ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-14  (läst 1573 gånger)

2006-01-10, 10:05
läst 1573 gånger

Lennart Lindström

Den första flyttvågen Bureättlingar skedde på 1500-talet. Den enda troliga förklaring (som jag hittills funnit i alla fall) var att handelsvinster och handelskontakter gjorde det möjligt att söner kunde utbilda sig (utomlands). Dessa personer blir sedan en del av Sveriges intelligentia 1550-1650. Deras ättlingar sprider sig i södra Sverige.
 
Även handeln i sig krävde ett fungerande tillförlitligt kontaktnät lokalt, dvs nya etableringar inom handelsfamiljerna till lämpliga handelsstäder, inte bara i Gävle utan även andra nya städer runt Bottenhavet-Bottenviken. Förklaringen till att västerbottningarna i motsats till flertalet norrbottningar undvek Stockholm verkar vara så enkel som att Gustav Vasa dikterade sämre priser i Stockholm. Handeln i Bureättens ursprungsområden låg således länge utanför kungamaktens (Vasakungarnas) kontroll i Västerbotten. Med det Bottniska handelstvånget 1636 slog stockholmarna igen detta med Stockholm konkurrerande norrlandsfönster. Dessa ättlingar blev förmodligen kvar i städerna, eller kunde dra fördel av kungamaktens nya investeringar i Bergslagen på 1600-talet.
 
Mörkret längst i norr blev däremot inte bara ekonomiskt. Gustav Vasas beskattning (eller konfiskation) av fisket i norr hade säkert redan minskat vinsterna kraftigt. Än värre blev kanske ändå den utvecklingsmässiga och kulturella effekten. Alla de nya direkta impulser till vidareutveckling, kunskaper och erfarenheter som tidigare lätt kunnat fås via handelskontakterna stryptes. Övre Norrland gick in i en 200-årig status quo-situation, som varade till träbaronernas intåg i slutet på 1800-talet  
(Källor;Westin Övre Norrlands Historia, Fahlgren Umeå sockens historia, m fl)
 
Men de flesta ättlingarna blev ändå kvar i norr. Mellan Piteå och Umeå älvdalar är det nära nog omöjligt (gissar jag), att hitta en person med anor från en småbrukarefamilj på 1900-talet,  som inte tillhör Bureätten enligt Bur?us medeltida ättedefinition. Antalet anor (räknat matematiskt via upprepning) via ingiften kan lätt bli över tjugo st. Ingiften med andra bureättlingar begränsar antalet ättlingar, men ökar anornas antal hos varje ättling. Så blir det, då befolkningen länge var så liten.
 
I en andra flyttvåg  drar tiotusentals av dessa till södra Sverige under 1900-talet. Antalet ättlingar kan idag vara över en miljon. Dessutom snabbt växande via rörligheten hos alla svenskar. Om några generationer lär således nästan varenda svensk tillhöra Bureätten

2006-01-10, 22:36
Svar #1

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Lennart. Det var intressant skrivet. Tack för detta! Men kan din uppskattning av Bure-ättlingar stämma? 1 miljon! Låter inte detta mycket? Jag har hört siffror som 50 000 eller 100 000. Är du verkligen säker på denna siffra?
 
Vänligen: Ulf.

2006-01-11, 05:52
Svar #2

Rune Edström (Rune)

Hej Marc
Från att ha seglat i det blå verkar du ha kommit ner på lite fastare mark, och övergett det mest blåögda tilltron till olika släktskap.
Inte så underligt att du då överger den förening som du var tillskyndare till, när det kommer till medlemmar som vill flyga luftballongen högt, högt i det blå. Utan varje tillstymmelse till verklighetförankring ner till backen.
 
Får gratulera dej att du kommit till insikt om det. Kanske Lennart Lindström hittar nåt matnyttigt, för tror inte att i  Riksarkivets papper finns något som inte har penetrerats både två å tre gånger.
mvh
rune

2006-01-11, 09:24
Svar #3

Lennart Lindström

I stort sett varenda västerbottning  år 1930 (säg 200 - 250 000 personer) bör statistiskt sett ha någon ana till Bureätten. Detsamma gäller troligen vissa socknar i angränsande län, och till dessa kommer sedan alla ättlingar till de som flyttade söderut och till olika platser runt Bottenhavet-Bottenviken på 1500-talet. Även detta antal är mycket stort. Ättens stamfader Anders Olofsson har ju idag efterlevande i 17:e till kanske 20:e generationerna (räknat efter Bur?us medeltida ättedefinition)
 
Räknar man på detta sätt blir siffran mellan 300 000 och 500 000 ättlingar sannolik år 1930. Hur snabbt denna siffra sedan fördubblats, beror på frekvensen ingiften med andra Bureättlingar, men jag håller det inte osannolikt att antalet Bureättlingar redan passerat en miljon.
 
Just att ingiften med andra Bureättlingar blir mera regel än undantag i t ex Västerbotten, medan de som flyttar söderut, i stort sett genast fördubblar antalet ättlingar, gör det svårt att bedöma totala antalet. Men det finns ingen övre gräns. Antalet Bureättlingar lär till slut bli fler än Sveriges befolkning, då säkert tiotusentals redan nu bor utomlands.  

2006-01-11, 10:50
Svar #4

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Att flertalet av folket i norr, och en hel del i söder, är Bureättlingar är förståeligt eftersom anfäder med många överlevande barn tenderar att ge sådana  demografiska mönster. Däremot kan man omöjligt prata om en ännu levande Bureätt i modern tid. Av detta krävs att alla ens förfäder i rak linje tillbaka till en belagd Bureana erkänt sig tillhöra denna ätt och att begreppet varit levande fram till dags dato. Vi kan prata om att våra anor tillhör den s.k. Buresläkten men vi kan alltså inte säga att vi är Bureätten/(-släkten). Detta synsätt gör det dock inte mindre intressant att forska om Johannes Bureus?(1568-1652) släkttavlor och försöka knyta an fler ättlingar till personer nämnda däri. Det gäller bara att inte låta sig förblindas att tro att Johannes Bureus släkt var någon exklusiv framstående ätt i sig. Det som gör den intressant är ju faktiskt Joahnnes Bureus egen uppfattning om sin släktkänsla. Han får ju räknas som en tidig pionjär inom släktnamnssamlandet.

2006-01-11, 16:44
Svar #5

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Lennart och tack för svaret! Jag tycker att du skall försöka att sammanfatta din forskning så småningom i en skrift eller en bok, den skulle fylla ett tomrum! Det finns ju så lite skrivet om den nordliga bure-grupperingen och dess sociologiska rörelser och mönster - iallefall i modern tid. Om den södra grupperingen finns ju desto mera material kanske för att den innehållit så mycket adel?
 
Till Nicklas Rosenbalck: Jag hoppas att vi får avgöra själv vad vi vill kalla oss och vår forskning...vi behöver inga förmyndare på detta område. Jag hoppas att du också kan respektera att några av oss faktiskt tycker att den såkallade bure-ätten är en verkligt intressant släkt som innehåller väldigt spännande personer som betytt mycket för landet Sverige och dess utveckling. Försök inte taga ifrån oss detta nöje tack!
 
En ny fråga till Panelen: Angående detta med introduktion av adel på Riddarhuset, är det någon som kan reda ut begreppen ang. detta? Om vi tar t. ex. Anders Bure som ju adlades 1624 men inroducerades först 1627, varför denna fördröjning? Eller denne Johan Siggesson som ju adlades 1572 men aldrig introducerades. Varför introducerades man inte SAMTIDIGT som man adlades? Varför denna fördröjning. Ville man testa den nya adelsfamiljen några år innan man gav dem politisk makt? Var det någon skillnad emelland adel som var introducerad och de släkter som inte var det? Var det ett A- och B-lag?
 
Vänligen: Ulf.

2006-01-11, 20:45
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Ulf, Introduktion på Riddarhuset kostade pengar, något som en ny adelsman kanske inte hade, och som tog tid att få ihop.
 
Den ätt som inte var introducerad på Riddarhuset, hade inte någon rösträtt där, och kunde alltså inte delta i riksdagarna. Detta står i historieböckerna, som du väl har läst?

2006-01-11, 21:45
Svar #7

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Ulf:
Jag borde inte återigen ge mig in detta getingbo. Men jag kan liksom inte låta bli.
 
Du vill att Nicklas skall låta er själva avgöra vad ni vill bli kallade?
Men likväl har han rätt till en egen åsikt eller?

2006-01-11, 22:17
Svar #8

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Tack Rune för de värmande orden ,du gjorde en målande priksäker bild av händelse förloppet, Jag hoppas Björn fått mitt mail nu annars kan du alltid prata med din källa,vi disskutera i veckan,ev framtida aktiviter. när stormen efter de högflygande individerna lagt sig. mvh Marc

2006-01-11, 22:59
Svar #9

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Ja Marc ditt mail anlände och jag har kommit fram till att inget bör läggas ut förrän du själv vill eller önskar.
 
Björn

2006-01-12, 11:17
Svar #10

Lennart Lindström

Ulf, Jag, som så många andra och kanske även du  visste inte, vad jag gav mig in i när jag startade min forskning om Norrlands historia för några år sedan. Jag trodde  in i det sista, att jag skulle hitta någon, som redan utforskat detta. I stället fastnade jag rejält och länge på just Västerbotten, medan Norrbotten var långt enklare. Även Medelpads och Hälsinglands historia verkar betydligt enklare.
 
Till sommaren när jag åter är uppe i Umeå ska jag en sista gång försöka på plats dyka djupare in i vilket arbete andra forskare gör där via Universitetet och Museet, och se vad jag ev missat (inkl senaste tolkningar av resultaten från Österbotten). Visst har jag lekt med tanken att skriva en bok om detta, men jag vill dels se vad Gävlespåret ger, dels se om utgrävningarna kring Botniabanan ger nya fynd.  
 
Risken är nämligen stor att jag drar helt felaktiga slutsatser i den just nu centrala frågan för Västerbottens ursprungshistoria och utveckling (åtminstone ur mitt perspektiv): Vilka var dessa människor ursprungligen? Varifrån kom de? Hur länge hade de funnits i Västerbotten? (Med få möjliga undantag är alla ortsnamn germanska) Vilket kulturutbyte och vilka handelsvägar hade de utvecklat före 1300-talet, när de först dyker upp i historieböckerna. När handeln tog fart, kunde många fler människor försörja sig och överleva i älvdalarna, vilket i sin tur ledde till bl a  fenomenet Bureätten, som en historiebok kallade det. Det går nog inte att skilja på Västerbottens historia och fenomenet Bureätten, de verkar hänga ihop, och jag börjar ana (?) ett mönster av kulturella betingelser, som kanske (?) kan ge svar. Hittar jag några rimliga (alternativa) svar, tror jag nog att det blir en bok

2006-01-12, 17:49
Svar #11

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Lennart! Ja, skriv en bok! Ett tips bara från mig...gör några mustiga personporträtt också! Per Grubb t. ex. som jag förstått var Borgmästare i Gävle på 1500-talet, bror till Anna Grubb som var gift med Lars Olofsson Björnram. Det kanske var han som öppnade dörren för bure-ätten att draga in i Gävle? Eller kanske någon prominent bure-familj där i Gävle kan vara intressant att porträttera?
 
Tack Elisabeth för svaret! Jag visste inte att det kostade pengar!
 
Ingen som vet något om Fale Bures Ring skådespelet i Ångermanland under 1800-talet? Det har hittats en gammal ring nu med Bure-vapnet på!!
 
Vänligen: Ulf. Byrisholm.

2006-01-12, 18:19
Svar #12

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Vad menar du Ulf med följande påståenden:
 
1. Gör några mustiga personporträtt  
2. Det har hittats en gammal ring nu med Bure-vapnet på. Källa tack.
 
Björn

2006-01-12, 22:45
Svar #13

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej igen! Kunde bara inte motstå att dela med mig av lite tankar jag har...Jag vet inte hur djupt du tänker gå Lennart i din bok men skulle du fundera på att göra en snabb översikt över norrlands ur-historia har jag lite ytterliggare tips! Jag hoppar över sägnen om Fale Bure då jag förstått att du inte tror på den, men...den skriftligt dokumerade (riksarkivet) Medelpadska adelssläkten som levde på 1300-talet (med den böjda armen som adelsvapen)borde väl kunna komma ifråga (se mitt inlägg ovan för någon vecka sedan). Till denna släkt hörde ju Nils Farthegnsson och hans son: Farthegn Unge. Det var ju denna Nils Farthegnsson som nämdes i ett brev från Ärkebiskop Olof 1327, som tillsammans med två män till fick i uppdrag att organisera koloniserningen emellan: Skellefteå och Uleå.
Källa: Kyrkan och Bygden utg. år 2000. Artikel skriven av: Nils Blomkvist, sid 37.
 
En ny tanke jag har fått...alla har ju utgått från att detta område skulle vara emellan: Skellefteå älv och Luleå älv, men tänk om man skulle tolka det precis som det står!!! Alltså landet emellan Skellefteå och ULEÅ ÄLV... I FINLAND!!!??? Vad säger ni om detta? Tänk om man menade hela området upp och runt bottenviken och ned i Finland till Uleå älv?
 
Jag vill också helt kort bara nämna om något annat mycket intressant ang. norrlands ur-historia. Som alla känner till finns det ju stora gravhögar både i Högom (vid Selånger) och i Nolby (Njurunda). Där ligger ju mäktiga Hövdingar begravda och kanske att det var de gamla Hälsingekungarna som ligger där? Den danska historikern: Saxo Grammaticus (dog år 1214) nämner i sitt verk Gesta Danorum (16 volymer)om en Hälsingekung vid namn: Tor Långe och som skulle ha levat vid kristi födelse och härskat över Hälsingland och Jämtland. Långt senare skall en ny Hälsingehövding vid namn: Thore Helsing ha erövrat Själland år 1064 och sedan byggt borgarna: Helsingborg och Helsingör och givit dem namn efter sitt eget! Är inte detta fantastiskt? Kan detta stämma? vad säger Panelen om detta? Även Bottenviken skall en gång ha hetat:Helsingehav!
 
Det här tycker jag absolut att du skall kolla upp Lennart...detta med Helsingekungarna och denne: Saxo Grammaticus.
 
Det gamla Helsingland skulle ha sträckt sig ned till skogsområdet: Ödmården, som skall ligga vid gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. Jag hittar det dock inte på kartan. Jag förmodar att nordgränsen sedan gick ung. vid Ångermanälven. Detta Helsingland var alltså ett eget land! med en egen lag Helsingelagen, som låg utanför Sveakungarnas kontroll. Enligt vissa historiexperter (vågar inte nämna några namn med tanke på de nya reglerna) skulle norrland inte ha införlivats (reelt) med nationen Sverige förrän i början på 1300-talet! Man hade bara anspråk på detta område tidigare - enligt dessa experter - men ingen verklig kontroll.
 
 
Ja, det var lite nya funderingar från mig. lite att tugga på för Panelen.
 
Till Björn: slå upp ordet: personporträtt i en ordbok, om du inte vet vad det betyder. Ordet mustig kan jag bjuda på, det betyder: saftig, kraftrik, grovkornig, utrycksfull. Angående din andra fråga kan jag inte ännu avslöja källan då jag inte vet om jag får det. Men en gammal ring har upphittats i södra sverige i jorden vid ett gammalt Bure-gods. På denna ring finns också Bure-vapnet. Jag har inte sett ringen utan bara talat med en person ang. detta per telefon. Ringen skall dock vara i gott förvar, så kanske att man kan göra någon slags tidsbestämning på den framöver...tänk om den skulle vara från 1200-talet...?
 
Vänligen: Ulf.

2006-01-12, 23:28
Svar #14

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
En 'hälsing' är en person som bor vid en 'hals'. När det gäller Hälsingland är det oklart vilken 'hals' som avses. Men Helsingborg och Helsingör ligger vid den smalaste delen av Öresund - och lär alltså knappast ha fått sina namn av någon hälsingekung (= Bure-kung? J).
 
En gammal gränsskog i norr är Skuleskogen, som skiljer Ådalen och angränsande bygder (det 'egentliga' Ångermanland) från Nolaskogsbygden (ungefär motsvarande Örnsköldsviks kommun i dag), dit tidigare också Åsele lappmark räknades.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2006-01-13, 00:08
Svar #15

Lennart Lindström

Dokumenten från 1327 (och senare) har utretts i nära 100 år. Allt finns sammanställt tillsammans med senaste upptäckter i Thomas Wallerstams doktorsavhandling Norrbotten, Sverige och Medeltiden (1995) och berör området mellan Skellefteå och Uleåborg i Finland, dvs det avser ett område norr om trakterna för Bureättens förfäder, även om vissa prominenta Bure-ättlingar dyker upp på 1500-talet  i Piteå älvdal.

2006-01-13, 00:17
Svar #16

Erik Holmlund

Ulf Sawert> Du säger att alla har utgått från att Uleå skulle åsyfta Luleå. Där har du helt fel. Det är väl snarast så att det knappt är någon som har tvekat på att det är Uleå som åsyftas. Det är ju kul när man kommer på nåt nytt, om det är nytt.

2006-01-13, 00:19
Svar #17

Erik Holmlund

Skrev f.ö. mitt inlägg samtidigt som Lennart.

2006-01-13, 15:58
Svar #18

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Beträffande den där ringen, hoppas jag att upphittaren har följt lagen och anmält fyndet så att staten kan lösa in det? Fornfynd som förvaras av privatpersoner far illa på ett sätt de inte skulle göra i ett museum med rutinerad personal och kontrollerad miljö. Och det vore ju tråkigt om felaktig hantering/förvaring skulle göra det omöjligt att i framtiden tyda vapnet eller datera ringen...
 
Ur Lag (1988:950) om kulturminnen m. m.:
 
3 ? Fornfynd är föremål som saknar ägare när de hittas och som
1. påträffas i eller vid en fast fornlämning och har samband med denna eller
2. påträffas under andra omständigheter och kan antas vara minst etthundra år gamla.
 
4 ? Sådant fornfynd som avses i 3 ? 1 tillfaller staten.
 
Sådant fornfynd som avses i 3 ? 2 tillfaller upphittaren. Han är dock skyldig att erbjuda staten att få lösa in det mot betalning (hembud)
1. om fornfyndet innehåller föremål som helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons eller annan legering med koppar eller
2. om fornfyndet består av två eller flera föremål, som kan antas ha blivit nedlagda tillsammans.
 
[...]
 
5 ? Den som påträffar ett fornfynd, som skall tillfalla eller hembjudas staten, skall snarast anmäla fornfyndet hos Riksantikvarieämbetet, länsstyrelse, länsmuseum eller polismyndighet. [...]
 
Upphittaren är skyldig att på begäran lämna ut fornfyndet mot kvitto samt uppge var, när och hur fornfyndet påträffades.

2006-01-13, 20:08
Svar #19

Kalle Thorsberg

Hmm.
 
Nyansering: Ringen är hembudspliktig om den är av ädelmetall, eller hittad i ett skattfynd (depåfynd), eller självklart på en fast fornlämning. Man har under senare år inlöst ett sådant skattfynd av flinta, men detta är unikt, d v s ädelmetall är vad som oftast gäller.
Att något kan tvångsköpas av staten innebär inte nödvändigtvis att staten köper det. Det är förutom detta förbjudet att 'hitta' saker på registrerade fornlämningar.
I detta fall handlar det väl mera om ringen existerar eller ej, eller verkligen har 'burevapnet' osv...
K

2006-01-13, 21:12
Svar #20

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Det var förstås en ren chansning från min sida att en eventuell medeltida signetring kan tänkas helt eller delvis bestå av guld, silver, koppar, brons eller annan legering med koppar, de kanske gjordes i järn, tenn eller platina också...  
 
Och visst skulle jag ha skrivit så att staten kan lösa in den, om det skulle vara aktuellt.

2006-01-13, 21:42
Svar #21

Kalle Thorsberg

Suck,
Jag jobbade under 10 år på Historiska museet som registeransvarig, med inlösensärenden ibland. Inser att Du, med hänvisning till lagtexten sa ungefär allt. Men poängen är väl att vi inte vet om ringen i fråga existerar, om det var en signetring, inte vet vad den består av för material osv.
Det jag försökte säga är att oavsett lagen, kanske staten inte ens är intresserad av inlösen.
Visst, Du skriver det oxå, nu.
En signetring från 1300-talet skulle vara ovanlig (uik), speciellt för en lågfrälse person, eller ??
Men jag inser mitt misstag och låter i framtiden fingrarna mera sällan sticka iväg över tangentbordet.
K

2006-01-13, 22:12
Svar #22

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Ulf skriver...
 
Men en gammal ring har upphittats i södra sverige i jorden vid ett gammalt Bure-gods. På denna ring finns också Bure-vapnet. Jag har inte sett ringen utan bara talat med en person ang. detta per telefon. Ringen skall dock vara i gott förvar, så kanske att man kan göra någon slags tidsbestämning på den framöver...tänk om den skulle vara från 1200-talet...?  
 
Källa: telefon
 
Ulf...
 
Vad benäms det gamla Bure godset där ringen hittades?
 
Vilken storlek av ring rör det sig om  där även Bure vapnet finns med?
 
 Med burevapnet menar du böjd arm då?
 
Om du är nere på 1200-talet, så är det väl Fale Bure som spökar igen?
 
Ulf,  läs gärna SBL Band 6 s. 685 och framåt

2006-01-13, 22:18
Svar #23

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 22:22
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Vilka regler gäller för ringar och andra fynd som görs i ruinerna av ett luftslott? J
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2006-01-13, 22:34
Svar #24

Kalle Thorsberg

Skrock !
Ett luftslott existerar väl i det blå. Där gäller inte fornminneslagen...
 
K

2006-01-13, 22:43
Svar #25

Erik Holmlund

Jörgen> Det spånas alltså på en bok, och här har vi en ring som står i fokus. Börjar det inte lukta väldigt mycket Sagan om Ringen, och då är det väl lagen om upphovsrätt för litterära och konstnärliga verk som ligger närmast till hands .

2006-01-13, 22:59
Svar #26

Utloggad Björn Thunberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Nog vet jag vad personporträtt betyder min bäste hr. Sawert.
 
Vad jag ogillar är din sätt att utrycka dig.
Mustiga personporträtt, är det efter din måttstock då eller?
 
Där skall det väl stå Per Grubb härstammar från Tord Byr på 900-talet!
Varför Ulf stanna vid 900-talet kanske kan man hitta att Tord på något mystiskt sätt härstammar ifrån Oden eller Jesus?
 
Mvh.
Björn

2006-01-13, 23:44
Svar #27

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Ulf,
Vad menar du när du säger att Per Grubb t. ex. som jag förstått var Borgmästare i Gävle på 1500-talet, bror till Anna Grubb som var gift med Lars Olofsson Björnram. Det kanske var han som öppnade dörren för bure-ätten att draga in i Gävle?
 
Det fanns gott om Bureättlingar som höll sig  Gävle tidigare och samtidigt tillexempel Jon Olofsson i Bureå hade sonen Sten Bure född på 1490 talet Befallnings man i Gävle och Befallningsman i Vadstena före han dog på 1560talet. osv.
 
Det som jag tycker är intressant är att så många från släkten bosatte sig i Gävleborgslän tex Laurentius Svenonis far, Swen Pedersson  född 1470 talet Han var Hövitsman för Medelpad,och han deltog i flera fält slag.levede under Sturarnas tid,Bosatt i Barkesta ,Harmånger (X)
sen har vi Catharina Bure gifte sig och flytta till Gävle anklagas för att vara häxa,en annan familj ,Israel Zachrisson Bure 1490 tal var han född borgare i Gävle osv.

2006-01-14, 00:12
Svar #28

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Jo ett Påpekande till Lennart är att Anders Olofsson är inte Buresläktens stamfar, på Bureseminariet kom vi fram till att Herse är den sista säkerställda person alltså Stamfar.
vi försökte stt binda ihop Herse med Farteng Unge som far och son vilket vi inte lyckades med vid det tillfället,det fanns tre Herse vid den tid punkten (1350) den ena var Herse som var fartengs Halvbror och båda söner till Gudlav Bilder. den andra Herse var son till Farteng unge och Ingeborg  den tredje Herse bodde i
gävleborgslän. och Johan Bureus har sagt att  
Herse speciellt var ett namn i släkten.  
men till 100 procent gick det inte att knyta dom till far och son. där för i nu läget kallas han inte Herse Falesson utan bara Herse.
det vär välen kort beskrivning vad som sas dessutom blev Olof Hersesson belagd samt Anders Olofssons Bröder Olof och Jon också Belagda.  
men det finns inte plats här att dra upp alla källor. men jag tänkte informera det så man vet att det inte är Anders som är stamfar.mvh Marc

2006-01-14, 00:15
Svar #29

Utloggad Benny Borgstrand

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Ulf, skriver.
 
Ingen som vet något om Fale Bures Ring skådespelet i Ångermanland under 1800-talet? Det har hittats en gammal ring nu med Bure-vapnet på!!
 
Ringen du beskriver, är det en lekring ( typ rockring ) eller är det en helt vanlig ring, som man har på fingrarna?.
 
Hur gör man ett   mustigt  personporträtt om en som det källkritiskt ev bara finns ev födelse och dödsår och ev gifte och barn.. och ev befattningar möjligtvis.
 
Det här Ulf, är vad som finns om Per Andersson Grubb i SBL.
 
Anders Perssons son borgmästaren i Gävle
Per Andersson (levde ännu 1559) blev far
till prosten Andreas Petri (1525-1611) i
Luleå, ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis
svärfar, som på sin gravsten saknar släktnamn
men torde ha kallat sig Grubb, om man
får döma av initialerna i hans sigill 1590.
 
Sen om man kan skriva ihop en mustig historia om det återstår väl att se.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna