Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Björn Engström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2018-04-17, 16:56 »
Jag söker Anna Stina Jonsdotter född 1823-11-30 och hennes ursprung. Hon gifter sig 18540225 i Bällefors med Karl Larsson 1829-1896. De bor i Hägnås Bällefors där hon dör 18870226.
Bällefors AI:6 1842-1860 Hägnås s 40, AI:7 1861-1871 Hägnås s. 71
Hon påstås vara född i Hjälstad.
Jag har dock hittat troligtvis henne född Nolhagen i Fägre med föräldrar Jon Olsson och Katarina Andersdotter och rätt datum och moderns ålder 23 år. Ingen lämplig finns i Hjälstad.
Hon finns som piga i Krushult Fägre i AI:4 1838-1849 sid 98 och och flyttar till Staffanshult 1848 s. 107, där hon finns i trängsel.
Jag hittar henne inte någonstans tillsammans med föräldrarna, trots att jag sökt i flera tänkbara socknar. Problemet är att jag inte behärskar geografin.
Jag vore mycket tacksam om någon kan lotsa mig på rätt väg till hennes föräldrar.
2
« skrivet: 2005-01-04, 19:16 »
Hej alla släktforskare.
I Tjärstad Husf:bok så skriver man död 1820 i fattigstugan. När man sedan går in i Tjärstad dödbok?? Finns ej änkan där?Vet att man senare uppger helt fel efternamn i boupp.
Nu till min fråga! Är det vanligt att man, 1.Glömmer bort att föra in någon i dödboken (kring 1820)? 2.Helt plötsligt byter efternamn på någon i boupp.Är det någon annan än jag som helt klart vet vem som det gäller men ser att helt fel namn uppges vid död!
Jag undrar ?
Kent-mikael Edoff
3
« skrivet: 2010-10-06, 11:17 »
Jag har lite funderingar kring bröllop på 1800talet. Ett par som jag träffat på, båda var fattiga och arbetade som dräng resp. piga. Hur gick det till? Dessa kan väl knappast ha haft råd att fira i tre dagar? Bröllopet ägde rum i brudens hemförsamling där båda arbetade, men efter vigseln flyttar de till en annan socken. Brölloppet ägde rum den 30 oktober, vilket borde varit i slutet av friveckan. Och då borde de väl ha flyttat direkt där efter. Men hur löste de detta. Hade de bröllopsfesten i sin nya socken eller hemma hos brudens föräldrar? Hur var seden? Om de skulle i säng efteråt borde de väl ha flyttat direkt efter bröllopet, eller har jag fel. Jag har läst Bondesons bok men jag blev inte så mycket klokare. Finns det någon som vill gissa, eller vet? Eller finns det någon annan bok där man kan läsa om detta?
4
« skrivet: 2001-03-04, 21:19 »
Finns väderförhållanden från olika dagar och år att finna någonstans? Eftersom jag skriver om tiden från 1880 och framåt och vill ha med väderbilder så söker jag bok eller site med sådan information. Känner någon till om sådant finns samlat av typen; 14 maj 1888 låg isarna tjocka på Mälaren (Vlt 1888)?
5
« skrivet: 2011-02-19, 08:13 »
Hur går jag till väga för att ta reda på min farmors utbildning/ skolgång? Lovisa Christina /Kerstin Lovisa Lundin f 4/5 1855 i Karlstads stadsförsamling, 2 roten nr 25, var dotter till Johan Fredrik Lundin f 1823 , snickarmästare o spegelfabrikör i Karlstad i slutet av 1800-talet.
Finns det någon matrikel över elever i stadens skolor vid den aktuella tiden, 1865 -1882?
!882 bodde familjen på Säffle gård (nuvarande Säffle stad) under en kort period och då var Lovisa Christina också där för att sköta familjens gård (enligt min far).
MVH Eva Karlsson f Öström
6
« skrivet: 2015-04-08, 17:22 »
1663 24/11 är herr Sven i Svarttorp instämd till tinget. Han är anklagad för att under en laga stående trolovning med hustru Kerstin i Drakeryd, Hånger socken och Östbo härad, med ha besovet sin tjänstekvinna Ragnell Gummesdotter och med henne barn avlat.
Nu ligger herr Sven illa till och är dragen inför domkapitlet m m, men han vet på råd; Hans tolkning av det juridiska tillståndet är nämligen:
han ther införer segier han ingen laga
troloffningh wara medh mindre ther uppå är folgdt Sängalagh
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:38 (1650-1664) Bild 3250
När jag kontrollerar herr Sven i Hm är han densamme som Sveno Bernhardi Junepolinus. Om honom skrivs Synes icke ha varit utan begåvning och kunskaper, men ohejdad sedeslöshet och andra laster bragte honom i fördärvet ...
Vad säger ni - vad är känt om förhållandena laga trolovning och sängalag?
Vänligen,
Olle Elm
(Meddelandet ändrat av smol 2015-04-08 17:52)
7
« skrivet: 2006-03-02, 00:45 »
Nja. Magnus Eriksson gav faktiskt ut två lagar: Landslagen och Stadslagen. Alltså inte en gemensam lag för hela riket. Sedan sprang tiden ifrån såväl Lands- som Stadslag och alla möjliga temporära lösningar infördes (t.ex. hade man Mose lag som strafflag - jfr sharia-lagstiftning i muslimska länder) medan man diskuterade om man inte skulle ta ett krafttag och skriva en ny gemensam lag. Det tog ett par hundra år innan man funderat färdigt och sedan kom äntligen 1734 års lag.
Ingela
8
« skrivet: 2003-08-29, 18:51 »
Har hittat måtten stamtunna och stamfjärding i en bouppteckning från 1873 (Oxie härad i Skåne). Jag förmodar att mått av något slag avses- hur mycket rymde dessa mått i liter räknat och vad menas med prefixet stam?
9
« skrivet: 2010-02-15, 01:48 »
BYA-MÅL, ( by- 1635-1894. bye- 1726) [fsv. by(a)mal] [1] 1) jur. måttsenhet använd vid den beräkning af de olika gårdarnas storlek som reglerar de utskiftade andelarnas storlek vid delning af en bys ägor; efter denna måttsenhet beräknad storlek af en bys gårdar; vid utskiftning tillämpad delningsgrund; andel som efter gällande delningsgrund tillkommer de olika gårdarna i en bys ägor; (rätt) förhållande mellan de olika gårdarna i en by med afs. på utskiftade andelar i byns ägor; jfr BY sbst.² ², äfvensom -MÅTT samt BY-SKIFTE 1. Kom för räten Jönss påuelson i hulstadh och sigh storligenn besuerer vtöffuer sin granne .. om räte by måll, det honom der vthij skulle warra skeedt någet förnär. ÅngermDomb. 9/7 1635, fol. . Om uhrfieldar påmintes, at de eij gå bya måhl emellan, emedan de altid höra och brukas til andra byar, än de liggia uti. FörarbSvLag 1: 11 (1687). Aflops dike bör läggas af oskift mark, .. Och then sin åker thervid får, niute en aln til ren, utom byamål. BB 4: 2 (Lag 1734). Gamle Skatten, bestående af Jordeboks- och Mantals-ränta tilhopa, ware Byamål för hela Skåne, alt Småland. PH 5: 3385 (1752). Kring sjelfva byn med hans tomter slöt sig åkermarken, som var fördelad på byns innebyggare efter bymålet. HILDEBRAND Medelt. 1: 48 (1879). Fastighetens byamål. NordT 1898, s. 662. [2] 2) (?) sammanfattning(en) af en bys l. stads gemensamma ägor; jfr -LAG 3; ofta öfvergående i bet.: byalag (se d. o. 1 b); jfr BY sbst.² ² o. 4. Borgerne her i staden, hade .. hugget på deress (dvs. böndernas i Holsorp) byamåll - 19 fellor. VRP 1628, s. 284. På stadzens Byamåll. Därs. Bönderne i Bya-målet, jemte Betjenterne måge draga omsorg, det Rote-hemmanen måge wäl hållas wid magt. LMil.. 4: 911 (1696). Af hvilka Hemman eller hemmansdelar Byamålet eller Samfälligheten består. SPF 1840, s. 25 Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- Byamål: delningsgrund vid jordskifte, se Attung, Markland, Tegskifte. http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=20244 -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------- Här i landet finns olika skiftesformer omtalade sedan 1200 talet. Vi vet att följande skiftesformer har förekommit: Hammarskifte Byamålet var en gammal regel från tidig medeltid som innebar att hemmanet skulle ha lika mycket av bynsjord som dess andel i bytomten var. Utgjorde hemmanets andel i bytomten 1/5 skulle dess andel i all byns mark vara l/S. Allt enligt landskapslagarna: tomt är tegs moder. Källa: http://www.kultur-historia.se/doc/Skiftena.pdf -------------------------------------------------------------------------------- -------------------- [s. 99] III. Huru tomt skall börjas efter byamål.(14) Tomt skall man börja efter byamål,(15) efter penningland och örtugland, öresland och markland, efter attungsland och halv attung.(16) Därvid skall envar taga emot sin lott, som han äger i byn, och envar råda över sin lott, vare sig han äger mera eller mindre. Ingen får fråntaga en annan hans lott, utan att han gör sig skyldig till laga böter.(17) (Här står dock inget om det gotländska markelej!) Källa: Magnus Erikssons landslag http://www.vv.se/PageFiles/19301/magnus_erikssons_landslag.pdf?epslanguage=sv ---------------------------------------------------------------------------- byamål, från fornsvenskans mal avmätt jordstycke, på medeltiden angav det jordens värde och andelen i byn, skifteslaget, samt byns oskiftade delar. Byamål var den indelningsgrund som gårdarna i en by använder vid skiften. Olika sorters byamål i olika landsändar är bol i södra Sverige, attung i Östergötland, markland, öresland, örtugland i mellersta Sverige), markelej på Gotland. även alnar och stänger, som användes vid mätningen av jörd vid skiften. Källa: Liten Historisk-Geografisk Ordlista (LHGO) Förklaring till 277 uppslagsord 1:a versionen 1997 uppdaterad senast 9 januari 2007 Sammanställd av Ulf Jansson http://people.su.se/~ulfjan/LHGO.htm#B Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band II spalterna sp 389-396 och 401-403 (1957). -------------------------------------------------------------------------------- ---------- Om byamål och skälsland i Norrland: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=18257&ptid=0&column=title&value=Sk%C3% A4lsland+-+ett+byam%C3%A5l+i+Norrland%3F -------------------------------------------------------------------------------- --- Många exempel på byamål och dess tillämpning finns i: Olof Karsvall 2008-11-10 olof.karsvall@riksarkivet.ra.se, 08-737 64 23 UTJORDAR EFTER DE ÄLDRE GEOMETRISKA KARTORNA 1633-1650 Utkast till Uppsala högre seminarium i agrarhistoria, 12 november 2008. http://62.20.57.210/ra/jordebok/karsvall/karsvall-utjordar-slu-2008-11-12-liten. pdf -------------------------------------------------------------------------------- --------- Liknande oklarheter tycks dyka upp ganska regelbundet i de fall där forskare tränger in i 1600- och 1700-talens lagstiftning på något område. Formuleringar som kan tolkas på olika sätt har påvisats i 1680- och -90-talens lagstiftning kring hemmansklyvning, i det tidiga 1700-talets lagar kring bördsrätt och bördslösen och i 1700- och 1800-talens lagstiftning kring burskap i städerna. Otydliga 1600-talsförfattnignar har påvisats även beträffande soldaternas skattefrihet.24 Även i 1757 års storskiftesstadga finns svårförenliga paragrafer. Där förordades, att varje bonde skulle tilldelas ett enda stycke jord, men förutsattes å andra sidan att byarna skulle finnas kvar. 1800-talets enskifte och laga skifte visade i efterhand hur oförenliga dessa båda ambitioner var. 25 En annan oklarhet som gav utrymme för skilda lokala 24 Lars Herlitz, Jordegendom och ränta. Omfördelningen av jordbrukets merprodukt i Skaraborgs län under frihetstiden. Göteborg 1974, s. 162-166; Christer Winberg, Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier. Stockholm 1985, s. 67-68; Nils Herlitz, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet. Stockholm 1924, s. 115; Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Göteborg 1968, s. 54-57. 25 Årstrycket 5/4 1757, s. 2 o. 4; Bäck 1984 s. 189-190; Carl-Johan Gadd, Den agrara revolutionen 1700 --1870. (Det svenska jordbrukets historia. Del 3). Stockholm 2000, s. 276-277, 290, 294. tolkningar och förfaringssätt gällde delningsgrund, dvs. vad som skulle avgöra hur mycket jord varje bydelägare skulle få efter skiftet. Först under 1760-talet bestämdes att, i de områden där allmänt byamål saknades, arealinnehavet före skiftet skulle avgöra hur mycket jord varje skiftesdeltagare skulle tilldelas efter omfördelningen.26 En tredje otydlighet, såväl i storskiftesstadgan som i dess föregångare, 1749 års lantmäteriförordning, gällde huruvida man skulle skifta mellan jordebokshemman eller hemmansdelar. Lagtexterna använder här termerna ”gårdar”, ”grannar” och ”hemman” som alla går att tolka på olika sätt. Detta öppnade för regionala skillnader i utförandet av skiftet. I delar av Västsverige skiftades mellan jordebokshemman, i Öst- och Sydsverige mellan hemmansdelar. Denna regionala variation iakttogs även under det tidiga 1800- talets enskifte, men inte längre under laga skiftet.27 26 L. Herlitz 1974 s. 196-204. 27 Gadd 2000 s. 276, 291-292; Kerstin Härnqvist,: ”Enskiftet i Skaraborgs län 1804-1827” (lic.- avh.). Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet. Göteborg 1987. 28 Bäck 1984 s. 208; Staffan Granér, Samhävd och rågång. Om egendomsrelationer, ägoskiften och marknadsintegration i en värmländsk skogsbygd 1630-1750. Göteborg 2002, s. 283-285; Birgitta Olai, ”... till vinnande af ett redigt storskifte...” En komparativ studie av storskiftet i fem härader. Uppsala 1987, s. 48, 73. Källa: VARFÖR ÄR ÄLDRE NÄRINGSLAGSTIFTNING SÅ OKLAR? - KRING EKONOMISK LAGSTIFTNING, LAGEFTERLEVNAD OCH SEDVANA, CA 1680-1850 Carl-Johan Gadd, Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet http://www.hgu.gu.se/files/ekonomisk_historia/h%C3%B6greseminariet/gadd_%20lagar _29%20dec.pdf
10
« skrivet: 2013-07-05, 10:37 »
Hej!
Nya frågor angående mental-(sinnes-)sjukhus.Den person, som jag söker efter vistades bl.a på Strängnäs hospital men blev enligt deras liggare överförd till Växjö hospital 1929. Han led av sinnesjukdom grad 3. Vad menades med detta? Och var finns patientjournalerna? Landsarkivet Vadstena eller något landstingsarkiv? Om någon vet, så är jag tacksam.
Med vänlig hälsning Ingrid
11
« skrivet: 2015-10-20, 15:33 »
Jeg har fått en del gamle dokumenter/brev fra Riksarkivet på jpg filer som omhandler slekten på 1700 tallet.
Det dreier seg om div. handlinger fra bl. a Kammarkollegiet til Kungl Maj.
Det dreier seg om ca. 80 sider. Om alle er like interessante vet jeg ikke, men de handler om slekten.
I tillegg finnes fortsatt en del handlinger i Riksarkivet som jeg også gjerne vil se på senere.
Jeg har store problemer med å lese disse.
Det er for mange dokumenter/brev til at jeg vil be om hjelp i Anbytarforum til alle disse dokumentene.
Frågan er om dere vet om noen som kunne påta seg ett oppdrag med å tyde og omskrive disse dokumentene/brevene for meg.
mvh
Sven
12
« skrivet: 2000-06-28, 10:18 »
Er det mulig å få rede på hva som hendte med en gård, dvs. hvorfor den ble fraflyttet?
Fant min morfars fødegård (Pikstad i Älgå) i fjor sommer. Det var bare murene igjen og alt gjenvokst. En eldre mann i området fortalte at den hadde vært fraflyttet alt rundt 1930 da han selv var barn. Han visste ikke noe om folkene som hadde bodd der.
13
« skrivet: 2010-02-06, 16:18 »
Finner i Tryserum C:1 sid 232 och 233 berättelse om hur Hans Olofsson och Elin Joensdotter absolveras och återupptas i kyrkan igen - efter det att han, som gift, varit otrogen med sin piga.
Första noteringen finnns om händelsen 1653.
Beskrivning av syndernas förlåtelse dateras 1655.
Min undran;
- kan det vara riktigt att det gått två år innan parterna fått kyrkans förlåtelse?
- nog måste det först varit någon dom för parterna? (har ännu inte kunna söka i dessa arkiv)
samt
- kunde en person som inte fått kyrkans förlåtelse gifta sig? Denna undran för jag ser att Elin Joensdotter gifte sig 1654 och fick barn i dec 1655. (antar i alla fall att det är denna Elin, som gifte sig)
Stort tack för information!
Anita Edmark
14
« skrivet: 2015-11-01, 23:59 »
Hej! Åboen Håkan Olsson i Vollsjö f. 1808 har i två-tre församlingsböcker noteringen som är bifogad här nedan. Jag tolkar det som att han stått kyrkoplikt för tillgrepp, dvs att han befunnits skyldig till stöld och fått stå kyrkoplikt för det. Stämmer det? Finns det något sätt att få reda på mer om omständigheterna kring brottet? 
15
« skrivet: 2012-07-12, 15:36 »
Viske härad har hållit ting vid Backa i Värö socken. Hur det var vid den här tiden vet jag inte, men geografiskt passar det ju bra i varje fall.
16
« skrivet: 2011-01-06, 09:20 »
Fann den här anteckningen i By F:4 (1861-1882) Bild 12, men vet inte var jag ska söka. Använder AD Online. 
17
« skrivet: 2015-12-13, 23:13 »
Hej
Vad var ett hospitalhemman för något?
Jag vet att hospital var sjukvårdsinrättningar och ett hemman är en gård men hur var kopplingen mellan hospitalet och ett hospitalhemman?
Jag har aldrig stött på detta ord tidigare.
Birgitta i Linköping
18
« skrivet: 2003-08-11, 16:11 »
Jeg leser Olof Ljungs bok Ingevaldssläkten, og der står at X äger till exempel 1/3 del af Hemmanet. Betyder Hemmanet at det er foräldernes
hus han har ärft 1/3 af?
Mvh.
Annelise Brahtz
19
« skrivet: 2010-12-06, 21:16 »
Hur vet jag vilken socken som har vilket nummer?
Mvh Petra
20
« skrivet: 2013-06-05, 10:01 »
Har någon bilder eller fotografier på en rullbjörn?
Ett transportmedel för sten.
MVH
Sam
21
« skrivet: 2011-07-22, 08:13 »
Jag har gått igenom ett antal boupptäckningar i min släktforskning nu, främst ett antal på 1800-talet.
Det jag reflekterar över är att det verkar vara vanligt att man lånar pengar torparna emellan
hit och dit hela tiden i socknen man bodde i, det är inte ovanligt med skulder till 5-7 personer vid sin död.
Hur vanligt var det egentligen att springa och låna pengar av varandra? Jag tolkar det i slutänden som att man
hjälptes åt gemensamt för att klara av sitt liv på det ställe som man bodde på eller var det något
dåligt/pinsamt att låna av andra? och hur kom man överens om räntan, fanns det någon standardränta av gammal
hävd, eller var det från fall till fall?
22
« skrivet: 2005-12-22, 08:33 »
Ett par i min släktforskning anges som fattig, sjuklig o skattefri. Ändå anges en piga i familjen vid husförhöret. Hur kunde de ha råd med detta o vara skattefria då?
23
« skrivet: 2003-02-19, 16:21 »
BESKRIVNING I GROVA DRAG AV DET AGRARA SAMHÄLLET OCH DESS UTVECKLING I SVERIGE 1000-1450. Omkring 4000-3000 f Kr. introducerades jordbruksodlingen till det som är Sverige av idag, till den finländska rikshälften kom den cirka 1000 år senare.(1) Jordbrukskulturen spreds som en id?mässig nyhet till våra hemtrakter och den innebar något nytt, nämligen en förrådsekonomi som möjliggjorde en fast bosättning och med den ett ekonomiskt överskott. Den form jordbrukslandskapet hade före den ”agrara revolutionen” under 1800-talet tillkom mot slutet av vår förhistoriska period, kanske under vikingatiden, åtminstone i våra centrala bygder. Det latinska ordet agrarius, avser jordbruket och jordegendomen, samt dess fördelning. Landskapslagarna beskriver olika bruknings- och ägandeformer som blev bestående till de stora omskiftningarna under 1800- och 1900-talen. Detta innebär att vi i Sverige haft regler för ägande, arv och förvärv samt jordbrukets tekniska organisation (sådd, träda, tegsystem, gärdesindelningar) åtminstone alltsedan vår tidiga medeltid.(2) Under medeltiden fanns det stora skillnader i det svenska jordbruket från ensädesmarkerna i väst via tvåsädes i Östersjöregionen (Mälarregionen, Östgöta lagsaga och den sydvästra delen av nuvarande Finland) till svedjebruken (svedjebruk förekom även i sydliga delar av den västra rikshälften, men den var där inte den allenarådande jordbrukstekniken) allra längst österut i det finländska inlandets ödemarker. och beskattningen av detta överskott. Odlingssystemen var konstanta, vilket berodde på det hade naturgeografiska, klimatologiska och politiska orsaker. Tidigare har man bland historiker trott på en utvecklingsteori där all jord låg i ensäde i vikingatid, sedan utvecklades till tvåsäde i evolutionär riktning. Nu har de flesta dito övergett den för att se regionala skillnader av ovannämnda tre orsaker. Resonemanget förtydligas nedan.(3) Människan organiserar och reglerar den verksamhet som tidigare kännetecknades av en viss ”spontanitet”. Regleringarna tar sig uttryck i myndighetsutövande genom lagar och förordningar. Denna utveckling medför olika praktiska lösningar i olika delar av landet. Specifika former och mönster i bebyggelsebilden framträder allt starkare med tiden.(4) Det ska förtydligas, men först ska de regionala skillnaderna jämföras emellan Väst- och Östsverige under medeltiden: 1) Västsverige. Den allmänna skatteläggningen 1571 visar att Västergötland hade flest boskap av alla Sveriges landskap. Huvudnäringen under medeltiden torde också ha varit åkerbruk och boskapsskötsel. Den odlingsform som var förhärskande var ensädesbruk som innebar att åkerarealen år efter år besåddes med säd. Idealet var ständig rotation av sädesslag, men i realiteten ofta samma säd år efter år. Inga hägnader skiljde emellan åker (spannmål) och äng (kreatursfoder), bara från utmarkerna. Kreaturen släpptes fria på inägorna först efter skörden/slåttern. Ett sädesbruk som kännetecknades där utav att den disponibla arealen i inägorna bestod av tvenne huvuddelar, av vilka den ena är uteslutande ägnad åt sädesodling och den andra utgjordes av naturlig gräsmark, som användes till slåtter. Bete förekom först efter skördesäsongens slut. Boskapsskötseln var en förutsättning för detta näringsutsugande jordbruk. Det stora antalet kreatur gav en riklig mängd av kreatursgödsel. I Sjuhäradsbygden i Västergötland som exempel fanns det år 1571 6000 hästar, 30 000 kor och 4200 oxar på en beräknad befolkning på cirka 30 000 personer. Boskap och dess biprodukter såldes från Västsverige till flera olika marknader inom det egna landet, Danmark och Norge. Näringsslöjden var inte lika viktig, som den kom att bli senare.(5) 2) Östsverige. Den politiska och ekonomiska makten fanns åtminstone alltsedan 1200-talets mitt i denna region och den vilade på blomstrande jordbruk där boskapsskötseln hade en underordnad roll i jämförelse med västra delarna av Sverige. Det gjorde enskiftet omöjligt, för bristen på kreatur och med den all gödsel husdjuren skulle ha skapat en obalans i kretsloppet. Här krävdes bättre jordbearbetning såsom plöjning och tvåsäde. Halva åkern besåddes, medan den andra halvan låg i träda, jorden kunde vila. Det gav ett komplicerat hägnadssystem i inägorna på grund av att trädesmarken betades av kreaturen med mera. Samtidigt kunde man efter ett års träda så höstsäde, vilket ansågs vara bättre än vårsädet. Här fanns tyngre lerjordar och andra klimatförutsättningar än i väst. Råg var vanligt i öst och havre i väst. Arbetskraftsbehovet synes varit större i öst för att bearbeta markerna, men samtidigt synes skördarna varit större.(6) Det intressanta i det här sammanhanget är att de båda regionerna skilde sig även åt i fördelningen av byarnas marker.(7) Tegskiftena gick under benämningen solskifte i öst och den sammanfaller nästan till hundra procent med tvåsädesområdet. Kronan, adeln och kyrkan var politiskt starkare och kunde genom detta system bättre kontrollera bondens produktion. Genom att mäta varje enskild bondes tomtstorlek och räkna genom devisen ”tomt är tegs moder” så fick man fram vad denne skulle betala i skatt. I väst där åkerbrukets ställning var svagare hade man ett mindre reglerat system. Skatterna togs ändå in via animalieprodukter.(  Den svenska medeltiden kan uppdelas i två perioder i agrara utvecklingen. Tiden före och efter Digerdöden som drabbade Sverige omkring år 1350. Under den första perioden sker en befolkningsökning som hade en orsak i bättre skördar, klimat och nybyggnation. När många nya barn föds kan även nya marker röjas upp. Hur omfattande den var kan ses i våra orters namnformer. Platser som slutar på till exempel -ryd eller liknande har ursprung från denna först hälft av medeltiden. Behovet av folk, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen även har satt sina spår inom jordbruket gör att träldomen upphör enligt kungligt påbud år 1335 i Skara, Västergötland. Kungens, kyrkans och adelns makt ifrågasätts inte på samma sätt som den kom att göra efter Digerdöden.(9) Namnet Digerdöden kan gå under benämningen Stora döden eller Svarta döden på kontinenten. Den, oavsett namn, dödar i runda tal 1/3 av Europas befolkning under åren 1348-1350, men den drabbar ojämnt vår världsdel. Till exempel i Florens i Italien dör nästan 2/3 av befolkningen, men andra platser på grund av sin geografiska belägenhet klarar sig helt utan dödsfall. Sverige tillhör inte de senare. Man beräknar att det år 1300 bodde en miljon personer i Sverige, men det är bara en uppskattning för källorna är få och otillräckliga. Digerdöden kan ha skördat så mycket som från en tredjedel till hälften av befolkningen, inte först 250 år senare i början av 1600-talet har miljonbefolkningen återupprättats till sin mängd. Historikerna anser att (jordbrukskrisen och med den grogrunden för) Digerdöden berodde på följande orsaker: 1. Klimatförsämringar, kan ha inletts redan i början av 1300-talet eller slutet av föregående århundrade. 2. Brist på arbetskraft. Bönderna har fått så bra, blivit alltfler så att en del av överskottet - vilka inte påbörjade nyröjning - flyttade in till städerna (Frågan är hur detta gäller Sverige? Våra få städer var fortfarande mycket små, men på grund av att Digerdöden fick fotfäste på kontinenten blev vi indirekt drabbade av skeendet. Fast i för sig så hade kolonisationsverksamheten av Norrland och stora delar av Finland försvagat befolkningsnumerären i de gamla centralbygderna.) och blev matmässigt en belastning för de som brukade jorden. Idag har man ett korntal på 1: 15, medan under medeltiden var den på 1: 2,5 - 3. 1 sparades till nysådd, 0-5 - 1 gavs till herren. (Storleken på denna berodde på om man var skattebonde eller landbonde under det andliga eller världsliga frälset, samt den obligatoriska tionden av animalisk (kvicktionde) eller vegetabilisk (sädestionde) karaktär som tillföll kyrkan.) Endast en mindre del av skörden blev kvar till den egna familjen för bonden. Alltid var man på gränsen till svält. Alltmer år av hungersnöd uppkom åren kring år 1300, berättar brev och krönikor. 3. Krigen, som i för sig alltid har funnits, härjade som vanligt. På kontinenten pågick 100-års kriget emellan England och Frankrike Sverige hade före freden i Nöteborg 1323 ständiga tvister med stadsrepubliken Novgorod i öster, bortsett från groll med de närmaste skandinaviska grannarna. 4. Jorden har urlakats på grund av intensivt jordbruk under den mest expansiva perioden före Digerdöden, då även utmarkernas sämre jordar har uppodlats. Djuren som var små och alldeles för få till antal räckte inte att skapa den gödselmängd som hade behövts för det alltmer intensiva jordbruket. Thomas Malthus (1766-1834) ansåg att en befolkning alltid växer över sina tillgångar. Allt sämre åkermarker röjs upp, korntalen blir sämre vilket innebär svält och död. När skördarna blir mindre minskar även överskottet, så även herrarna drabbas. 5. Epidemiologiska orsaker - i förlängningen pesten. Sista gången Sverige hade en stor pestepidemi var under de Stora nordiska krigen. Långvarigt krigande, skördar som misslyckades därav och stora befolkningsansamlingar i östsvenska städer på grund av flyktingar från östra delarna av Stormaktsväldet. Under den andra perioden av agrara utvecklingen så förändrades landets jordbrukspolitik i negativ riktning, åtminstone om man räknar till den totala skördens och animalieproduktionens mängd. Vilket i huvudsak berodde på en minskad befolkning, som aldrig kunde växa till sig på grund av efterkommande pestepidemier eller rättare sagt -endemier, som cirkulerade runt i Europa under en lång tid. Utmarksjordarna, de så kallade nybyggena (vilka hade uppmuntrats av bland annat frälset som före Digerdöden på sätt önskade öka sina inkomster) kom på många platser att nu lämnas - ödegårdar uppstod och togs inte upp nytt först långt senare. Bristen på arbetskraft gjorde att frälset slogs om den fåtaliga arbetskraften, så den kunde öka sin realinkomst genom förhandla sig till bättre villkor för att fortsätta vara landbonde. Svårigheten att få arbetskraft tvingade godsägarna att successivt sänka avraden för att förmå landbönderna att stanna på sina gårdar eller för att skaffa nya. Kanske drabbade det mera Östsverige, där brukningsenheterna var större och landbönderna fler. Konsekvensen var att jordpriserna sjönk från slutet av 1300-talet och fram över hela 1400-talet. Ett århundrade som kännetecknas av sociala oroligheter i Sverige och resten av Europa.(10) HARRI BLOMBERG Del av hemtentamen i Medeltidens historia (5 p), höstterminen 2002, Göteborgs universitet (lärare: Thomas Småberg m.fl.). KÄLLMATERIAL: 1) Anders Hagen, ”Historiens rötter”, Stockholm 1983, sid. 127. 2) Ulf Sporrong, ”Känn ditt land, del 10. Jordbruksbygd.”, Stockholm 1981, sid. 5. 3) Tankar utifrån en föreläsning med doktorand Lars Nyström på Göteborgs universitet 11 februari 2003, om ”det äldre agrarsamhällets produktion, hemindustri och äldre industri”. Föreläsningen ingår i kursen ”Västsverige och Göteborg genom tiderna I, 10 poäng”. Sädesbruk avser odling av stråsäd, med eller utan avbrott för träda. Det har funnits en uppfattning att såsom nästan över allt i forna dagar var sädesbruket blott ensädesbruk med vårsäd år efter år utan omlopp eller träde: ”Det uråldriga bruket af ensäde är här (dvs. i Mo härad i Smål.) ännu allmänt bibehållet hos allmogen”, lät det hos Allvin 1857. 4) Sporrong 1981, sid. 6. 5) Mats Segerblom och Anders Larsson, ”Känn Sjuhäradsbygden, del 8. Odling, handel och industri.”, Borås 1993, sid. 5, samt Lars Nyströms föreläsning, se ovan. 6) Nyströms föreläsning. 7) Olika former av jordfördelningssystem är kända under tidig medeltid. De går här under den gemensamma beteckningen tegskiften. Se Sporrong 1981, sid. 8. Enligt ovannämnda Nyström, förespråkar historikern Christer Winberg denna teori. 9) Föreläsning av Thomas Småberg 2003-02-24 i kursen ”Västsverige och Göteborg genom tiderna I, 10 poäng”, Göteborgs universitet. 10) Föreläsning av Thomas Småberg 2002-11-20 i kursen ”Medeltidens historia, 5 poäng”, Göteborgs universitet. Samt Sten Carlsson / Jerker Rosén, ”Svensk historia I. Tiden före 1718.”, Lund 1978, sid. 116, 139 och 208.  Jordbrukslandskap i norra delen av byn Ömossa, Sideby i början av 1800-talet. Böndernas liv då skilde sig inte mycket från den vardag som medeltidsbonden upplevde. I jämförelse med jordbruket spelade andra näringsgrenar en helt underordnad roll, under medeltiden som långt senare.
24
« skrivet: 2014-12-19, 21:01 »
Som en liten fortsättning på dagens blogg som Markus Gunshaga skriver så bra. Det var ju vanligt med flaggor i grannen. Vågar man nu skriva detta?  ? Skriver inte vem! Någon hade också flaggor i grannen, men då var det nationella flaggor blandat med en som stack ut. Nämligen svastika eller då hakkorset. Det var fullt naturligt att flaggorna skulle upp varje jul. Jag antar att det såldes på 30/40-talet i Sverige. Känner någon till detta flaggspel? Vänligen Patrick
25
« skrivet: 2000-02-12, 22:37 »
Fanns det verkligen någonting som hette ättestupa i verkligheten?
26
« skrivet: 2010-03-25, 23:01 »
Jag har stött på en intressant händelse. En man dog 1908 i Fornåsa, begravdes i Skeppsås men var skriven i Älvestad. Han finns med i dödböckerna för samtliga tre församlingar som förövrigt gränsar till varandra.
27
« skrivet: 2012-06-09, 23:57 »
Hej!
En av mina anor är bonden Nils Jonsson i Bockara, Mörlunda socken i Småland. Han föddes 17 juni 1785 och dog 31 augusti 1838, av självmord. Detta har jag inte sett själv i kyrkböckerna utan på PLF:s cd 2.
Det jag undrar är om självmord står med i domböckerna och var jag kan hitta de domböcker där Mörlunda år 1838 ingår?
mvh
Kristoffer
28
« skrivet: 2004-11-16, 12:35 »
Birgitta!
Jag har i varje fall på en kyrkogård i östra Uppland funnit gravstenar med namn på ännu levande personer! Gravarna är familjegravar och avsikten är väl att även den namngivne personen ska begravas där. Komplettering med dödsår är då det enda som erfordras efter dödsfallet (kan möjligen göras på plats). Praktiskt kanske! Om sedan den namngivne personen begravs på annan plats så kan ju problemet Du beskriver uppstå.
Betr gamla gravstenar så uppger en kyrkogårdsförvaltning i Sthlms närhet att man säljer kasserade gravstenar till en gravstensfirma. För återvinning förmodligen! Om, och i så fall när, gravstenarna övergår till kyrkogårdsförvaltningens ägo vet jag inte.
Med anknytning till ovan och till den inledande frågan om gravstenar över vanliga människor, så uppger Stig Mårtensson i sin bok om Vittja-släkten (vallonsläkten Mårtensson-Boive) att två bönder och deras hustrur har gravstenar (hällar)på Upplands-Tunas kyrkogård. Hällarna, ursprungligen en enda, över en präst i Tuna-Stavby, köptes(!) i början av 1700-talet av två bondbröder och delades i två delar. Inskriptionen anger att bröderna och deras hustrur var födda på 1600-talet. Inget dödsår verkar vara angivet på hällarna men Mårtensson uppger dödsåren 1753 resp 1761 för männen.
Mvh
29
« skrivet: 2005-03-13, 17:46 »
Längden på själaringningen var väl ett uttryck för hur aktad och betydande en person varit i livstiden. Någon som har kläm på hur pass högt på skalan man stod om man fick 12 minuter?
Vänliga hälsningar
Ylva
30
« skrivet: 2003-01-15, 00:25 »
Fostras bakfram , vad går det ut på ?
Är det barnuppfostran utan aga, eller ?
I allafall har en tvilling från Bengtsheden i Svärdsjö socken född 1769 fått det tillägget.
31
« skrivet: 2001-09-17, 08:42 »
Är det bara en tillfällighet att jag inte har registrerat ett enda tvillingpar av mina 400 reg släktingar. Var tvillingfödslar obefintliga på 1700 till mitten av 1800. Nu ser man tvillingar överallt. Är det någon som vet?
Hälsningar Sonja
32
« skrivet: 2007-03-07, 20:56 »
Är själv mormon men vet ingenting alls om hur fotograferingen av de gamla kyrkböckerna gick till. Har läst att det skedde under 1948-1963 och man filmade ca 100 miljoner sidor!
Skulle vara väldigt intressant att veta mer i detalj om hur detta gigantiska arbete gick till.
Är det någon som vet? Hur många var involverade? Hur var det organiserat. Började man i Skåne och reste norrut pastorsexpedition efter pastorsexpedition? Vad använde man för utrustning? Fick man söka några tillstånd? Var det amerikanare som gjorde det eller svenska medlemmar i vår kyrka, eller hyrde man annan arbetskraft?
Vet någon vart man kan läsa mer om detta?
Med Vänliga Hälsningar,
Mikael J.
33
« skrivet: 2008-01-03, 15:24 »
Av en brevkopia framgår att prästen i Riala kyrka av en trädgårdsmästare fick en anhållan att nedanstående brev skulle uppläsas i kyrkan. Brevet är daterat 30 oktober 1830. Jag har då två frågor: 1) Var det vanligt att prästen i samband med sina kungörelser kunde göra reklam en lokal näringsidkares produkter. (Jag vet ju inte om prästen villfor trädgårdsmästarens anhållan.) 2) Kan någon hjälpa mej att tyda myntenheten för priserna. (Jag gissar att 4:5:6 betyder olika prisgrupper beroende på kålhuvdens storlek.) Tacksam för kommentarer. Wulfila 
34
« skrivet: 2015-12-11, 22:52 »
Garpenberg fs {Hfl A1:13b Ver:a (1853-1862) sid 316
Alla personer på sidan 316 är på något sätt släkt. Det är syskon med maka/make, barn, moder som är änka, måg m.fl. Betyder det att alla bodde i samma fastighet? Svårt att svara på antar jag! Finns det något system i husförhörslängderna som gällde över hela landet eller kan det skilja sig från socken till socken? Helt omöjlig fråga kanske....
Med vänlig hälsning
Anita Fagerberg
35
« skrivet: 2000-12-28, 14:31 »
Har stött på titeln i min forskning i nordvästra
Gästrikland (finnbygder) på 1750-1850-talet. Titeln verkar gå i arv från far till son. Vilkens sorts vallar vaktade man? Slåttervallar eller fördämningar eller syftar det på något helt annat?
36
« skrivet: 2005-09-01, 19:56 »
Vad menas med det yrket?
37
« skrivet: 2001-03-05, 23:45 »
Då och då har jag stött på yrkesbeteckningen (eller vad det nu är) visiteur.
Det torde ordagrannt betyda 'besökare', men har det en mera specifik innebörd?
SAOB har tyvärr inte kommit till bokstaven 'v' ännu, så där finns ingen hjälp att hämta.
Jag fann en som bodde i Foss(O) i flera år och hela tiden titulerades visiteur i födelseboken.
38
« skrivet: 1999-11-10, 04:34 »
I Skepptuna, Uppland har jag en mångsysslande ana
Erik Jansson, född 1706, som var barnpedagog,
urmakare, filare och torpare.
I övrigt har jag sällan stött på
undervisningstitlar på landsbygden i Uppland under
1600- och 1700-talet.
Undantaget (vallon-)bruksskolor och
herrgårdsskolor (t ex Aspnäs i Östervåla och
Husby-Ärlinghundra skola).
Är det fler som stött på undervisande pedagoger
eller andra barnalärare på landsbygden vid denna
tid?
39
« skrivet: 2011-01-23, 14:37 »
Min förfader, Sven Arvidsson (1736-1806) hade som yrke Läsare / Barnlärare.
Men detta var på 1700-talet, och skolplikten i Sverige fastställdes år 1882.
Var lärde min förfader ut? vad var det för typ av skola?
40
« skrivet: 2002-12-04, 17:18 »
Vet någon vilka krav man ställde på utbildningen för en sjungare? Jag talar om 1700-talets mitt.
Vilka arbetsuppgifter hade sjungaren?
Jag har uppgifter om att sjungarens inkomster i huvudsak kom från korgångspengarna alt. korsångspengarna. Vilket är det rätta?
Mvh
Jan W
41
« skrivet: 2001-01-25, 09:23 »
I Kyrkhults sn (K) finns omkring 1865 en Gumme Nilsson vars yrke(?) enligt HFL är kapitalist, vilket återkommer i flera HFL.
Vad menas egentligen med detta?
Hans far var bonde i samma by.
Undrar
Maj-Britt Sundin
42
« skrivet: 1999-04-20, 21:36 »
Finns angivet som yrke 1795 i Södra Mellby Kristianstad
43
« skrivet: 2007-12-30, 22:45 »
I folkräkningen 1890 har jag hittat en person som titulerats Bensamlare. Daniel Burman f. 1817, bensamlare. Skriven vid Båtviks ångsåg, Byske. http://www.foark.umu.se/folk/ac/person.asp?lannr=24&forsnr=16&pnr=3849&selarkbil d=Byske Vad är en bensamlare? En väldigt märklig titel tyckte jag. Kanske någon arbetsuppgift vid ångsågen? Hursomhelst, att jag fann honom berodde på att jag nu under julen läst boken Silver-Per, av Per Erik Lundmark. Boken handlar om Per Silver-Per Lundmark(f.1864) som var faktor vid Båtviks ångssåg. I boken, som är verklighetsbaserad, nämns en lärare som kallas Ben-Burman. Inget nämns i boken om varför han kallas Ben-Burman, men nu när jag kollade i folkräkningen 1890 på en del av personerna som omnämns i boken, så hittade jag ju den här bensamlaren Daniel Burman, som mycket sannolikt bör vara Ben-Burman. Men vad gjorde en bensamlare? Och Ben-Burman som omnämns i boken Silver-Per var ju lärare. Jag observerar att det finns en annan tråd under yrken som heter Benmakare, en glasbruksarbetare som tillverkar ben/fötter till glas. Det fanns ju faktiskt ett glasbruk i Ytterstfors, som ju ligger väldigt nära Båtvik.
44
« skrivet: 2009-07-30, 22:46 »
Den 17 februari står det följande notering i kyrkboken:
Afsompnade en piga hos h Ingrid Måns Åkesons, A??
Jag undrar hur jag skall tolka texten. Uppenbarligen har en piga dött men vad innebär resten? Har Måns Åkesson en hustru som heter Ingrid och pigan är hennes? Uttryckte man sig så att en piga tillhörde en person i hushållet?
Eller ska man tolka det så att Måns Åkesson är död. Det finns en notering om en avliden Måns Åkesson i denna församling några år tidigare. Denne präst brukar dock skriva ett s för salig framför omnämnda avlidna pesoner.
Sen står det något sist, har någon en idé om vad det kan vara. Jag förstår inte vad som skulle kunna stå där, en förkortning av hennes efternamn???
Mvh
Jonas
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2009-07-30 22:48)
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2009-07-30 22:48)
45
« skrivet: 2007-03-31, 17:48 »
På flera ställen i husförhörsboken under Särskilda anteckningar så dyker följande upp:
N.g. (eller N.G) och sedan ett årtal och datum (formaterat på olika sätt)
Vad betyder detta?
Tackar på förhand! //Mårten
46
« skrivet: 2006-05-25, 17:43 »
I de flesta död-böcker anges dödsorsak, men vid ett tillfälle gjordes det ej. Har inte forskat så mycket i dödböckerna. Är det undantag att inte ange dödsorsak?
47
« skrivet: 2007-04-18, 11:34 »
Hej
jag undrar var man kan få tag på register och information över människor som dött eller insjuknade i spanska sjukan.
MVH
Thomas
48
« skrivet: 2010-12-31, 14:36 »
Har sett att många kvinnor i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet tog sitt liv med fosfor, var fick de tag på det? Någon som vet?
Nyårshälsningar/Barbro
49
« skrivet: 2003-03-05, 09:31 »
Vad menas med oskylda syster? I en vigselbok står följande: Torparen Salomon Ersson och dess oskylda syster pigan Lisa Stina Ersdotter ibm enligt G.M.B. 2 kap 8?.
50
« skrivet: 2005-07-15, 18:47 »
Hej Min farmors mormor levde ett hektiskt liv. I första giftet fick hon 5 barn och så dog maken och hon och barnen bodde på fattighuset i Kjula. Där fick hon ett oä barn. Så gifter hon om sej och får 2 barn med maken och 2 oä barn. Efter skilsmässa 1887 står det i efterföljande kyrkböcker att hon är skild från nn med tillägget Ledig med förbehåll. Vad betyder det?
51
« skrivet: 2015-02-06, 23:21 »
I äldre boupptäckningar nämns ofta ett ölträd, och oftast under rubriken husgeråd eller träsaker. Men vad är det för något???
Tack på förhand! /Anna
52
« skrivet: 2008-01-19, 09:39 »
Warandes af den namn kunnige N.N.:s ätt har jag läst i ett dokument från 1720-talet. Hur skulle ni tolka begreppet ätt? Handlar det om en ättling i rakt nedstigande led till N.N. eller inkluderas t.ex. också barn till N.N.:s syskon?
53
« skrivet: 2007-03-21, 17:53 »
Vad kan detta ord betyda? Sammanhang: X har blivit bötfälld för ätjoskada. Året är 1828.
54
« skrivet: 2010-08-20, 15:59 »
Här och var i böckerna förekommer beteckningen ägor för en plats där hemmet är beläget. Vad är ägorna? Tillhör de någon särskild gård, eller är det tvärtom så att hus på ägorna står på någon slags allmänning/kronans mark?
Vad kan vara viktigt att ta reda på om enskilda ägor sett ur en släktforskares perspektiv?
55
« skrivet: 2003-04-30, 09:01 »
Jag har även sett beteckningen utjord. Någon som kan tala om vad det betyder?
Stig
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Språk, ord och namn
56
« skrivet: 2005-12-22, 15:08 »
Sovel är ju ett gammalt ord för kött o liknande. Min mormor född 1907 använde varianten sogel. Känner någon till denna?
57
« skrivet: 2006-02-19, 15:52 »
Min mormor född 1907 brukade säga: Jag skräpper med mig själv! när hon var nöjd med något hon uträttat. Känns verbet igen?
58
« skrivet: 2015-10-04, 01:12 »
Skolehus var ett ryttartorp under Flähult i Ullared, Halland. Torpet har funnits sedan åtminstone 1688, namnet påträffat först 1707, nämnt i Hallands Landsbeskrifning 1729 (då ej längre ryttartorp, utan benämnd som en backstuga och bebodd av hjon), och bebott till 1806. Jag söker idéer om vad namnet skulle kunna betyda. Skolehus verkar vara det vedertagna namnet, men har kallats Skoles i folkmun. Skolebacke tycks vara platsen på vilken torpet var beläget, alternativt bara en angränsande backe (som troligen varit en släpväg).
Tacksam för förslag!
59
« skrivet: 2011-03-02, 17:01 »
Jag undrar om någon vet vad begreppet själv följt av ordningsnummer, typ själv tredje egentligen betyder i samband med upptagning av t.ex nybyggen.
Jag har hittat följande förklaringar som dock känns för luddiga.
1) begreppet själv tredje åsyftar en huvudperson som ingår i en grupp vars totala antal nämns
2) i uttr. själv tolfte , om edgärdsman som tillsammans med elva andra ingår i en tolft
60
« skrivet: 2015-03-08, 16:00 »
Hur översätter man ordet possidera som ibland förekommer i bland annat jordeböcker?
61
« skrivet: 2005-01-21, 10:46 »
ORdet husrarm förekommer ofta i mantalslängder och skattelängder under 15- 16- & 1700-talen. Vad kan man säga om perons tillstånd som har denna beteckning. Hade han inget hus ? Eller var hans hushåll fattigt ?
62
« skrivet: 2016-02-07, 21:51 »
63
« skrivet: 2015-06-30, 15:33 »
I Sunnerbo Häradsrätt AIa:38, Sommartinget 1769, förekommer ett slagsmål i § 21, där den ene kämpen lägger den andre på en hjulbåga (hjulboga), och jag har försökt hitta vad det kan vara.
Det verkar vara något större föremål, kanske något som användes vid tillverkning av hjul?
Hittar inget i Akademiens Ordbok, Dalins Ordbok, Dahlgrens Glossarium eller Rietz Ordbok (titlarna tagna ur det skruttiga minnet).
Är det någon som vet vad det kan vara?
64
« skrivet: 2015-04-21, 14:22 »
Hej!
Gärningsöre var ju något som socken(?)hantverkare betalade. Men till vem och varför?
Samt, hur mycket betalade man? Var det en årlig avbetalning?
Skulle gärna vilja veta mer, om någon känner till något!
MVH Jonatan Hilding
65
« skrivet: 2010-09-18, 23:41 »
När man under 1600-talet beskrev två personer på en gård som t ex gamle Peder och unge Peder, kan man utgå ifrån att de hade samma patronymikon? Kan man till och med dra det så långt att de är släkt, det vill säga att den gamle är den unges farfar enligt exemplet, gamle Peder Larsson är far till Lars Pedersson som är far till unge Peder Larsson.
66
« skrivet: 2010-12-18, 09:50 »
Ordet förläst finns ej i SAOB på webben men väl i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Där hittar jag det i meningen förläsa sig på något. För mig med mitt nordsmåländska ursprung är ordet levande och i grunden skrämmande; Man kan bli förläst! - och då i betydelsen smått sinnessjuk eller åtminstone udda.
Två frågor:
- fanns ordet/orden/betydelsen i hela landet?
- hur gammalt är ordet?
Den här kollektiva berättelsen om att man kunde bli förläst var väl egentligen ett omedvetet rop om att - som någon skriver på nätet - lämna oss inte - i betydelsen - bli inte annorlunda.
Vänligen,
Olle Elm
67
« skrivet: 2011-09-13, 18:13 »
Hej!
Kan någon tala om vad det är för något.
mvh
Sven
68
« skrivet: 2010-03-07, 14:38 »
Jag har i flyttningslängder funnit noteringar i kolumnen särskilda
anteckningar om avsända och mottagna avisbrev.
I mitt fall står det 62 21/96.
Jag har inte kunnat lista ut vad detta står för. Vet någon av rötters vänner?
Hälsningar
Tommy
69
« skrivet: 2014-11-18, 17:11 »
Kan någon berätta var Österåtägt ligger?
70
« skrivet: 2006-12-28, 08:29 »
I Venjans församling finns en plats som kallas Bunsaholen. Platsen finns dokumenterad redan på 1600-talet då en man, Bunsa Carl Olofsson, bodde på platsen. Han skrivs också Bussar Carl på något ställe.
Vad kan ordet Bunsa betyda ?
71
« skrivet: 2011-02-15, 08:54 »
Hejsan
Jag har två gånger de senaste veckorna stött på döttrar vars patronymikon skiljer sig från faderns förnamn, en Rasmus med en dotter kallad Erasmisdotter och en far kallad Ygger med en dotter kallad Ödjersdotter. Jag förstår att Rasmus/Erasmin och Ygger/Ödjer är varianter på samma namn och det är ju väldigt vanligt att patronymikonen skiljer sig från faderns namn när det är en annan präst eller under en annan tid som barnets namn skrivs ut. Men i dessa två fall så står de på samma sida, d.v.s.
Bonden
Rasmus Hansson
...
dottern
Lovisa Erasmisdotter
Likadant är det i Ygger/Ödjer-fallet..
Jag som är kunskapsnarkoman kan inte riktigt släppa detta.. Jag kan inte komma på någon vettig förklaring till varför man väljer en namnvariant till förnamnet och en annan till patronymikonet på samma sida..
Någon som har några tankar omkring detta?
72
« skrivet: 2015-07-27, 20:31 »
Har begränsat rubriken och inser att männens släktnamn givetvis inte går att lämna där hän, men hoppas att rubriken blir bra ändå.
När en kvinna förekommer med ett släktnamn, varifrån kan det härstamma? Dessa borde vara möjliga:
1) Kvinnans far
2) Maken
3) Ett nytt namn
Angående punkt 3: Någon måste vara den första som bär ett namn, därför borde en kvinna ha kunnat ta ett namn.
Fanns det fler möjligheter? Förekom det att namnet kom från någon på en kvinnosida? Är kvinnans mor möjlig? Farmor, mormor?
Vänligen, tänk på rubriken så diskussionen hamnar rätt i tid. (Är heller inte ute efter någon diskussion om vad som kan ha inspirerat till ett nytt namn.)
73
« skrivet: 2005-12-31, 13:44 »
74
« skrivet: 1999-12-27, 19:29 »
Hej!
Jag hittade ett in memoriam (begravingsdokument med alla som lämnat kransar etc)för en person som jag inte riktigt blir klok på hur jag är släkt med. Han hette Blåns Olof Olsson. Han jordfästes 31 dec 1955.
Min farmor och farfar står med som en av dem som lämnat kransar. Jag tror att detta kan vara min farfars mosters man. Det framgår inte var begravingen ägt rum. Jag tänkte att eftersom namnet Blåns är så ovanligt kanske det kan ges några ledtrådar. Är det någon annan som hört talas om detta namn?
75
« skrivet: 2001-04-10, 10:54 »
Hur vanligt förekommande är namnet Tomas under tiden ca 1610-1680? Bärs det av svenskar eller är utländskt ursprung vanligare? Intresseområde speciellt Småland och Östergötland.
76
« skrivet: 2000-01-05, 01:26 »
Var det vanligt att heta Simon bland allmogen på 1600-talet? Jag har funnit en Gunnar Simonsson, som är född nån gång på 1600-talet, troligtvis i Västergötland.
77
« skrivet: 2000-05-30, 18:17 »
Söker upplysningar om Libert (eller Lybert) Hammarsmed. 1611 verksam i Storfors, Värmland.
Nämns i samband med Gago. Källa: Storforsverkens historia. (Hoppas titeln är rätt, det är så länge sedan jag läste detta.) Namnet är väl ovanligt vad jag kan förstå.Är alltså intresserad också i övrigt av personer med detta namn.
Med vänlig hälsning
Anna-Lisa Göransson
78
« skrivet: 2012-01-07, 00:32 »
Stämmer det att Jon är en sidoform av Johan - jfr citat nedan. Patronymikon bör bli Jonsson och latiniserat Jonae. Mansnamnet Jon är en gammal nordisk sidoform av Johan och var länge ett av de vanligaste svenska namnen. Johan betyder Gud har förbarmat sig. Nu för tiden är namnet mer vanligt i Norge. På 1700-talet ersattes namnet i almanackan med Jonas. Namnet förekommer på runstenar med stavningen Iun. Källa: http://svenskanamn.alltforforaldrar.se/visa/Jon Tacksam för synpunkter.
79
« skrivet: 2001-02-26, 12:01 »
Är Christiern ett unikt namn eller kan det (ibland) vara en feltolkning av namnet Christian där bokstaven a har skrivits med öglebrytning och tolkats som er? Hur skall man vara säker på vad som avses?
80
« skrivet: 2009-10-14, 00:23 »
Är det någon som kan hjälpa mig att tyda vad det står här? Personen i fråga saknas tre av de åren som husförhören berör. Har ryktats om att han suttit på anstalt så därför är jag extra nyfiken på vad som står... 
81
« skrivet: 2014-02-16, 00:20 »
Behöver hjälp med att tyda de två översta raderna i bifogad bild. Urklipp från bouppteckning från Västermo 1807. Står det verkligen att man tillverkade gösnäten av manhår resp. qvinnohår??? 
82
« skrivet: 2015-03-16, 10:15 »
Hej, Jag behöver tolkningshjälp eller egentligen hjälp att datera de två byggnader som beskrivs i nedan bifogade avvittring från Lantmäteriet. Jag bifogar min avskrift, det är framför allt stycket där det står 10 å 11 år sedan som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka. Har både Kocks och Öhlunds enkas hus stått där sedan 1859-60 eller bara ett av dem? Raden om att det lågt räknat behövts 25 dagsverken för att färdigställa Öhlunds odling och åker förstår jag inte heller riktigt. Hur skulle ni tolka detta? Olov Michael Öhlund gick bort 1869 så det är definitivt byggt före det. All hjälp mottages tacksamt! Vänligen, Jonas     Ankom 20/2 1871 Till Kongl. Majts befattnigshavare i Norrbottens län. Resolution ? ? Härmed få undertecknade ödmjukast anhålla om tillstånd, att af den mark som ??förmäl?es uti ? , jämte 1/8 mil därifrån belägna Kafvelmyran inrätta ett nybygge under namn af Grenholmsland. Luleå den 29 aug 1870 Jonas Alex. Kock. Joh. Olof. Ölund ————————————— År 1870 den 23 augusti på anmodan av Jon. Alex. Kock och O. M. Ölund ?? genom sonen J. O. Ölund, hvilka börjat med att uppodla, bebygga och bebo ett ställe inom Elfsby Capell församling, på kronmark strax nedan s.k. Öfvra Tväråns utlopp på södra sidan Piteå Elf, den förre eller Kock? redan för 10 å 11 år sedan företogo sig undertecknade att till det närmaste syna så väl odling som åbyggnaderna och befanns så som här nedan finnes antecknat: För Jon. Alexander Kock: Åbyggnad: En stugubyggning: försedd med kök, kammare och förstuga under tak av röte och näfver. En ladugårdsbyggnad: som? å södra ån.? Den är inredd för fåh?d med rum för 3st kor jämte m?n, och på norra ändan. stall med rum för 2 st hästar samt i mitten ett foderliden? En större Kornlada: inredd för sädeströskning Hemlighus, utekällare och brunn ÅKER OCH ODLING Se Lantmäteriet (16 1/2 ka??land öppen åker. inhägnad gårdsgärda med 300 famnars gärdesgård, dikat, skogsbeväxt, byggnader nya och i gott stånd.) För O:M: Ölunds Enkas Åbyggnad: En mindre stugubyggning: inredd med kök, kammare och förstuga under tak av röte och näfver Ett fähus med foderlider En kornlada inredd för tröskning Ett wedhus, utekällare och brunn ÅKER OCH ODLING Se lantmäteriet (12 kap?pland? öppen åker, Gårdgärda inhägnad med 210 famnars gärdesgård och det arbete som hittills nedlagts å ?? upptages till lågt räknat? 25 dagsverken) Sålunda år och dag som ovan ?.? Björn och Anders ???sson i Byn (Synesmän) Här finns en länk för dem som vill läsa själva (bild 49-51): https://etjanster.lantmateriet.se/historiskakartor/s/show.html?showmap=true&archive=REG&nbOfImages=152&sd_base=lm25&sd_ktun=0003fl94&mdat=1286910682
83
« skrivet: 2003-01-09, 16:47 »
 1733-41 Gillberga, Takene
84
« skrivet: 2002-04-14, 09:19 »
Avlida Stina Andersdotter dödsbo får tycligen in pengar från diverse olika håll. Jag tycker det verkar vara fordringar som ett annat dödsbo har som krävts och betalas allteftersom. Detta kvitto av flera tycks innehålla vital information som jag inte kan tyda helt och hoppas att Rötters läsare kan hjälpa mig på traven. Lars Andersson wid Witulsberg har till mig betalt uthcreft ----? hus--- för sin aflidne Og-t-- Stina Andersdotter, med Trettiotvå Rd--- ---- i Bouppteckningen efter husman+ Jansson --- enl? Lagen; hwilket qvitteras. Upsala den 24 marsh 1797 ./. Åhman (Vitulsberg är en herrgård strax öster om G:a Uppsala och ingår i Frötuna fiedikommiss.) 
85
« skrivet: 2003-01-11, 14:06 »
Jag stötte på följande förkortningar i Skärstads husförhör, men vad betyder dom? 
86
« skrivet: 2014-01-20, 21:53 »
Födda i Svärdsjö 1772 (C:3 bild 1400). Var står det att de bor??? 
87
« skrivet: 2008-01-22, 22:48 »
Hej! Hittade denna otroligt uppgiftsrika sida beträffande Anna Mattsdotters död i mars, 1787. Jag ser begravningsdagen, men hittar (kan ej tyda) dödsdagen. Kan någon hjälpa mig med vad som står i övrigt. Jag försöker ställa in ögonen för att tyda detta, men lyckas inte. Extra irriterande när man har noterat så mycket! Tacksam för hjälp!
Mvh
Susanne
88
« skrivet: 2011-02-13, 22:36 »
Skulle behöva lite hjälp att tyda en väldigt kladdig sida i husförhörslängden. Det gäller en Olof Hansson och hans familj på vänstersidan. Vad heter personerna ovanför? Jag tycker det ser ut som att ordet son är överstruket vid Olofs namn och att det kunde tyda på att föräldrarna står skrivna ovanför, men jag får inte ihop det riktigt.  Med vänlig hälsning Fredrik
89
« skrivet: 2010-01-15, 16:25 »
Pär Pärsson gifter sig med Anna Gilljusdotter?? 1780-07-30
Kan inte tyda alla uppgifter som står. Hjälp tack! Hälsn. Barbro
90
« skrivet: 2015-03-02, 21:07 »
Skulle behöva hjälp med detta.
Änkan Kerstin Danielsdotter född 1734 gift 1754.
Fader Daniel Hansson född 1703 gift 1744 med Kerstin Hindriksdtr född 1707-
Vems barn är Kerstin Danielsdtr född 17341204 gift 1754.
Har leta efter Daniel Hanssons dödsruna, men inte hittat den. Kanske har Kerstin Danielsson varit gift tidigare med nån som hette Anders?
Hoppas att någon kan hjälpa mig.
Mvh
Maud Johansson
91
« skrivet: 2013-12-07, 01:35 »
Hej alla, Någon vänlig och läsande människa som kan hjälpa mig tyda följande? Tack på förhand Richard 
92
« skrivet: 2013-11-23, 18:18 »
Hej, Finns det någon läskunnig som kan hjälpa mig att tolka följande? Tack på förhand. Richard 
93
« skrivet: 2016-01-28, 21:35 »
Har svårighet att se vart person flyttade. Sidan återfinns Kopparberg/Dalarna, Aspeboda, Husförhörsbok AI:7, 1805-1814, Bild 19/sid 26, Grälviken nr 17 och gäller dotter Brita född 1795-x-29. Under Bortflyttadt står att hon tog vägen någonstans, men vart? Kan omöjligt tolka vad som står, har försökt jämföra med namn på gårdar och socknar men finner inget som liknar. Hjälp emottages med tacksamhet av någon med bättre ögon och fantasi än vad jag lyckats uppbringa.
94
« skrivet: 2011-10-06, 12:22 »
Hej!
Jag har ett glapp i min släkt och tyvärr är de alla döda
Jag söker en pojke född på Falu lasarett? 1952 i mars, dessvärre dog han på samma lasarett 1952 i juli. Dessutom tror jag mig veta att hans föräldrar vigdes i Falun.
De bodde i Rudvika(?) ute på nån liten ö(?). Det låg en kyrka i närheten som hette Vika och sjön hette Run(?)
Nån som vet mer om detta och kan hjälpa mig. Jag vore oändligt tacksam!
mvh
/Mia
95
« skrivet: 2010-03-19, 13:55 »
I AI:8 hfl 1775-1784 för Svärdsjö i Dalarna, GID:2197.4.42200, finner jag Kerstin Andersdotter f. 1728, på gård No 13 i Borgärde. I kolumnen för anmärkningar står något som kan tydas som 3 gånger plichtad för 2 resor infr. pasti. Om så är fallet vad betyder denna ordalydelse ?
Med vänlig hälsning
Sven Backlund
96
« skrivet: 2010-03-17, 11:56 »
I hfl AI:8 för 1775-1784 GID: 2197.4.42200 bor en kvinna , Kerstin Andersdotter, f. 1728, på gård No 13. Hon har tre barn, varav ett, sonen Jan, bor på gård No 11, hos sin biologiska fader. Det andra barnet, dottern Margareta, har även sin biologiske fader på gård No 11. Slutligen det tredje, Anita hade sin biologiska far (död) på gård No 22. Min fråga är vad står det i kolumnen för anmärkningar för denna kvinna ?
Med vänlig hälsning
Sven Backlund
97
« skrivet: 2004-09-04, 15:13 »
Kan någon tolka detta namn - jag själv tror det är förkortning för Margareta ... 
98
« skrivet: 2009-06-27, 12:32 »
Jag har svårigheter att gå vidare i Stora Tuna Dalarna AI:15A sidan 232. Min anfader Eric Jansson född 17?? tolkar jag i kyrkboken att han avlider 1790 alternativt 1796. Men efter 1790 finns inga husförhörsanteckningar om honom. Dat är svårt att utläsa om han är död eller flyttar. Jag hittar honom inte i dödböcker för Stora Tuna för dessa år, samt att flyttböcker för årtalet saknas. Sonen Jan Persson född i Sörbro 1790-03-08 verkar vara enda barnet med hustrun Sara Hansdotter född i Sörbro 1772-02-01 och där finns inga svårigheter att söka vidare. Att dom gifte sig 1788-11-23 stämmer bra, tydligen samma år som han flyttade från Ljusnarsberg i Örebro till Stora Tuna, även där saknas flyttbok för årtalet. Jag har sökt i födelseboken för åren 1760 till 1772 för ljusnarsberg och funnit två kandidater 1763 och 1767. 1767 verkar troligast i Lövfallet i ljusnarsberg, där finns trolig fader Jan Jansson och hustrun Stina Persdotter. Jag önskar få det bekräftat att hans födelseår är 1767. Om någon hittar honom i dödboken bör födelseåret finnas där. Tacksam för hjälp.
Hälsningar
Hans.
99
« skrivet: 2002-02-07, 20:18 »
Känner någon igen vad det kan vara för folkdräkt som tjejerna har på sej? /Agne 
100
« skrivet: 2007-12-25, 06:59 »
På Gamla-vykortsforum ligger den här bilden ute. Kanske en passande jul-nöt att knäcka?  De många husen i samma stil leder min tanke till tillverkning av något slag. Inga ledtrådar f ö Var befinner vi oss? Vänligen, Olle Elm
101
« skrivet: 2010-03-24, 19:42 »
Det ser ut som att sju barn mist sin mor. Bör vara i närheten av Byske med tanke på fotografen.  
102
« skrivet: 2009-06-10, 17:29 »
Tack så mycket för alla uppgifter...Min Johan Valfrid JOhansson född 1893-03-11 i Herrestad... är helt spårlöst borta...Jag tror att han åkte till usa 1919 Lars-Göran
103
« skrivet: 2011-12-07, 10:07 »
Säg att vi har följande situation. Under en given gård är Anders Eriksson med hustru de enda människor som står med i mantalslängden (i eventuella kolumner finns bara streck för man och hustru) under åren 1665 och framåt. Vi vet att Anders Eriksson bör vara född ca 1640.
Under åren 1635-1664 är det istället en Erik Jonsson med hustru på samma gård och ingen annan. Ingen vuxen son antyds alltså i mantalslängden före 1665 och inga inhyses föräldrar antyds 1665 och framåt.
Anders, Erik eller eventuella släktingarn nämns inte i några andra källor under perioden. Vad skriver ni i er släktkrönika?
(Man kan variera problemet genom att byta namn på Erik, liksom Anders patronymikon. Säg att namnet är Zachris istället och att detta är ett ovanligt namn för trakten.)
För att komplicera problemet ytterligare kan vi säga att ni lyckas göra ett säker utredning av Eriks förfäder i flera led.
104
« skrivet: 2002-01-05, 15:09 »
Hej!
Jag funderar över källäget när det gäller allmogen under perioden 1520-1686. Före 1520 antar jag att det endast finns sporadiska omnämnanden av allmogen i brev etc.
Följande källor finns ju:
1. Domböcker 1590- (före det endast sporadiskt bevarade domböcker)
2. Mantalslängder 1642- och t.ex. avkortningslängder etc i övriga länsräkenskaper och före det 1628-1641 boskapslängder etc.
3. Jordeböcker 1630-
4. Ev. uppgifter om rotar och rotebönder i militära roterings- och utskrivningslängder.
5. Älvsborgs lösen 1571 och 1613-24.
6. Landskapshandlingar (årliga räntan 1539-1630)
7. Prostarnas tionderäkenskaper 1530-1550.
Min fråga är om det finns ytterligare källor när det gäller allmogen under denna period. Jag är tacksam för alla tips!
105
« skrivet: 2000-09-19, 08:59 »
Hej!
Är det någon som är bra på att läsa och förstå
i mantalslängd.Har hittat en sida där (år1904)
det står högst upp en familj med barn,maken
hemmansägare.Under dom är det flera tomma rader
sedan står det 11st pigor.Många har samma infl.
datum.Nu undrar jag om pigorna har något med fam.
att göra.Kan det vara så att dom jobbade där?
I så fall, var det så att dom hade fler pigor som
jobbade samtidigt?
MVH Anita
106
« skrivet: 2010-01-23, 12:08 »
Startar här en ny diskussion bredvid den andra om Landskapshandlingar, där vi mer diskuterat beståndet. Kan tänka mig att det är fler amatörer än jag, som behöver hjälp att förstå - inte bara läsa - vissa noteringar. Börjar med ett urklipp ur en Förseglad längd uppå mantalspenningar av Vista Tveta och Mo härader 1606. (Smålands handlingar, 1606:4 sid 108)  Hur skall man förstå noteringarna efter namnen? Är det som jag tror antal personer som man betalar mantalspenning för? I slutet av skatte&krono står nämligen 109 personer. Vilken var åldersgränsen - i så fall - vid den här tiden? Vänligen, Olle Elm
107
« skrivet: 2004-01-03, 20:45 »
Jag har mött uttrycket durktrågspenningar. Det gäller befrielse från denna skatt. Det gäller Kopparbergs socken 1718.
En egen gissning är att det skulle röra eventuellt Bergsregementet endera för Falu stad (gruvpolis) eller det stora delvis roterade Bergsregementet.
Jag vill gärna ha mera information om denna skatt.
Hälsningar
Björn Engström
108
« skrivet: 2013-01-16, 13:43 »
Hej
Jag frågar om Personalieböcker. Hur pålitliga är de? Är de skriven efter anhörigas uttalande? Det gäller paret Brita och Matts, som bodde i Orsa I Åberga byn. Brita dog den 31.5.1761 och Matts 26.1.1772. Teksten sager att Brita var gift med Matts 40 år och Matts med Brita 30 år! Och att Matts var gift med första hustru 10 år enkling 6 år mellan sina två hustrus! Dock Matts var född 1695 och fick sin första barn med Brita 1722. Orsa kyrkoarkiv, Dalarnas län, Personaliebok, SE/ULA/12919/F II/3 (1755-1766), bildid: C0013612_00083 och SE/ULA/12919/F II/4 (1767-1774), bildid: C0013613_00040 Orsa kyrkoarkiv, Dalarnas län, Husförhörslängder, SE/ULA/12919/A I/7 (1736-1746), bildid: C0013543_00063
Vänliga hälsningar
Ulla
109
« skrivet: 2004-01-23, 18:57 »
Konstig numrering i inflyttningslängd för Målilla 1862.
Den löpande numreringen börjar med 01, 1, 1?, 2, 2?, 3, 4, 5, osv i normal följd.
Är det någon som sett något liknande i någon annan längd?
Det var Sture Larsson, Borgholm som uppteäckte detta när han skulle registrera inflyttningslängden för Målilla 1862.
MVH
Sam
110
« skrivet: 2005-03-11, 07:53 »
Varför skrevs det två versioner av Vigselböckerna? Har sett i en del av Genlines Vigselböcker att varje år intygas att det är rätt avskrivet.
Har då också upptäckt att en del uppgifter saknas som tydligen finns med i orginalversionen- ex.om vigselskatt.
Ser fram emot en förklaring.
mvh
Sten
111
« skrivet: 2010-10-08, 22:03 »
När jag gått igenom en bouppteckning från 1850 står det på flera ställen, Försåld. Vad innebär det? Har änkan sålt av vissa saker för att få ekonomin att gå runt och att dessa ändå måste tas med i bouppteckningen. Eller vad innebär det?
112
« skrivet: 2012-10-26, 15:32 »
Vilka regler gällde för arkivering av arvsskifteshandlingar under 1700-talet och 1800-talet?
När måste ett arvsskifte registreras för att vinna laga kraft?
Var kan man finna sådana handlingar?
Thomas
113
« skrivet: 2010-01-06, 15:07 »
hej!
jag undrar om och var man kan hitta register över gårdar man har i släkten.
om det finns register över vem som ägdt gården genom åren eller liknande?
kanske man kan hitta köpebrev?
mvh
amanda melin
114
« skrivet: 2009-06-28, 19:21 »
Detta ärende ligger som ett tidigare inlägg i annat ämne, försöker en gång till i detta ämne.
Hoppas någon kan ge tips om nya vägar.
Jag har svårigheter att gå vidare i Stora Tuna Dalarna AI:15A sidan 232. Min anfader Eric Jansson född 17?? tolkar jag i kyrkboken att han avlider 1790 (alternativt 1796). Men efter 1790 finns inga husförhörsanteckningar om honom, tror därför på 1790. Vad jag utläser är att han är död eftersom i nästa husförhörsbok är hustrun änka. (Fick tips om död i finne land 1796 jag är däremot tveksam då han var gruvarbetare).Jag hittar honom inte i dödböcker för Stora Tuna för dessa år, samt att flyttböcker för årtalet saknas. Sonen Jan Persson född i Sörbro 1790-03-08 verkar vara enda barnet med hustrun Sara Hansdotter född i Sörbro 1772-02-01 och där finns inga svårigheter att söka vidare. Att dom gifte sig 1788-11-23 stämmer bra, tydligen samma år som han flyttade från Ljusnarsberg i Örebro till Stora Tuna, även där saknas flyttbok för årtalet. Jag har sökt i födelseboken för åren 1760 till 1772 för ljusnarsberg och funnit två kandidater 1763 och 1767. 1767 verkar troligast i Lövfallet i ljusnarsberg, där finns trolig fader Jan Jansson (även kallad John Jonsson)och hustrun Stina Persdotter. Jag önskar få det bekräftat att hans födelseår är 1767. Om någon hittar honom i annan dödbok bör födelseåret finnas där. Family Search ger heller inget som stämmer med örebro och Ljusnarsberg för födelseort.
Tacksam för hjälp.
Hälsningar
Hans.
115
« skrivet: 2011-01-29, 23:10 »
Hej! Jag har kört helt fast rejält på en Pehr Pehrsson Hock f. ? d. 1866-11-17 Åstugan, Gåsinge socken. Enligt husförhörslängder skall han vara född 1785 i Dillnäs men det finns ingen Pehr född 1785 i Dillnäs. Visgel med Cathrina Nilsdotter (f. 1793-01-01 i Gåsinge) 1818 i Gåsinge. Barn: Anna Brita f. 1819-08-24 i Gåsinge Maja Stina f. 1821-12-07 i Gåsinge Johanna Catharina f. 1825-11-? i Gåsinge Anders Petter f. 1832-10-17 i Gåsinge d. 1883-04-06 i Gåsinge Jag har försökt att kolla tillbaka i hfl i Gåsinge så långt det går för att hitta Pehr. I de tidigaste har jag utnyttjat felet med hans födelsedatum till en fördel då jag utgått från att alla Pehr Pehrsson födda 1785 i Dillnäs bör vara honom. 1804 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1799-1807 Gåsinge sid 102. 1806 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1799-1807 Gåsinge sid 100. 1815 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1814-1819 Gåsinge sid 93. 1816 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1814-1819 Gåsinge sid 90. 1817 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1814-1819 Gåsinge sid 70. 1818 Gåsinge som Pehr Pehrsson i vigeselboken 1799-1842 sid 12 nr 8. 1819 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1814-1819 Gåsinge sid 111. 1820 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1820-1824 Gåsinge sid 111. 1822 Gåsinge som Pehr Pehrsson i hfl 1820-1824 Gåsinge sid 73. 1826 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1825-1830 Gåsinge sid 73. 1831 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1831-1835 Gåsinge sid 85. 1836 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1836-1840 Gåsinge sid 85. 1841 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1841-1845 Gåsinge sid 95. 1846 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1846-1850 Gåsinge sid 99. 1850 Gåsinge som Per Persson Hock i hfl 1846-1850 Gåsinge sid 255. 1850 Gåsinge som Per Persson Hock i hfl 1851-1855 Gåsinge sid 266. 1856 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1856-1860 Gåsinge sid 203. 1861 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1861-1865 Gåsinge sid 227. 1862 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1861-1865 Gåsinge sid 129. 1866 Gåsinge som Pehr Pehrsson Hock i hfl 1866-1870 Gåsinge sid 130. Jag har gått igenom följande hfl, sida för sida: Dillnäs 1771-1786, 1787-1799, 1799-1808, 1808-1816. Gåsinge 1799-1807, 1814-1819. Noterbart är det inte finns hfl under 1808-1813 för Gåsinge. Det saknas helt in och utflyttningslängder för Gåsinge och Dillnäs under den här perioden. Jag har bara hittar en Pehr Pehrsson född 1785 i hfl i Dillnäs och han var född i Gåsinge men det kan inte vara honom för han bor i Dillnäs och har familj där samtidigt som min Pehr finns i Gåsinge. Det finns bara en Pehr född 1785 i Gåsinge. Jag har försökt via http://soldatregister.p10.se (Södermanland Soldatregister) söka på Hock som soldatnamn men utan att hitta något. 1900 kallar sig 3 personer i Sverige för Hock, hans sons fru och två av hans barnbarn. Eftersom det finns ett hopp i Gåsinge hfl så vet jag inte säkert men jag antar att Pehr var Dräng och Statdräng hela sitt liv. Kan namnet Hock vara någon sorts ledtråd till att hitta honom? Några övriga tips vad jag kan göra? mvh Niklas
116
« skrivet: 2011-11-13, 03:44 »
Jag söker Christian Christiansson Stevens föräldrar och ev. nu levande släktingar i Finland. Han föddes i Fredrikshamn den 30 januari 1781 (lucka i födelseböckerna). Han startade bl.a. Nikita Botaniska trädgård utanför Jalta på Krim (Ukraina). 1817 adlades han och fick namnet von Stevens. Han dog sedan i Simferopol 30 april 1863.
Finns det någon anknytning till släkten Svinhufvud ?
117
« skrivet: 2010-04-13, 10:32 »
Jag söker uppgifter om Nikolaus (Nikolai) Toivonen född 18/12 1897 i Uusikirkko som efter kriget hamnade i Ryssland. Han var gift med Martta född 13/10 1903 i Valkiala och jag är också intresserad av hennes ursprung. Familjen flyttar till Myllykoski efter eller under kriget. Han dör 1976 i Finland. Hans moder ska ha hetat Eva.
118
« skrivet: 2014-11-05, 17:31 »
I min farmors mors barndomshem i Gräsmark ska de ha haft en trinnspis. Den var så bra att de inte övegav den när järnspisen kom.
Jag har googlat på det men fick inget napp. Jag tänkte att det kanske var ett norskt ord så jag talade med en norrman. Han hade hört talas om det i samband med att man renoverade ett gammalt hus i Norge. Han trodde att det var en sinnrikt murad spis men visste inte mer. Är det någon som vet vad det är och hur den fungerar?
119
« skrivet: 2004-01-03, 20:25 »
En Per Hansson Plix från Linghed i Svärdsjö socken var soldat i Hälsingland under äldre indelningsverket.Han är död före 1677. Även hans fader har namnet Hans Persson Plix. Oklart om han också varit soldat. Den äldre Plix bör vara född på 1500-talet. Även hans svåger verkar ha varit soldat med soldatnamnet Kruus.
Jag är intresserad om någon har stött på dessa soldatnamn under äldre indelningsverket.
Hälsningar
Björn Engström
120
« skrivet: 2003-02-03, 11:31 »
Till Niklas Lindberg!
Hejsan!
Jag har en del uppgifter om Soldat Per Trygg från Segersta. Har du redan hittat uppgifter eller vill du ha mer om familjen Trygg? Jag skriver gärna det jag har om du vill!
MVH Anna Jonsson
121
« skrivet: 2002-01-10, 22:41 »
Hej Inga-Britt.
Anders Hammarsten var född i Östansjö 1 1737-02-26 och son till bonden Anders Andersson f.1707 i Stillbo, gift 1732 med Anna Andersdotter f.1711. Anders A var son till Anders Albrechtsson 1677-1764 i Stillbo och hans hustru Annika Hansdotter 1681-1758.
Anders Hammarsten hade sina föräldrar boende hos sig i Lövön mellan 1775-1776.
Se Årsunda A1:6 sid 27, Torsåker A1:5 sid 135 och 137.
Hälsningar
Katarina
122
« skrivet: 2006-10-02, 11:38 »
Karin!
Har nu sorterat och lagt in dina data men Jöns Hindriksson Ehn Hjelm har väl fått fel födelsedatum antar jag? Jag har också en bra kontakt i McPherson County Old Mill Museum i Lindsborg, USA som har hjälpt mig med en massa bra information om Brita Helena Johnsdotter Hjelm och hennes familj. Julia P finns ju i hennes familj 1900.
Sökandet går vidare........
Siv
123
« skrivet: 1999-01-16, 01:38 »
Född 16/12 1822 i Olsjön, Grangärde står det i alla hfl-noteringar om min farmors farfar, Olof Engquist, men det bekräftar inte födelseboken. Jag har förstås letat och följt andra tänkbara Olofar födda åren runtomkring, liksom i födelsebökerna för Ludvika, Norrbärke, Nås, Säfsnäs och Ljusnarsberg. Har också ögnat igenom hela hfl för tiden kring 1822, men utan napp. En Olof Jansson född 22/12 1820 i Stakheden såg bra ut, men var inte rätt. Några tips bland barnens dopvittnen har jag inte heller funnit.
Olof benämns Engquist första gången när han 1838 flyttar som dräng till Svarvarbo i Ljusnarsberg. Hans patronymikon är då Jönsson, vilket ändras ett par år senare till Jansson; antagligen en felskrivning, men den hänger med till hans död, 27/4 1902. När han gifte sig första gången: 22/8 1847 i Grangärde - var han dräng i Öratjärn. Bodde sedan i Bringsjöberg, och från 1865 i Bränntjärnsöjden, alla i Grangärde.
Äldsta belägget har jag 1837 i Ljusnarsbergs hfl [AI:16a s. 245], då han återfinns som dräng i Kristjern. Han anges där ha flyttat in från Grangärde det året. Nu finns faktiskt en in-/utflyttningslängd för Grangärde! DOCK råkar det fattas ETT blad i den - gissa för vilket år...
Som du, bästa läsare av denna långa drapa förstår, vore jag oerhört tacksam för ett enda litet uppslag.
124
« skrivet: 2001-01-16, 20:16 »
Kan någon Rättviksforskare säga om denna Lisbet (Olof Hanssons rekonstr) flyttar till Bollnäs? (För att så småningom gifta sig där 1795 m Erik Ersson f 1769-12-10)
mvh Thomas
125
« skrivet: 2000-06-22, 23:20 »
Söker uppgifter Lappar i Dalarna före 1750.
Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna i Värmland, Dalarna, Västmanland,
Gästrikland, Uppland och Närke.
126
« skrivet: 2005-01-16, 00:32 »
Hej!
Söker efter någon som har forskat på min farfars-fars sida: Erik Hedman f 1855-09-09 i Dalarna och var i Dalarna vet jag ej.
Han emigrerade till N.Amerika och gifte sig där med: Matilda Elisabeth Joulina f 26.4.1862 i Loue, Finland. Familjen flyttade sedermera till Finland.
Min farfar Fredrik Hedman f 29.11.1888 i N.Amerika , troligen i Minnesota gifte sig med min farmor: Ester Frant f i Loue, Finland.
Detta är knapphändiga uppgifter som jag har men hoppas ändå att någon skall höra av sig.
MVH:Helena Hedman. Nykvarn. Södertälje.
127
« skrivet: 2001-03-10, 18:32 »
Per Andersson Friare, f 1722-04-02, son till Anders Asplind och Catharina Edman från Fahlun. Var soldat i Kungl Dahlregementet, är en av mina anfäder. Hans h:u var Brita Matsdotter, f 1713, ev 1715-07-02. Har jag någon släkt i Falun, tro? Vi tillhör inte den adliga delen från Aspeboda, vilket jag fått nogsamt påpekat. Vi har rotat oss ganska ordentligt i Svärdsjö som bönder och tre soldater.
Mvh
Inga-Lill
128
« skrivet: 2007-03-05, 22:12 »
En sådan här typisk namnfråga.
Bor i Gästrikland, Hofors. I närheten av Hofors ligger en omtvistad by. Tvisten består i hurvida byn heter Wall el. Vall. På den blåa ortsskylten står det Wall, men på lantmäteriets karta så står det Vall. Samma sak med en annan by i närheten som på skylten heter Wallbyheden men på lantmäterikartan heter Vallbyheden. Ni som är duktiga på att kolla upp ortsnamn kan väl checka upp det här?
Skulle vara intressant att reda ut det då jag håller på att arbeta med byarnas historia.
129
« skrivet: 2011-06-07, 10:11 »
Hej!
Min släkt ägde tidigare en gård på Sollerön. Min mammas morbror, som var den sista från vår släkt att bo där, trodde att gården varit i familjens ägo länge. Jag funderar nu på om det går att ta reda på hur länge gården funnits? Kanske någon som kan hjälpa till med detta? Det gäller Djus-gården i Rothagen på Sollerön. Jag tror adressen förr var Rothagen 14 (enligt gamla vykort), numera Djustäppvägen 1 tror jag.
Det skulle vara väldigt intressant att veta hur gammal gården är!
Tack på förhand!
130
« skrivet: 2003-11-23, 15:54 »
lämnade socknen under 1600-talet för att söka sitt upphälle i västmanländska socknar. Speciellt under nödåren på 1690-talet tycks utvandringen varit särskilt stor men också tidigare. Vid en titt i ett par av socknarnas dödböcker (Romfartuna och Haraker) fann jag snabbt ett tjugotal avlidna med uppgivna födelseorten i Dalarna. Bl a Mora, Leksand, Gagnef, Venjan, Lima, Älvdalen och Äppelbo.
La in några av de upphittade under Tillfällighetsfynd men där finns mer att hämta för den som har en anfader som försvinner plötsligt under denna tid.
131
« skrivet: 2000-10-14, 21:31 »
Bland mina många anor från Dalarna hittar jag många namn som tex. Ståbi, Rull, Rask, Kånå, Sicko, Tutvig, Bogg, Knutar, Smeds m.m.
Är alla dessa namn gårdsnamn, soldatnamn eller både och? Hur vet man vad som är vad i så fall?
Vissa namn vet jag är soldatnamn tex. Ståbi och andra som tex Rull är ett gårdsnamn. Men hur vet jag vad de övriga namnen står för? Finns det någon ledtråd eller gäller det att söka den vetskapen själv om varje enskilt namn?
Mvh Anita
132
« skrivet: 2011-04-23, 06:37 »
Har lite funderingar kring våran gård Erikmats (Hillersboda) Svärdsjö. Någon som vet något om personerna som bott här och drivit gården, gårdens historia. Jag har sedan tidigare följande uppgifter.
Manngårdsbyggnad uppf 1900, sommarstuga i slutet av 1700-talet. Ladug, stall, loge och vagnslide uppf.1921.
Gården flyttades från Bengtsheden till Hillersboda 1805.Har varit i släkten sedan 1634.
Släktregister - Lisbeth Göransdotter f.1668 -1740 gift 1689 med Daniel Andersson f -1663 -1721
dottern - Anna Danielsdotter f.1694 -1767 gift med 1720 med Anders Israelsson f-1693 död 1761.
sonen- Matts Andersson f.1733 död 1796.
sonen- Erik Matsson f-1769 död 1843, gift 1793 med Brita Ersson f.1767 död 1848. Sonen Erik Ersson f.1794 död 1867, gift 1824 med Sara Ersdotter f.1799, död 1882. Dottern Brita Ersdotter f.1833 död 1904 gift 1855 med Jan Andersson f.1832 död 1913. Sonen Anders Jansson f.1856 död 1937 gift 1888 med Anna Katarina Andersdotter f-1866 död 1908.
Ägare- August Öslund f.21/6 1884. Son till Johan Östlund o h h Lisa Ersdotter. Gift 29 med Anna Brita Andersdotterf 5/8 1888.
Hittade via Kungliga biblioteket följande utdrag ur Dalpilen 1881-05-27 och blev intresserad då en del av namnen ovan förekommer i texten.
sinnessvage arbetaren Erik Anders Erik Ers- son derstades. var den 12 dennes föremal för ransakning vid urtima ting med Svärdsjö tings- lags häradsrätt å länsfängelset härstädes. Hat- tens ordförande var brottmålsnotarien vid Gefle rådhusrätt, vice häradshöfdingen Ernst Petre, samt åklagare länsmannen E. A. Stjememan Sedan häktade Erik Ersson från cellen före hämtats, hördes först vederbörande målseeare, den mördades son, Anders Matsson i Hitlers- boda, och dennes hustru, hvilka uppgåfvo, att de jämte deras barn tidigt på morgonen den 19 april begifvit sig ut på egorna ett stycke från deras gård i Hillersboda, i hvilken gård jämväl den mördade var boende och sänglig- åande sjuk. Denne, som nu var lemnad ensam emma, hade under deras utevaro blifvit af tilltalade Erik Ersson mördad, hvarom de er- hållit kännedom derigenom, att en i samma gård, men i en annan bygning än deras, boen- de person vid namn Erik Jansson kl. omkring 9 f. m sagde dag kommit ut från Hats Anders- sons bostad, ropande på hjelp och bärande en blodig yxa. De hade skyndsamt begifvit sig hem och då funnit Mats Andersson liggande 1 en säng och tillfogad tvänne djupgående hugg å halsen samt redan död. Derpå hördes den tilltalade, som erkände brottet och uppgaf, att han på morgonen nämda dag, då han i skogen i närheten af Hillersboda varit sysselsatt med vedhuggning, fattat det beslut att afdagataga Mats Andersson samt förfogat sig till hans bo- stad, å gården derstades bemaktigat sig en Erik Jansson tillhörig huggyxa och ingått till Mats Andersson, som legat vaken, samt, utan att yttra något, tilldelat denne två hugg å hal- sen med yxan, som nu tillstädeskommande Erik Jansson fråntagit honom. På derom framstäld fråga, förklarade Erik Ersson, att han ej haft något särskildt agg till Mats Andersson, men att han likväl icke ång- rade hvad han gjort, utan tvärt om funne det vara rätt, enär han, som sett det vara förenadt med stora svårigheter att lifnära sig, då så mycket folk funnes i verlden och tänade om att beröfva hvarandra lifsuppehället, ansåge det, till förminskande af denna svårighet, både nyttigt och lofligt att döda någon del af den öfvernödiga befolkningen, hvilket han väl äfven någon gång förut tänkt göra, fastän sådant ej skett. Afläggande denna bekännelse i korta, afbrut- na och stundom orediga meningar, under det han med stirrande ögon oroligt rörde sig af och an och emellanåt uppgifvande oartikulerade, rytande ljud, tillkännagaf Erik Ersson slutli- gen, att han ansåge det ej kunna skada att göra af med några flera. Två vittnen afhördes, hvaribland det ena vittnet, Erik Jansson, intygade, att han inkom- mit i Mats Anderssons rum just som Erik Ersson haft yxan lyftad till andra hugget, det Erik Jansson likväl icke hunnit förhindra ho- nom att tilldela Mats Andersson. Mördaren är född i Hillersboda, och den mördade var vid sin död 83 år gammal. Ransakningen uppsköts, och skulle emeller- tid från vederbörande läkare, till hvilken ran- sakningsprotokollet skulle öfverlemnas, infor- dras betyg om Erik Erssons sinnesbeskaffenhet.
133
« skrivet: 2014-12-30, 11:43 »
Bengtsheden. Jag undrar över ett hushåll i Bengtsheden 1661. Där finns i mtl en Erik Mårtensson tillsammans med en Johan/Anders Persson med fruar i samma hushåll. Någon som vet mer om deras inbördes förhållande? Var de svågrar? Vad hette svärfar i så fall? Vad hette deras fruar? Varför står det Johan/Anders-korrigerad felskrivning?
Jag har frågat lite tidigare på denna sida om en förfader till mej som bodde ett kortare tag i Svärdsjö, men sedan flyttade tillbaka till Jämtland. Jag vet fortfarande inte mer om honom, utan behöver all hjälp jag kan få för att lista ut vem hans hustru Brita Göransdotter var, och var hon kom ifrån.
mvh
Monica
134
« skrivet: 2014-05-03, 20:42 »
I vigselboken EI:4 står vilka gårdar Eric och Brita kommer från. Dessa finns i AI/35 och på sid 70 finns de nygifta, med angivande även av födelsedatum. Detta stämmer ju inte alltid men i det här fallet finns båda på angivna datum i födelseboken C/4.
Anita H
135
« skrivet: 2010-12-27, 22:45 »
Hej Kjell. Är du säker på födelsedata du anger? har kollat i födelseboken för Augusti men inte hittat honom, däremot finns en Erik som föds 1825-05-08 med föräldrarna Hans Hansson och Brita ..dotter
Janne
136
« skrivet: 2005-03-21, 12:01 »
Hej Stefan och Björn!
Här är resultatet av mina försök att för några år sedan kartlägga anorna till Daniel Danielsson Fyrhuggare i Båtpers. Emotser gärna tillägg och korrigeringar.
Daniel Danielsson Fyrhuggare. Soldat. Född 1752-03-15 i Svärdsjö
Bengtsheden (W). Död 1837-12-12 i Svärdsjö Båtpers (W).
Enl Dalregementets soldatregister, rote nr DR-08-0146, Finngärdet,
Sundborn, Rättviks kompani, längd 170, antagen 17761002, avsked
17890123, tj.år 12, källor GMR 1778, 25 år, 1788, 1789 5/10,
Abborfors, Finland avsked 23/1.
Enligt begravningsboken haft 3 söner och 2 döttrar, alla lever. Död 86
år, 9 mån och 18 dagar gammal.
Gift 1772-10-18 i Svärdsjö (W) med
Margareta Olsdotter. Född 1748-01-31 i Svärdsjö Båtpers (W).
Död 1816-04-19 i Svärdsjö Båtpers (W).
------------- Generation I ---------------
I:1 f
Daniel Danielsson Pigger. Soldat. Född 1729-05-18 i Gustavs Bodarna
(W). Död 1809-11-27 i Svärdsjö Bengtsheden (W).
Dräng från Tuna vid vigsel.
Gift 3:o 1751-10-27 i Svärdsjö (W) med
I:2 m
Kerstin Persdotter. Född 1715-04-09 i Husby Mörtarbo (W). Död
1795-06-30 i Svärdsjö Bengtsheden (W).
Född 1718 enl begravningsboken. Ägde inga barn i äktenskap 1. Tre
söner och 1 dotter varav dottern lever i äktenskap 2. Två söner som
båda lever i äktenskap 3. Levt kristligt. Död 77 år gammal.
Gift 1:o 1742-03-25 i Husby (W) med Anders Andersson Pihl. Soldat.
Född 1719-02-28 i Husby Västerbyn (W). Död 1742-09-09 i Finland.
Gift 2:o 1744-01-08 i Husby (W) med Daniel Andersson Orre. Död i
Svärdsjö Bengtsheden (W).
------------ Generation II -------------
II:1 ff
Daniel Görsson Lekatt. Född 1688. Död 1760 i Gustavs Bodarna (W).
Gift 1711-08-31 i Stora Tuna (W) med
II:2 fm
Brita Persdotter. Född 1691-05-.. i Vika Rensbyn (W). Död 1777-07-22 i
Gustavs Bodarna (W).
Enl begravningsboken haft 3 söner och 5 döttrar. Död 86 år och 2 mån
gammal.
II:3 mf
Per Matsson. Född 1677. Död 1718 i Husby Mörtarbo (W).
Enl begravningsboken sammanlevt i 15? år. Död 45? år gammal.
Utfattig.
Gift beräknat 1702 med
II:4 mm
Ella Henriksdotter. Född beräknat 1674 i Ockelbo Gammelbo? (X). Död
1723-07-23 i Husby Mörtarbo (W).
------------ Generation III -------------
III:5 mf f
Mats Persson. Död i Dala Husby? (W).
Gift med
III:6 mf m
Karin. Död i Dala Husby? (W).
III:7 mm f
Henrik Henriksson Finne. Född 1627 i Ockelbo Fallåsen? (X). Död 1719 i
Husby Mörtarbo (W).
Enl begravningsboken var Henric Henricsson en gammal och ålderstigen
man från Mörtarbo, vilken var född uti Åckelbo församling och Fallås
by år 1622. Bott i Husby i 42 år. Stilla och saktmodig. Död av
ålderdomssvaghet jämte håll o. stygn, när han levat 97 år.
Gift beräknat 1679 med
III:8 mm m
Margareta Larsdotter. Född 1653 i Husby Väderbacken (W). Död
1724-02-13 i Husby Mörtarbo (W).
Enligt begravningsboken varit gift m. Sol. Henric Henricsson Finne i
40 år, ägt 3 barn. 80 år vid pass.
137
« skrivet: 2005-01-19, 19:18 »
Hej,
jag har i en rättshandling från slutet av 1600-talet träffat på en uppgift om en plats med namnet Nordanro, som tycks ligga i Svärdsjö församling. Men jag hittar ingen sådan plats på kartor, i byförteckningar eller i lexikon mm. Är platsen för liten? Eller finns den inte längre (eller har bytt namn)? Kanske kan någon duktig Svärdsjö-kännare svara på den frågan?
Ingemar Blomqvist, Leksand
138
« skrivet: 2004-04-04, 10:09 »
Soldaten Olof Is.
Förre drängen Olof Persson Lust kommer från Ulftorp i Ockelbo i november 1857 till Svärdsjö och Isala.
Han blir soldat Is och bosätter sig Isala.
1871-74 bodde familjen i Böle och från 1874 på Åg.
Olof Persson Is var född 1835-07-03 i Ockelbo.
Hans föräldrar vet jag ingenting om. En gissning är att hans far skulle kunna vara en soldat Lust, möjligen i Ulftorp. Det kan inte uteslutas att han själv också varit soldat Lust.
Olof gifter sig med Anna Greta Hedström född 1839-06-14 i Svartnäs. Hon dör 1880-12-19 i Åg.
F. Anders Andersson Hedström f. 1807 Svartnäs
M. Anna Kristoffersdotter f. 1812 Nilslarsberget
FF. Dagkarlen och Mästersvennen
Anders Andersson Hedström f. 1784 i Ore?
FM. Greta Jansdotter Norling f. 1781 i Svartnäs
MF. Kristoffer Nilsson f. 1781 Nilslarsberget
MM. Brita Andersdotter f. 1784 Svartnäs d. 1850
Hälsningar
Björn Engström
139
« skrivet: 2002-08-28, 19:59 »
Hej Anette!
Judit Adina Sjöbergs mor Brita Ersdotter föddes 1863-12-15 och var dotter till JanLars Erik Ersson och Anna Hansdotter i JanLars-gården i Bengtsheden. Uppgifterna återfinns på sid. 18 i Boken om vår by, Bengtsheden. Gården är fortfarande i släktens ägo och innehavaren heter Börje Janlars. Ett samtal med honom kanske kan ge dig några tips.
Hälsningar
Nils-Gunnar
140
« skrivet: 2006-02-01, 07:40 »
Anders Ersson från Back-gården i Klockarnäs upp i g?t?n flyttar 1887-11-17 till Grävningen i Hosjö, där han är snickare. 6 barn födds där framtill 1899.
Tyvärr saknar jag nu uppgifter när han dör.
Hälsningar
Björn Engström
141
« skrivet: 2013-04-30, 08:55 »
Tack Anita, Kristina och Sten för er information!
Jag förstår inte hur ni fått fram så mycket information på så kort tid.
Kan en anledning till att dödsdag saknas för Hilma, Sigrid och Frida att de kan ha dött i USA? Jag vet att Hilma bodde i Massachusets USA (Worchester och/eller Paxton). Enligt uppgift blev hon begravd 28 maj 1968.
Hälsningar
Jan-Peter
142
« skrivet: 2013-10-07, 18:04 »
AIb:10 skrivs han som Anders Oscar ej Anders Jean och anges komma från Kristine fs 30 jan 1848.
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
143
« skrivet: 2009-10-19, 11:15 »
Hej Bingsjöforskare
Har forskat på skogsfinnar i många år. Är nu intresserad av de finnar som levde och verkade i Bingsjö tidigt på 1600-talet. Är inte särskilt känd i området och vänder mig därför till den lokala expertisen med stor repekt!!
1) Håller på att följa upp en Erik Mårtensson som troligen avled 1654. Hade han några barn och vilka i så fall?
2) En andra fråga gäller ortnamnet Hallsena med olika varianter: Halsenamyren, Halsina etc. Har någon koll på detta namn? Var låg orten eller området? Har någon en aning om tolkningen?
Med de bästa forskarhälsningar
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy