ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Två personer i Buresläkten belagda på 1400 talet  (läst 3214 gånger)

2007-05-25, 10:14
läst 3214 gånger

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Två personer till i Bure släkten belagda på 1400 talet,båda barn till Underlagman Anders Olofsson (Bure)det är intressant perspektivet stamfar.  
 
1)Påvel Andersson, var en av bröderna i Bure kloster ,när han sen gifte sig köpte han Hemmanet på ostvik nr. 9
Det var 9 5/8 mtl stort han var bonde där och står som gift med Gunborg. Källa: Ulf lundströms bönder och gårdar i skellefteå socken 1539-1650, sidan 215.
Han kallas Påvel skrivare Dock i ett  fransiscan dokument som sänts till honom som ansvarig av bröderna  för laxodlingen i området  kallas han för  Påvel Skrivare   5 maj 1477  från Eskilstuna Kloster av Johannesit orden.
-------------------------------------------------
Brev nr 30177
Utfärdandedatum: 14770000  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:   Språk: latin
DS-nummer:   SD-nummer:
Utfärdare: Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster.
Innehåll: Laurentius Johannis, prior i Eskilstuna kloster utfärdar delaktighetsbrev för Matias Petri och Påvel Skrivare  som  ansvarig av bröderna uppodling och bestånd i Byske och Bureälv.
Original: Or.perg. RA 0101
Övr. efter- medeltida regester/notiser: Hellm. Misc.63:44 (reg.)
Litteratur o. komm.:
Eskilstuna Historia 1(1999), s. 238
convivum sacrum grundat på brödrabrev från Johanniterorden i Eskilstuna (C G Nordin)
-------------------------------------------------
På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå  sin arvsrätt till Grande-Godset. ?. . . . . . . jag Laurents Olofsson, Lagmans Dooms havande i Westra Botten att jag höll laga Ting med almogen i Skellefteå  Socken uti Kongl: M:tz Befallningsman Jöns Håkanssons närvaro den 20:de dag juli Anno 1550. de kommo för Rätten ärlige Män, Herr Anders, Kyrkoherde i Skellefteå och Peder Thomasson i Kåge.
Det blev  förlikning vid Tinget, hemmansinnehavarna löste Påvel Skrivares anspråk med pengar, 50 Timber Gröverk,  två mark Timbret och 2 st. Klippare (ridhästar) för 28 mark. sparat som förliknings brev från 20 jul 1550.
? Påfvel skrifvare, borgare i Sthm och hustru Gunborgs son, ville år 1550 återbörda
detta hemman, som genom arf tillfallit ofvanstående, men de löste det till sig för 50 timmer,gråverk, hvarje timmer beräknadt till 2 mark, och de gåfvo honom dessutom 2 klippare,
hvardera värd 14 mark.
Källa: (pgtbr. i UB 29/7 1550).
? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc.
 
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigilleti och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte ner till min farfar.
 
Likaså har konstaterats att bland örterna på den s.k. Monkaholmen finns ett stort antal läkeväxter, av vilka en del annars inte är förekommande i bygden.Det berättas också i sagan om män i munkakappor och om en skatt, som gömts i klapperstensfältet intill och om hur barnen förfärdigat radband, som de lekt med, av kotor från fiskskelett.
.................................................
2)Anders Andersson Bureman,  Bonde i Röbäck,Umeå.,barnfödd i Bureå no.1
här blir Anders Belagd i första brevet nedan ,i andra brevet bestäms tidpunkten till 1508 -1509.
Källa : Bureätten,Urban Sikesborgs Utredning  1996,Johan Bure Genealogica 53 samt Ulf Lundmark böcker Skellefteå byar bönder och gårdar.Källa :Dokument ur Sturearkivet (nr 1489)
-------------------------------------------------
Brevnummer 34062  
Utfärdandedatum: 15000000 hn  Utfärdandeort:    
kommentar: utan ort, dag och år  Språk: svenska  
DS-nummer:   SD-nummer:    
Utfärdare: Onämnd  
Innehåll: Onämnds lista över män som låg hans herre [ärkebiskop Jakob?] under ögonen i Umeå socken; Cristoffer i Bodwm, Peder Esbjörnsson i Hörne, Lasse ibidem, Clemet ibidem, Anders i Gerdebek, Hök i Strömmen, Anders Burman, Johan Johansson i Hecke burole (?), samt över män som anklagat ärkebiskopen för att påbjuda dem att inte lyda någon annan än han; Ole Nilsson i Backa, Magnus i Stockesjön, Henrik i Deg[r]ef och Jöns Andersson i Kalix.  
Original: papp., Stureark. 1489, RA 0301  
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 9, forskar expidition.
o. komm.: Till RA 1947.  
-----------------------------------------------  
Brevnummer:36480  
Utfärdandedatum:15090331 Utfärdandeort: Stockholm  
Språk: svenska    
Utfärdare: Anders Bengtsson  
Innehåll: Anders Bengtsson meddelar Svante Nilsson att han nu kommit till Stockholm från Norrbotten så som han blivit beordrad genom Kettil Skrivare med anledning av hjälpskatten och vinterskatten, och antar att Kettil redan skrivit till honom om de pengar som utgått från Österbotten. Han meddelar också att allmogen i ärkebiskopens län, särskilt i Umeå och Skellefteå socknar, inte velat utgöra någon hjälpskatt med mindre de fick ärkebiskopens brev därom, men han sänder ändå 743 mark som han fått sammanlagt i Västerbotten och Österbotten enligt en bifogad lista. Anders har också överlämnat Korsholms slott åt Kettil och hoppas att han får någon ersättning för den möda han hittills haft. Han ber att få veta vart han skall skicka pengarna eftersom han själv är sjuk och oförmögen att resa, ber om överseende med det och berättar att han skall uppsöka en läkare för att tillfriskna. På en lös sedel meddelas pengasummorna från ärkebiskopens län; 30 mark från Bygdeå socken, 20 från Lövånger, 30 från Piteå, 40 från Luleå, 25 från Kalix och 30 från Torneå, sammanlagt 175 mark.  
Original: papp., Stureark. 1055, RA 0301  
avskrifter: (Sturearkivet, kapsel 6, forskarexp, RA)  
annat brev: Se Kettil Skrivares brev av 22 februari 1509 (Stureark. 1046, tr Grönblad 222,    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: Grönblad 228, FMU 7:5381  
o. komm.: Tidigare till Sturearkivet A II (Breve til Svante Nielss?n fra enkelte Afsendere), i danska Rigsarkivet. Om Sturearkivet se uppsats i Arkiv, samhälle och forskning 2004:1-2, s. 53 ff.    
------------------------------------------------- Kommentarer till brev nr. 34062:  Det här ser mycket intressant ut och visar att Anders Burman är en historisk person.
I jordeboken 1543 nämns i Röbäck Isak och Olof Anderssöner samt Henrik Tomasson, som enligt Johan Bure ska ha varit söner respektive måg till Anders Andersson Burman. I Umeå socken fanns 1543 i Bodom bl a Olof Cristofersson och i Hörne finns bl a Erik Persson, Jon Persson och Larrens Clemetsson. Jag känner inte till om namnet Esbjörn återanvänds i Hörne. I Stöcksjön fanns en Larrens Mågsson. Av Leif Boström
Hej ! Brevet ser mycket intressant ut. Bodwm är Överboda vid Vindelälven. Stockesiön är dagens Stöcksjö. Gårdebek - jag undrar om inte namnet ska läsas ut Öndebek - kan vara den ort som heter Becken 1543 som som ligger vid Hörneå. Där fanns 2 bönder 1543. Kan det vara ett stort O, rakt streck över som indikerar ö och ett nasalstreck som indikerar n?  
Hetheburole är svårt - jag hittar inget ortnamn att anknyta till. Kan vara en nedlagd by eller en gård inom en annan by. Jag försöker grunna vidare. AvUlf Lundström.
Hej! Jag har i det här fallet uttytt abbreviaturerna (slängarna) i namnet så att det som ser ut som Ands Burman ska utläsas Anders Bureman. Man upplöser normalt abbreviaturer med kursiv text och dessa kan betyda olika saker i olika sammanhang Av Carl  Szabad.
Slut på ämnet ..  
 
 
 *****jag har länge hävdat att jag tror det är en gammal frälse släkt som om adlas flera gånger.
vilket man kan se när Bure omadlas till Burensköld.
Nils Jacobsson (Bure) adlad  Burensköld.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping år 1664.Adlad till Burensköld år 13 maj 1564,med tillägg till Burevapnet (en beväpnad arm ) av en silvermåne betecknade bureättens till och avtagande under olika tider.  (introducerat s.å. under nr 614)Begraven i Norrköpings stora kyrka, där hans vapen uppsattes. Stamfader till den adliga ätten Burensköld.
I kommande inlägg vill jag visa på hur Buresläkten ,som en Frälsesläkt som gifter in sig med andra svenska äldre fräsesläkter, som också spräker mynten om en Bonde eller Almoge släkt, och när man talar om storBönder och Birkarlar i Buresläkten så tillhör dom sveriges rikaste män.
  Han var Häradsdomare och Nämndeman och Birkarl. nämnd åren 1555-1585.
Udrag ur sidan o av JB Genealogica 53  Baggböle a: Könik hade barnen Per köniksson som var professor vid akademin i Uppsals och där efter biskop i Skara och Ärkebiskop i Uppsala ,Elin som var gift med Sigfrid Henriksson som var sekreterare i kung johans tid och de var bosatta i gävle Margareta som var gift med herr Jon Stensson i Umeå kapell.König Olofsson. Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Född omkring 1520 i Baggböle, Umeå lfs (Johan Bure, Bo Lindwall (årtal)). Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs (Skattelängder).Birkarl, handelsman och nämndeman i Baggböle. Nämnd 1555-1585 i Baggböle, Umeå lfs. Möjligen ättling till Könik Skarlakan enligt Nils Ahnlund (Fahlgren 1970, sid 81). År 1346 utfärdades ett bytesbrev mellan domkapitlet i Uppsala och Könik Skarlakan i Uma socken i Kadis by i Norrabotten. För ärvd jord i Malma utanför Uppsala fick han Kåddishemmanet med åker, äng och fiskevatten. Det var troligen det hemman som de barnlösa bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia 1324 skänkt till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka. Det är förmodligen med Könik Skarlakan som det tyska namnet Könik kommit till Umeå. (Fahlgren 1980, sid 76). Hade vid Älvsborgs lösen 1571 100 mark i kontanta pengar, 61 lod silver, 20 mark mässing, 6 lispund koppar, 40 mark tenn, 1 häst, 6 oxar, 12 kor, 10 får, 16 getter och 4 svin. Han erlade 6 mark i köpmanspenningar 1579. (Fahlgren 1980, sid 431)
 
 
Birkarlarlaeliten och kronan
Under medeltiden som på Gustav Vasas tid framstod birkarlarna som en ledande grupp, en elit med särskild profil. Konungen talar om de rika birkarlarna, vilket bestyrks av uppgifterna i jordböckerna. I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna.
Sedan Gustav Vasas tid hade lappfogdarna utvalts bland birkarlarna. De många klagomålen mot dem och de upptäckta oegentligheterna i slutet av 1500-talet gjorde att de ersattes med nya av hertig Karl. Han även utsåg en särskild befallningsman över alla samer i Sverige. Till denna post utvalde han inte en birkarl, utan holländaren Arent Josting.
Trots att birkarlarnas privilegier fråntogs, hade denna elit stor betydelse för utvecklingen i norr. Ärkebiskopen Petrus Kenicius (1555-1636) var son till birkarlen Könik Olofsson i Umeå. Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde i Umeå 1619-45. Hans maka nämns vara av birkarlasläkt. Niurenius själv har nedtecknat berättelser om birkarlarnas lappfärder under ledning av folkhjälten Matti Kurki , den kanske mest kända av birkarlahövdingar. Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreae (1600-28) var av birkarlasläkt och infödd Pitebo, och behärskade finska språket fullständigt.
Enligt von D?ben påträffas namnet birkarlar sista gången officiellt i Uppsala ordinantia av år 1617. Sedan Karl IX avskaffat deras handelsmonopol i lappmarken, uppgick de i stadsborgarnas och landsköpmännens klass. Visserligen försvinner namnet birkarlar, men det är samma personer och samma organisation om också utan kronans auktoritet, som fortsätter att förmedla varorna.
Källla: Mikael Reuter
------------------------------------------------

2007-05-28, 00:35
Svar #1

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Marc! Intressant artikel och roligt att se dig igen! Jag håller med dig, att det finns mycket, mycket som talar för att den tidiga Bure-ätten har ridderligga eller höfrälse ursprung! Jag tror att en framkomlig väg till att bringa klarhet i denna gåta är: att satsa mera på ARKEOLOGI! Eftersom vi här rör oss på 1200-1300 talet så är det också förmodligen den ENDA framkomliga vägen. Jag har lagt ned ett stort arbete på att försöka hitta det slott som riddaren Fale Bure skulle ha bott i enligt både Johannes Bureus och den gamla berättarsägnen.
 
Med fin hjälp av några vänner här på AF har en hel del material kommit fram som också har skickats till bl. a Riksantikvarieämbetet och medier. Nu måste verkliga EXPERTER dock taga över detta för att allt skall bli vetenskapligt accepterat - hoppas det händer något nu i sommar därborta i Birsta! Om någon är intresserad av att se senaste nytt ang. detta kan man se en rek. skiss jag gjort på de förmodade dubbla ringmurar som jag tror omgav slottet! (Sök på: Tankesmedjan Buri, och sedan på analyser uppe till vänster, så får man upp skissen).
 
Kanske att mera arkeologiska undersökningar skulle kunna ge mera information ang. Munkaholmen uppe i Bureå också?
 
Vänliga hälsningar
 
Ulf

2007-05-28, 12:10
Svar #2

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 653
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 00:33
    • Visa profil
Hej, Marc: Jag har några kommentarer till uppgifterna i ditt inlägg.
 
Påvel i Ostvik kontra Påvel Skrivare
Det enda Johan Bure berättar om ”Påfwel i Oskwik i Skiälleffta”, son till Anders Olsson i Bure, är: ”Han war en af bröderna i Bureklöster till förene för än han gifft sig.” [Genealogica 53, uppsl. 57, Riksarkivet] Ulf Lundström har identifierat hemmanet i Ostvik med det som senare får jordeboksnummer 9. Påvels son Olof Pålsson i Ostvik hade med sin hustru Mariet sonen Pål/Påvel Olsson; det är denne Pål Olsson som nämns i de tidigaste skattelängderna. [Lundström, Ulf: Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, första utg., Umeå 1997, s. 74]
 
Den Påvel Skrivare som nämns i brevet 1550 var emellertid son till en hustru Gunborg, ”borgerska i Stockholm”, som år 1500 säljer sin fars hemman i Kåge i Skellefteå till kyrkoherden i Skellefteå, Andreas Olai. Enligt kvittensbrevet, daterat den 9 juni 1505, var denna hustru Gunborg änka efter ”Larens Botnekarl”. [Avskrifter med normaliserad stavning i Fahlgren, Karl: Skellefte sockens historia, d. 1:1, Uppsala 1953, s. 296–298] Tidsmässigt kan denne Påvel Skrivare 1550 inte vara identisk med den äldre Påvel i Ostvik; inte heller kan han vara identisk med Pål Olsson i Ostvik, som ju hade andra föräldrar, enligt Johan Bures släktbok.
 
Vad gäller klosterbrodern Påvel Skrivare vid Eskilstuna kloster, som nämns 1477, så antar jag att du grundar din identifiering med den äldre Påvel i Ostvik på att de har samma dopnamn, att de båda har koppling till kloster och att Påvel Skrivare nämns i samband med uppodlingen i Byske och Bure älv. Johan Bure, däremot, nämner inte Påvel i Ostvik med tillnamnet Skrivare och vet inget om Eskilstuna, och det var många som hade intressen i dessa trakter, så kopplingen är i mitt tycke mycket svag.
 
Bure kloster
Johan Bures uppgifter om att det funnits ett ”Bure kloster” kan man inte acceptera rakt av, särskilt med tanke på att något sådant inte finns belagt i någon samtida källa. Efter reformationen och den lutherska indoktrinering som följde kom den katolska tiden att framstå i en närmast mystisk dager. Vi har bara i Hälsingland ett tiotal legender om olika kloster som skulle ha funnits där. ”Gemensamt för ’klostren’ är att man pekar på rester efter förmodade stenhus, vilka naturligtvis har uppfattats som märkliga i Hälsingland där trähus dominerat.” Några av dessa kloster visar sig vara förkristna kult- eller tingsplatser, andra kan vara kopplade till medeltida gillen, kristna sammanslutningar av köpmän, präster eller hantverkare, vars syfte bland annat var att värna om medlemmarnas sociala välfärd. Gillena förbjöds i samband med reformationen år 1544. [Lundell, Jan: ”Hälsinglands ’gillen’ : Om medeltida gillen och förkristna kult- eller tingsplatser”, Meddelanden från Hälsinglands museum 1898]
 
Redan biskopen Carl Gustaf Nordin (1749–1812) identifierade Bure kloster med ett sådant gille. I en marginalanteckning i avskrift X37 av Johan Bures släktbok noterar han: ”Orätt. War aldrig Kloster, utan blott ett Gille.” [X37, fol. 19v, Uppsala universitetsbibliotek]
 
Anders Burman i Umeå
Belägget för Anders Burman i Umeå som härrör från ca 1508 är mycket riktigt ett av de tidigaste samtidiga beläggen för en medlem av Bureätten. Jag tycker emellertid att det är viktigt i sammanhanget att framhålla att det först presenterades av historikern Roger Axelsson på Anbytarforum i diskussionen Släkter > Bureätten > Bureätten på Internet i inlägg 2005-05-27 och 2005-05-29. Han har där också lagt in ett foto av dokumentet.
 
Bureätten en gammal frälsesläkt?
Det faktum att vissa Bureättlingar på 1600-talet gifter in sig i den svenska adeln betyder inte att Bureätten därmed själv ursprungligen tillhörde frälset. Du kan bläddra igenom Gustaf Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor och se hur de flesta adliga ätter har förhållandevis enkla ursprung där stamfäderna är bönder, borgare eller präster trots att deras avkomlingar gifter in sig bland grevar och baroner. Eftersom Johan Bures tre kusiner Anders, Jonas och Olof adlades omkring 1620 så fick de och deras familjer i praktiken tillträde till den exklusiva lilla klubb den svenska adeln utgjorde. Att deras ättlingar gifter in sig i den övriga adeln är därför bara naturligt.
 
Adelsbreven för bröderna, vilka finns i riksregistraturet [för Olof Bureus den 24 juni 1621, fol. 280; för Anders Bureus den 10 maj 1624, fol. 234, och för Jonas Bureus den 10 maj 1624, fol. 237, Riksarkivet], nämner inget om att de skulle vara av gammal frälsesläkt, utan framhåller att adlandet sker som en följd av deras personliga förtjänster. För Anders Bureus poängteras uttryckligen att inget av de skattegods han kan äga i Norrland ska få läggas under frälse som en följd av adlandet.
 
Ulf Lundström och andra har visat att åtskilliga av de personer Johan Bure redovisar i sin släktbok återfinns som skattebönder i 1500-talets skattelängder, dvs. de räknades inte som frälsemän. Om jag minns rätt skrev jag i en tidigare diskussion med Ulf att det på 1500-talet knappast var möjligt att vara frälseman utan att det framgick i källorna. Frälsemän gjorde rusttjänst, förde en vapensköld, hade frälsefrihet på sina egendomar och benämndes med epitet som ”välbördig”. Under hela 1500-talet hittar vi vad jag vet inte en enda Bureättling som lever upp till detta (utöver den ingifte Anders Sigfridsson [Rålamb], som på 1560-talet börjar utge sig för att vara adelsman), trots att det kamerala materialet från 1540-talet blir mycket rikt. Hur det ska kunna harmoniseras med uppfattningen att Bureätten varit gammal adel tror jag inte att du har förklarat någon gång i Burediskussionerna på Anbytarforum.
 
Jag förstår inte riktigt det där med att Bureätten skulle ha fått förnyat adelskap eller omadlats. En gammal frälsesläkt behövde ju inte omadlas; så länge frälsemännen levde upp till sina förpliktelser gentemot kronan tillhörde de ju frälset. Kan du ge exempel på några andra adliga släkter där kronan hållit på med att förnya adelskap eller omadla dem?
 
Hälsningar
 
Urban

2007-05-30, 23:33
Svar #3

Utloggad Anna-Lena Hultman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 409
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 12:17
    • Visa profil
Ett antal inlägg har flyttats till rubriken Bureslott.

2007-05-30, 23:52
Svar #4

Arne Johnsson Rämma

Var hittar man rubriken Bureslott
Mvh. Arne

2007-05-31, 00:01
Svar #5

Arne Johnsson Rämma

Om det går.
Glöm min förra fråga.
Mvh.  Arne

2007-05-31, 09:47
Svar #6

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Arnes fråga skulle aldrig ha behövt ställas om anbytarvärden lyckats prestera en länk till den nya diskussionen Bureslott...
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-05-31, 11:09
Svar #7

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil

2007-05-31, 12:06
Svar #8

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-05-31, 22:15
Svar #9

Arne Johnsson Rämma

Tack Göran för din hänvisning till Skagerrak.
Vad skönt att få se vår Båhuslänska flagga.
Mvh. Arne

2007-06-01, 16:59
Svar #10

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Urban, tack för ditt inlägg jag har en del uppgifter som kan vara värt att disskutera.
tex. Påvel Andersson skrivare  
styrks av Han kallas Påvel skrivare Dock i ett  fransiscan dokument som sänts till honom som ansvarig av bröderna  för laxodlingen i området  kallas han för  Påvel Skrivare   5 maj 1477  från Eskilstuna Kloster av Johannesit orden.
 
Jag tror på Påvel i Ostvik kontra Påvel Skrivare  
Det enda Johan Bure berättar om ”Påfwel i Oskwik i Skiälleffta”, son till Anders Olsson i Bure, är: ”Han war en af bröderna i Bureklöster till förene för än han gifft sig.” [Genealogica 53, uppsl. 57, Riksarkivet] Ulf Lundström har identifierat hemmanet i Ostvik med det som senare får jordeboksnummer 9. Påvels son Olof Pålsson i Ostvik hade med sin hustru Mariet sonen Pål/Påvel Olsson; det är denne Pål Olsson som nämns i de tidigaste skattelängderna. [Lundström, Ulf: Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, första utg., Umeå 1997, s. 74]
 
OBS..............................................
Men jag håller med dej om att den Påvel Skrivare som nämns På sommartinget: år 1550 , begärde Påvel Skrivare, hustru Gunborgs son, vid tinget i Skellefteå  sin arvsrätt till Grande-Godset. ?. . . . . . . jag Laurents Olofsson, Lagmans Dooms havande i Westra Botten att jag höll laga Ting med almogen i Skellefteå  Socken uti Kongl: M:tz Befallningsman Jöns Håkanssons närvaro den 20:de dag juli Anno 1550. de kommo för Rätten ärlige Män, Herr Anders, Kyrkoherde i Skellefteå och Peder Thomasson i Kåge.
Det blev  förlikning vid Tinget, hemmansinnehavarna löste Påvel Skrivares anspråk med pengar, 50 Timber Gröverk,  två mark Timbret och 2 st. Klippare (ridhästar) för 28 mark. sparat som förliknings brev från 20 jul 1550.
? Påfvel skrifvare, borgare i Sthm och hustru Gunborgs son, ville år 1550 återbörda
detta hemman, som genom arf tillfallit ofvanstående, men de löste det till sig för 50 timmer gråverk, hvarje timmer beräknadt till 2 mark, och de gåfvo honom dessutom 2 klippare,
hvardera värd 14 mark (pgtbr. i UB 29/7 1550).
? Jfr Peringskiöld, Monum. Uplandica, 2, p. 70 etc. inte kan vara tids enling. ...........
 
Jag tror som du att Bure Kloster var ett gille eller ett mindre franciscan kloster i trä som lydde under Eskilstuna, såna små lyd kloster eller gille fanns på många ställen i Svergie.
 
Sigillet tillsamans med tappkran,visar munkarnas  
faktiska vistewlse där . och Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigilleti och med att Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar fotsatte ner till min farfar.  
med andra ord två belagda personer i Buresläkten s 1400 tal.  
------------------------------------------------
det var roligt att läsa ditt inlägg Ulf hoppas allt är bra.
Jag skall i näsa inlägg visa på att Bure är en frälse släkt som kommit och gått.
man kan läsa samma saqk i Burenskölds vapen beskrivning.  
Nils Jacobsson(Bure) adlad Burensköld.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping år 1664.Adlad till Burensköld år 13 maj 1564,
med tillägg till Burevapnet (en beväpnad arm ) av en silvermåne betecknade bureättens till och avtagande under olika tider. (introducerat s.å. under nr 614)Begraven i Norrköpings stora kyrka, där hans vapen uppsattes. Stamfader till den adliga ätten Burensköld.  
jag vill visa på koplingar under 1300-1500 med  frälsesläkter.

2007-06-01, 20:50
Svar #11

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Marc! Roligt att du är tillbaka...i gammal fin form! På dom bara...
 
Vänligen
 
Ulf

2007-06-05, 19:27
Svar #12

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Ja då skall jag ta upp frågan om Buresläkten en gammal fräsle släkt eller Storbönder och allmoge släkt?  
-------------------------------------------------
Tidigare stanna många vid Anders olofsson (Bure) f.1420 talet som stam far till Buresläkten Nu när två söner till är belagda Anders och Påvel ,så kommer frågan igen vem är stamfar på Bure Seminariumet och efter komm vi överens om att Gamle Olof Oloff  Härsesson  var belagd  
 
1)genom dom brevet nämnt om nedan  
när han Olof i Röbäck år 1443  ingick i de äldsta kända svenska kyrkoråd.
 
2) enligt Historikern Jarl Gallen färdigbyggt i slutet av 1300 talet/början av 1400talet.Under åren som gått har många föremål återfunnits på Klosterholmen, där klostret legat: bastombundna flaskor, lerkärl, smidesverktyg, slagg och nycklar och ett handtag på en öltunnekran i form av en 4 cm hög bronstupp.  ,en öltunna och tappkran daterad till medeltidens slut står i Norrländsk uppslagsbok del 1, år 1993 sid. 14.
Den s.k. buretuppen, som är daterad till tidigt 1400-tal, i Norrländsk uppslagsbok del 1, år 1993 sid. 14
 
Sigillet med Bure Tuppen har funnits i Påvel andersson rakt ned stigande familj till (alltid från far till äldsta barnet )min vän Sten Lundgren  hade detta sigill runt halsen som han sedan givit till sina döttrar. jag har alltid veta om det här med sigillet i och med att  Påvel Anderssons äldsta son Olof Påvelsson hans Fjärde barn Kerstin ättlingar  fotsatte nertill min farfar.
 
Ett dombrev rörande arv i Yttertavle från 1443, ger den första större sammanhängande bilden av socknen. Vi ser existensen av ett antal spridda byar runt älven-havskusten (avstånd högst 3-4 km)enligt namnlistan: Närvarande var: Johannes Ivari, prost i Luleå, ordförande och domare, Laurens Paulsson, underlagman Norrbotten (i vilket Umeå ingick), herr Erik, kyrkoherde i Umeå .Man hade i socknen en tolvmannanämnd, som även tjänstgjorde som kyrkoråd, varför nedan personer är äldsta kända svenska kyrkoråd enligt Nils Ahnlund: Jon Sibbursson i Tavle, Laurens Eriksson, Herman i Degernäs, Olof Önson, Holger i Forsom, Jon Lång, Sigvard i Skravelsjön, Olof i Lövö, Mickel Hansson, Håkan i Hissjö, Olof i Röbäck.
-------------------------------------------------
Birkarl,Abbot,Godsägare  Oloff Härsesson alltså Belagd som en av de äldsta Burarna Bonde ELLer frälse? detta är 13oo talet slut /14 tales början;  
 
Förutom det var Gamle Olofs tre söner och dotter Belagd.
1. Fale Olofsson (Bure)
Fale Olofsson Bure  ,Han var en förståndig och tapper Riddare,en Hövitsman för Krigsfolket.
Krigsöverste   [fol r.23] Genealogica 53 av Johan Bure.
I min artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 har jag behandlat brodern Engelbertus Laurentii härkomst under kapitlet Obestyrka sidolinjer av Bureätten. Vad jag har gjort är att redovisa och analysera de uppgifter som Johan Bure lämnar om familjen och bedömt källäget som otillräckligt för att kunna säga att kopplingen till Bureätten inte är historiskt hållbar. Men jag anför också flera argument för att det verkligen fanns någon form av släktförbindelse mellan herr Engelbrekts och Johan Bures familjer.  
 
I en av de tre avskrifterna av Johan Bures släktbok (signum X36, folio 136v, Uppsala universitetsbibliotek) ser uppställningen om herr Engelbrekts och brodern Hans' familj ut så här:  
 
1. Fale hin unge i Byrestad  
______I______  
2. Härse Faleson  
______I______  
3. Oloff Härsseson, som besatt sin faders gård Bure, men Fale hans Broder fick sins faders fäbodar, och bygde der, och kallade thet Falamark, ther nu boo Sexton grannar, som alle af honom komne äro, och intet finnes i thenna booken. Thenne Olof kalla de gamble Oluf. Han upbygde Bura kloster på en hollma uti Bura åminne.  
______I__________________________________________  
4. Fale Olofson Bure [Bror:] Anders Olofson Bure. (vid. pag. Seq. Lit. A.) [Jag redovisar inte Anders Olofssons släktingar här.]  
______I
 
Var denna Fale Krigsöversten Frälse eller Bonde?  
 
var hans bror Anders Olofsson (Bure) Lagmanen manen Frälse eller bonde?  
 
Olof Olofsson (Bure) Abboten vad var han ?  
 
Vad var Anna Olofsdotter född 1420 talet gift med Anders Claesson Grubb  
godsägare och ac frälse släkten Grubbe.
Ärvt sin faders Gods  Grubbe  
Född Grubbe,Kallar sig själv Grubb Efter den bittra arv tvisten med brodern Ingemar Grubbe bryter Anders konatkten med Släkten  i köpenhamn och med sin bror Ingemar  ,först som ingifte med en Bureättling  enligt Johan Bure Genealogica 53.
och muntilig tradition,Källa: Danskadels Aarbog XII sid 148-152.
-------------------------------------------------sen om vi går till Bure Seminariet  stamfar.  
Härse Han var Hövitsman för Norrland och  ärvde hela rikedomen från sin far och gifte sig  med Olofsdotter i från Burträsk slog sig ned  i Bureå socken och bodde på Bure gård som var stamgården, Han påbörjade Bure Kloster i Bure åminne.
Källutdrag: Härse gick med silfskenor och silfbelte,han war en mächta god siäla karl, han brukade myndrick och myndstång (åsyftar en typ av båt och redskap som anvädes vid säljakt).Somblige kalla honom derföre Abboten i Bure för att han en mächta lärd och wijs man war.Hr Ragwald  i Löfånger säges hafwa honom jordat i Löfånger kyrkia år 1387,the honom mördade, säijes därföre fått kåsa nampnet, att the honom falskeligen bödo till gäst. Samma kåser Steglades på Kallholmen.[fol.137r] genealogica. 53
Begravdes i Lövånger kyrka år 1387.Han skall börjat anlägga Bure munkkloster på en holme i Bure åminne på en holme i Bureälv.Han var rik och han ägde stora Jordstycken som uppdelas mellan sönerna se deras anteckningar.
 
Det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt i endast fem medeltida handlingar.
var denna Härse hövitsmanen frälse eller Bonde?  
------------------------------------------------
hans far Fale hin Unge eller (Fale Bure)  
Hin Unge var  underlagman för Medelpad.
Nämd  1342-1363 står i Tord Bylund databas Angur  över Bureättlingar. Farteng Unge ursprung går ej att få fram.
 
Källa:Dörren på den gamla medeltida kyrkan i skön Lär ha härstammat från Byreholm Slott skall tidigre ha hetat Skönborgs slott från de gamla hälsinge kungarna som hade sitt sätte i Skön Medelpad  [Reinhold Olsson] Mest känd är Fale Bure (Farteng unge )Kist lock (gravsten) vita marmorliknade sten finns i skön Kyrka i dag finns den på väggen på vänstersida  i ingången till kyrkosalen. den beskrivs ha en fris runt sin ytterkant och cirklar i alla fyra hörnen finns maltser kors på stenen finns ett kors och i detta en vid cirkel där en Vapensköld är avbildad en vapensköld som man alltid kallat Bures vapen, Det föreställer en väpnad krökt arm ovanför den ett par korslagda bilor.skönsocken anbragte den beskrivna vapenbilden som sitt socken sigill.se Säbråboken sid 80-84 Jag har själv sett kistlocket i skön kyrka.  
 
Farteng den unge kunde tagit aktiv del i stridigiheterna mot Hertig av Meckelburgs tyska trupper från 1363 från slaget vid gata 1365 mot dennes här på något sätt  medverkat till Kung Mangus Eriksson son, den tämlige unge, men dok myndige Håkan först till norge och sen för att få ihop trupper och återta komma till makten.så denna Fale bure d.y. är Farteng  unge samma person stämmer också tidsmässigt vilket även Urban Sikesborg medger.[ Johan Bures Släktbok... från 1996.sid 5-8]
-------------------------------------------------
brev 8252
13630000 m  Utfärdandeort:
Datum- kommentar:  Språk:
DS-nummer: DS 6737  SD-nummer:
Utfärdare:Fardjäkn (Fale) unge.
Innehåll:Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson (?) och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.
Brevtext: Allom mannom thet bref höra och see helsar iagh Färdens vnge quedio medh Gudhi frelsarnom. See thet allom mannom kunugt att iagh hafuer ofuer waritt på skifte som emellan Olan Horfastsson war, och Ranuij hans syster, så att han hafuer henna mete före fäderne och möderne godzett i Skiöln medh akrom och ängiom, och Yfer Åstade halfuan byn, medh allom tillägom, Sädan förlichte han henne fiortan marck kiöp j hemmelskap i Lundlegdo, för thet godz han saldhe å Torpe som kom badom till kiöpe, och sädan henne tredungh i fiskerij i skoga huadh thet helst ähr Öfuer theta skifte war iagh Fardons vnge, Hindrich diekne, Joen i Rudu, Sigwardt i Skiölom, Sigwart i Runswik, Olan i Rudu, Laurent i Alstadh, Gamble Gyntte i Wij, Desse ähre wittne ther till, her Torsten i Tuna, och Biorn i Atmar, Sub sigillis discriptorum, virorum, Fardengen vnge, D: Torstanij i Thuna et Hindrisij diekne, anno Domini 1363:
Sigillanter:Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken
Peringskiöld:  Örnhielm:
Övr. efter- medeltida avskrifter: Genealogica vol. 62, RA
Övr. efter- medeltida regester/notiser:
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt: DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21
Litteratur o. komm.se DS nr 6737
-------------------------------------------------Fale hin Unge Frålse eller Bonde?
hustru Inge borg Frälsedotter eller Bond kvinna?  
 
Ingeborg Ärvde och ägde Moberga i Bällinge sn och Söderby i Åkerby sn.  gods i uppland
Ingeborg var Johan Ingemarssons fränka. Hur de var släkt med varandra går dock inte att utläsa
1342 Skiftar Farth?gn Unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, jord med Spielbude
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Brevnummer:4745
Utfärdandedatum:13420000  Utfärdandeort:
Språk: (latin)
Utfärdare:Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg.
Innehåll: Farthaeign unge, lagman i Medelpad, och hans hustru Ingeborg, skiftar jord med Spielbuder Spielbudersson, som får jord i Morberga (i Bälinge socken i Uppland) och en gård i Åkerby (i Uppland) i utbyte mot Herresta, Berg och Mjällom i Vibyggerå socken, Klappsta i Ullerångers socken i Ångermanland. Vittnen: Spielbuder Bilder, lagman Höker Petersson, Peter i Nässom, Pål i Lundvik och Aswid.
 
Sigillanter:Johan Ingemarsson, kungens ombudsman i Hälsingland, lagman Uno, Spielbuder Bilder och
 Hökar Petersson
Original: fölorat med Miscellaneaknippa X
Övr. efter- medeltida regester/notiser: se nedan a.a.
Hänv. till annat brev:
Fotokopia:  Faksimil:
Tryckt regest:Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 96 f.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dessvärre saknas uppgifter om motbrevet, d v s det som Spielbud Spielbudsson måste ha utfärda
Om vi så återgår till jordabytet 1342 så finns det ytterligare några intressanta omstĂ?ndigheter ,Spielbudersson, som får 14 öresland (1:6) jord i Morberga i Bälinge socken (i Uppland) och en gård i Söderby ,Åkerby Socken  (i Uppland) i utbyte mot Herresta,Berg och Mjällom i Vib yggerå socken, Klappsta i Ulleråker.
-------------------------------------------------mina vänner jag har bara börjat jag kommer gå igenom de äldsta Bure medlamarna och ni kommer att finna många giften in i Frälsesläkter alltså ej på 1600 tal utan på 1300-1500 tal .  
forsätter senare mitt inlägg mvh Marc Hernelind

2009-05-03, 22:54
Svar #13

Utloggad Lennart Sandström

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2009-05-03, 22:54
    • Visa profil
Hej,  
Urban Sikeborg nämner här i Anbytarforum (2007.05.28), att man inte kan utan vidare acceptera att det funnits ett Bure Kloster, det kan jag hålla med.
I boken Längs stigarna av Hans Andersson (sid. 42) står att läsa, att Grundström hänvisar till en krönika i Jokkmokks kyrkoarkiv; att en abbot, Jonas Bureus, från det nedlagda klostret i Bureå i Västebotten, skulle ha besökt Lule lappmark i början av reformationstiden, tillsammans med de före detta munkarna (Ursprungskälla är enligt boken; Barnaundervisningen i en lappmarksförsamling. Minnesskrift till folkskolans 100-årsjubileum i Jokkmock 1942, sid. 12).
Har ej källforskat, men kan vara en möjlig ledtråd till vad det så kallade Bure Klostret varför någonting.
mvh / lennart sandström

2009-05-04, 11:28
Svar #14

Utloggad Ronny Norberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 63
  • Senast inloggad: 2022-10-31, 10:37
    • Visa profil
    • Ronnys hemsida
När Jonas Bureus nämns i krönikan så hänvisar man till Rhyzelius klosterbeskrivning från 1740, så den utgör ingen samtida källa. Rhyzelius är ju i sin tur inte direkt känd för sin goda källkritik i sina uppgifter om Buresläkten. Mvh Ronny

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna