Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Magnus Bäckmark
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2008-11-02, 22:50 »
Hej!
Vad står det för anteckningar på rad 16, 17 och 18 om Carl Svenssons familj i Sjösås?
Sjösås AI:20, bild 60, sid 52 1886-1895. Uppgifterna från AD Online.
Tacksam för hjälp.
Hälsningar
Britt-Marie
2
« skrivet: 2015-04-13, 13:44 »
Min man har fått Mt: V7a och jag administrerar hans kit och har gått med i V-projektet på FTDNA och Facebook. Jag har också lagt in hans anlinje på mödernet, så långt vi vet, i Svenska Haplogruppdatabasen. Hur går vi vidare? (Själv väntar jag på mitt Mt Full Sequence och hans Y-67).
3
« skrivet: 2010-10-29, 01:23 »
Hej igen!
Tack Rolf för länken, den var jättebra.
Med risk för att smått irritera någon eller några, så håller jag med dig om att ortnamnsforskningen tyvärr inte över tid är till någon större hjälp. Det finns en etnologisk avhandling eller artikel (tyvärr är de flesta av mina böcker etc på vinden numera ) om hur gårdsnamn och bynamn förändras över tid. Det som är Gammelgården för dig och mig, kan ha varit Nybygget för vår mormorsmor. Fast det stämmer inte heller jämt, jag är själv överbevisad i min egen släktforskning i Värmland, Dalby, och Blinde Hans Torp, som funnits sedan åtminstone sent 1600-tal.
En svensk forskare i arkeologi eller ortnamn på 1970-tal hävdade att benämningen tuna i ex. Ulltuna, Sigtuna och Vallentuna kommer från det keltiska/iriska dun samt ska betyda befäst plats. Tyvärr, (min personliga uppfattning), så måste svenska arkeologer alltid läsa in, att det då också rör sig om stormän, hövdingar, kungar, mäktig, rik etc. Dun på iriska betyder port, grind. Dun a gaul= Donegal, ett county i Irland betyder Utlänningsporten Grinden till utlänningarna, vilket i mitt tycke, gör tuna-platser mycket mer intressant.
Man måste också ha i bakhuvudet att när ortnamn tecknades ner av präster och/eller myndighetspersoner, sågs de kanske inte alltid med så blida ögon av lokalbefolkningen, ex samisk eller irisk. För i alla fall några, så var präst/myndighetsperson representanter för en ockupationsmakt.
När det gäller det arkeologiska materialet benrester måste man alltid fråga sig; hur representativt det egentligen är. Bevaringsgrad och diverse kulturella begravningsskick kan verkligen ställa till problem.
MVH
Antoinette
4
« skrivet: 2004-02-13, 11:13 »
Är det någon som forskar på släkter med detta namn?
I Långaröd (Småland) finns på 1720-talet en komminister vid namn Johan Uhrlin, gift med Christina Brodersonia. I Smålands nation i Lund sägs han vara bondson.
En tullbesökare Johan Peter Uhrlin finns i Växjö på 1760-talet.
Vidare finns det ett antal personer med namnet i Karlskrona vid mitten och andra halvan av 1700-talet. Hur är dessa släkt inbördes?
Jag är speciellt intresserad av coopvardiekarlen, senare volontären (1779), Johannes Urlin och hans hustru Johanna, vilka får barn i Karlskrona amiralitetsförsamling mellan 1770 och 1779.
Om ni har någon Urlin i er forskning, skriv gärna en rad. Det finns antagligen flera släkter med detta namn utan inbördes släktskap.
6
« skrivet: 2005-11-25, 18:54 »
Hermannus Benedicti Malmenius, kyrkoherde i Vika, Dalarna, hade barn som kallade sig Malmin. En av sönerna var Herman Hermansson Malmin, bruksförvaltare i Hjulsjö, död där 1692. Vad jag undrar är om Christian (Christiern) Malmin, brukspatron på Gammelbo i Ramsberg (gift 1713 med Margareta Tilas, änka efter Detlof Heijke, död 1709) var son till denne Herman. Allt jag har hittat tyder på det, men jag skulle gärna vilja ha en bekräftelse.
Christian Malmin dog 1733 4/5 i Ramsberg och i dödnotisen står att han var född 1686 1/4 i Lindes stad (Lindesberg, antar jag, men där finns han inte i fb).
7
« skrivet: 2000-02-04, 09:47 »
Är det någon som har fakta kring namnet Höög? Min Farfar var från Östergötland
// Peter
8
« skrivet: 1999-12-11, 12:42 »
Lars Bergstedt var någon slags tjänsteman i landsstaten i Kalmar län 1719. Jag har påträffat hans signet som innehåller ett ovanligt vackert vapen. (Sköld: Medelst inböjt mantelsnitt delad i blått, vari två femuddiga stjärnor, och guld, vari ett uppskjutande berg. Hjälmprydnad: En uppväxande lövad kvist mellan två vingar.) Det vore roligt att ha närmare uppgifter om honom.
9
« skrivet: 1999-12-21, 22:05 »
En rätt nyinvandrad släkt Heigl har konsulterat mig som heraldisk formgivare. Det har visat sig att släkten eventuellt kan ha samband med den österrikiska borgerliga släkt Heigl som enligt Siebmachers Wappenbuch förde ett rött oxhuvud i silverfält i vapnet (1650). (Inga närmare biografiska uppgifter om den österrikiska släkten finns f.ö. i Siebmacher.)
Intressant är att det värdshus i Kastl som i generationer drevs på min uppdragsgivares släktgren hette Zum roten Ox och hade ett rött tjurhuvud som skylt - detta kan ju vara en bild som grundar sig på familjetraditionen om vapnet.
Släktens äldste kände stamfader skall vara en Johannes Heugl, krukmakare i Neumarkt 1693 (troligen födelseår). Die Stammfolge fortsätter enligt följande:
II. Veith Haigl, krukmakare i Lauterhofen 1728.
III. Franz Haigl, snickare i Deinschwang 1771.
IV. Willibald Haigl, snickare i Kastl 1808-1836.
V. Leonard Heigl, värdshusvärd och slaktare i Kastl 1836-1872. (osv)
Jag tänker skriva till Gesellschaft für Familienforschung in der Oberpfalz e.V c/o
Max Pöppl, Rachelstr. 12, D-93059 Regensburg. Finns det mer jag kan göra för att få veta mer om släkter med namnet Heigl, Haigl o.dyl. särskilt i Oberpfalz och Österrike?
10
« skrivet: 2000-07-18, 21:56 »
släkten från 1800-1990
11
« skrivet: 1999-04-14, 22:35 »
Familjen Carl Gustaf Boman och hustru Cajsa Lisa Persdotter i Hällerstorp, Västansjö hade bl.a. dottern Ulrika Lovisa f. 1837 4/6. Hon flyttade till Hackenäs/Flackenäs? 1858, lär senare ha gift sig med Algot Swensson och emigrerat c 1865.Kan någon spåra henne från 1858 till c 1865?
12
« skrivet: 1999-02-28, 17:37 »
Hej !
Jag letar föräldrarna till:
Margareta Persdotter född 1828 26/12 Leksand
Samt födelseorten på hennes uä-son
Per född 1856 14/1 båda två flyttade senast 1870 till Ramsele i Ångermanland
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy