcker för 1500-talet saknas många handlingar. Påvel Mårtenssons köp av fastigheten i Stockholm går inte att finna.
Petrus Glandius studerade i Rostock och Wittenberg, han var skolmästare i Växjö 1607-1611, kyrkoherde i Bergunda 1611-1618. Han blev prost 1618 i Jönköping och dog i peste 1623-10-13.

2008-08-25, 22:48
Svar #7

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1427
  • Senast inloggad: 2019-02-16, 17:15
    • Visa profil
Intressant det där med Knut Nilsson Kråka! Han har norrländsk anknytning i egenskap av son till landsköpmannen Nils Andersson Kråka (nämnd 1562-1613) i Sunderbyn i Luleå lfs. Knut hade två bröder - Anders Nilsson Kråka, borgare i Luleå stad och Hans Nilsson Kråka, borgare i Piteå stad.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo den 25 augusti, 2008)

2008-08-26, 07:11
Svar #8

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Hej Torsten!
 
Intressant sammanställning. Av ditt inlägg kan jag dock inte se några nya källor som bevisar att Malin Påvelsdotter verkligen var dotter till den Påvel Mårtensson som uppges ha varit klockare i Uppsala domkyrka. Hustomten i Stockholm (Olof Knutssons gränd i gamla staden) som Per Glandii säljer (SST 1609 15/11) på sin hustrus vägnar har jag läst men där framkommer inget nytt - ej heller i Knut Henrikssons köp av en Påvel Mårtenssons del i ett hus på Köpmannagatan (SST 1626 16/2). Syskonbarn i äldre tid betyder i regel kusin och inte  brorsbarn/systerbarn som i modern betydelse.  
 
Sune Glandius (han var student i Uppsala 1644 (=> ca 20-25 år, och således född ca 1620) och sedan kyrkoherde i Förlösa, Kalmar stift; att hans fadersnamn var Persson är jag skeptisk till just nu - källan är väl enbart Gösta Molin?) tvivlar jag på att han är son till Per Glandius och Kerstin Månsdotter. Detta av det skälet att han inte nämns i det arvskifte om skolmästargården som finns efter Per Glandius i Jönköping (omnämns av Per andersson i Jönköping i en äldre del av Släkt och hävd). Namnet Glandius betyder något med ollon- och är säkerligen inget unikt namnval och eftersom det inte fanns några regler för att anta ett efternamn i äldre tider så kunde flera bärare använda samma efternamn även om de var obesläktade. Det förekommer även en Jon Olofsson Glandius (f 1644, student i Uppsala 1668 27/2, kommin. i Lidhult, död 1685 - se Smol. Ups. nr 207 (del 1 s 214) och Per Persson Glandius (kh i Gårdsby 1612, död 1642 - se Smol. Ups. nr 17 (del 1 s 50)).    
Uppgiften som kopplar Sune Glandius (ej Suno det är en latinsk variant) till Per Glandius i Jönköping kommer ifrån Gösta Molin i Smolandi Upsalienses del 1. Detta verks utgivande, om småländska uppsalastudenters biografier, övertogs sedan del 2ff av Paul Wilstadius. Dessa två herrar var dock olika källkritiskt skolade. Molins uppgifter är stundvis inte vatten värda eftersom han fabulerar och gissar, använder sig av Wieselgrens felaktiga noteringar etc. Wilstadius däremot är en man värd all respekt när det gäller källforskning och kritiskt övervägande. Del 1 av Smolandi Upsalienses är alltså en ej pålitlig del och borde omarbetas.  På Uppsala universitetsbibliotek (Carolina) förvaras orginalmanuskriptet till Smolandi Upsalienses med källorna och resonemnagen (de kunde ej tryckas pga kostnaderna så det som kom ut var en lightvariant). Kanske finns även Molins eventuella källor till del 1 här. Värt att kolla upp.
 
I övrigt är jag benägen att hålla med dig i resonemanget som förs ovan om varför Malin Påvelsdotter ej omnämns i Johan Bures släktbok.  
 
vänliga hälsningar,
 
Niclas Rosenbalck

2008-08-27, 15:54
Svar #9

Utloggad akesson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2008-09-14, 13:01
    • Visa profil
Hej Niclas!
Tack för dina kommentarer.
Om vi generellt säger syskonbarn så menas kusiner, detta även i dag.
I Cnut Hendrichssons fall står det sitt syskonbarn. Detta är entydigt, och i detta fall avses hans systers son, och systern är gift med en man som heter Mårten och sonen heter Påvel.
Således Påvel Mårtensson vilket står i Stockholms tänkeböcker.
 
När det gäller Sune (Suno) Glandius så är dessa data tagna från Växjö stifts Herdaminne av Gotthard Virdestam. Jag har inga synpunkter på trovärdigheten i Virdestams beskrivning eftersom jag ite gjort någon forskning i detta fallet.

2008-08-27, 20:01
Svar #10

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Att döma av de belägg som anförs i Svenska Akademiens Ordbok används syskonbarn i betydelsen barn till ett syskon tidigast på 1800-talet. På 1500- och 1600-talen används det i betydelsen kusin, någon också för att beteckna en kusins barn, dvs. en syssling (tremänning). I juridiska sammanhang förblev syskonbarn detsamma som kusin in på 1900-talet.
 
Hälsningar
 
Urban Sikeborg

2008-08-27, 20:28
Svar #11

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Niclas: Angående ditt första inlägg i denna tråd så anger Johan Bure att H: Elin Mårten Giördsons i Öregrund. smed hade bl.a. sonen Påwel Mårtenson Studiosus och Klåckare i Dombkyrk. twillingar, som hade sönerna Mårten och Peer. Detta enligt avskriften X37, uppsl. 54, i Uppsala universitetsbibliotek, den avskrift som har bevarat Johan Bures ursprungliga uppställning (X36 är en omdisponering av Elias Palmskiöld).
 
Uppgifterna om hustru Elins familj börjar på uppsl. 53:

2008-08-27, 20:29
Svar #12

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Och fortsätter sedan på uppsl. 54:
 

2008-08-28, 07:58
Svar #13

C-G-A Bartholomew

Hej Urban mfl
 
Skulle jag kunna få låna över er till sidan om Grubb på anbytarforum ang Israel Jonae Ostrogothus (Grubb),jag har nu under ganska lång tid(år) försökt lösa vilka hans fäder är och det är väl ochså ganska troligt att han på något sätt även tillhör Bure ätten men hur vet jag ej såvida man inte kan lösa vem hans far och mor var.
 
Mvh
Gillian

2008-08-29, 12:44
Svar #14

Utloggad akesson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2008-09-14, 13:01
    • Visa profil
Hej Urban och Niclas!
Beträffande syskonbarn så var jag inte medveten om att detta hade en annan juridisk betydelse (kusin)på 1600-talet. Den person som i detta fall är nämnd som syskonbarn har således en helt annan släkthistoria än den jag beskrivit.

2008-09-12, 16:22
Svar #15

Utloggad akesson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2008-09-14, 13:01
    • Visa profil
Hej Nicklas och Urban.
Det där med att syskonbarn på 1600-talet inte skulle betyda syskonbarn utan kusiner stämmer inte. Enligt Bo Elthammar, arkivarie vid Stockholms Stadsarkiv, han har arbetat mycket med tänkeböckerna.  
I mitt refererade fall med Knut Henrikssons syskonbarn Påvel Mårtensson så är det ett syskonbarn och inget annat enligt honom. Han har ofta stött på syskonbarn i olika sammanhang, och inte kunnat finna att det står för annat än just syskonbarn.
Knut Henriksson var född 1587 och son till prosten i Mustasaari i Finland Henricus Martini och Margareta Porshanck. Margareta Porshank var dotter till rådmannen i Stockholm Knut Porshanck.
Huset som ärvdes i gamla stan var ett arv efter släkten Porshanck.

2008-09-13, 12:25
Svar #16

Carl Szabad

Det var tråkigt att Elthammar, som annars är en så erfaren arkivarie, inte noterat att syskonbarn är detsamma som kusin i äldre tider. Har man studerat 16- och 1700-talets domböcker är det odiskutabelt att syskonbarn och kusin är synonyma begrepp. Sen förekommer det felskrivningar i domböcker när släktled ska utredas, men det tillhör undantagen.

2008-09-13, 16:52
Svar #17

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Svårt att veta vem som i detta fall har missförstått vem/vad men att syskonbarn i äldre handlingar är synonymt med kusin borde inte vara obekant för en som har arbetat mycket med tänkeböckerna. Ordet har normalt denna betydelse inte bara under 1600-talet utan ännu långt senare, faktiskt en bit in på 1900-talet.
 
Således anger ännu Nordisk familjeboks andra upplaga, band 28, som utkom 1919 betydelsen syskonbarn = kusin, även om det noteras att man vid den tiden hade börjat använda ordet i den mindre riktiga (nutida) betydelsen, som man kan se här: http://runeberg.org/nfch/0017.html

2008-09-13, 18:12
Svar #18

Utloggad handel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2018-06-25, 19:55
    • Visa profil
Hej Kaj!
Hur det var på 1600-talet ska jag inte uttala mig om men den hänvisning du gjort stämmer inte med hur du refererat.
Kusiner (fr. cousins) kallas ett syskons barn i
förhållande till ett annat syskons barn,  
m. a. o. personer, af hvilka den ene är barn till den  
andres farbror eller faster (syskonbarn å fädernet,  
fädernekusin), morbror eller moster (syskonbarn å  
mödernet). Mindre riktigt används ordet syskonbarn om  
ens broders eller systers barn.
 
mvh Östen

2008-09-13, 18:23
Svar #19

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag är inte riktigt med nu Östen. Dina kusiner är väl barn till din farbror, faster, morbror eller moster? Kan du utveckla något?

2008-09-13, 18:42
Svar #20

Utloggad handel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2018-06-25, 19:55
    • Visa profil
Aldeles riktigt, men du skriver i ditt inlägg att det står syskonbarn = kusin, mitt syskons barn är inte min kusin, och så står det inte heller i Nordisk familjebok
där står det ett syskons barn i förhållande till ett annat syskons barn
 
mvh Östen

2008-09-13, 18:53
Svar #21

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag förstår fortfarande inte riktigt hur du menar. Det finns alltid minst två syskon, t ex du och din syster (om du har någon). Dina barn (ett syskons barn) är kusiner i förhållande till ett annat syskons barn (din systers). Vi kallar denna släktrelation kusiner men i äldre tider (och ännu 1919) kallades kusiner syskonbarn. Därför satte jag dit likhetstecknet och det är därför Nordisk familjeboks uppslagsord Syskonbarn har tillägget l. Kusiner. Det betyder att 1919 var kusiner samma sak (=) som syskonbarn. Är du med?
 
(Meddelandet ändrat av kaj den 13 september, 2008)

2008-09-13, 19:18
Svar #22

Utloggad handel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2018-06-25, 19:55
    • Visa profil
Jag skriver ju att du har rätt nu när du har ändrat dig, men när du refererade texten i Nordisk familjebok skrev du att det står, jag upprepar syskonbarn = kusin och det gör det inte, det står ett syskons barn i förhållande till ett annat syskons barn och då stämmer det med vad vi i dag menar med kusiner. Vad bra då är vi väl överens?
 
mvh Östen

2008-09-13, 19:49
Svar #23

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Jag kan inte se att jag har ändrat mig ett dugg Östen. Jag skriver om ordens betydelse att Nordisk familjebok 1919 sätter likhetstecken mellan syskonbarn och kusiner, inte bokstavligen med = men med Syskonbarn l. Kusiner (du utelämnade uppslagsordet och l. i ditt urklippta citat), vilket lika gärna kan skrivas syskonbarn = kusiner. Om man orkar läsa hela artikeln finner man att fädernekusiner i den också kallas syskonbarn på fädernet och mödernekusiner kallas syskonbarn på mödernet.
 
För att inte göra övriga läsare ännu mer förvirrade än jag var nyss ska jag nedan sammanfatta vad jag påstår men med andra ord, nu när vi är överens gällande sakinnehållet i NF-artikeln.
 
Om man i sin forskning stöter på en handling, t ex från ett arvskifte eller liknande, från tiden före 1800-talets mitt där det står Herr X:s syskonbarn, så kan man vara nästan helt säker på att med det menas sådana släktingar som vi i nutiden kallar Herr X:s kusiner. Ju längre bakåt i tiden man kommer desto säkrare kan man vara på saken. Jag kan inte på rak arm erinra mig något dokument från tiden före 1700 som jag stött på i min forskning där mitt syskonbarn skulle ha betydelsen min brors/systers barn.
 
(Meddelandet ändrat av kaj den 13 september, 2008)

2008-09-13, 20:20
Svar #24

Utloggad handel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2018-06-25, 19:55
    • Visa profil
Och du utelämnade er efter kusin vilket gör att meningen får en helt annan betydelse. Ska man sitera ett stycke får man göra det ordagrant. Men nu är vi överens.
 
mvh Östen

2008-09-13, 20:38
Svar #25

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Var är de citattecknen du åberopar? Du påstår att jag citerar artikeln felaktigt och sätter dit ett likhetstecken som inte finns. I mitt inlägg 16:52 ovan står det  Således anger ännu Nordisk familjeboks andra upplaga, band 28, som utkom 1919 betydelsen syskonbarn = kusin... Jag har inte satt dit några citationstecken. Det är du som gör det i ditt inlägg 18:42.
 
För övrigt blir det inte någon som helst skillnad om det inte är så att man verkligen anstränger sig för att missförstå mitt referat. Syskonbarn (sing eller plur) kan beteckna en kusin eller flera kusiner. Det är bara att byta ut ordet syskonbarn mot kusin eller kusiner beroende på om det handlar om en eller flera.
 
 
(Meddelandet ändrat av kaj den 13 september, 2008)

2008-09-13, 20:51
Svar #26

Utloggad handel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2018-06-25, 19:55
    • Visa profil
Just det för att göra dig uppmärksam på att meningen där du har skrivit syskonbarn = kusin skall avslutas med er alltså ska det stå kusiner. Nu tänker jag inte tjafsa mer, andra förstår säkert min poäng.
 
mvh Östen

2008-09-13, 21:13
Svar #27

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Så bra att det blir slut på tjafset. Då kanske vi kan släppa formalia och gå vidare med mer direkt forskningsrelaterade problem?  
 
Nu tänker jag citera ett tidigare inlägg för att visa vad vi har kommit fram till i sakfrågan. Ovan skriver Carl Szabad kl 12.25:
 
Det var tråkigt att Elthammar, som annars är en så erfaren arkivarie, inte noterat att syskonbarn är detsamma som kusin i äldre tider. Har man studerat 16- och 1700-talets domböcker är det odiskutabelt att syskonbarn och kusin är synonyma begrepp. Sen förekommer det felskrivningar i domböcker när släktled ska utredas, men det tillhör undantagen.
 
Det jag menar att vi omsider har kommit fram till, efter diverse inte helt nödvändigt tjafs om citattecken, singular- och pluralformer, är alltså att våra vänner Carl, Niclas och Urban har rätt i sak. Det är min poäng.

2008-09-13, 21:48
Svar #28

Utloggad handel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2018-06-25, 19:55
    • Visa profil
Jag håller med och det gör Gösta Bergman också i boken Ord med historia han skriver under rubriken Kusin bl a:
I 1734 års lag heter det om arv då bröstarvingar saknas: Äro ej the til; tå äro bryllingar, som äro faders hel eller halfbroders, och faders hel eller halfsysters barn, så ock sysslingar, eller moders hel eller halfbroders, och moders hel eller halfsysters barn, samarfva; the kallas syskonebarn
 
mvh Östen

2008-09-14, 08:30
Svar #29

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Ovan skriver Torsten Åkesson fredagen 29 augusti 2008 kl 12:44 att: Beträffande syskonbarn så var jag inte medveten om att detta hade en annan juridisk betydelse (kusin)på 1600-talet. Den person som i detta fall är nämnd som syskonbarn har således en helt annan släkthistoria än den jag beskrivit.  
 
I ett senare inlägg samma dag, kl 16:22, har Torsten återgått till sin felaktiga tolkning av syskonbarn och åberopar som stöd arkivarien Bo Elthammar som (om något missförstånd inte föreligger) uppenbarligen inte heller känner till att i 1600-talets juridik och vardagsverklighet var syskonbarn det ord man använde för att utpeka en/flera kusin(er) till någon, fast det är kanske inte exakt så Torsten uttrycker saken ().  
 
Den lag som gällde i Stockholm (och andra svenska städer) före 1734 års lag var Magnus Erikssons stadslag från 1300-talet, en lag som i århundraden endast fanns i form av handskrifter. Faktum är att den första gången trycktes så sent som 1617. Denna första tryckta utgåva stadfästes av Gustav II Adolf 1618. Den sista utgåvan av lagboken medan den ännu var gällande lag kom av trycket 1730. Magnus Erikssons stadslag var den lag som tillämpades i svenska städer t o m augusti 1736. Från och med 1 september 1736 gällde 1734 års lag.
 
Magnus Erikssons stadslag har därefter utkommit flera gånger som historiskt dokument med textkritiska kommentarer. Jag återger nedan en del av Ärvdabalkens flock II enligt Holmbäck & Wessén (1966) som har moderniserad stavning. Min kommentar inom [...].
 
II. Huru bakarv ska ärvas och skiftas
 
...Då tage fader hälften och moder hälften. Finnas icke de då är det broder och syster...Och broders barn lika mycket som broder och systers barn lika mycket som syster [d v s om broder/syster är döda, s k istadarätt]. Finnas icke de, då är det farfader och farmoder...Finnas icke de, då är det morfader och mormoder...Finnas icke de då är det farbroder och faster...Finnas icke de så är det morbroder och moster...Finnas icke de då är det syskonbarn på fädernet och syskonbarn på mödernet...
 
Här går man stegvis utåt i arvskretsen fram till kusinerna (syskonbarnen) på fäderne- och mödernesidan som är likställda i arvshänseende (...de tage ock hälften vardera av arvet..).
 
 
(Meddelandet ändrat av kaj den 14 september, 2008)

2008-09-14, 13:01
Svar #30

Utloggad akesson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2008-09-14, 13:01
    • Visa profil
Nu har jag bara en fråga.
Hur beskrevs mitt syskons barn, alltså min brors eller systers barn?

2008-09-14, 16:31
Svar #31

Utloggad kaj

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Precis som du gör nu, d v s med precisering av syskonets kön. I det fall du beskriver i ditt inlägg ovan (25 augusti 2008 - 18:13) hade Knut Henriksson givetvis kallat en systerson det man brukade och fortfarande brukar kalla en systerson. Följaktligen hade det då stått systerson i domstolsprotokollet (tänkeboken).

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna