Förvaring av ett stort antal diabilder

[Anna Widell]

Fotointresset är ärftligt har jag kunnat konstaterat vilket har sina för- och nackdelar. Dessvärre har systematisering- och katalogiseringsintresset varit något ljummare. Nyligen fick jag hem ca +10 kg diabilder. Nerpackat i kartonger och chokladaskar, helt utan inbördes ordning.
 
Jag håller på att bygga upp en bildbank på en webbplats genom att scanna in diabilderna. Bla av utrymmesskäl scannas bilderna i lågupplösning med ett löpnr. Tanken är att man ska kunna beställa bättre format via detta nr.
 
Nu till mitt problem:
Det saknas ett oräkneligt antal magasin till diabilderna. Så hur ska jag förvara dem på ett optimalt sätt så att jag snabbt kan hitta rätt bild via löpnr?
Magasin tror jag inte riktigt är lösningen eftersom fotona räknas i tusen och åter tusen. Ett magasin rymmer kanske 20(?)st. Vilket skulle betyda en bokhylla eller två och en mardröm att damma.  
 
Just nu har jag bara hunnit med några hundratal och därför kommer jag ihåg i vilken chokladask vilket kort ligger. Kruxet är att jag endast har skrapat en anings på ytan.  
 
Det bara måste finnas något bättre system.
Är det någon som har en ide?

[Ove Tegnér]

Hej Anna
 
Jag har själv hyllmetrar med egna diabilder och farsan har lika mycket som jag antar att jag får ta hand om en gång. Svårt att slänga bilder eller hur? Framförallt diabilder med väldigt hög kvalitet. Farsan hade en Leica M2 med mätsökare och använde nästan enbart Kodachrome II och senare Kodachrome 64.
Att titta på dessa bilder, de mesta från tidigt -60 tal, på duk med en bra projektor slår det mesta, även om jag numera använder digital media och gör bildspel på DVD med filmklipp osv.
 
Till saken. Jag förstår ditt dilemma men för mig finns inget annat sätt än att skaffa magasin för bilderna. De sista magasinen (generationsmässigt) rymde ju mycket mer bilder om diapositiven var fångade i de färdiga fodralen som man kunde få från. t.ex. Fujicolors filmer.
 
En fråga: vad är det för Idi.... som samlar bilderna i högar inuti kartonger? Tittade de aldrig på bilderna? De jag känner, som har diabilder kvar, har ju dem numrerade i magasin för att kunna titta på dem.
 
Ett tips: Titta på ditt lokala returvaruhus varje vecka. Där jag bor, i Stenungsund, finns det ofta lådor med magasin för en billig peng.
Annars får du packa dem i rader i de kartonger du fick med numrering på ramen på varje foto för att kunna hitta dem senare. T.ex. Brun Marabou ask set nummer 1, bild 1 till 84. Pepparkasburk med rött lock set 2 och bild 1 till 183. Pappersetiketter på varje låda eller kartong behövs då också. Sedan en beskrivning på varje låda vad det är för händelser. Alla sessioner har jag nerskrivna på alla mina lådor via ettiketter som följde med magasinen. Man glömmer ocxh det är kul att efter kanske 15 år plocka fram en låda och raskt skumma vilka epoker det handlar om.
 
P.g.a. att vår tid här på jorden är begränsad så hade jag skannat i högsta praktiska upplösning, kanske 4 -6 megapixel, när du ändå håller på. Du har inte ork och tid att skanna samma material igen, tro mig. Jag har själv dragit igång mastodont projekt som blivit hemska bördor. Publicera sedan tumnaglar på materialet om det nu är till försäljning eller för släkt och vänner att välja från.
 
Mina 2 cent // Ove

[Bengt-Arne Andersson]

Hej.
Är i samma sits. Kommer i första hand att skanna dom bilder som jag upplever har något värde. Mitt ärvda Amerika-album som jag nu håller på att lägga upp bilder från på Porträttfynd skulle dokumenteras, ingen tvekan. Mina egna bilder däremot måste sorteras och värderas, sedan får vi se hur mycket ork och tid jag har  
  Diabilder som jag valt ut och satt i magasin har jag kollat igenom, döpt magasinen och gjort ett register med motivbeskrivningar m.m. Samma med pappersbilder i album. Sedan har jag en låda med foton i påsar och diabilder i Ge-Pe askar i en annan låda  
  Plus några ytterligare ärvda samlingar varav en del liksom Amerikabilderna har släktforskarvärde.
  Det får gå en bit i sänder. Kolla gärna porträttfynd #96921