Jag har flyttat hit en tråd som påbörjades
här Domprosten Anders Andersson (And), n. 1276-1316, död sannolikt 13 mars 1317, eller ”magister Andreas” som han själv kallar sig var sannerligen inte vem som helst. Han ägde inte bara en massa gårdar runt Uppsala och en holme (Studentholmen) i själva staden. Han hade minsann en kåk på Rue Serpente i Paris också [DS 1045]. Här snackar vi om en ”storfräsare” alltså. Det som kännetecknar storfräsare är att de ofta brukar vara kopplade till ett storföretag och i detta fall var företaget Uppsala domkyrka.
Nu förhåller det ju sig lyckligtvis så att få ting i svensk medeltid är så grundligt utredda som Uppsala domkyrkas affärer och den ekonomiska grunden för dessa. Göran Dahlbäck arbetade 7-8 år med problemkomplexet och resultatet blev 1977 en avhandling som i antal meddelade fakta fortfarande innehar förstaplatsen i svensk historieskrivning oavsett ämne och tidsperiod. Man kan bli utbränd bara av att bläddra i den.
Dessutom ligger det två tjocka pärmar i DMS arkiv med ryggpåskriften ”Dahlbäcks kasuistik”. I dessa pärmar finns en hel del som inte fick plats i avhandlingen. Därför har vi - ja åtminstone ”vi” här i elfenbenstornet alltså - tillgång till en kolossal kunskapsmassa om Uppsala domkyrkas domprostar, kaniker, prebendater, sysslomän m fl under medeltiden.
En del av fastarna i magister Andreas testamente låter sig därför relativt enkelt placeras geografiskt och socialt. De är till största delen personer som har något slags affärsmässig anknytning till domkyrkan snarare än släktanknytning till magister Andreas personligen. Det är fullt normalt i dylika sammhang.
Jag exemplifierar:
Nils ”in vgg?stum” = frälselandbo i Uggelsta, Bälinge/Åkerby sn (byn delad av sockengräns) [DMS 1:3 s 107].
Peter ”in vilingy” = domkyrkolandbo i Villinge, Danmarks sn, Vaksala hd [DMS 1:2 s 171].
Holmvast ”in ny?by” = domkyrkolandbo i Nyby, Gamla Uppsala sn, Vaksala hd [DMS 1:2 s 171].
De mer svåridentifierade kan man försöka sluta sig till genom att jämföra magister Andreas jordinnehav och domkyrkans affärer. De fyra förslag som nu följer kan man kalla kvalificerade gissningar. Jag har just nu ingen tid över att lägga ner på någon egentlig forskningsinsats om saken.
Jakob ”in grytum” = troligen domkyrkolandbo, i Gryta kyrkby, Gryta sn, Hagunda hd.
Johan ”in forsum” = helgeandshusets landbo i Forsa, Tensta sn, Norunda hd, eller möjligen kyrkolandbo i Forsa, Hagby sn, Hagunda hd.
Peter ”de s?tunum” = helgeandshusets landbo i Sätuna, Vaksala sn och hd.
Halvard ”in aby” = dekanatets landbo i Åby, Vaksala sn och hd.
Jag vet inte om Uppsala helgeandshus är känt för läsarna. Det byggdes på initiativ av magister Andreas 1299-1302 och låg vid nuvarande Fyristorg. Jag tar rubbet från DMS 1:2 (s 300 f) om detta. Tämligen långt citat följer alltså med reservation för div småfel, texten inläst med ”datorpenna” (C-pen):
Området nordost om Domberget
Allmänningsgatan utmed ån 1296 prope communem stratam apud amnem (DS 1155, 1184), 1326 iuxta plateam communem (DS 2587), 1458 almenningx gatun (RAp 5/6).
En allmänningsgata kan beläggas från området öster om Domberget, varfrån den gått förbi helgeandshuset och Domberget i nordvästlig riktning, delvis parallellt med ån ut mot Börje sn.
I. Fastigheter och byggnader mellan gatan och ån Helgeandshuset - 1292 pro ... domicilio pauperum (DS 1737), 1296 domui pauperum (DS 1223), 1301 domui dei (DS 1339), 1365 helghaandz hus (DS 7200), 1556 i spetalen (GR 26 s 710).
Helgeandshuset har legat på nuvarande Fyristorg och utmed sin södra sida haft allmänningsgatan och sin västra sida gatan ner mot bron till torget.
1299-1302 låter Andreas (And) uppföra ett helgeandshus i tegel på en tomt, som till en del köpts från S:t Pers kyrka, till en del förvärvats genom att en tomt, som Nils Allesson överlåtit till huset, bytts bort (DS 1467, 3835 s 305). Redan 1292 hade Magnus Johansson (Ängel) testamenterat ett hus till inrättandet av ett härbärge för fattiga (DS 1737). Ytterligare testamentsgåvor tillfaller den planerade inrättningen 1296 och 1298 (DS 1167, 1223, 1232).
1303 inviger biskop Nils Allesson ett altare till jungfru Marias, S:t Nikolaus' och S:ta Katarinas ära (DS 1467).
1305 utfärdar Andreas (And) en stadga, som skall reglera helgeandshusets verksamhet. Av stadgan framgår bl a att ett samfund (communitas) och ett brödraskap (fraternitas) skall bildas, som skall utse tre personer att handha husets affärer och förvalta dess egendomar, antingen själva eller genom en föreståndare (persona ministrans). Om sammanslutningen (collegium) eller gillet (conuiuium) står inför sin upplösning, skall ledningen av huset anförtros ärkebiskopen (DS 1467; UpHist ll s 192 ff).
1310 upplåter domprost Andreas (And) mitt i helgeandshuset ett härbärge, framför vars port en bild av den helige Dominicus är målad, en kammare, en stuga, ett kök och ett antal celler till predikarbröderna i Sigtuna med rätt för Andreas, ärkebiskopen eller priorn i Sigtuna att utnyttja cellerna för domskolans skolarer. Stuga och kök skall då itnyttjas gemensamt av bröder och skolarer. Vidare uppmanas bröderna att bistå husets föreståndare (principales procuratores), hjälpa dess fattiga, predika och fira mässa i husets kapell och även delta i det stora gillesmötet vid pingst. (DS 1652)
Visa inlägg
Cookie policy