Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-11

[Stefan Simander]

Tänk nyss 6 år sedan denna diskussion startades av Urban Sikeborg! Tänk vad tiden går!
 
Min erfarenhet är att släktforskare som annars är källkritiska och noggranna, ändå fortfarande låter sig förföras av denna Bure-ätt och tar med den i sina släkttavlor, utan de vanliga kraven på belägg, nästan som en egen trosriktning, t ex som Erik Jansarna som for till Amerika och grundade Bishop Hill. Det blir väl en stor släktträff snart?
 
Folk får ju som bekant tro nästan vad de vill, vare sig det är rätt eller fel, så länge de inte skadar andra eller sig själva, men när man hävdar att det är sanningar, och vetenskapliga sådana, i en (släkt-)forskarmiljö, då blir det uppenbara problem, eftersom denna tro inte gäller förrän dess påståenden är bevisade genom källkritiskt godtagbara belägg! Något som är svårt att övertyga en del nybörjare, samt även erfarna kollegor, när de grips av Bure-febern!  
 
Det är intressant att notera denna starka vilja att tro på något som går bortom gränsen för vad som kan slås fast i detta sammanhang, som aldrig annars skulle accepteras!  
 
Kan det vara att det faktiskt finns källor, men som inte säkert kan bekräftas och som äldre genealoger har trott på? Att det är flera, rent av många, som tror eller vill tro samma sak? För de flesta kanske det ändå bara är en spännande tanke att tänk om det ändå vore så här och så lägger man in det på kul och så blir det kvar och så följer det med när man delger andra sina forskningar, som lägger in det som sanningar...
 
Få se hur diskussionen går om ytterligare 6 år?

[Kaj Janzon]

Stefan, Vi får verkligen hoppas att Bure-diskussionen fortfarande pågår om sex år. Ingen annan diskussion här har tillnärmelsevis lika högt underhållningsvärde. Stundtals uppnår Bure-fantasterierna en nivå som är i paritet med Fawlty Towers.

[Bengt Färnlöf]

Hej har  inte griptis av Bure febern men kan någon ge mig en förklaring vad denna Bure - diskusisson har för syfte eller är det en Hernelid Marc frossa som ingen kan ge svar på.
Fick svar idag att det finns inga säkerställda rön ang Bure utan man hänvisade till Stenklyftarna som en del av antavlan .
Tro eller bevis ge mig bevis att Bure Ätten Har Funnits före Stenklyft som tydlingen är säkerställd i Ångermanland ( Ramsele ) Och även i andra delar av länet .Jag har en fundering ang. Bure forskningen har Ni alla samma belägg att Stenklyft härstammar från Bure Ätten eller är detta även hypotes ? (tror eller vet Ni )

[Stefan Simander]

Syftet är väl helt enkelt att först och främst finna så många och så hållbara bevis som möjligt för vad som är sant och falskt i Bure-forskningen!
 
Därefter också att värdera de osäkra indicier som finns, så öppet och tydligt som möjligt, som Urban Sikeborg och andra gör i sin Bure-släktforskning och i den debatt som uppstår kring denna, oavsett vilka källor det rör eller vem som framför dem.  
 
Däremot kanske det finns en ork som tryter när det gäller antalet gånger som de orkar bemöta samma villfarelser, utan att det behöver röra sig om frossbrytningar? (Men som Marc Hernelind frossar i inlägg, så slår han väl mina rekordinlägg? Men det är ju en helt annan avdelning, som delvis är min!)  
 
Min sons anors Burar har jag inte öppnat upp ännu! Stor-Mor i Dalom. (Var det inte hon som sa, enligt vanligtvis mycket orättade källor, när hon tittade sig i spegeln:  
- Om jag kan se bra syn'ts ja, knappt!)

[Marc Hernelind]

Hej Bengt Nu får du svar av den som du tycker har Bure febern men, jag skall ialla fall svara dej eftersom ingen annan gjort det än,den första som tog namnet Stenklyft var Jacob Christoffersson Stenklyft citat
Kronobefallningsman Jacob  Stebklyft ,år 1645 Arbeta han i Gripsholmslän, blev sen Lantmätare över Härnösandslän dvs över Ångermanland ,medelpad och Jämtland år 1646 ändrade då också namnet till Stenklyft. samt erhöll samma år pass med 3 hästar till Vasa, en dylik fullmakt syntes han erhållit 12 dec 1648 samt  6 nov 1649.Han var även Kronfogde till 1672 i Jämtland. skulle då även avgått som Lantmätare.
Källa: Bygd?n ,Härnösands herdaminne del 2 sid 375- 376. han var son till Chrisoffer Hansson Bure f 10 mar 1589 han var Storbonde ,Länsman,Gästgivare i Helgum. finns en minnes sten vid säbrå Kyrka. så nu ser du att Stenklyft Härstammar från Buresläkten ej en hypotes,jag kan 1500t-1600 tal forskning källkritiskt jag har hållt på i 23 år lite drygt  
men det en del har svårt för är att jag är öpen för Johan Bureus äldre släktlinje före 1300 talet som man ser som myt men jag tycker det är av vikt att historian som gått från släktled till släktled inte går förlorad untan man öppet prövar myterna kollar i mesta mån efter svar. mvh Marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Jakob Kristofersson Stenklyft var mycket riktigt son till Kristofer Hansson, men Kristofer Hansson kallade sig inte Bure (se exempelvis Carl Szabads inlägg i Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter A-B: Bure (Zebråzynthius): Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-15 torsdag den 19 aug 2004 kl. 16.26). Kristofer Hansson var sonson till kyrkoherden i Säbrå Laurentius Svenonis, vars tillhörighet till Bure-ätten har ifrågasatts (se diskussionsarean Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter A-B: Bure (Zebråzynthius): Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-19).

[Kaj Janzon]

...jag kan 1500t-1600 tal forskning källkritiskt....
 
Ja du Marc. Det har du väl fått lära dig vid det där universitetet där du tog din fil kand i historia som du berättade om i en tidigare diskussion här. Tänk att jag alltid glömmer vilket universitet det var.

[Lennart Lindström]

Frågan om Bureättens existens besvaras på
 
http://home.swipnet.se/genealog/bure/11-400_104.htm
 
Där finns den senaste uppdateringen av de idag kända och styrkta personer, som spårades av Johan Bur?us 1590-1603, och som nu anges tillhöra Bureätten.
 
De tidigare släktleden är intressanta sagor, helt i linje med flertalets svenska släkters anor för 12-1300 talet. Att de är sagor gör dem inte mindre intressanta. Merparten av Sveriges historia före år 1200 bygger ju på sagor.
 
Den arkeologiska forskningen verkar däremot ge stöd för att Norrland har koloniserats av germaner söderifrån på det sätt och ungefär vid de tidpunkter Johan Bur?us anger, men givetvis finns inga namn på dessa kolonisatörer.

[Marc Hernelind]

Hej Michael Lehman.. du nämner att Christoffer Hansson inte kalla sig Bure,men jag har andra källor att han i Herdaminne kallades till exempel Chritoffer Hansson Zynt ,och när man satte upp hans Buresten vid säbrå kyrka ,skrev om hans liv i Nya Norrland torsdag 14 jan 1999  
Citat Christoffer Hansson Bure skriver själv om sin egen födelse i sin räkenskapsbok som finns bevarad i Uppsala Universitesbibiliotek och en kopia vid härnösandslandsarkiv mvh marc

[Anders Ryberg]

Och skrev Christoffer Hansson något herdaminne? Om du vill visa att Christoffer Hansson själv använt tillnamnet Bure, ta då fram något dokument som han har undertecknat med Christoffer Hansson Bure. Du kan till exempel ta och gå igenom hans räkenskapsbok och se vad som står där.

[Michaël Lehman (Philippos)]

I Hernösands stifts herdaminne, bd IV, s. 96, kallas Kristofer Hansson Christopher Hansson Zynth. Enligt uppgift skall han i sin räkenskapsbok (UUB X 255 k) skriva sig Z?nthius, men jag har själv inte studerat räkenskapsboken. Bure kallade han sig emellertid inte. Att Nya Norrland - i likhet med många andra - kallar honom Bure, saknar betydelse.

[Marc Hernelind]

Hej Michael igen du har rätt att han kallas Zynth
men  det är ett stort problem om Hembyggd förenenigen  i Säbrå gör tillsamans med lantmäteri gör  minnes Stenar till tre Buresläktingar som dom säger dels i tidningen  Christopher Hansson Bure och även på minnes stenen varför reagera ni inte på det bara när jag säger tillnamnet då får ni fart.Jag kan ge mej i det här fallet att inget styrker namnet Bure.Mvh Marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Naturligtvis är det problematiskt, att de, som har rest stenen, inte förhöll sig mer källkritiska och att de inte hade bättre kunskaper. Jag har dock aldrig haft något med Säbrå Hembygdsförening att göra, och fick därför ingen förhandsinformation om stenen. Dessutom var jag på den tiden inte lika insatt i problematiken kring Bure-ätten och dess medlemmar som jag är nu. Att jag inte reagerade då är därför inget argument mot att jag reagerar nu.

[Marc Hernelind]

Hej Michael nu kommer en fråga som är interssant
isammanhanget tycker jag om Christopher nu inte kalla sig Bure eller Bureus,hur många av följande kalla sig Bure eller Bureus ,:
 Jacobus  Zebrozynthius Professor,  Biskop i Strängnäs under åren år 1639-1642.
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar
Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus  föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten
Namnet Zynth förekom i en annan släkt  i trakten ,som dock ej kan bevisas ha familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han dock univesitetet för att  bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling.
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen  
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom  möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34 Hellström StockholmHerdaminne sid. 425 det var hans bror nu hans syster Margareta Hansdotter Zebrozynthia(Burea) här har jag heller nästan inget som tyder på att hon kallas Burea ? men så vet vi ju att tra kusiner adlades Bure sen är det frågan om Johannes Laurentti (Bure)så vill jag minnas det står i Herdaminne alltså han som var farfar till Christopher Komminister i Arnäs 1577-1686 ,Kyrkoherde i Själevad under åren 1687-89,Kyrkoherde i Säbrå åren 1590-1603,
10 juni 1590 kvitterar han spannmål som ersättning för det från  Pastoratet avstyckade Kyrkobordet i Stigsjö,han övertar hemmanet i Helgum där han har 18 kor 1601han brukar också ett hemman i Berge 1596,och året däårpå ett hemman i Brunnäs där han 1601 hade 8 kor han hade dessutom  på  prästgården 21 kor samma år.den 1 feb 1603 Står det sonen Jacob Hansson samt flera av mina syskon bekänner oss på vår moders Anna Sigridsdotter (Segersdotter) vängar att hava efter vår salige faders död ,Hans Laurentii Uppburit Spanmål ect...... ,Han begravdes i Säbrå  kyrka mitt för altaret.
Obs.Han kallar sig aldrig Bure enligt Carl Svartzbad i Ångermanlands Kyrkoarkiv
sen kommer vi till hans far Laurentius Svenonis  
som jag haft mycket disskution med Carl Szabad om där bureus verkar tillkomit i efterhand han själv kallar sig aldrig Bureus så på den punkten har jag gett mej insett att jag haft uppgifter som är senare dit satta.men jag har inte fått uppfattningen att carl sazbad inte ansåg att Lars svensson (Larentius Svenonis ) inte tillhörde Bure släkten enligt den här släktlinjen på hans fars sida med I:Sven Persson  han var hövitsman II:Per Falesson son till III: Fale Olofsson son till Olof Herssesson  
(Som kallas Gamle Olof) en av de kända Bure förfäderna mvh Marc

[Lars Öhman]

Beträffande Christoffer Hansson, som nämns ovan, och hans eventuella koppling till Buresläkten skriver hembygdsforskaren och förre kommunalkamreren i Säbrå Tyko Lundqvist följande på sida 85 i Boken om Säbrå.  
 
Även den yngre brodern Christoffer Hansson, som blev kvar i Helgum, skrev sig själv som Zynth i sin dagbok, även om han alltid annars varken begagnade sig av detta eller Burenamnet. Vid hans bouppteckning 1655 kallades han dock Bure.
 
Min fråga är om någon har sett bouppteckningen i original och kan bekräfta uppgiften att Christoffer Hansson i den kallades Bure. På sida 156 i Boken om Säbrå anges att bouppteckningsförrättaren var underlagmannen i Ångermanland Carl Carlsson Burman samt att bouppteckningen är daterad 5 Octobris A:o 1655.
 
Nu var ju Christoffer Hansson bonde och bönder i början av 1600-talet använde normalt inte något släktnamn, inte ens i de fall andra familjemedlemmar som tillhörde andra stånd gjorde det. En fråga är ju då om det finns några syskon eller söner och döttrar till Christoffer Hansson vilka lämnade bondeståndet och som kallade sig Bure? Mig veterligen finns det inte det så Burenamnet tycks inte ha varit viktigt inom denna gren förrän någon generation senare när Buremyten har rotat sig fastare och barnen till Christoffer Hanssons broder biskopen i Strängnäs Jacob Zäbråzynthius tar upp Burenamnet.

[Marc Hernelind]

Tack Öhman, då var jag inte ute på fel spår ,Michael Lehman Pillipos då säger att du var grön 1998 -1999 när Stenarna sattes upp jag kommer i håg att du skrev till min vän och 8 männing Carl Bäcklund omkr 96-97 om jag int minns och ville få svar om saker för bureätten vad du inte visste var att han och jag jobbat ihop i över 10 år då med bure frågor brev ledes  
så när jag säger jag har hålt på 23 år då borde kanse du inte läxa upp mej förrän du hållt på lite längre för de uppgifter du har kanske inte är rätt för urban sikesborg har gjort en bra utredning men inte på något sätt en #bibel för vad som är rätt ,två saker som jag upptäckt som inte stämmer överns med Johan bures Forskning är att Urban sikesborg skriver att Krönikeboken om Fale Bure ej hade någon upphovsman,vilket är fel Johan bureus uppgav sonen som han kallar Herse Bure för upphovsman till denna krönikebok som berättar om Fale Bures Bravader.Ett annat fel som sikesborg skrivit är att johan Bureus skrivit Att Nils Jackobsson var oäkta son,medan Johan bure sa att det berättades att Moses Nilsson själv hade sagt att hans far var oäkta son. men när det är en tredjehands Uppgift kan man ej säkerställa den källan de visste johan Bure skrev inte därför att han var oäkta utan han tog upp tredje  källan som en noterig inte som ett fastställande att så var det. jag har nu en hel del att göra och kommer att dra mej ur detta forum ett tag ,med en hälsning till Michael att Ulf forsell pensionerad runiolog känner inte till det du säger om selångerstenen Michael åtminnstone inte när jag skrev till honom sist,jag tänkte skriva nu igen andgånde ett annat ärende så får vi se om jag kan få mer info. mvh Marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Lars,  
 
År 1655, när Kristofer Hanssons bouppteckning förrättades, hade ungefär 40-45 år förflutit sedan Johannis Burei norrländska resa, vid vilken Kristofer Hanssons farfars bror Jon Svensson skall ha varit en av sagesmännen. År 1621 24/6 adlades Kristofer Hanssons kusin (tillika Johannis Burei kusin) [över]borgmästaren i Stockholm Olof Engelbertsson Bure. Tre år senare, 1624 10/5, adlades dennes bröder kungl. sekreteraren Anders Bure, sedermera chef för generallantmäterikontoret, och kungl. sekreteraren Jonas Bure, sedermera custos archivi. De tre bröderna introducerades vid Riddarhuset i Stockholm år 1627 under nr 126. År 1654 13/5 adlades Kristofer Hanssons brorson Nils Bureus med namnet Burensköld, och han introducerades samma år under nr 682.
 
Bouppteckningen förrättades av Johannis Burei fyrmännings barn underlagmannen Karl Karlsson Burman.  
 
Jag har uppgifter om, att två av Kristofer Hanssons barn, sonen Kristofer, som blev räntmästare i Nöteborg, och dottern Karin, som var gift med lantmätaren Anders Börjesson Gadd, skall ha kallats Bure. Dessa är för mig obekräftade uppgifter.  
 
Mot bakgrund av vad detta torde man emellertid kunna misstänka, att Johannis Burei uppgifter om Burarnas genalogi inte var okända bland de personer, som förekommer ovan.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc,
 
När skall du lära dig att hålla dig till sanningen? Jag har aldrig skrivit till någon Carl Bäcklund i fråga om Bure-ätten, än mindre har jag hört talas om hans namn. Denne Bäcklund är för mig fullkomligt okänd.
 
Att denne Ulf Forsell inte känner till vad jag har anfört om M 9 är anmärkningsvärt, om denne Ulf Forsell verkligen är pensionerad runolog, ty jag har noggrant redovisat mina källor och referenser, och de är inte särdeles märkliga och okända: X36 (UUB), Bäcklund (1989), Liljegren (1833), och Wess?n & Jansson (1949-51). Se Anbytarforum: Släkter: Bureätten: Runstenarna: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-12.
 
Faktum är, att jag inte fäster den minsta vikt vid huru länge du har ?släktforskat?, så länge du envisas med, att gång på gång sprida felaktiga påståenden omkring dig.
 
För övrigt ifrågasätter jag vad det har med saken att göra, att jag vid tillfället för Bure-stenens uppresande inte var lika väl insatt i problematiken kring Bure-ättens släkt- och personhistoria. Att jag var mindre insatt då hade sin orsak i, att jag inte ägnade Bure-ätten något intresse (vilket inte innebärer, att jag inte hade släktforskat tidigare; det hade jag redan då gjort i många år). Jag ägnade mig därför heller inte åt att sprida uppgifter om de gamla avfärdade medeltida leden...

[Marc Hernelind]

Rättelse på mej själv, jag såg inte att jag kom åt fel tangenter det skall naturligtvis vara Lars Bäcklund,jag visste jag sett ditt namn omkring den tiden det var i samband med att Rolf Åhman 18- 10-1997 skickat sin antavla och Lars hade noterat ditt namn han ville fråga med mej om något och men jag kommer inte i håg vad det var,så det var väl fel av mej att anta att ni brevväxla. /marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Just det, det var förhastat att antaga, att vi har brevväxlat. Jag har aldrig haft någon kontakt med Bäcklund. När, var och varför hade Bäcklund noterat mitt namn? Och vilket namn hade han noterat?

[Lennart Lindström]

Varför diskuteras inte väsentligheter i Bureättens historia ...
  ...dvs vad Bureättens människor åstadkom, när de hade makt och inflytande i stället för dessa tolkningar av myter och runstenar?
 
Det finns ju massor av spännande episoder (som säkert tål att nagelfaras) om dåtida maktkamp när protestantism skall ersätta katolicism, kyrka kontra stat, kontra adel, kontra bönder.
 
Lunda-professorn Hjalmar Holmguists Svenska Kyrkans Historia band 2 1521-1611 (utgavs 1933) och band 3 1612-1632 (utgavs 1938) kan jag rekommendera till läsning för den som vill veta mera.
 
Kyrkans dåtida huvudpersoner, ofta tillhörande eller gifta med personer i Bureätten (Kenicius, Rudbeckius m fl m fl), lever lindrigt sagt i en omtumlande och händelserik tid. Bureätten kan t ex hävdas ha bidragit till skapandet av den legala basen för den svenska kommunala självstyrelsen och kommunförvaltningen, detta i hård strid mot kungamakten och adeln (bönder och borgare saknade resurser och utbildning att föra fram sådana id?er). Kyrkan var ju denna tids enda vård-skola-omsorg utanför familjen, och kyrkan ville inte släppa sin fostrarroll av folket.
 
Borde man inte debattera detta, som många Bureättlingar till slut hamnar i, hellre än att hos utomstående skapa det löjets skimmer, som Buredebatten får hos folkflertalet (tror jag!) via denna koncentration på tolkning av runstenar och ev akademiska titlar.
 
Massor av svenskar lär till slut få kontakt med dessa kyrkans individer i sin släktforskning. För Bureättens medlemmar hade makt bara en kort period, men åstadkom likväl under denna korta tid vissa saker som då rönte stort motstånd, men idag självklara.

[Leif Gson Nygård]

Bra Lennart! Som en i raden av ättlingar till Margareta Säbråensis (Stormor i Dalom) läser jag dina inlägg i ämnet med stort intresse.
 
Liksom jag läser andra seriösa forskares inlägg i ämnet med samma intresse.
 
Därför tycker det är mycket tråkigt att vissa här lägger ned en massa tid och arbete för ovidkommande diskussion (med främst Marc Hernelind) och på det sättet skapar hos folkflertalet, som du skriver, ett löjets skimmer (tror jag med!) över Bureätten.
 
Mvh Leif

[Kaj Janzon]

Som ättling till Sigge Kristoffersson, i Bure-diskussionerna ofast kallad Siggo Christophori Bure (min ff ff ff mm mm fmf), deltar jag gärna i en seriös diskussion som kan bidra till att inte löjets skimmer lägger sig över alltihopa.
 
Eftersom Bure-diskussionerna under lång tid dominerats av ovidkommande inslag, innebärande bl a illa dold marknadsföring av diverse historisk skräplitteratur, har jag inte haft någon lust att delta i dem på annat sätt än genom att då och då kasta grus i mytproduktionsmaskineriet.
 
Emellertid tror jag att det möjligen nu går att åstadkomma en mer seriös diskussion här, åtminstone under en tid. Det är min förhoppning att de ovidkommande inslagen nu ska upphöra. Jag har i alla fall för min del absolut ingenting att tillägga till det jag redan sagt på den fronten.

[Ronny Norberg]

Lars, jag har inte någon information vad som står i bouppteckningen, trots att jag har sett den. Av någon anledning har jag inte antecknat det. De här uppgifterna har väl inte direkt med rubriken att göra men eftersom frågan har hamnat här så svarar jag här också.  
 
Jag väl börja med att tillägga lite till en del av de andras inlägg. Christoffer Hanssons syster skrivs med namnet Bure på det epitafium efter henne och hennes make i Dalarna (diskussion under Västerbotten: Efterlysningar: Pehr Norberg, fältväbel i Skellefteå).
 
Enligt Carl Szabad så kallas Christoffer Hanssons son Johan för Bure i Sollefteå 1658(diskussion under Härnösand).
 
Christoffer Hanssons son Christoffer Bure nämns utan patronymikon i Säbrå dombok 1682. Vet ej om han är i livet då, men tydligen verkar det som om han är känd under släktnamnet Bure.

[Lars Öhman]

Tack Ronny och Michael för Edra bidrag.
 
Johan Bureus Buregenealogi var säkert känd inom släkten redan när de första personerna adlades i början av 1620-talet. Men jag tycker att det ändå kan ha sitt intresse att se när Burenamnet börjar dyka upp även inom Christoffer Hanssons släktgren. Inte som något slags bevis för denna grens härkomst från Olof Hersesson utan mer för att se när denna gren börjar anse sig tillhöra Buresläkten.
 
Eftersom jag själv bara har härstamning från Christoffer Hansson har jag inte tidigare noterat så noga hur ättlingarna till hans broder Jakob Zäbråzynthius har förhållit sig till Burenamnet. Jag har bara väldigt allmänt noterat att Jakobs döttrar kallas Anna Burea, Kristina Burea och Elisabet Bure. Det är oklart för mig om de kallades så redan under sin livstid eller om det är en senare tids tillägg. Kristina var som bekant gift med Lars Stigzelius som sedermera blev ärkebiskop.  
 
Lustigt i detta Buresammanhang är att Lars Stigzelius farfar uppges vara en förmögen bonde i Säbrås grannsocken Häggdånger med det i Buresammanhang mytiska förnamnet Herse. Det är kanske något för mera fantasifullt begåvade personer att spinna vidare på. Jan Guillou borde ha en hel del stoff att hämta här. En svensk Da-Vincikod kanske. Vem vet om inte riksdagen är fullproppad med Bureättlingar, vilka där driver sitt gäckeri och lömska spel.
 
Men om jag ska förhålla mig allvarlig ett slag så har jag inte sett att någon har kritiserat Urban Sikeborgs slutsats att Johan Bureus genealogi (med ett undantag som jag ska återkomma till) är tillförlitlig avseende 1500-talsanorna. Buremyten skulle alltså endast vara en myt avseende den äldre tiden, dvs avseende Herse och hans förfäder. Undantaget från trovärdigheten, vilket Urban Sikeborg uppehåller sig en hel del vid är huruvida Olof Hersesson även hade en son Fale Olofsson, vilken i Buregenealogin är upptagen som anfader till kyrkoherden i Säbrå, Laurentius Svenonis, och därmed också till dennes sonson Jakob Zäbråzynthius. Eftersom den ende uppgiftslämnaren om detta är Jon Svensson får nog även jag sälla mig till Urban Sikeborgs uppfattning att uppgiften är så pass osäker, att man inte bör ta med den i sin släktutredning. Men innebär detta att även uppgifterna om mellanliggande led är osäkra. Nog borde väl Jon Svensson veta vad hans egen far, farfar och farfarsfar hette. Det hörde ju till allmänbildningen vid denna tid. Men kanske var han så dement att han inget mindes. Men varför tar i så fall Johan Bureus upp honom som sin sagesman. I ett annat fall skriver han nämligen om en kvinna som han intervjuat och som inte kunde ge några svar, ”Vet intet”. Här nämns istället Jon Svensson som ”horum relator”. Dessutom bodde Johan Bureus under sin norrländska resa hos Laurentius Svenonis båda söner, kyrkoherden i Säbrå Johannes Laurentii och kyrkoherden i Själevad Engelbertus Laurentii. Det hade väl närmast varit ”tjänstefel” av Johan Bureus att inte fråga ut dem om vad de visste när han vistades hos dem. Och de hänvisade honom förstås till sin farbror Jon Svensson för vidare uppgifter. Frågan är alltså om man ska stanna vid Laurentius Svenonis i sin släktutredning eller om man kan ta med dennes far, farfar och farfarsfar såsom de har skrivits av Johan Bureus.

[Marc Hernelind]

Svar till Öhman:Alla Sju Jacobus Johannis ZebroZynthius-Bureus barn Kalla sig Bureus/ Burea och en adlades Burensköld,Nils Jacobsson Burensköld,Adlad till Burensköld år 1564.Han var assessor i Svea Hovrätt.han blev Burgreve i Norrköping,se
Utdrag av Strängnäs Herdaminne volym 1 sidan 42-47.av Magnus Collmar
Jacobus Johannis Zebrozynthius ,som också skrev sig Angermannus eller Bureus  föddes i Säbrå 17 november sannolikt 1582 som äldste son till Kyrkoherden Johannes Laurentii Bureus och hans hustru Anna Segersdotter.
Hans födelseår liksom en del andra uppgjifter om hans familj diskutabelt. Hans mor har i en del källor uppgivits ha varit tidigare hustru till herr Johannes,Kerstin Zynthia,men det finns inga säkra belägg för hennes existens ,Det förrefaller tvärtom klart att Jacob har varit i äldst i en syskonskara på fem ,där Margareta Hansdotter ,gift med Troiliusoch kallad Stormor i Dalom var yngst och född 1594 alla med Anna Segersdotter som mor.vid faderns död skiftades arvet lika mellan sysskonen fasän Jacob erhöll jord ur allas morsarv extra för sin studieresa till Tyskland.namnet Buereus tycks innebära att familjen var en gren av den kända Bureätten
Namnet Zynth förekom i en annan släkt  i trakten ,som dock ej kan bevisas ha familjeband med Jacob Johannis.Den 30 mars 1612 Utnämdes Jacobus Johannis Bureus Zebrozynthus av Gustav II Adolf till Professor i Logik ,År 1616 lämnade han dock univesitetet för att  bli kyrkoherde i Vendel.år 1621 i aug .kallades Zebozynthius till Hovpredikant av Kungen,och år 1624 den 10 april utnämdes Kyrkoherde i Stockholms Nikolai församling samt solna,han börja kallas den fridsame och lärde Zebrozynthius ,han var Biskop i Strängnäs under åren 1639-1642,Efter Biskop Jacobus Johannis Zebrozynthius död bekräftades Arvingarnas rätt till hemmanet Sunnersta i Bondkyrka församling.
Han begravdes 25 jul 1642 som än idag kallas St :Jacobi dagen  
Arvingarna läto sätta upp en minnes sten i Strängnäs domkyrka,och en sten visar hans grav plats under golvet
Ytterligare källor Sixten Söderhielm Stormor i Dalom  möderne i släkt och hävd 2-3 1952.
Clas Annerstedt Uppsala Universitets Historia del 1 1477-1654 sid 151 och bihang sid 90,Brev till Axel Oxenstierna E757 19 jan 1641 av Jacobus Johannis Zebrozynthius samt brev till Johan Casimir angående Strängnäs Gymnasium 8 dec 1639 ,RA E34 Hellström StockholmHerdaminne sid. 425.
 Svar till Norberg på Christoffer Hanssons son Christoffer Bure nämns utan patronymikon i Säbrå dombok 1682. Vet ej om han är i livet då ?  
Han dog år 1684 så det lär stäma.
 
Svar till Kaj  då kan väl du titta under rubriken Christopher Siggesson.Jag har skrivit om den linje för debatt men dom kommer du inte in och ger oss kunskap ?
Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Christopher Siggesson, som adlades av Johan III och dog i Upsala och sonson av Siggo Falonis i Byrestad i Medelpad.
Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Christopher Siggesson, som adlades av Johan III Strängnäs stifts herdaminne av K.A. Hagström (1899). Där finns på sidorna 451-453 i del 3 en artikel om en Siggo Christophori, som var kyrkoherde i Fors, Eskilstuna och Kloster. Där står bland annat att Siggo Christophori var son till kaptenen eller 'hövitsmannen' vid Erik XIV:s livakt, sedan öfversten för krigsfolket i Norrbotten och Medelpad, Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses. och om han son Kyrkoherde i Eskilstuna Pastorat som Fors och Kloster församling under åren 1603-1641.
Han tillhörde den Legendariska Bure Släkten,
I sitt 16 år sändes han till sin farbror Översten Johan Siggesson  i Kalmar att gå i skola,men i sin ringa lust därtill
sattes han i stallet,på sitt 20 år besinnade  han sig  och börja studera enligt sitt löfte till sina föräldrar ,och blev ordinerad 14 mars 1583 till Präst Han tjänstgjorde först i Växjö,sedan i Gillberga där han var huskaplan under åren 1584-1587,,Jäder,Taxinge,och Stenkvista.
Som Kyrkoherde i Eskilstuna,mottog herr Siggo Fors kyrkas och Prästgårds inventarier den 5 maj 1603 ,följande
år bevista han riksdagen ,han titulerades Prost år 1607,
 
Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.  
och dog i Upsala  Han stödjer sig här på en disp. av C. Strandberg Antiquitates Eskiltunenses. Senare skriver han att Siggo Christophori ”G 1) 1588 8/12 på Bro gård med Ebba Andersdotter f i Gällstad s:n i Västergötland. Död 1625 7/12. (Strandbergs disp.) 2) m. Karin Månsdotter [...] Barn i 1:a giftet [...] Kristina, gm häradskrivaren på Rekane, sedan befallningsman öfver Västersysslet i Värmland Peder Olsson på Björnö”.
 
Och slutligen svar till Öhman jag tycker man kan forsätta när till Herse Falesson som var Hövitsman och gite sig med Olofsdotter från Burträskden första av Burarna att slå sej ner i Skellefteå (Bureå)hans Son olof Hersesson (Gamle olof) och dennes son Anders olofsson Underlagman född. omkr 1425 och sen hans son Jacob Andersson  
Underlagman dit är det många som räknar sig och sitt släktskap då tycker jag att du kan räkna med Anders Olofssons Bror Fale olofsson som är Farfarsfar till Lars Svenonis.då har du fortfarande inte tagit med Johan Bureus Gamla led från 1300 ner till 900 tal. mvh Marc

[Ronny Norberg]

Lars, jag har nog samma intressen i Buresläkten som dig, så vi kan nog ha en del att diskutera.  
 
Den sista delen i ditt resonemang hänger jag inte riktigt med på, jag vet inte om du håller med Sikeborg helt eller om du är tveksam till något, jag tycker att han resonerar ungefär som dig i årsboken. Jag har själv nog med för många osäkra led i min databas, men det är nog mest för att jag inte gjort mig tid att rensa ut. Man borde nog ha med det som en kommentar istället på den äldste historiskt säkerställda personen. Frågan som du också ställde är ju vem det är i detta fall?
 
Eftersom det här är lite fel rubrik att diskutera det under så får du gärna fortsätta under:Övriga släkter Bure(Zebråzynthius) eller någon annan rubrik här under Bureätten.

[Kaj Janzon]

Jag får uppmana Marc Hernelind att titta under rubriken Abeluna (Apollonia) Mårtensdotter. Det är nämligen där dina rader om Sigge Kristoffersson finns. Någon rubrik om Christopher Siggesson existerar inte, åtminstone inte under Släkter-Bureätten. När du sedan konstaterat att det är så, kan du studera några tidigare inlägg i diskussionen om Abeluna (Apollonia) Mårtensdotter, t ex mitt från 1 juli 2001.

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Sanning för 50 år sen. I dag ljug. Vad är sanningen 50 år framåt? Forskningen brukar ju ha den NYA absoluta sanningen med några års mellanrum.
Tycks som ni inte kommer längre med att racka ner på Marc, och hans tro som inte någon verkar dela med honom, med runstenar och inte allt för gamla böcker.
 
Kanske ska ni istället lägga energin på det som Lennart Lindström föreslår. Forskning om det som var kring kyrkans görande och låtande. Är det området lika väl genomgått som Buresläkten? Där kan ju finnas nåt matnyttigt även för Burarna.
 
Vad säger ni alla välrenomerade släktforskare, med och utan (vill ju tro det finns såna) doktorshattar och lagerkransar på skallen?
mvh
rune

[Lennart Lindström]

Rune Edström
De historiska sanningarna tycks rasa i otroligt tempo, när Internet möjliggör så snabb informationsspridning. Finland och Sverige har århundraden av gemensam historia. Ändå idag helt olika bilder av skeendet.
 
Jag citerar nedan text direkt från  
http://finnpro2000.tripod.com/forhistoria.htm#2.3
(ett besök på denna sajt rekommenderas verkligen för att se skillnader i tolkning av historien)
 
2.3.2 Birkarlarlaeliten och kronan
Under medeltiden som på Gustav Vasas tid framstod birkarlarna som en ledande grupp, en elit med särskild profil. Konungen talar om de rika birkarlarna, vilket bestyrks av uppgifterna i jordböckerna. I början av 1500-talet sägs det redan att av rikets rikaste män tre bodde i Lule älvdal, och i den riksbouppteckning som år 1571 upprättades för gäldande av Älvborgs lösen, finner man bland rikets rikaste män sex birkarlar upptagna.
 
Sedan Gustav Vasas tid hade lappfogdarna utvalts bland birkarlarna. De många klagomålen mot dem och de upptäckta oegentligheterna i slutet av 1500-talet gjorde att de ersattes med nya av hertig Karl. Han även utsåg en särskild befallningsman över alla samer i Sverige. Till denna post utvalde han inte en birkarl, utan holländaren Arent Josting.  
 
Trots att birkarlarnas privilegier fråntogs, hade denna elit stor betydelse för utvecklingen i norr. Ärkebiskopen Petrus Kenicius (1555-1636) var son till birkarlen Könik Olofsson i Umeå. Olaus Petri Niurenius var kyrkoherde i Umeå 1619-45. Hans maka nämns vara av birkarlasläkt. Niurenius själv har nedtecknat berättelser om birkarlarnas lappfärder under ledning av folkhjälten Matti Kurki, den kanske mest kända av birkarlahövdingar. Kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreae (1600-28) var av birkarlasläkt och infödd Pitebo, och behärskade finska språket fullständigt.  
 
Enligt von D?ben påträffas namnet birkarlar sista gången officiellt i Uppsala ordinantia av år 1617. Sedan Karl IX avskaffat deras handelsmonopol i lappmarken, uppgick de i stadsborgarnas och landsköpmännens klass. Visserligen försvinner namnet birkarlar, men det är samma personer och samma organisation om också utan kronans auktoritet, som fortsätter att förmedla varorna.
 
Detta har en direkt koppling till vad här diskuteras, då (jag gissar) att många av dem inräknas i Bureätten utöver Könik Olofsson ovan.
 
Så visst finns det massor av diskussionspunkter att ta upp gällande Bureätten