Arbetsplats i Västmanland eller Dalarna

[Anneli Gustafsson]

Hej!
 
Kan någon se om det här är samma arbetsplats, är det kanske en gruva, kanske någon har samma bild och kan säga något om när korten är tagna, eller kan man se på kläderna från vilken tid det är. fotona fanns inramade hemma hos min mormor så antagligen är det någon från min släkt med på korten.
 
Mvh/Anneli Gustafsson
 

[Ann-Mari Bäckman]

Anneli!
 
Jag skulle tippa att bilden är från förra sekelskiftet. Det är gubbarnas skägg jag går efter. På en bild där arbetare från Norrbyskär, Västerbotten, premieras för lång och trogen tjänst i början av 1900-talet, har många av gubbarna denna typ av skägg.
 
Ann-Mari Bäckman

[Anneli Gustafsson]

Hej Ann-Mari!
 
Tack för hjälpen, har du någon aning om vad det är för typ av arbetsplats, kan det vara en gruva och vad hade isåfall kvinnorna för sysslor, på den undre bilden är det ju rätt många.
 
Anneli Gustafsson

[Ann-Mari Bäckman]

Är nog inte någon specialist på gruvor, men nog ser det ut som en sådan. Jag kan ju tänka mig att kvinnorna skötte om maten till gubbarna, men också att de hade några slags sysslor vid gruvnäringen, men vilka?
 
Hoppas någon specialist kan haka på här.

[Torbjörn Norman]

Nedre bilden är från en gruva och visar anordningen där man transporterade upp malmen ur gruvan. Man kunde använda stora tunnor som malmen hissades upp i. Här använde man ett brant lutande plan där man spelade upp en släde eller vagn lastad med malm. Dragvajrarna gick över linhjulen längst upp på bilden. Släden eller vagnen tippades sedan på trärännan som ledde in i malmhuset.  
 
Kvinnorna sysslade bl a med att krossa malmstyckena med mindre släggor och sorterade malmen.
 
Övre bilden visar en smältugn för järnmalm. Ugnen laddades under ledning av en oppsättare med malm, träkol, kalk mm. För att få hög temperatur måste man hela tiden blåsa in luft i ugnen. Blåsbälgarna drevs oftast med vattenkraft. Därför byggdes hyttorna oftast vid lämpliga vattendrag. Malmen transporterades oftast långa sträckor. Och skog som omvandlades till träkol var bristvaran som förbrukades i väldiga mängder fick i första hand bestämma var hyttorna skulle placeras.
 
Jag hoppas också på en specialists utlåtande.

[Anneli Gustafsson]

Tack Torbjörn!  
 
Jag sökte på malmgruvor och västmanland på google och fick fram att det fanns en gruva i Engelsberg, den fanns även bevarad. Jag vet att min mormors mor arbetade en tid i Engelsberg men vet inte med vad, kanske det här var hennes arbetsplats, hon arbetade där någon gång mellan 1893-1909 så det skulle kanske kunna stämma med tiden. Bilderna jag hittade på google var från när bruket var renoverat men jag tyckte att det fanns vissa likheter, men kanske att alla såg  likadana ut.
 
Anneli

[Leif Gson Nygård]

Hej,
 
Jag har en liten bok i in ägo, Engelsbergs bruk (av Marie Nisser, häftad, 64 s, tryckt 1976) och tycker mig se vissa likheter mellan bokens bilder & illustrationer och övre bilden.  Flera av personerna här liknar också dem (namngivna) som finns på en bild i boken. Bokens bild är från 1903, och den här bör då vara tagen omkring 1908.  
 
Byggnaden bakom torde vara rostugnen och den längre bak, till höger, masugnen (eller smältugnen, som Torbjörn skriver).
 
Mvh, Leif

[Anneli Gustafsson]

Hej Leif!
 
Kan du se om det bland dom namngivna finns någon som heter Persson, eller om det finns någon kvinna som heter Emma Persdotter.  
 
Anneli

[Leif Gson Nygård]

Nej, Anneli, ingen Persson eller Emma Persdotter. Tyvärr.
 
/Leif

[Anneli Gustafsson]

Tack för hjälpen i alla fall Leif, jag trodde att jag skulle få reda på varför min mormor ramat in dessa bilder, men så lätt ska det kanske inte vara. Om det nu är Engelsbergs bruk så har jag ju kommit en bit på väg, ska försöka få tag på boken du nämnde.
 
Mvh/Anneli

[Leif Gson Nygård]

Anneli,
 
Jag har också en annan bok om Engelsbergs bruk, skriven av Petrus Norberg 1934: Bidrag till Engelbergs bruks historia [undertitel: Ur gamla papper och arkiv samlade och med anledning av Engelbrektsminnets firande]. En inbunden bok på 557 s. Där finns samma foto som i Nissers bok vilken visar rost- och masugnen. Tagen 1924 av G. Reimers, Gävle. Vad man därför ska tänka på är att bilden du visar här bör vara ung. 20 år äldre. Bl a har rostugnen ombyggts under perioden, skorstenen blivit ommurad.
 
Om det nu är Engelsbergs bruk vill säga? Jag är inte helt säker på det. Som antytts var bruksbyggnaderna i Bergslagen likartade, variationen var inte så stor. Men eftersom din mormor varit verksam vid Engelsberg bruk, ligger det ju nära tillhands att bilden föreställer bruket. Kunde hon ha varit på något annat bruk i närheten?  
 
För att fastställa var bilderna är tagna, kan du kontakta Yngve Axelsson på Järnkontoret. De har en omfattande bruksbildssamling, som kanske kan ge svar på dina frågor.
 
Lycka till!
 
Mvh, Leif

[Anneli Gustafsson]

Hej Leif!
 
Tack så mycket för all hjälp. Min mormors mor arbetade i Engelsberg en tid men jag vet inte om det var på något bruk, det kan ju vara någon annan släkting som finns med på kortet, en del av min släkt kommer från Norrbärke så det kan ju vara därifrån,eller kanske Silvberg. Tack för tipset om  Järnkontoret. Kan du titta om Karl Erik Pettersson finns namngiven på bilden du har i boken, det är min mormors far.
 
Mvh/Anneli

[Anneli Gustafsson]

Har nu fått reda på via mail att det inte är Engelsbergs bruk, får söka vidare och leta efter andra tänkbara gruvor.
 
Anneli

[Ann-Mari Bäckman]

Anneli!
 
Jag tycker att du absolut ska utgå ifrån att det är en nära släkting boende i samma hus, som är på fotot. Är det inte din mormor, så kan det vara någon annan från samma hushåll. Jag tror inte att släktingar delade ut sådana här gruppfoton sinsemellan, utan den som blev avbildad, köpte gruppfotot för att sätta upp hemma på någon vägg eller ställa på ett skåp.
 
Ann-Mari Bäckman

[Anneli Gustafsson]

Hej Ann-Mari!
 
Jo jag tror nog också att det är så, men det är svårt att veta hur man får reda på vem av alla på fotona som är ens släkting, men jag ska ta kontakt med Järnverket i veckan så kanske dom kan ge mig ett svar. Jag har försökt leta på internet efter gruvor i Västmanland, Norrbärke och Silvberg men hittar inte så mycket i alla fall inga bilder.
 
Anneli

[Leif Gson Nygård]

Hej Anneli,
 
Ja, då vet vi att det INTE är Engelsbergs bruk. Men du nämner Norrbärke. Och där fanns många gruvor och bruk. I försöken att identifiera plats och personer, kan också hembygdsföreningarna vara till god hjälp.
 
Kanske Norrbärke hembygdförening kan hjälpa dig vidare? De ger f ö ut en trevlig skrift som heter Norrbärkebygd. Den är fyllig, ofta med många bilder.  
 
Du har sedan Föreningen Silvbergs Vänner. Har försökt att nå dem på nätet, men de tycks inte ha någon hemsida. Men kanske Norrbärke hembygdsförening kan ge dig kontaktinformation?
 
Trevlig lördagskväll!
 
Hälsar Leif

[Jan Kruse]

Hejsan!
Bilden på gruvan (den understa bilden) är från Stora Lobergsgruvan, Silvbergs socken, Säters kommun. Mannen i vita kepsen är gruvfogde Adolt (inte Adolf) Eriksson. Gruvan ligger strax nv om Bondhyttan, ca 1 km norr om sjön Gläcken. Bilden och en del information om gruvan finns i den här lilla skriften som man kan beställa på länken nedan. Bilden är från år 1900. Gruvan är 66 m djup och driften avslutades 1916. Den övre bilden som visar en hytta och därför inte alls behöver ligga på samma plats, vet jag tyvärr inte var den kommer ifrån.
Mvh J. Kruse, Filipstad.
 
http://www.dicander.com/gunnar/mines.html

[Anneli Gustafsson]

Hej Jan!
 
Tack så mycket för hjälpen, jag har släkt från silvberg och Mattsbo och gruvan ligger ju mitt emellan så nu får jag undersöka vem det är som är med på fotot, står det några namn på personerna som är med på bilden?  
 
Mvh/Anneli