ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Frunck  (läst 601 gånger)

2012-09-09, 15:15
läst 601 gånger

Utloggad Therese Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 406
  • Senast inloggad: 2014-02-14, 18:45
    • Visa profil
ETT SEKELBARN
 
»Hvad gör det om hundra år!»
(Gammalt ordstäf.)  
 
Nå ja! Efter vi äro inne på ordspråkens område, så låtom oss fortsätta.
 
Det heter i ordstäfsförrådet på ett ställe. »Tiderna förändras, och vi förändras med dem,» och på ett annat: »Ingen regel utan undantag.» Ett lefvande exempel på rättmätigheten af detta senare lämnar Idun i dag med återgifvande af bilden härofvan. Kan månne någon af våra läsarinnor tro eller tänka sig, att porträttet af fröken Beata Frunck invid denna lilla text föreställer en kvinna, som den 2:dra december innevarande år ingår i sitt hundrade år?
 
»Omöjligt,» hör jag eder säga.
 
Jo, det är dock verkligen sant, och hennes gamle vän, som nedskrifvit dessa rader, har själf sett dopattesten, utfärdad af pastor i Skultuna församling, hvarigenom tydligen visas, att flickebarnet Beata »föddes inom denna församling den 2 december 1800» af föräldrar, hvilka då hade anställning vid Skultuna bruk. Detta om åldern, - sålunda bevittnad. Att bilden skulle vara tagen för många år sedan, däremot protesterar jag på det bestämdaste, ity att jag fredagen den 17 november klockan 11.30 förmiddagen hämtade »lilla Beata» i droska från hennes bostad, det af fröken Erika Tersmeden stiftade »Hemmet för gamla», Garfvaregatan n:r 3, hvarom Idun för någon tid tillbaka haft en särskild artikel.
 
Sålunda åkte vi, lilla Beata och jag, till fotograffirman Bröderna Anderson, Klara Vattugränd - Vasagatan n:r 20.
 
»Nog kunde vi ha åkt i spårvagn, så hade det blifvit mycket billigare,» sade Beata.
»Det gör ingenting,» sade jag, »ty Idun betalar omkostnaderna.»
 
Ja, nu skullen I, mina damer, sett lilla fröken Frunck - »den ungdomligt gamla» - hur lätt hon trafvade upp för de många trapporna ett långt stycke ofvanom järndörren till öfversta vinden, där ateliern befinnes. När Beata stod i sjätte trappan, stod jag flåsande i fjärde.
 
Tillsammans följdes vi in i ateliern.
Ömsesidig presentation: »Fröken Frunck - fotografen herr H. G. Anderson!»
Jag hviskade till fotografen: »Hur gammal tror Ni, att den där lilla fröken är, som1 ni nu skall fotografera?» - Han hviskade: »Hon är nog omkring 70 år.»
- Jag hviskade tillbaka: »Ett hundra, min herre!»
- »Omöjligt,» genmälde fotografen, - alldeles som jag här ofvan nämnt, att Iduns älskvärda läsarinnor antagligen yttrat.
 
Den artige fotografen erbjöd sig nu att hjälpa af lilla gumman med öfverplaggen, men erhöll omedelbart ett vänligt svar: »Tack, min älskvärde herre, tro inte, att jag är så pjåskig, att jag behöfver någon hjälp.» Härpå tog fröken Beata fram ur sin redikyl en hvit mössa och fiffade sig för fotograferingen.
 
Nu var allt klart. Liten fröken Beata såg sig omkring i den ståtliga ateliern och utbrast: »Här har jag varit en gång förr. Låt mig se, - det var år 1886, då den snälle professor M. ville hafva mitt porträtt.» Fotografen slog upp sin registerbok, och där stod mycket riktigt under år 1886 fröken Beata Frunck som fotograferad. Hennes minne är således godt, syn och hörsel förträffliga, och hälsan öfver allt beröm. - »Hvad kan man mer begära af Gud i himmelen!»
 
Den vördade åldringen har på sin tid under flere år haft anställning och hem i släkterna Königs och frih. Adelsvärds familjer och åtnjuter från båda dessa en mindre pension. Då hon numera i Hemmet för gamla mot en ringa afgift erhåller eget rum, fullständig god kost, uppassning m. m. och därtill är på det ömmaste omhuldad af föreståndarinnan, samtliga pensionärer och gamla vänner, så har den gamla i sin lefnads afton att glädja sig åt bekymmerfrihet, vänskap och frid och skall förvisso på den hundrade födelsedagen med tacksamhet instämma i vår störste psalmsångares ord:
»O Gud, som mina steg ledsagar
Ifrån min vagga till min graf,
Dig helgas främst bland mina dagar
Den dag, då Du mig lifvet gaf.»
 
Knut Tersmeden.
 
Ur Idun nr 96, 1899.
 
}

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna