Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-09

[Marc Hernelind]

Hej Göran jag kan svara på en av de frågor du hade Finns det någon i den s.k. riktiga Bure-ätten som krin 1590 själv kallar sig Bure?
Det finns bara en Buresläkt kära Carl,men vilka som  belagt att dom hette Bure därom tvista de lärde.  
Därför har jag inte med Påvel Andersson Bure, Moses Jacobsson Bure,Jacob Andersson Bure,som man misstänker att Motståndar präster i Norrland till JB att dom heltrtänker strök namnet Bure,orsaken man tror det är för det har framkommit på enstaka ställen att dom kalls Bure.  
 
Här är min lilla lista. (det finns många fler )  
 
Bure, Adam (1578)  
Bure, Anders Jacobsson(ca.1474)  
Bure, Anders Olofsson(1425)  
Bure, Anders (1571-1646)  
Bure, Anders (1640-1656)  
Bure, Anders Fale (1747-1829)  
Bure, Andreas E (1571)  
Bure, Anderas (1647)
Bure, Andreas (1606-(1629)  
Bure, Anna (1620-1694)  
Bure, Anna (1624-1690)  
Buhre Anna (1675)  
Bure, Anna Brita (1751-)  
Bure, Anna Christina (1650)  
Bure, Anna Elisabet (1582)
Bure, Anna Elisabet (1708-1772)  
Bure, Anna Kristina (1650-1708)  
Bure, Anna Hansdotter()
Bure, Anna Ivarsdotter (1625)  
Bure  Anna Olofsdotter(1586)
Bure  Anna Rolandsdotter(1634)
Bure, Axel (1669)  
Bure, Axel (1700-1761)
Bure, Azarrias (1593)  
Bure, Beata ()  
Bure, Beata Märta (1736-1768)  
Bure, Bengt Jonas (1750-1822)  
Bure, Bengt Vilhelm (1795-)  
Bure, Bernhard Rolandsson (1626)  
Bure, Björn Falesson (ca.1350)  
Bure, Brita Kristina (1730)  
Bure, Brita Kristina Ulrika (1788-1830)  
Bure, Brita Magdalena ()  
Bure, Bror Olof (1752-1771)
Bure, Carl (1628)
Bure, Carl Wihlhelm (1754)
Bure, Carolina Ulrika Elisabet()
Bure, Catharina (1601)
Bure, Catharina (1673)
Bure, Catharina R (1637)
Buhre,Catharina (1681)
Bure, Catharina H (d.1711)
Bure, Catharina E (1705)
Bure, Cecilia ()  
Bure, Cecilia (1603)
Bure, Christian Christoffersson ()  
Bure, Christina Maria (1748)
Bure, Christina (1644)
Bure, Christina (1598)
Bure, Claes Gustaf (1735-1819)  
Bure, Claes Jakob (1784-1802)  
Bure, Claes Jonas (1713-1781)  
Bure, Claes Vilhelm (1772-1778)  
Bure, Edla Kristina ()  
Bure, Elisabet ()  
Bure, Elisabet (1615-1680)  
Bure, Elisabet (1624-1705)  
Bure, Elisabet (1660-1740)  
Bure, Elisabet Brita (1739-1810)  
Bure, Elva (1746-)  
Bure, Engelbrekt (-1603)  
Bure, Engelbrekt (1607-)  
Bure, Erik (1664-1735)  
Bure, Erik (1695-1774)  
Bure, Erik (1641-1707?)  
Bure, Erik Axel (1723-1786)  
Bure, Erik Axel (1749-)  
Bure, Evert ()  
Bure, Fale d.y.(farteng Unge)(ca.1310)  
Bure, Fale (1742-1742)  
Bure, Fale Ambjörn (1786-1789)  
Bure, Fale Axel (1757-)  
Bure, Fale Olofsson(ca.1415)
Buhre,Fale (1730)  
Bure, Filip (1659-1680)  
Bure, Fredrik ()  
Bure, Fredrika Beata (1754-)  
Bure, Gabriel ()  
Bure, Gabriel (1735-)  
Bure, Gustaf ()  
Bure, Gustaf (1651-1728)
Bure, Hananias  (1592)
Bure  Hans (1612)
Bure, Hans (1619)
Bure, Hans Ambjörn (1738-1784)  
Bure, Herse Falesson (.ca 1345)  
Bure, Helena Märta ()  
Bure, Henrik (15??-)  
Bure, Ingeborg Kristina (1745-1816)  
Bure, Ingeborg Ulrika (1741-1742)  
Bure, Ingrid ()  
Bure, Ingrid (d.1721)  
Bure, Israel (1595)  
Bure, Jacob (1622)  
Bure, Jakob (1649)  
Bure, Jakob Z(1582)  
Bure, Jakob ()  
Bure, Jakob (-1709)  
Bure, Johan (1605)  
Bure, Johan Eriksson (1663)  
Bure, Johan J (1605)  
Bure, Johan Fredrik (1763-)
Bure, Johan Tomasson (1568-1652)  
Bure, Johan C (1610)  
Bure, Johannes (-1644)
Bure, Jonas d.ä  (1575)
Bure, Jonas d.y (1615)  
Bure, Jonas (1575-1655)  
Bure, Jonas (1615-1686)  
Bure, Karin (1629)  
Bure, Karl Gustaf ()  
Bure, Karl Gustaf (1760-)  
Bure, Karl Vilhelm (1754-1812)  
Bure, Karolina Ulrika Elisabet ()  
Bure, Karin (1629)  
Bure, Katarina ()  
Bure, Katarina ()  
Bure, Katarina Elisabet (1705-1764)  
Bure, Kristina (1598-)  
Bure, Kristina (1618-1695)  
Bure, Kristina (1644-1698)  
Bure, Kristina Dorotea (1779-1780)  
Bure, Kristina Maria (1748-1829)  
Bure, Lars Hansson (1585)  
Bure, Lars (1573-1612)  
Bure  Lars Jacobsson (1627)  
Bure, Lisbet ()  
Bure, Magdalena (1596-)
Bure, Malin (1581)  
Buhre, Margareta (1550)  
Bure, Margareta (1666-1753)  
Bure, Margareta (1631-1709)  
Bure, Margareta Juliana ()  
Bure, Margareta Katarina (1728-1782)  
Bure, Maria (1558-)  
Bure, Maria (1622-1682)  
Bure, Maria (1666-1734)  
Bure, Maria Kristina Constantia (1808-1892)  
Bure, Märta Elisabet (1710-1752)  
Bure, Nils ()  
Bure, Nils (1709)  
Bure, Olaus Laurentii (1523)
Bure, Olof (1578-1655)
Bure, Olof  (ca.1460)
Bure, Olof Andersson ()
Bure, Olof Falesson (ca.1447)
Buhre,Olof  (1549)
Bure, Olof R (1625)
Bure, Paul (1712-1739)  
Bure, Reinhold (1671)  
Bure, Reinhold Johan (-1715)
Buhre Roland (1548)
Bure, Roland (1627)
Bure, Rolandus Olai (1587)  
Bure, Sigge Christohpori (1556)
Bure, Sofia ()  
Bure, Swen (ca.1449  
Bure, Sten (Ca.1468)  
Bure, Tomas (1603)  
Bure, Torsten ()
Bure, Ulf (ca. 1430)  
Bure, Ulf (1872)
Bure, Ulrika Magdalena (1743-1781)  
Bure, Ursula R (1633)  
Bure, Vilhelmina Karolina Elisabet (1789-1866)  
Bure adlad  Burensköld Nils Jacobsson
 
Som sagt det finns många fler Bure till det kan ca. 30 Burensköld läggas och 2st omdisskuterade af Bure.
mvh Marc

[Peter Sjölund]

Men snälla Marc, frågan var nu om någon av de personer, som bevisats höra till den s k Buresläkten, själv kallade sig Bure. Observera orden själv kallade sig!
 
Vad du har räknat upp är en massa människor (i alla fall de på 1500-talet och bakåt), som inte själva använde namnet Bure, utan har tillskrivits Bure-namnet av senare forskare av skiftande kvalitet. Men kan du visa upp ett, tidigare okänt, dokument där t ex Fartegn unge med egen hand har skrivit sitt namn Fale Bure, då är det en annan sak...

[Peter Sjölund]

Carls fråga är dock mycket relevant för diskussionen om eventuella Burar under 1500-talet, d v s tiden innan det blev inne att vara Bure.
 
Om vi ska försöka hitta personer som faktiskt tycks ha kallat sig själv Bure/Burman så finns den Anders Burman i Umeå socken, som omnämns i ett tidigt 1500-talsdokument i en tidigare diskussion (inlägg av Roger Axelsson fredag den 27 maj 2005 kl. 16.25). Han torde vara en av de tidigast dokumenterade. Nu vet vi i och för sig inte av det dokumentet om han själv kallade sig Burman, men det är tämligen sannolikt, eftersom man i hans omgivning uppenbarligen kallade honom Anders Burman.

[Carl Szabad (Carl)]

Marc! Jag tror inte jag var otydlig i min fråga som gällde vilka som själva kallat sig eller kallats Bure i sin samtid under 1500-talet, inte vilka som fått det namnet tillskrivet sig, antingen av Johan Bure eller någon långt senare ändå.
 
Någon tvist för de lärde är det knappast fråga om, det är bara att läsa innantill i bevarade primärkällor. Och jag har svårt att tänka mig att någon som är född på 16- eller 1700-talet kan kallas Bure 1590.
 
Dessutom står det i 1508/09 års brev inte Anders Burman, utan Anders Bureman som jag skrev i sista inlägget.

[Marc Hernelind]

Hej Carl,kanske inte de lärde har tvistat.
Men du och jag i alla fall gjort det,
för du är väldigt snabb på avtryckaren om det inte finns primärkällor så vill du sudda ut till namnet Bure på ställen där det har sått skrivet i lång tid.
 
Bureättlingar vet att källor ect försvinner under årens gång,vi ser mer och mer av berättelser som gått i släkten i generationer försvinna med de gamla primär källorna för 1500 tal till 1300tal som du själv vet är väldigt  få...och dom som då hetat Bure tillexempel i Herdaminne,eller andra sekundära källor,men ej finns i kvarvarande Primär källa vill du ta bort.
självklart kämpar buresläktingar med näbbar och klor att få behålla Bure namnen på de som så länge haft det i herdaminne osv, eller tills det finns Bevis att dom inte var Buresläkt som dessutom är det en gammal släkt med eller utan legender är belagd till 1300tal.  
 
Skulle det vara en gammal släkt tex. Sparre släkten och du börja ta bort det som kallas Sparre under lång tid, för det finns bara Sekundärkällor så du böjar rensa, vilka som skall bort ect Det skulle bli ramaskri och du få hårt mostånd där med.  
 
För vi kämpar för bevarandet av vår historia.  
så skall man ta bort något Bure namn så skall man ha bevis innan man tar bort det i Herdaminnen,det är för mej som känner för släkten mycket, samma som helgerån.  
 
* det var därför vi kom i en sån disskution med Hans Larsson Bure (Johannes Laurentii Bure) Som han stod i herdaminne av Bygd?n HHH, men du som var ansvarig för supplementet tog ut Bure namnet fort som ögat  för det inte fanns några primär källor. jag tyckte det var fel att ta bort Bure namnet på min rakt nedsigande släkting utan bevis,jag nämde för dej att sonsonen  Nils Bure adlad Burensköld skrev i sin  dagbok både om far och farfar som Bure.vilket också margareta Grafström nämnde.  
 
*senaste exemplet. är Siggo Christophori Bure, där man villta bort namnet Bure på grund av bristande Primär källor ,nej så länge det finns Sekundär källor som Herdaminne och nu senast fick Bure namnet stöd i Palmsköldska samlingen,så innan ni tar bort något från herdaminne så skall det bevisas var fel.
 
Carl jag tror du förstår varför vi vill bevara vår historia även om den inte är Belagd med Primär källor i stormängd på 1500-1300talet  
Men vet du någon släkt som är belagd med en massa primär källor på 1500-1300talet ?  
berätta gärna för mej vilken ?
 
Ärligt sagt finns det nog ingen släkt som gillar att man Plockar bort tillnamnet Bure, Bonde, Sparre, Eller varför inte Rålamb där kan du ta bort några osäkra?  
Jag tror att du skulle få reaktion då med.      
 
Nu skall man inte tro att jag inte vill finna sanningen, det vill jag och det jag har fel på det ändrar jag, och nån gång ibland kan men även hitta nya källor som belägger personer.  
men där man inte kommer längre där tycker jag det för stå som det står ,dvs Carl inte ändra.
 
En annan orsak att det blir få för Johan Bures forskning är flitigt andvänd och sträcker
sig från 1500-1300 tal, och andvänds  som är väldigt källsäkert Matreial  enligt Ulf Lundström ,Urban Sikesborg,och många andra.  
kan vi vet att han inte satt dit Bure namnet?
 
så Carl svaret din fråga, är ett fåtal.
med vänlig hälsning Marc

[Jörgen Tollesson]

En förutsättning för att en källa ska vara försvunnen är att den har funnits! Hur vet du att de källor du kallar försvunna alls har funnits?
 
Jo, du litar på att det som står i litteratur, skriven långt efter att personen levde, har stöd i källor. Och kan du inte finna dessa källor i dag, så måste de alltså vara försvunna. Och sedan säger du att det är upp till andra att bevisa motsatsen - d.v.s. att det inte är den som kommer med ett påstående (i litteratur) som ska bevisa (med stöd i källor) att påståendet är korrekt, utan de som ifrågasätter påståendet som ska bevisa (med stöd i källor!) att det är fel!
 
Detta säger du efter flera års Bure-diskussioner under ett oändligt antal rubriker här i Anbytarforum. Att diskutera källkritik och forskningsmetoder med dig är m.a.o. som att hälla vatten på en gås - det bara rinner av... J

[Marc Hernelind]

God kväll/Natt Jörgen
 
Jörgen jag säger inte det är upp till andra att bevisa motsatsen,jag håller med Carl Szabad Och alla andra att man måste ha primär källor för att belägga personer.  
 
*Enda Undantaget när man tar Bort Bure namnet från Bygdens Herdaminne.det gjorde Carl med  
Johan Laurentii (Bureus) i Supplementet av HHH Bland annat av Carl Szabad.
Står det nu Johan Laurentii.
 
Det är först när man vill ta bort personen,från  herdaminne exempelvis,att jag tycker att han borde ha någon primär källa(Bevis)själv.    
 
 mvh Marc

[Göran Johansson]

Ericus Magni, trolig stamfar för släkten Svinfot, förmodligen gift med Abelina Mårtensdotter är en annan person med anknytning till Hälsingland som skriver sin autograf i Petrus Petri Helsingius stambok. Autografen är skriven i Delsbo 1583-01-17. Samma dag skriver Andreas Petri Helsingius i stamboken, också i Delsbo. En broder till den föregående?

[Leif Persson]

Jag kan hålla med Jörgen om att vi inte längre kan veta säkert att det ens har funnits källor till de äldsta uppgifterna. En hel del var troligen också muntliga uppgifter och minnen som skrivits ner i efterhand. Men då vi också vet om att det förekomit specifika olyckor (bränder, vattenskador, samt även förskingringar på senare tid) så är det väl ändå ganska troligt att det som en gång möjligen fanns nu är borta...
 
Slutet av detta inlägg är borttaget, då det är ytterst osmakligt att jämföra kravet på källkritik med Förintelseförnekan. Mvh Yvonne Carlsson, Anbytarvärd

[Göran Johansson]

Rättelse:
Andreas Magni (alltså inte Andreas Petri Helsingius!) skrev i Delsbo den 17 januari 1583 sin autograf i Petrus Petri Helsingius stambok. Andreas torde kunna var bror till Ericus Magni- eller hur? Jag har vid en snabb sökning på nätet inte kunnat finna någon Andreas Magni. Känner någon till honom, eller kan det vara en hittills okänd son till kyrkoherden Magnus Erici?

[Martin Casterud]

Självklart har en mängd gamla källor av olika anledningar försvunnit med tiden, exempelvis vid slottsbranden i Stockholm 1697 då ett antal medeltida handlingar gick upp i rök. Trots att denna information (i många fall) är för alltid förlorad för eftervärlden betyder det på intet sätt att händelserna inte inträffat. Jag kan inte påminna mig om någon diskussion här på Anbytarforum där deltagare bestämt hävdat att något inte är sant ENBART baserat på att man inte kan återfinna fakta i trovärdiga källor. Vad man däremot konstaterar är att något är omöjligt att bevisa, att vi inte med säkerhet kan säga vad som har hänt och att det därmed har förlorat betydelse i sammanhanget. (Inom vår gren av vetenskapen ligger bevisbördan med vissa undantag på den som förespråkar existensen av ett fenomen, inte tvärtom)
 
Historisk forskning kan jämföras med att lägga ett ofullständigt pussel, där man ibland med stor säkerhet kan arbeta sig fram till formen (och ibland till och med motivet) på en enstaka förlorad pusselbit men samtidigt måste konstatera att många av de andra förlorade bitarna aldrig kommer kunna återskapas då vi vet för lite.
 
I många diskussioner kommer man tyvärr inte längre än att man kan konstatera att 'vi intet vet'. Det som är intressant med denna diskussion är att man här, förutom att man konstaterat att det inte verkar finnas några tillförlitliga fakta som pekar på en koppling mellan Siggo och släkten Bure, dessutom börjat arbeta fram en ny hypotes med faktiskt stöd i primärkällor. Jag kommer med intresse följa den fortsatta (hoppas jag) diskussionen!

[Peter Sjölund]

Marc. Du tar upp ett jättebra exempel i ditt förra inlägg. Du skriver:
 
Enda Undantaget när man tar Bort Bure namnet från Bygdens Herdaminne.det gjorde Carl med Johan Laurentii (Bureus) i Supplementet av HHH Bland annat av Carl Szabad. Står det nu Johan Laurentii.
Det är först när man vill ta bort personen,från herdaminne exempelvis,att jag tycker att han borde ha någon primär källa(Bevis)själv.
 
Här är fakta när det gäller Johannes Laurentii:
 
Jag (och även Carl) har studerat ett 15-tal originaldokument från 1590-1602 där Johannes Laurentii med egen hand skrivit sitt namn. I samtliga fall skrev han själv att han hette Johannes Laurentii! Inte Johannes Laurentii Bure. Han hette alltså inte Bure och ska därför inte kallas Bure.
 
Naturligtvis får vi förutsätta att Johannes själv kunde sitt namn. Och det innebär att Bygdén, Burman m fl gjort fel. Carl har därför gjort helt rätt när han korrigerat herdaminnet.
 
Är du med på det resonemanget Marc?

[Leif Persson]

En liten kommentar och ett förtydligande bara om den anmärkning jag ser att jag fick på mitt förra inlägg. Helt OK av Yvonne att ta bort det eftersom det tydligen tolkades på det viset att jag osmakligt jämförde ämnena så. Det var iallafall verkligen inte min mening, men när man ser hennes anmärkning kanske man lätt kan tro att jag skrivit något verkligt hemskt. Jag vill med detta bara säga att jag inte alls har jämfört någon eller något inlägg här på AF på det viset.

[Marc Hernelind]

Jo, det stämmer Peter att det är en primär källa på att Han heter Johan Laurentti eller Hans Larsson.
 
*Det bara ett problem Bure namnet eller tillnamn  andvändes inte alltid av personen själv utom vid högtidliga till fällen, tillexempel vid inskriving som student på uppsala eller i brev av kungen eller Ärkebiskopen osv. och i bland kunde tillnamnet hoppa över en generation.  
 
Ovan omständghet samt att man hittar namnet i sekunära källor,som i Herdeaminne och i det fallet i Nils Bure dagbok där han kallar sin farfar för Johannes Laurentii Bureus.
 
Det det som gör tvivel,fanns det möjlighet att han hette Bure,då konstaterar man att det går inte att belägga att han hette Bure. helt riktigt som ni säger ..
 
Men för att då ta bort Bure från Herdaminne eller i Suplementet,när osäkerheten finns.
En primär källa som definitivt skulle ta bort osäkerheten om det fanns ett brev från ärkebiskopen eller biskopen eller Kungen eller fogden,osv.  Eller i skolmatrikeln. Och där  bara stå Johannes Laurentii  då är det tillräkligt stark Primärkälla för att ta bort Bure och alla tvivel.  
 
Men innan man har tillräkligt stark Primärkälla varför kan inte uppgiften stå kvar i herdaminne Som obelagd källa
I övrigt är jag helt med på noterna.

[Marc Hernelind]

Jag läste ditt inlägg lite nogrannare nu Peter.  
glöm vad jag säger i inlägget ovan,du har rätt !!
om Carl har gått igenom 15  primär källor så borde han stött på Bure namnet vilket han inte gjort. så där kan man säga säga han har gjort rätt i att ta bort Bure namnet.
Mvh Marc  
 
Ps. Yvonne du får gärna ta bort ovan inlägg för jag hade inte läst Peters inlägg tillräkligt noga.

[Leif Persson]

En uppgift som finns rörande Siggo och en koppling till Norrland är något som finns i Collmars bok Sörmländska härads domböcker från 1500-talet (Sörmländska handlingar nr.16, år 1953).
 
Där står att kyrkoherden Sigge i Stenkvista år 1599 finns med i ett mål som gäller norrländska fiskefärderna. På sidan 27 skriver Collmar: Dåtidens sörmlänningar togo livlig del i de norrländska fiskefärderna, varvid det i första hand gällde strömmingsfångst, och tvenne gånger omtalas i protokollen dylika beresta herrar. [ --- ], dels i Olof Månssons mål mot kyrkoherde Sigge i Stenkvista. Tvisten rörde i det sista fallet likviden för tvenne tunnor salt, som Olof tagit på räkning, 'när han drog till Norlanden' (Österrekarne juli 1599 ?2)
 
Likaså finns det målet utskrivet (sid. 141) från Södermanlands handlingar 1599:2:  2) Item kom för retthe en dreng Oloff Månsson och talade til här Sigge i Stenquista, att han war hans målzman, och sade, att när han drog til Norlanden, tog han 2 tynnor saltt och befaltte taga aff sitth fäderne och strax bettala thett, huilked icke skedde, och nw ähr saltted dyrare. Therföre / dömde wii, att här Sigge skall giffua wtt aff sitth så mykiid som thett nw gäller mer, och ther medh lätth han sig nöiia och worde ther medh förliiktte.
 
Detta med att taga aff sitth fäderne tycker jag verkar intressant i sammanhanget, vet vi om det åsyftas drängen Olof eller Sigges fäderne? Reste Olof dit på Sigges uppdrag men saknade betalning och blev tilldömt det i detta mål? Vet inte om detta har nämnt i något tidigare inlägg i ämnet, men ändå...

[Göran Johansson]

Ytterligare ett par personer i ovannämnda stambok som kan ha anknytniing till Hälsingland:
 
Mathias Laurentii Gevaliensis, Alfta 19/4 1583 (avser troligen Alfta i Hälsingland)
 
Henrich Caroli Bröms 1589? (släkt Helena Bröms i Skön?)
 
Olaus Magni, Ambrosius (inget årtal)- vad Ambrosius står för är tydligen okänt, men Ambrosius lär förekomma på ett motiv i Enånger, Hälsingland. Hade f.ö. inte Ambrosius något med Burman att göra?
 
Björn Ericsson, Duvnäs (inget årtal) - vem kan detta vara?

[Marc Hernelind]

Svar på Helena Bröms..
Komminister i Rödön Komminister i Tuna 1613-1630,Kyrkoherde i Skönförsamling  
under åren 1630-1658.
12. Andreas Matthi? (1630-58). Om uppgiften är riktig, att
han var född i Delsbo, torde han vara den Andreas Matthi? Helsingus,
338 Skön som inskrefs i Upsala univ. matrikel 10 nov. 1610. Efter att ha tjänstgjort
som komm. i Rödön under Baltzarfejden, blef han 1613 kapellan i
Tuna, hvarifrån han befordrades till khde i Skön 1630; var prästerskapets
representant på riksdagen i Sthm 1634 och undertecknade dess beslut.
Då Nora prästgård afbrann 1643, lämnade han bidrag till dess återuppbyggande.
Klagomål ingick följande år till Upsala domkapitel från pastorn
i Ljustorp rörande ett laxfiske, beläget mellan Ljustorp och Skön, och
?emedan noten drages i land på den södra sidan om älfven, tager pastor
dominus Andreas i Skön all tionden både af åhörarne i Ljustorp och sine?.
På visitationsresa i Norrland inträffade ärkebiskop Laurentius Paulinus
3 aug. 1642 i Skön, dit han ock instämt Indals- och Ljustorpsborna. Vid
ärkebiskopsvalet 1647 var khden Andreas den ende af Medelpadspastorerna,
som röstade på Lars Stigzelius. Genom kgl. bref 12 nov. 1650 fick han
sitt hemman Walknytt, 29 mål, fritt från kronoutlagor. Han synes en
tid varit prost i Medelpad, ty en Andreas har ss. sådan undertecknat
1650 års riksdagsbeslut, och namnet passar ej in på någon annan än honom.
Emellertid blef han på grund af oskickligt lefverne afsatt och bodde länge
tjänstlös på hemmanet i Walknytt. Af efterträdaren tillförsäkrades
honom 24 apr. 1658 ett underhåll af 20 t:r jämte 4 bönder i pastoratet,
men både han och hans måg, kaplanen Bremming, klagade öfver, att de
ej ordentligt bekommo det utlofvade understödet. Afled år 1667, icke
1669, såsom man felläst den nästan utplånade inskriften på hans grafsten,
som ligger framför den nuvarande kyrkans norra ingång.
G. m. en dotter till prosten Hans Bröms i Tuna,  med förnamnet
Helena.
Barnen upptogo modernamnet Bröms: Johannes, gick i Strängnäs skola
1631, stud. 1637; Sara, g. m. komm. i Skön P. Bremming; Matthias, i Strängnäs
skola 1631, stud. 1638, dömdes på Sköns ting 26/11 1644 till 40 mk böter, för att
han i dryckenskap gifvit socknens länsman Lars Pädersson skamliga och äreröriga
ord, sagt honom vara ?en reykil och en lappare?; Carl Andersson Bröms,
först skrifvare hos landsfiskalen J. Huss, sedan tullnär i Sundsvall. Han afled
vid ett tillfälligt uppehåll i Sthm 1674 och begrofs därst.; Margareta, f. 1633,
g. m. landskrifvaren, sedan kronofogden Lars Jon? Roshemius i Jämtland,
hvilken bodde i Bodal, Brunflo. Hon begrofs där 19/4 1713; Brita, f. 1636, g. m.
länsman Peder Andersson Wrång i Refsund, d. begr. där 18/12 1692.
Komminister i Rödön Komminister i Tuna 1613-1630,Kyrkoherde i Skönförsamling  
under åren 1630-1658.Vid Ärkebiskosvalet 1647 var Kyrkoherden Andreas den ende av  
Medelpad Pastorerna som röstade på Lars Stigzelius.,genom kungligt brev 12 nov 1650  
fick han sitt Hemman Valnytt på 29 mål.fritt från krononutlager.Han var Prost i Medelpad  
enligt 1650 års riksdagsbeslut.han avled 1667 och inte 1669 såsom man feläst  den nästan
 utplånade gravsten som ligger framför den nuvarende kyrkans norra ingång.
Källa:Härnösands Herdaminne av Bygd?n
Svar på Henrich Caroli Bröms:
 Carlous Henrici Bröms f ca. 1530 ev. i Gävle (X)
Kyrkoherde i Tuna åren 1551-1616  och Hemmansägare av Runsvik nr 4.
Född i Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25
sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal,
hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes
mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4).
Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557
ett intvg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts
laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder
till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller
den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då
krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper
gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf
från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter.
På allmänna Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus
i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs
lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans
lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund,
tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal
häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda,
Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned
i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl,
som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring
1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna,
men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som ti-
digare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befatt-
ning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann,
motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka. I behåll finnes ett bref
från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no
Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att
de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen,
i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles
behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr
Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söder-
köping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600.
               G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561;
               2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland;
         d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten.
               Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes  
         (Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2
         1557; Elin, f. 11/6 1558. --- i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena,f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, ad-
lades Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/61573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.
 
Mvh Marc

[Marc Hernelind]

Göran ,Henric Bröms är alltså Helenas farfar och du kan läsa mer om släktena Bröms av C W Hjort.  
 
*jag känner till en Clemens Laurentti Gevallensis
född 1548 i Gävle(X) död i Arboga 1597, vet inte om det kan vara en släkting till Mathias Laurentii Gevaliensis, Alfta 19/4 1583 (avser troligen Alfta i Hälsingland)  
mvh  
Marc

[Benny Borgstrand]

Marc,
 
Du skriver följande i ditt inlägg 051201 kl 01.51
 
Skulle det vara en gammal släkt tex. Sparre släkten och du börja ta bort det som kallas Sparre under lång tid, för det finns bara Sekundärkällor så du böjar rensa, vilka som skall bort ect Det skulle bli ramaskri och du få hårt mostånd där med.  
 
Skillnaden är ju att där finns det primärkällor.
 
Alltså lika med A och O i släktforskning om man vill ha en så korrekt antavla som möjligt.
 
Sen är det ju upp till alla att spekulera och ha sina egna teorier,men att lägga in det som det inte finns primärkällor till i sin antavla anser då inte jag vara rätt utan känns som att fuska i poker ungefär.

[Carl Szabad (Carl)]

Marc! Den enklaste jämförelsen är om du går till dig själv. Jag tror inte du skulle kalla din farfars far för Hernelind om han inte verkligen hette det.
 
Lika lite kallade sig förfäderna till den Göran Larsson Sparre, som på 1500-talet antog det namnet, för Sparre.
 
Och lika lite lär förfäderna till Johannes Bureus ha kallat sig Bure.
 
Vad som uppenbarligen har förvillat många är att det i de handskrifter som finns bevarade ofta står i Bure, där då den okritiske gärna utelämnar det lilla i-et.

[Peter Sjölund]

Marc, jag tycker att det är utmärkt att du nu delar synen på att Johannes Laurentii inte ska kallas Johannes Laurentii Bure! På så sätt har vi kommit ett litet, litet, litet steg på vägen mot att tvätta bort de felaktigheter som tyvärr givit Bure-genealogin ett löjets skimmer.
 
Jag hoppas därför att du omgående raderar Bure-namnet på Johannes Laurentii i din databas. Och att alla andra som eventuellt har honom bland sina anor gör detsamma. Vid en snabb sökning på Google, ser man att det idag finns ca 45 websidor där han kallas Bure. Jag hoppas att många läser detta och korrigerar sina websidor!
 
Jag hoppas dessutom att vi kan gå vidare och korrigera alla andra felaktigheter som cirkulerar. Det är ju inte bara Johannes Laurentii som felaktigt försetts med släktnamnet. Som Carl påpekar torde namnet inte ha använts före Johannes Bureus.

[Marc Hernelind]

Ja, Peter jag har tagit Bort Bure på både Johan Laurentii och Engelbert Laurentti. och jag håller med om att när man fått reda på ett fel i sin forskning så skall man hjälpa till att inte andra behöver få samma fel för man vill ju ha så korrekt forskning som möjligt. mvh marc

[Thomas Sverker]

Hej Göran
 
Om Ericus Magni och hans (precis som du misstänkte) broder Andreas Magni kan du läsa om i min artikel i Släkt och Hävd 1993 nr 3-4

[Göran Johansson]

Anders Larsson Burmans egenhändiga namnteckning daterad 1580-06-26 i Greifswald.

[Göran Johansson]

Anders Burmans devis som i stamboken är placerad ovan föregående namnteckning:

[Olle Elm]

Hej Göran,
Du menar väl Lars Andersson Burman?
Vänligen,
Olle

[Marc Hernelind]

Göran,ännu en Primär källa super bra. vi fick ju en till Burman belagd tidigare i år av Roger från Sture arkivet, men man kan hitta det på diplomariet.Denna Anders Andersson Burman son till Anders Olofsson (Bure)och som blev jord ägare i Röbäck så här såg brevet ut:
 
Källa:Dokument ur Sturearkivet  
Brevnummer 34062      
Utfärdandedatum:15000000 hn  
Språk:svenska  
DS-nummer:  SD-nummer:  
Utfärdare:      
Innehåll: Onämnds lista över män som låg hans herre [ärkebiskop Jakob?] under ögonen i Umeå socken; Cristoffer i Bodwm, Peder Esbjörnsson i Hörne, Lasse ibidem, Clemet ibidem, Anders i Gerdebek, Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i Hecke burole (?), samt över män som anklagat ärkebiskopen för att påbjuda dem att inte lyda någon annan än han; Ole Nilsson i Backa, Magnus i Stockesjön, Henrik i Deg[r]ef och Jöns Andersson i Kalix.    
Brevtext:    
Extratext:    
Sigillinformation:    
Textnoter:    
Innehålls- noter:    
Fastar:    
Sigillanter:    
Sigill:    
Original: papp., Stureark. 1489, RA 0301 Medeltida avskrifter:    
Medeltida regester/notiser:    
Brocman:  Hadorph:  
Peringskiöld:  Örnhielm:  
Övr. efter- medeltida avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 9, forskarexp, RA)  
Övr. efter- medeltida regester/notiser:  
Hänv. till annat brev:    
Fotokopia:  Faksimil:  
Tryckt:  Tryckt regest:  
Litteratur o. komm.: Till RA 1947.    
Det här var olika svaren från leif Boström, Ulf Lundström och även en namnanalys av Carl Sazbad:
 
Det här ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person.
I jordeboken 1543 nämns i Röbäck Isak och Olof Anderssöner samt Henrik Tomasson, som enligt Johan Bure ska ha varit söner respektive måg till Anders Andersson Burman.  
 
I Umeå socken fanns 1543 i Bodom bl a Olof Cristofersson och i Hörne finns bl a Erik Persson, Jon Persson och Larrens Clemetsson. Jag känner inte till om namnet Esbjörn återanvänds i Hörne. I Stöcksjön fanns en Larrens Mågsson. Av Leif Boström.
 
Hej ! Brevet ser mycket intressant ut. Bodwm är Överboda vid Vindelälven. Stockesiön är dagens Stöcksjö. Gårdebek - jag undrar om inte namnet ska läsas ut Öndebek - kan vara den ort som heter Becken 1543 som som ligger vid Hörneå. Där fanns 2 bönder 1543. Kan det vara ett stort O, rakt streck över som indikerar ö och ett nasalstreck som indikerar n?  
Hetheburole är svårt - jag hittar inget ortnamn att anknyta till. Kan vara en nedlagd by eller en gård inom en annan by. Jag försöker grunna vidare. Av Ulf Lundström.
 
Hej! Jag har i det här fallet uttytt abbreviaturerna (slängarna) i namnet så att det som ser ut som Ands Burman ska utläsas Anders Bureman. Man upplöser normalt abbreviaturer med kursiv text och dessa kan betyda olika saker i olika sammanhang Av Carl  Szabad.
 
Carl du säger  – onsdag den 30 nov 2005  
Dessutom står det i 1508/09 års brev inte Anders Burman, utan Anders Bureman som jag skrev i sista inlägget.  
 
Du skriver i 1508/09 års brev ? det står 1500
vad har du fått 1508 el. 1509 i från ?
 
I omtalde brevnr 34062 från RA.  
skriver i innehåll:.....  Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i.....
varför tolkar dom Anders Burman och du tolkar Anders Bureman nu har jag skrivit Anders Bureman men man blir dock något fundersam över den motstridighet som finns.

[Göran Johansson]

Olle
Tack för att du påpekade felet. Jag var alltför upptagen av funderingar på hur man formaterar för att få fram bilder. Visst menar jag Lars Andersson Burman!
Vänlig hälsning
Göran

[Carl Szabad (Carl)]

Marc! Brevet är odaterat, men i ett tidigare inlägg i någon annan Burediskussion daterat av Roger Axelsson till någon gång under vintern före 31/3 1509, således 1508/1509.
 
Jag kan inte svara på varför någon annan tolkar annorlunda än jag. Jag återger bara vad som står i brevet. Förklaringen till min tolkning har du själv klippt ur ett tidigare svar av mig och skrivit ut i ditt inlägg.