ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kan man utläsa grad av denna bild (uniform)  (läst 3010 gånger)

2011-11-11, 22:11
läst 3010 gånger

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2024-01-10, 09:57
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Jag har en liten förhoppning om att någon ska kunna säga vilken grad denne man har, även om det kanske inte är mycket att gå på? Hur det ser ut ovanpå axlarna brukar väl vara viktigt, och de syns knappt alls. Men går det att avgöra något utifrån andra attribut, kanske?
M.v.h. Andreas

2011-11-11, 22:22
Svar #1

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Andreas!
 
Vet du vem mannen är? Kan fotot var från 1870-talet? Var graderna annorlunda då än kanske i början på 1900-talet?
Ann-Mari Bäckman

2011-11-12, 14:52
Svar #2

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2024-01-10, 09:57
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Jag har bara en tämligen ogrundad gissning på vem det skulle kunna vara, så jag skulle helst inte vilja avslöja det än. Men den man som jag gissar på har en militär grad, så om någon som kan begripa vilken grad mannen på kortet har, så skulle det kunna stärka eller försvaga min gissning. (Jag vill inte komma med  ledande frågor genom att avslöja den militära graden på min gissning.)
 
Jag kan dock tillägga att om min gissning stämmer tror jag att bilden behöver vara tagen omkring 1885, när mannen var 60 år och hans hustru ännu levde (hon sitter bredvid, men jag beskar kortet innan jag laddade upp det).
 
Namn på atlejé eller fotograf saknas helt på detta kort i visitkortsformat.

2011-11-12, 14:57
Svar #3

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Uniformen är infanteriuniform m/1860 med mössa m/1865. På ärmuppslagen syns de karakteristiska två stående knapphålen som användes inom infanteriet. Soldaten är med största sannolikhet en menig soldat. /Hans

2011-11-12, 15:03
Svar #4

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2024-01-10, 09:57
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Tack Hans!
 
Då kan jag avslöja att min gissning står som sergeant (f.d. Sergeant vid Kongl. Elfsborgs Regemente) i husförhörslängden.  
 
Skiljer sig sergeantens uniform från den meniges, så att det går att se tydligt? (Jag vill bara vara helt säker innan jag avskriver min gissning.)
 
M.v.h. Andreas
 
(Meddelandet ändrat av andreas1974 2011-11-12 15:17)

2011-11-12, 23:10
Svar #5

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2021-05-12, 20:33
    • Visa profil
Vill man veta året är ju bilden på den civilklädda och säkert hyfsat moderiktigt klädda hustrun intressant. Ann-Marie är ju mycket duktig på sånt.
 
Jag är ingen expert på uniformer, de kan vara svåra. Instinktivt hade jag placerat honom högre än menig. Klockkedjan finns där också.
Hans ålder är dock bara ett svagt indicium. På Indelniningsverkets tid kunde de tjänstgöra ganska länge, och ändå inte avancera mera än kanske vicekorpral, i fredstid då.
De värvade däremot avancerade snabbare.
 
Men här ser vi också sabel/pallaschen, whatever.  Jag antar att manskaps-sabel och sergeant-sabel såg annorlunda ut??  Observera snofsen som hänger ner.
Sabeln skulle kunna vara ett sätt att veta med bättre säkerhet, nu när vi inte ser epåletterna.
 
Observera också familjenhunden som framskymtar och också är med på porträttet.

2011-11-13, 09:14
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Andreas!
 
Jag tror inte det har någon negativ betydelse om man sätter ut sina funderingar, för den som ev kan ge dig svar bortser från sådant. Hans Högman skulle nog inte blivit influerad av dina antagande. Han utgår från sina kunskaper om uniformer.
 
Samma sak om man har funderingar om vem det kan vara på ett kort. Man tar med hela kortet. Kartongen och ev fotografens namn har också stor betydelse för identifieringen. I detta fall fanns inte något fotografnamn, vilket var det vanliga på 1860-talet, men inte på 1880-talet.
 
Sätt gärna in hela kortet, om du har mer funderingar kring det. Jag ska nog kunna med hjälp av kvinnans klädsel, ev avfärda fotot som ett 1880-tals foto, om du fortfarande tror så.
 
Stefan, tack för de orden!
 
(Meddelandet ändrat av ines 2011-11-13 15:21)
Ann-Mari Bäckman

2011-11-13, 10:16
Svar #7

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Som jag skrev i mitt förra inlägg så bär personen på bilden uniform m/1860 och mössa m/1865. Byxorna till uniform m/1860 var ljusa. År 1872 kom en ändring av uniformen och nu får byxorna samma färg som vapenrocken, dvs mörkblå. Tittar man på bilden så syns det tydligt att byxorna har en ljusare färg vilket ger en indikation om tidpunkten när bilden kan ha tagits.
Nästa infanteriuniform kom år 1886. Denna uniform hade en knapprad jämfört med m/1860 som hade två.
 
Vi ser inte vad som finns på axelklaffarna men manskapet hade regementets nummer anbringat på axelklaffarna. Vad gäller gradbeteckningar så har vi mössan på bilden och den kan ge en ledtråd.
Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865-1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sidan om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del.
Det är svårt att se om det är en galon eller ett beläggningssnöre som finns på mössans nedre del på Andreas bild ovan.
 
Nu ser vi inte mössan framifrån men officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard, m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor, m/1865. Manskapet bar kompaninummer framtill på mössan och därunder en manskapsknapp.  
 
Jag har tittat i ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” av Simon Olsson, och där finns bilder på mössa m/1865 sett från sidan med olika gradbeteckningar. Manskapets mössa och sergeantens mössa liknar varandra och är svåra att se skillnad på. Jag bifogar en bild från ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” som visar hur gradbeteckningarna bars på mössa m/1865. /Hans  
 

2011-11-14, 21:35
Svar #8

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2024-01-10, 09:57
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Hans, tack så mycket! Mycket intressant och detaljerat!
Uniformen säger innan 1872, med andra ord.
 
Sergeanten som jag gissade på var född 1825 och blev f.d. Sergeant någon gång mellan 1871 och 1879.  
 
Vet du vad som hände efter att en soldat blivit f.d.?
Fick han behålla sin uniform och använda den vid högtidstillfällen, så att kortet kan vara senare än -72? Eller fick de lämna tillbaka allt sådant när de avtackades?
 
Stefan: ja sabeln kanske kan vara ett intressant spår också.
Och hunden: ett trevligt inslag i kortet, men mycket undanskymd :-)
 
Man tar med hela kortet.
Jag tog bara med mannen eftersom jag inte ville förminska kortet i den händelse det fanns detaljer i uniformen som gick att se bättre på en stor bild. Jag önskade heller inte att bilden skulle gå utanför textytan med horisontell rullningslist som effekt på 1024 pixlar breda skärmar.
 
Men det är väl inte värre än att jag dessutom lägger till hela kortet i mindre version. Här kommer det:
 

2011-11-15, 06:16
Svar #9

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Fotot bör vara från 1860-talet ev från början av 1870. 1880-talet går att utesluta. Paret på din bild bör vara född i början på 1800-talet, om de är i 65-års åldern.
 
Du har funderingar på om det kan vara en man född 1825 på fotot. Det är helt uteslutet, för då skulle fotot vara från ca 1890. Kvinnorna, även de äldre hade inte det här lätta, lösa modet, utan det var mer kroppsnära.
 
Inget utesluter att man tar bara med detaljer i sitt foto, men om man vill ha en bra bedömning, så bör man ta med både hela fotografiet och detaljen man vill förstora upp. Sedan är ju valet upp till frågeställaren hur man vill göra. Detta är bara ett välmenat råd.
Ann-Mari Bäckman

2011-11-15, 18:01
Svar #10

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Jag vet inte om en avgående soldat fick behålla uniformen eller ej. Soldaterna fick lämna soldattorpet när de slutade och det upprättades då ett torpsyneprotokoll för att se att torpet var i gott skick. Om inte kunde soldaten bli ansvarig för reparationskostnaderna. Så man höll efter kostnaderna och en uniform skulle slitas ut innan en ny fick beställas. Så jag skulle inte tro att uniformen skänktes till soldaten när han tog avsked. Den skulle nog efterträdaren ha efter att storleken anpassats till honom.  
Uniformen fick dessutom enbart brukas efter order, vanligen i fält eller vid högtidliga tillfällen och förvarades i en låst kista hos rotemästaren tillsammans med andra fältpersedlar.
Det var roteböndernas ansvar att hålla med uniform. De ville nog inte sy upp en ny uniform om den förra soldatens uniform kunde återanvändas.
Efter 1858 tog staten över denna kostnad. Kanske ändrades reglerna då om vad som skulle ske med den avgående soldatens uniform?
Du skriver att den person du tror det är tjänstgjorde vid Älvsborgs regemente. Har du tittat i detta regementes generalmönsterrullor för den tid din ana tjänstgjorde vid regementet? Då kan du ju se när han rekryterades samt när han tog avsked. /Hans

2011-11-21, 17:42
Svar #11

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2024-01-10, 09:57
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Tack så mycket för hjälpen, Ann-Mari och Hans - med er hjälp kan jag avfärda min gissning som felaktig.
 
För att förtydliga: Jag hade ingen aning om åldern på personerna på kortet, allt jag hade att gå på var att kortet skulle ha behövt varit taget som senast i mitten av 1880-talet, för att min gissning skulle kunna stämma, eftersom kvinnan dog strax därefter (1886 om jag minns rätt - jag har inte uppgifterna här och nu).
Med uppgifterna om klädmodet och uniformen, så skulle de inte vara 50 år gamla på kortet (om det var tidigt 1870-tal), och så unga har jag svårt att se dem som. Nej, det är nog snarare frågan om ett annat soldatpar då (okänt).
 
Hans, du skrev menig soldat tidigare, kan det även innebära en helt vanlig knekt från ett soldattorp?
 
Jag bläddrade för skojs skull igenom generalmönsterrullorna för det tidiga 1870-talet, utan resultat... Finns det något annat system än att bläddra igenom alla sidor? (Vi kan ta det som en separat fråga under lämplig rubrik om du känner till något). Även torpsyneprotokollen har gäckat mig... jag hittar inga, eller letar kanske på fel ställe. Det finns torp jag gärna skulle vilja hitta en beskrivning av som inte har med denna fråga att göra.
 
Ann-Mari: Hur snabbt förnyade man sina kläder på ett ungefär? Jag gissar att finkläderna blev arbets/vardagskläder med tiden, och nya finkläder syddes upp när de gamla blivit för dåliga.
Användes finkläder endast när man gick till kyrkan och vid festliga tillfällen?
 
M.v.h. Andreas

2011-11-21, 18:52
Svar #12

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Ingela Martenius skulle kunna svara på detta. Vad jag har sett av korten i Porträttfynd, så kan man avläsa tiden ganska väl på klädstilen. Så man måste ändå ha hängt med hur modet förändrades ganska så väl. De äldres klädmode är svårare att datera. Så de kanske inte földje modet så där exakt.
 
För den arbetande befolkning, så klädde man naturligtvis upp sig när man gick till kyrkan o s v, annars hade man sina arbetskläder. Jag har svårt att tänka mig att det tajta kvinnomodet, fick med tiden tjäna som arbetskläder, då de  i så fall måste ha varit väldigt obekväma. Det är möjligt att man sydde om dem, eftersom inget slängdes.
Ann-Mari Bäckman

2011-11-23, 03:09
Svar #13

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Tack för förtroendet, Ann-Mari!
 
På landet, särskilt hos allmogen, men faktiskt också bland enstaka äldre damer av högre stånd, levde nyrokoko-klänningen kvar mycket länge, ibland fram emot sekelskiftet 1900. Unga kvinnor försökte naturligtvis på ett helt annat sätt hålla sig à jour med modet, men faktum var precis det som Ann-Mari påpekar - senare tiders klänningar, med turnyr och krävande hårt snörda korsetter, kunde man inte arbeta i.
 
Enstaka detaljer kunde ändras - de ursprungligen räta och släta ärmarna kunde få en liten puff t.ex. - men de vida kjolarna (ibland t.o.m. med bibehållen krinolin under!) var bra ersättare till folkdräktens kjol, som gärna varit bortåt tre meter vid innan den lades bort. Skrapar vi lite på den, så kunde det vara en folkdräktskjol som gjordes slut på under de sista decennierna av 1800-talet.
 
Att kvinnans jacka verkar sitta så löst kan mycket väl bero på att hon blivit lite mindre - kanske av den helt naturliga anledningen att hon inte längre hade en gravid mage. Hade den varit modeplagg under nyrokokon hade den suttit bra mycket snävare. Här uppfattar jag den som en uppföljare till folkdräkternas korta tröja.
 
De flesta hade inte råd med särskilt anskaffade arbetskläder utan nedgraderade sina bättre kläder. Hade man råd med en sidenklänning togs den naturligtvis bara fram vid de allra största högtider (i princip bröllop och begravningar), så den slets ju inte - istället begraves man i den. Men näst-bäst-klänningen var säkert i ylle och blev så småningom bra att arbeta i.
 
Eftersom det här gäller ett par som inte är i sin första ungdom, så är det utifrån kvinnans klädsel närmast omöjligt att avgöra när fotot togs. Sånär som på en detalj: jag har svårt att se om kvinnan har förkläde på sig eller inte. Förklädet lades inte bort på landet - av äldre allmogekvinnor - förrän tidigast på 1870-talet. Så, om förkläde efter 1850 och innan 1875-80, om inget förkläde efter 1870 och innan 1890-95 skulle jag nog säga.
 
Ingela

2011-11-23, 09:35
Svar #14

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Tack Ingela, för ett intressant svar!
Ann-Mari Bäckman

2011-11-25, 10:24
Svar #15

Utloggad Hans Högman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 519
  • Senast inloggad: 2023-10-27, 09:40
  • Hans Högman
    • Visa profil
    • www.hhogman.se/
Andreas, med mening soldat menas en soldat ingående i manskapet. Eftersom Älvsborgs regemente var ett indelt regemente så sattes soldaterna upp via rotering, dvs via rotebönder som bl.a. tillhandahöll ett soldattorp för soldaten på roten.  
 
Om personen på bilden var en menig soldat så hade han ett soldattorp till sitt förfogande. Detta bör framgå i husförhörslängderna om du kan hitta honom där. Där får du då både soldatnamn, soldattorpets namn och vanligen också hans soldatnummer på roten.  
Om du kan hitta honom i husförhörslängderna så har du därmed hittat den socken där han bodde och förhoppningsvis hans soldatnummer. Med hjälp av Grill ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” kan du sen ta redan på kompaniet han tillhörde. Därmed blir det lättare att hitta honom i generalmönsterrullorna och du slipper leta igenom alla kompanier i regementet.  
 
I Grill finns regemente för regemente upptaget och per regemente socken för socken de soldatrotar som ingick i regementet. Vidare framgår vilket kompani som respektive rote tillhörde. Ett regemente på 1200 man hade således 1200 rotar. Älvsborgs regemente var roterat med 1200 nummer med 8 kompanier i Södra Västergötland varav 1191 i Älvsborgs län och 9 i Göteborgs län.
 
Torpsyneprotokollen är i regel dåligt bevarade och störst sannolikhet är det att hitta torpsyneprotokoll från 1800-talet. Men även för 1800-talet är det inte alltid man finner ett torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av.  /Hans

2014-05-06, 15:17
Svar #16

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2021-05-12, 20:33
    • Visa profil
Jag tittar igen på den här gamla tråden. Det vore roligt om TS har kommit vidare, kanske mha forskning i arkiven, som föreslagits i tråden.   Rapport och summering tages tacksamt emot!
 
 Paret är ju inte ungt, och hustrun verkar äldre än mannen.   Det kan ha varit alla barnen och hårt arbete som slitit ner henne.  Men det är faktiskt fullt möjligt att hon VAR äldre än han.
 
Soldathustrurna kunde gifta sig unga, jämfört med tex torparhustrurna. Kanske 18-19 år.  De var ju oftast någotsånär jämnåriga med sina makar soldaterna som var unga vuxna.
Men det förekom ju konservering bland indelta soldater, här likaväl som med prästänkorna.
Likaså att de övht ofta gifte om sig om första maken / makan dog.  Här i första hand soldaten som ev. gifter om sig utan att det är frågan om någon konservering.
Det är alltså fullt möjligt att kvinnan är äldre än mannen, både 5 och 10 år äldre är fullt tänkbart.

2014-05-06, 21:41
Svar #17

Utloggad Andreas Jansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 92
  • Senast inloggad: 2024-01-10, 09:57
    • Visa profil
    • notiser.tärby.se
Nej, tyvärr kom jag inte vidare alls med dessa. Jag har för litet att gå på. De är fortfarande två okända personer i fotoalbumet.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna