Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-30

[Urban Sikeborg]

Marc: Det är väl en bagatell i sammanhanget, men ditt inlägg med utdrag ur X36 är väl i sin helhet - med undantag den avslutande meningen - klippt från ett inlägg jag skrivit i en annan diskussion?

[Jörgen Tollesson]

Jo, men visst...
 
Det hernelindska klippandet och klistrandet utan källangivelse fortsätter m.a.o. i vanlig stil...

[Per-Åke Borssén]

Herr Sigge gifte sig 1588 den 8 december med Ebba Andersdotter. Hustru Ebba sägs vara född i Gällstad sn i Västergötland. Bröllop stod på Bro gård. Detta enligt ett äldre herdaminne.
 
En Bro gård speciellt lämpad för bröllop torde vara en föräldragård. Kan det tänkas att hustru Ebba var dotter till Anders Sigfridsson (Rålamb) som bodde på Bro gård i Bro sn från 1565 till sin död 1581. Kanske stod Ebbas styvmor/mor Anna Brorsdotter (Buth)för festligheterna. Då nu fadern Anders Sigridsson och hans hustru Anna Larsdotter, dotter efter fogden Lasse Olofsson och hans hustru Anna Andersdotter från Grubbe, var döda. Hustru Anna var som änka efter sin andre man drottning Gunillas hovmästarinna. Hon var dotter av Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter, som var dotter av Harald Knutsson (Soop) och Karin Hansdotter (Tott). Karin Hansdotter var gift med Anund Jönsson (Ulfsax), vars dotter Kerstin var gift med Sten Bengtsson (Ulv); vars dotter var gift med Johan Siggesson. Förmodligen rena tillfälligheter  
 
Det sägs att Ebba var född i Gällstad i Västergötland. Det finns faktiskt ett Gällsta i Nordanstigs sn i Hälsingland. Å andra sidan såväl Anders Sigfridsson som hans andra hustru har jordegendomar i Marks, Kinds och Kullings hd i Västergötland, så Ebba kan mycket väl vara född där.
 
Herr Sigges syster Sigrid var för övrigt gift med en polygam landsknekt, Olof Henriksson, från  
Forssa sn i Hälsingland. Olof dömdes 1599 till döden under svärdet för sina brott men benådning hänsköts till hertig Karl.
 
Än är väl inte norrlandstråden klippt eller...

[Göran Johansson]

Urban Sikeborg och andra
 
 
Har ni observerat nedanstående inlägg under övriga släkter Burman?
Petrus Petri Helsingius stambok innehåller 100 autografer. Först att skriva i boken var Lars Andersson Rålamb 1580-03-22, därefter Sigfrid Andersson Rålamb 1580-06-19. Laurentius Andreae Burman kom sedan som tredje man. De två första var uppenbarligen Helsingar med adelsförfalskaren Anders Rålamb som fader. Var också Laurentius Andreae från Helsingland? Ingen som vet? Detta fynd förefaller vara nytt.
 
Namnet Burman torde väl inte direkt vara en avledning av ordet borgare. Det är därför intressant att namnet förekommer i ett sammanhang som skulle kunna tyda på ett samband med Hälsingland eller dess grannskap. Intressant är också att bröderna Rålamb placeras i Hälsingland (Helsingius) i Petrus Petri stambok. (Reservation: jag kommer att förhöra mig hus KB om tilläggen Helsingius är skriva för egen hand eller om det är gissningar från KB:s sida)  
 
Det kanske inte är dags att avskriva Västerbotten men kanske inte hela Norrland. Är det Johan Bure som fortfarande bedrägligen missleder och riktar allas blickar ditåt?
 
Jag vill, på förekommen anledning, absolut inte att ovan relaterade inlägg från mig under övriga släker, Burman flyttas hit! Om någon har synpunkter just på Burman och dennes vänner i Greifswald så är jag tacksam om dessa placeras under nämnda rubrik.

[G. Johansson]

Rättelse: Det är kanske dags att avskriva Västerbotten men inte hela Norrland!

[Marc Hernelind]

Hej,Leif det är rätt jag menar Olof Falesson (bror till Per) bodde i Bure i Ångermanland och var en förmögen man som Anrep nämner i sina ättartavlor, som farfars far till Christoffer Siggesson.
Det är rätt att jag satt in Olof brevid Swen Bure,det är Adels genealogen Marks von W?rtenbergs som först nämner honom som Bure.
därav kom min teori om Olof kunde vara Olaus.
 
men min teori sprak, tack vare ett fint svar av  Roger jag är nöjd. Mvh Marc

[Per-Åke Borssén]

Det skulle vara intressant att se Anders Sigfridssons (Rålamb) tidiga bomärke. (Sandbergska saml. FF 12451 och E 6106: 12.31561, RA)

[Leif Persson]

Intressanta uppgifter som Per-Åke lägger fram, om släkten Rålamb som äger den Bro gård som Sigge och hans hustru Ebba Andersdotter sägs ha gift sig på, likaså att de ägde jord i bl.a Kinds härad där Gällstad socken ligger. Läser även i ÄSF om den familjen och att det var Anders son Bror Andersson som ärvde gården efter fadern. Denna tycks inte ha använt släktnamnet under sin livstid.
 
Kan det vara så att Ebba Andersdotter tillhör den familjen ändå, fast det inte kommit fram någon annanstans (använde kanske inte heller släktnamnet)? Anders Sigfridsson verkar ju ha varit änkling i ca 4 år innan han gifte om sig med Anna brorsdotter (Buth), kanske Ebba är något utomäktenskapligt barn till honom där, möjligen även före det första giftet som verkar varit kort och det ser ut som Anders var redan omkring 35 år då.. (själv född 1527 och första barnen, tvillingarna Lars och Sigfrid, nämns i ÄSF födda 1563)?

[Sture Bure d.ä.]

Kan det kanske vara så att Ebba Andersdotters far är identisk med kyrkoherden Anders i Gällstad, nämnd endast 1559!!!!!!  
 
Och kan denne herr Anders möjligen kanske ha varit identisk med Anders Sigfridsson som eventuellt, utklädd till präst, kanske var utskickad av Erik XIV för att spionera på illegala varanfångare, falska akademiker och gravt synskadade herdaminnesförfattare i gränslandskapen? Detta är fullt möjligt gott folk!!!!!!!!!
 
I så fall kan det väl tänkas att Anders passade på att skaffa sig en oäkting när han ändå var på plats och kunde konstatera att det var ont både om varaner och falska akademiker i trakten, då dessa troligen hade fått förhandsbesked om hans ankomst och flyttat till Byrestad i Norrland och tagit värvning som lansknektar?  
 
I dåtiden kan man mycket väl ha tänkt att nytta kan förenas med nöje. Många har ju tänkt så i många år. Det kan ju t.o.m. tänkas att Anders Sigfridssons mäktiga beskyddare Erik XIV var på plats och då passade på han också, och då är det ju faktiskt möjligt att Ebba i själva verket var en Eriksdotter!!!!!! Tänk på det ni!!!!!
 
Herr Siggo skulle i så fall möjligen ha lockats av Anders Sigfridsson att gifta sig med Ebba genom att Anders eventuellt avslöjade för honom att Ebba i själva verket kanske var dotter till kung Erik och att det möjligen också var denna insikt som fick Erik att klättra upp i trädet och Anders Sigfridsson att öppna Söderport för hans bröder, så att hans hemska hemlighet inte skulle bli avslöjad!!!!
 
Det har ni aldrig tänkt på, medge det!!!
 
Med det är fullt möjligt, ja det är tom. nästan sannolikt att E i herr Siggos sigill i själva verket utpekar Erik XIV som Siggos biologiska svärfar!!
 
Det kan man nämligen läsa i skitmånga gamla brev som trovärdiga präster, flera av dom ättlingar till Fale Bure, med böjda armar skrivit på gammalt åsnerumpskinn!!!! Permanentbrev kallas det. Det visste ni inte va? Men det visste jag för det har jag läst i en av dom skitmånga böcker jag har läst!!!! Fast jag kommer just nu inte ihåg vad den heter men det var nog inte Karlskrönikan i alla fall. {image}(hejsan)

[Marc Hernelind]

Hej Leif och Per Åke.  
En fundering ang.Anders Sigfrid Rålamb var gift med Anna Brorsdotter Butz.
 
Jag undrar om dom fick sonen Bror Andersson Rålamb född 1568 ,Han var 1613 Kammarråd,1622 Ståthållare, Landshövding, Ståthållare på Västerås slott ,president i Åbo Hovrätt,
1634 Landshövding över  Finland och friherre.
 
Landshövdingen Bror Andersson Rålamb innehade helt säkert ett hus som fadern Ståthållaren i Stockholm Anders  Sigfridsson Rålamb den 11 mar 1577 köpt av Lasse Olsson Björnram,detta hus var det som Krister Brorsson Rålambs Änka Beata kagg sålde 14 jan 1654 till sonen Gideon Kristersson Rålamb.
 
Rålamb, Broder Andersson, ämbetsman, Född på Bro sätesgård i Bro socken, Uppland, 1568; den föregåendes broder. R. blef 1613 kammarråd, 1622 ståthållare öfver Nerike och Värmland med Arboga, samt Nora och Lindes bergslager, 1624 landshöfding öfver Västmanland och två år därefter ståthållare på Västerås slott, 1627 assessor och s. å. vice ordförande i Svea hofrätt samt 1630 utnämnd till president i hofrätten i Åbo. Följande år förordnades han till bisittare i den domstol, som skulle döma i ärekränkningsmålet mellan Rhengrefven Otto Ludvig och prins Kristian af Danmark. Knappt var denna rättegång afslutad, då från Gustaf Adolf, som då var i Tyskland, befallning anlände till rådet att afsätta Broder Andersson från hans ämbeten och indraga hans förläningar, till dess han inställde sin son Erik -- se R. 4 -- att svara för den sidvördnad, han visat konungen. Emellertid blef den i sonens förseelse alldeles oskyldige fadern skild från sina befattningar och afhänd sina gods och förblef i saknad däraf, så länge Gustaf Adolf lefde. Efter konungens död förordnades han 1634 af Axel Oxenstierna till landshöfding öfver Finland med Åland samt afled på Bro den 3 jan. 1647. Gift 1: 1605 med friherrinnan Anna Oxenstierna, 2: 1621 med  Anna Tott  af skedebo.  
 
Lars Andersson Rålamb och Nils Andersson Rålamb  
är alltså halv sysskon till Bror Andersson Rålamb.
 
Leif vet du hur länge Anders Sigfrid Rålamb var gift med Anna Larsdotter Björnram?  
 
mvh Marc

[Marc Hernelind]

hej igen Leif ,  
Lite forsättning om Anders Sigfridsson Rålamb son- Bror Andersson Rålamb och hans sonson- Gideon Rålamb.  
1613-1704. Ur Bro Häradsrätts protokoll
1679-05-12 Utslag i tvisten mellan generalkommissarie Gideon Rålamb, genom hans bokhållare Anders Sträng, och Olof Eriksson i Berga angående 4 års hälftenbruk av Skälby hemmanet.
1) Anders Sträng kräver 59 daler av Olof Eriksson för byggning, som han inte åtgärdat. Nämnden anser dock att han utfört mer än sin del vid reparationer och stängning av gärden och menar att 16 daler är nog.Han har dessutom fått utstå mycket gästning och skjutsning till kronan under dessa besvärliga tider, vilket Rålamb ej deltagit i.
2) Olof skall betala 30 daler i knektpengar, som var hans del.
3) Parterna tvistar om vem som skall betala utsädet. Det finns inga räkningar eller bevis, men nämnden
kan inte finna annat än att Olof sått sin del första året. Han fick dock dålig skörd beroende på att åkern var
dåligt skött, vilket han förbättrat andra året.
4) Det befanns att Olof skulle betala 7 fjärdingar säd och då få igen sin dragoxe.
 
landshövdingen Bror Andersson Rålamb innehade helt säkert ett hus som fadern Ståthållaren i Stockholm Anders  Sigfridsson Rålamb den 11 mar 1577 köpt av Lasse Olsson Björnram,detta hus var det som Krister Brorsson Rålambs Änka Beata kagg sålde 14 jan 1654 till sonen Gideon Kristersson Rålamb. mvh Marc  
 
Ps.vill anbytarvärden ta bort de inlägg ovan som verkar oseriösa mvh Marc

[Leif Persson]

Hej Marc, jo Bror Andersson född enl. ÄSF I:3 s. 249 år 1569 och dog 3 juni 1647 var son till Anders Sigfridsson och hans andra hustru Anna Brorsdotter (Buth). Det står inte heller hur länge Anders var gift med sin första hustru, bara att hon dog 19 okt 1565 (obestyrkt enl. Marks v. Wurtenbergs genalogier, RHA; annorlunda E9, s. 308). Jag antog att det var kort då deras första nämnda barn är födda 1563 (tvillingarna samt en dotter Anna med okänt fördelseår. Någon Nils Andersson nämns inte i den artikeln eller i SBL band 31.)  
 
De kan ju även träffats tidigare då Anders redan 1554 var fogden i Hälsingland Lasse Olssons tjänare och tog över den tjänsten 1555-1556. Båda verkar även ha varit med i Erik XIV:s domstol Höga nämnden på 1560-talet.

[Marc Hernelind]

Tack för svaret Leif,när jag titta på vad jag skrivit på Anna Brorsdotter Buth så såg jag intressant infromation om Bro-sätes gård.
Jag minns inte om det tagits upp i Af förut,i alla fall herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Mvh Marc

[Marc Hernelind]

Jag såg nu först på Per åke inlägg att han nämnt om Herr Sigges bröllop ,Sorry. mvh Marc

[Niclas Rosenbalck]

Stopp! Vad har ni för bevis att herr Sigge Christophoris bröllop skulle ha stått på Bro (gård) i Bro sn i Uppland?  
Detta påstående blir ännu ett bureanskt fantasitillägg till den oseriösa debatten. Snälla, försök hålla er till fakta och dubbelkolla det NI LÄSER (och ta inte bara och kopiera det andra skriver rakt av).
Givetvis kan vi spekulera om att det kan vara Bro gård i Uppland, men slå inte fast något så lättvindigt. Just denna tendens präglar många av er som skrivit ovan (Göran, Leif, Per-Åke och framförallt Marc - ni finns nu på min lista över släktforskare vars framlagda uppgifter man ska ta med en nypa salt). Utifrån dessa maximer bygger ni sedan vidare likt en annan Johannes Bureus. Det tillför tyvärr inte framtida forskare mer än problem att binda upp vad som kommit ifrån vad och vad som verkligen kan vara plausibelt.
 
Enligt Magnus Collmar var Ebba Andersdotter född i Julsta socken i Kinds härad och avled 1625. Julsta bör avse Gällstad sn i Kinds härad. Uppgiften om bröllopet och Ebbas födelseort kommer ifrån Elias Palmskiölds samling nr 239 i Uppsala universitetsbibliotek. Kanske vore det en början att beställa en kopia på denna notering först?
(Elias Palmskiöld har både korrekta och felaktiga uppgifter skall tilläggas efter min egen erfarenhet av letande på plats i hans samlingar).

[Leif Persson]

Niclas, var läser du att jag slår fast något? (så nu är man listad också...) OK, Marc skriver ju så, men jag tar endast upp tråden att det kan vara den Bro gård i Bro socken som Per-Åke nämner och som i granndiskussionen under Abluna Mårtensdotter även Kaj (30 juni och 1 juli 2001) nämnde som dock mycket sannolikt att det kan vara den som åsyftas och varför det kan vara det. Men visst, inget är bevisat.
 
Det är inte heller fastslaget (bevisat) någonting om att Ebba Andersdotter verkligen hörde till den familjen Rålamb som ägde den gården, bara en tanke på att det kanske skulle kunna vara så... Men det är klart att ett förtydligande är på sin plats då alla kanske inte läser så noga, (eller skriver heller för den delen).  
 
Men var vore forskningen egentligen idag om inga gissningar fick testas eller tas upp någonstans? Jag anser att det är just det vi gör här, vi ser efter om det skulle kunna finnas någonsomhelst rimlighet i de påståenden som finns i fallet Siggo och hans äktenskap och det gör det ju tycker jag, åtminstone saker som pekar åt ett sånt håll... om än inget bevisat givetvis.  
 
Jag antar också (men vet inte) att det på den här tiden är ganska sällsynt att man gifte sig på ett ställe där man inte hade den minsta anknytningen (släktskap eller bekantskapskrets?) till?

[Marc Hernelind]

Nicklas, jag kanske inte var så tydlig när jag  Citera Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland.....
för mej betyder det att det inte är en är en kollad eller med säkerhet belagd uppgift.
 
förutom det anser jag precis som de övriga att det är lärorikt att disskutera även det som inte är bevisat för någon kanske ger en bit,som gör att man kommer längre i frågan.  
 
Jag har besluta mej att vara tydligare med det som är obelagt och ta med källor.
 
mvh Marc

[Per-Åke Borssén]

Nils! Jag skulle vilja ta upp Ditt brev i en personlig brevväxling. Kan Du vänligen skicka Din e-mail adress till mig.
Mvh/ Per-Åke

[Göran Johansson]

Bäste Niclas, jag respekterar dig  p.g.a. din konsktruktivt ifrågasättande attityd. Med anledning av dina synpunkter ovan vill jag ta möjligheten i akt att förklara mina tvivelaktiga insatser i diskussioner rörande Bure-ätten. Min grundinställning är att huvudrubriken på diskussionen med tillhörande stora mängd underrubriker gör att ämnet som sådant upptar alltför stort utrymme i Anbytarforum som helhet.  
 
Efter att ha studerat kvaliteten på den argumentation som förs föll jag för en populistisk men kanske ganska ful metod. Jag började medvetet och mot bättre vetande att ironisera för att på det sättet tydliggöra det abnorma i hela det flöde av inlägg och motinlägg som har gjorts och görs från olika håll. Det var naturligtvis moraliskt förkastligt men kanske inte desto mindre nyttigt. Med stor förvåning togs vissa av mina groteska inlägg på allvar.  
 
Jag tycker mig också ha kunnat konstatera (kan var fel) att praktiskt taget ingen person har tiilfört nya fakta av betydelse hämtade direkt ur källmaterial. Inte heller du min gode man. Hänvisning sker oftast till mer eller mindre välrenommerade tryckta källor.  
 
Jag har för min del hela tiden uppträtt med mitt eget namn och blir uppriktigt bekymrad över att personer i total avsaknad av civilkurage uppträder anonymt både här och på annat håll i forumet. Men det må vara deras eget största bekymmer.
 
I fall då jag har haft information som jag seriöst önskat dela med mig eller frågor som jag efterlyst svar på har jag valt att medvetet placera dessa helt utanför (den enligt min bestämda uppfattning olyckliga) samlingsrubriken Bure-ätten. Mina senaste inlägg förekommer således bland annat under följande rubriker: Övriga släkter, Burman, Introducerad adel, Rålamb och Ointroducerad adel, Johan Christophersson.  
 
Jag har dessutom under övriga frågor nedan ifrågasatt just Bure-ättens status i Anbytarforum. Det känns på något sätt förmätet att den håller sig på samma nivå som hela samlingen av Övriga släkter i Sverige! Det finns säkert en förklaring på något håll i den mångordiga diskussionen.  
 
Jag har dessutom bett om ursäkt ovan för den metvetna oreda som jag bidragit till att skapa i dikussionen om Siggo Christophori.  
 
Slutligen vill jag säga att blygsamhet kan vara klädsamt också hos dem som faktiskt av andra och ibland också av sig själva anser sig vara fullödiga experter. Med anledning av ditt inlägg ovan förutsätter jag svar från din sida.

[Urban Sikeborg]

Anders Sigfridsson (Rålamb) hade i sitt första gifte fogden Lasse Olssons dotter Anna, som alltså via sin mormor tillhörde den s.k. Bureätten.
 
Med tanke på uppgiften i ÄSF kan jag tillägga att Anna dog i pesten den 19 oktober 1565 på Bro gård, enligt vad Anders Sigfridsson själv uppger i ett brev till prokuratorn Jöran Persson daterat Hjo den 21 september 1565. (Kanslitjänstemäns koncept och mottagna skrivelser, vol. 7, Riksarkivet)
 
Anders Sigfridsson och hans närmaste är nog en av de mest utforskade 1500-talsfamiljerna, om man exkluderar högadeln. Professor Jan Eric Almquist och fil. dr Hans Gillingstam har båda granskat mycket av det samtida källmaterialet som berör dessa. Den i annat sammanhang bekante Carl Tham skrev en omfattande och mycket bra biografi över Anders Sigfridsson i sin trebetygsuppsats i historia från 1963. Jag har själv ägnat mycket tid åt att identifiera Anders Sigfridssons närmaste släktkrets och att komplettera hans biografi (Se Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 129-192). Allt finns i tryck, med undantag av Thams uppsats. Forskningsresultaten finns redovisade med omfattande källredovisning, varav de flesta källor är samtida handlingar. Jag uppmuntrar var och en som verkligen vill veta mer att först läsa in sig på det som faktiskt finns klarlagt innan man ger sig in i spekulationer.
 
Både Anders Sigfridsson själv och hans son i andra giftet, Bror Andersson, har lämnat uppgifter om familjen i olika sammanhang, även om Bror valde att förfalska vissa uppgifter om sina farföräldrar. Jag har aldrig stött på några indikationer på att Anders skulle ha haft en dotter Ebba, som det väl har spekulerats om i denna diskussion. Jag har inte heller sett någon sådan person omnämnd i Anders Sigfridssons egen anteckningsbok (Rålambska kvartosamlingen nr 54, Kungliga Biblioteket).
 
OM det är så att Elias Palmskiölds (1667-1719) uppgift om vigselorten Bro är korrekt, och OM det är på Anders Sigfridssons sätesgård Bro som herr Sigge gifte sig, säger det inte särskilt mycket, mer än att man varit bekanta med någon i Anders Sigfridssons efterlämnade familj eller husfolk. Och bekant kan man vara på många olika sätt utan att fördenskull räkna någon släktskap. Häradshövdingen i Hälsingland, EriK Nerbelius, lät till exempel sitt tjänstefolk hålla sina bröllop på sin gård.
 
(En parentes i sammanhanget är att Anders Sigfridsson redan vid 29 års ålder - och då definitivt icke-adlig - blev satt som fogde på Stockholms slott. Detta sagt med tanke på Ulf Sawerts spekulationer om att Lasse Olsson Björnram måste ha varit adlig eftersom han relativt ung blev fogde på Västerås slott.)

[Carl Szabad (Carl)]

Det finns i Rosenbergs geografiska lexikon (1882-1883) upptaget 57 orter (gårdar, byar eller socknar) i Sverige med namnet Bro.

[Leif Persson]

Jättebra att dessa resultat kommer fram Urban. Nu kan jag också avskriva den tanken att Ebba kanske var någon missad dotter i den familjen.

[Henry Bervenmark]

Om man vill ha klarhet i frågan om Bro kan man slå upp ÄSF del 1, häfte 3 sid. 248 där det står:
Bodde på Bro(-gård)i Bro sn och hd i Uppland från 1565 till sin död. Uppgiften är tydligen hämtad från J.E. Almquists bok Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden sid.58 och 425.
 
Tidigare var han säkert boende på flera andra platser med tanke på alla skiftande uppdrag han hade under livstiden.
 
Mvh Henry

[Göran Johansson]

Niclas Rosenbalk
 
Givetvis kan vi spekulera om att det kan vara Bro gård i Uppland, men slå inte fast något så lättvindigt. Just denna tendens präglar många av er som skrivit ovan (Göran, Leif, Per-Åke och framförallt Marc - ni finns nu på min lista över släktforskare vars framlagda uppgifter man ska ta med en nypa salt).  
 
Jag har skrivit ett bemötande ovan och väntar otåligt på ditt svar. Därutöver vill jag veta vad jag slagit fast i denna diskussion..
 
Släkten Rålamb diskuteras fortfarande ivrigt under helt fel rubrik. Detta har jag slagit fast vid ett par olika tillfällen. Följande ser jag som allvarligt exempel på fastslående, skrivet i detta diskussion den 20 november kl. 08:12. Det positiva med inlägget är att det håller sig till ursprungsämnet.
 
1. Det står inte BVRE i sigillet, med följdfrågor. Vad står det då och varför?  
Bilderna och diskussionen har visat att det står inte Bure! Det är inte två jämbördiga alternativ.

[Anders Ryberg]

Göran, nu har ju du deklarerat att alla dina tidigare inlägg i denna diskussion var ett (i mitt tycke mycket dåligt) skämt, och följatligen tolkar jag det som att dina invändningar att det skulle stå bVRE i sigillet är en del av detta skämt. Alltså kan det inte vara något fel på detta fastslående?
 
Så låt oss nu, utan några utflykter, försöka få fram vad som är kännt om herr Sigge i de bygder han verkade. I den mån något misstänkt relevant källamterial finns vid GLA medverkar jag gärna, säg bara till.

[Göran Johansson]

Anders
 
Nåja, allt var väl inte skämt. Du har förstås rätt, låt oss gå vidare med relevant källmaterial. Visserligen vidhåller jag att en av flera möjligheter är att der faktiskt står BURE. Men att jag slagit fast att så är fallet måste jag ändå be att få förneka. Den goda Niclas förväntas således fortfarande lämna någon form av förklaring.

[Kaj Janzon]

Även  personer som inte just nu deltar i diskussionen, men följer den, emotser säkert med spänning att relevant källmaterial ska presenteras i densamma.

[Marc Hernelind]

Tack Urban, för bra inlägg med källor det är ett bra exempel på hur den här disskutionen kan gå framåt.
Jag håller med dej i CitatJag har aldrig stött på några indikationer på att Anders skulle ha haft en dotter Ebba.  
Och jag tänker för min del fräscha upp kunskaperna om Släkten Rålamb och gå igenom  Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 129-192, för man har en tendens att glömma även som 44 åring (Smile)
 
MVH Marc

[Kaj Janzon]

Marc, Jag har ställt en fråga till dig under rubriken: Ordet är fritt - Rubriksättning -Bureäätten.
 
Jag är övertygad om att du på ett konstruktivt sätt vill bidra till gåtans lösning genom att besvara frågan.

[Göran Johansson]

Carl Szabad ställer sig i ett inlägg under denna rubrik frågan om det i originalhandlingar från 1590-talet finns någon i den riktiga Bure-ätten som själv kallar sig Bure. Jag har skrivit ut samtliga sidor tillhörande endast denna rubrik (Siggo Christophori Bure). Det blev inte mindre än 82 sidor i A4 och drygt 216000 tecken. Att skriva ut hela diksssionen av Bure-ätten för att kolla detta är inte att tänka på. Det kan däremot vara intressant av andra skäl!
 
För att återgå till Carl Szabads obesvarade fråga. Finns det någon i den s.k. riktiga Bure-ätten som krin 1590 själv kallar sig Bure? I diskussionen om Burman, under övriga släkter, berättar jag om egenhändig autograf skriven av Laurenti Andreae Burman redan 1580. Burman och Bure är väl inte med säkerhet samma släkt? Men om så vore så kanske detta rentav är den äldsta egenhändigt skrivna namnteckning med ev. anknytning till de släkter som diskuteras här. Autografen förekommer i en stambok ursprungligen ägd av en Helsing. Den ska definitivt betraktas som en primärkälla.
 
Finns det någon annan som kan svars på Carl Szabads fråga? Vad anser ni om möjligheten att  det finns ett samband mellan Laurentius A. Burman och de/den släkt Bure som diskuteras här?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson