ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - nils_hard

Sidor: [1] 2 3
1
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-23, 16:12 »
Maria!

Tack för uppgifterna om Cederschiöldsättlingen u ä.

/Nils

2
Gillberga / SV: Gillberga C1:2
« skrivet: 2019-01-22, 13:53 »
Vad jag kan se hette flickan Brita och inte Anna. Föräldrarna liksom en del faddrar bodde i Galtebol, en by i Gillberga socken.

3
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-20, 16:26 »
Maria!
Jag är ättling till "din" Natanael C:s farbror med samma namn.
Ätten C:s stamfar Elias Gavelius maka Catharina Nilsdtr var ju dotter till handelsmannen i Gävle, Nils Olofsson, vars far enl Medlemsblad för Genealogiska föreningen 1940, s 3 var rådmannen där, Olof Mårtensson.
I Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor, del 2, s 1038 finns under ätten Wallenstierna uppgiften att Olof  M:s maka hette Karin Andersdtr och var dotter till Anders Persson, underlagman i Västerbotten, vars hustru enl Elgenstierna, del 8, s 663, (under Wallenstierna, Tab 1) var Maria Jakobsdtr, dotter till underlagmannen Jakob Andersson i Bure.
Natanael C den yngres ffm Elisabet Nilsdtr var dotter till Nicolaus Holgeri Catonius (son till Holgerus Sunonis Moringius), rektor i Kalmar och riksdagsman. Se G Molin, Smolandi Upsalienses, del 1 s 223 och B Olsson, Kalmar stifts herdaminne, del 1, s 163.

4
Bergholtz / SV: Samuel Gabriel Bergenholtz
« skrivet: 2019-01-19, 20:50 »
Vilket år dog han? Han var född 1774 och son till komministern i Vrå, Elias Bergenholtz ohh f Cederschiöld. Han var g m en dotter till komministern i Gryteryd, Sven Hultén.
 

5
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2019-01-19, 17:48 »
Natanael Cederschiölds ff fm fm mf var också Jakob Andersson (Bure) liksom hans ff mm fm ff mf.
Så Natanael var Bure-ättling på (minst) tre sätt.

6
Hårdagården. I mantalslängden 1709 för Hångsdala finns under Hårdagården en ryttare Nils.

7
Yllestad / SV: Yllestad (R) CI:1 (1694-1721) Bild 95 / sid 191
« skrivet: 2019-01-11, 15:04 »
Lars Andersson i Lissgården som på sitt 2 och 50:e år begynte lära ABC-boken, (så) att han sedan kunde väl läsa svenska.; 65 år

8
Ja, jag tror Brita kan ha gift om sig med Bråvik efter att Winbom dött.

9
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-12-30, 19:25 »
Det kan ju tänkas att Lars Olofsson Skumpe är identisk med den Lars, som finns upptagen som son till Olof Skumpe ohh Karin på Kartegården, Torpa enl Järpås A1, s 25.

10
Schweitz / SV: Schweitz
« skrivet: 2018-12-29, 13:21 »
Hej,

Jag har en del om denna familj. Detta par hade 8 barn, men någon anknytning till Kiplingeberg/Väsby kan jag inte se.

Anna Cajsa Olsdtr  f 1847 6/6 i Bälinge, d 1934 6/10 i B, g 1869 23/5 i B m Gustaf (Engström) Sveitz f 1844 3/2 i Tierp, d 1921 12/2 i Bälinge (av kräfta i matstrupen), då boende i Ekeby, torpare och fjärdingsman i Skogsängen.

11
Maskoll / SV: Maskoll
« skrivet: 2018-12-28, 17:36 »
Christina Högmark Bergmans bok om släkten Maskål, s 194:

"Nils Maschål, d 1724 i Sparlösa, gift 3 ggr; barn från första äktenskapet:
Kerstin Nilsdtr f 1689 på Höjen, Sparlösa
Lars Maschål Nilsson f 1688 i Sparlösa, d 1756 där, indelt soldat först för Annestorp i Längnum, sedan för Gerstorp i Sparlösa, g m Karin Andersdtr. Lars hade tre barn som dock inte förde Maskållnamnet vidare. Observera att det senare fanns soldater som "ärvde" Maskållnamnet i Gerstorp, bl a Lars Masskål (1736-1781) .
Dessa är dock inte   del av Maskållsläkten."

Kanske är L N Maschol far till "din" Arvid Larsson Masskål - det skulle iaf passa in kronologiskt, vad jag kan se.

12
Appropå namnet Gilnaeus:
Har någon träffat på Brita Gilnaeus (Gilnaea), "jungfru" på Vendelsö säteri (ägdes då av ätten Rosenhane), g 1698 30/1 i Österhaninge m befallningsmannen (fogden) på säteriet, Sven Persson Winbom.
De tycks ha bott några år i socknen efter vigseln, men flyttade sedan vidare.
Varifrån kom han, vart tog de vägen och var hon syster till kyrkoherden i Gryt, Johan Svensson G ?

13
Svanehielm / SV: Svanehielm
« skrivet: 2018-12-14, 18:42 »
Linköpings rr renov dombok, vol 3763, 1667 16/9 (bild 6180): Johan Mickelsson, borgmästare i Eksjö, å sin hustrus, Elin Jacobsdtr, vägnar mot rådmannen i Linköping, Måns Carlsson om arv efter borgmästarens svärmor, framlidna h Karin Joensdtr.
Måns Carlsson var nu änkling efter den avlidna och således Elins styvfar.
I mantalslängderna dyker rådmannnen MC ohh Karin upp första gången i Linköping 1661.

14
Duse / SV: Duse
« skrivet: 2018-12-14, 18:33 »
Håkan Sunesson Klint , d 1693 i Kettilstorp, Vetlanda, kornett, sedan ryttmästare vid Smålands kavallerireg,  bodde 1683 i Skuru, Björkö sn (?), hade köpt Fagerskog, g 1:o m Gyrid Persdtr , d 1673 (kyrkoräk), 2:o efter 1674 19/8  m Dorothea Barbro von Wirsberg, i hennes 2:a gifte , d 1690-91.
 Szabads suppl till Elgenstierna, del 1, s 255: “D B von W ägde I livstidsförläning Högarp  Stenberga sn och var ’nyligen död’ enl k brevet 1691 11/1.”

15
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-12-10, 19:08 »
En småländsk Skumpe:

Västra Härads dombok (Jönk län)  1703 VT § 29: Gårdsfogden på Lundholmen (Vrigstad sn) Gunnar Skumpe.

16
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-12-02, 19:42 »
I ett inlägg 2018-10-31 nämndes en Börje Skumpe. Hörde han ihop med Skumpesläkten på Skumpegården i Jung socken? Ja, på följande sätt:

Skånings hr renov dombok  1646 juni (vol 12, bild 2720), § 17: Framkom Anders Persson i Ufveredstorp  (Uvered är en annexfs t Järpås) på sin mors, Kerstin Olofsdtr, vägnar i Jung och skötte och skaffade åt fänriken Jöns Skumpe i Jung en systerpart i Skumpegården med 5 5/11 xx smörränta, för vilket gavs 7 rdr och en kung Carls daler…till gott minne. Alltså avhände sig AP från sin mor ”och alla hennes arvingar” och tillägnat Jöns S ohh Kerstin Bengtsdtr ”med alla tilliggande lägenheter i Wålängen, Töres, Närby och …?.
(Kommentar: Kerstin O kan tänkas vara dotter till Olof Skumpe på Skumpegården och syster till flera andra Olofsdöttrar, som säljer sina systerlotter i gården, enl Skånings hr renov domb 1642 (vol 10, bild 510), juli, § 36).

Kållands hr renov  domb 1629 20/6: Anders Skumpe tilltalad av Anders Månsson om 12 ½ daler….hans hustru fattades på sitt arv….AM bodde i Uvereds torpa. Även Olof Bryngelsson i Torpa skulle betala.
(Kommentar: Denne Anders Skumpe bör vara = Anders Persson i Torpa enl 1646 års dombok).

Anders levde 1651 (mtl),  bonde i Torpa, Uvereds sn,  kallas Skumpe i domboken 1629 och i mtl 1646 o 1651, säljer 1646 moderns systerlott i Skumpeg, g m Karin (el Kerstin) Olofsdtr, kallas Karin i mtl 1645, 1646 o 1651 och Kerstin i mtl 1647.
Rulla 1648:9 (bild 28): Västgöta kavreg:  Anders Skumpe, Väne hd för Rönåsa (?).
(Han är möjligen identisk med Anders Persson Skumpe).

BARN (med största säkerhet) :
 1. Olof Andersson Skumpe f 161(6) på Torpa, d 1696 28/10 på Torpa, Uvered, g m Ingeborg Andersdtr, fanns 1653 - 1662 där  (mtl). Men 1688-89 (hfl) heter hustrun Karin, då de bor på Kartegården, Uvered.
Barn:
1/. Börje Skumpe, g som ryttare i Torpa 1689 10/2 i Järpås (vigsel i Sparlösa kyrka) m Sigrid Arvedsdtr fr Ullstorp o Levene fs. De skulle bo på Månsag Torpa by. Finns där också enl hfl 1688-89. Han finns som ogift i mtl 1687 på Torpa och 1688 där som ryttare.
Drabanten Börje S i Torpa ohh Karin; barn: Annika f 1692 20/9 i Järpås
En Börje Skumpe finns i rulla 1681:1, Riksänkedr kav, nr 58 Lunna (Solberga sn, Gbg o Boh)
I M Perlestams bok Lydnad i karolinernas tid uppges att ”en drabant Börje Skumpe avlade vittnesmål vid Krigsrätten 1706 16/6”)
(Kommentar:  I vigselboken för Sparlösa 1689, där Börjes (1:a?) vigsel också är antecknad kallas han änkling och Börje Larsson Skumpe – bör vara felaktigt)
2/. Karin Olsdtr Skumpe g 1690 28/10 i Järpås m ryttaren Håkan Arfvedsson fr Levene och (vigsel i Uvereds kyrka),  fl fr Torpa t Sparlösa att bo.
2. Algot Andersson Skumpe f 163(6) på Torpa, d 1693 23/5  i Sjötorp, Höra sn.
Han finns enl mtl 1681-1688 på Sjötorp, mtl 1665-80 har lucka. Mtl 1691: Algot, hh .
? 3.  Gunilla Andersdtr, f 160(4), d 1693 14/2 på Godetorpet, Järpås, sal löjtnant Jöns Orms änka.  Hon var född på Månsagården, Torpa!
Anders Persson Skumpes far är möjligen identisk med Per Larsson ”i Torpa”, som enl Kållands hr renov dombok 1646, okt (bild 3190) lämnat in ett testamente till sin dotter Ingeborg Persdtr, ”nu varandes i Örebro” på smörränta i ”Torpa gård” efter hans död.
Enl domb Kållands hr 1637 ST (b 1410) var Per Larsson i Uvered fullmyndig för en person vid fastighetsförsäljning. Han är nog identisk med en nämndeman PL som fanns i socknen. Huruvida han var =  AP Skumpes far är ovisst.

17
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-25, 09:54 »
Helena frågade 2018-11-01 om Lars Håkansson på Bremsagården, Fyrunga sn (som fick en son Lars 1728) var identisk med den Lars i Fyrunga som enl domb 1720 gjorde anspråk på delar av Skumpegården i Jung sn. Svaret är nej på den frågan.

Här är mina uppgifter:

Ingeborg Jönsdtr Skumpe, d 1697 13/5 på Tomten, Jung, g 1691 20/2 (hon på Skumpegården) m Lars Svensson, i hans 1:a gifte , d 1727/1728 på Bremsagården,  Fyrunga sn, (enl mtl, dödbok har lucka) finns 1691 på Skumpegården och 1694 på Tomten. Han bor 1720 i Fyrunga och Bremsagården (mtl 1721).

 Skånings hr renov domb 1720 HT § 48: Jöns Månsson på Skumpegården mot Lars Svensson i Fyrunga ang skattejord i Skumpegården, som den senare skall äga men den förre från honom lösa. Lars påstår att han äger en del av hemmanet men att avl Jon Asmundssons arvingar hade ingått köp med kyrkoherden i Flo, prosten Odhelius, samt ”Todinerne”.
Skånings hr domb A1a:7, 1722 24/5, § 6 (bild 364): Lars i Brämsagården å sina barns vägnar och deras förmyndare Anders Andersson stämmer änkan Ingierd på Skumpagården ang skattejord på Tomten i Jung, som de menade skulle tillhöra Lars´ barn. Måns Skumpe hade först sålt marken till h Estrid Odelia, som sedan sålt vidare till h Ingierds nu avl man Jon Asmundsson. Alla transaktioner var lagligen uppbjudna och lagstånda, så kärandenas anspråk ogillades.

Det fanns samtidigt två st Lars på Bremsagården: Lars Håkansson och Lars Svensson. Det var alltså den senare som var ingift i Skumpe-släkten.


18
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-20, 23:28 »
En kanske redan känd uppgift?

Saleby C:1, vigsel 1697 14/2: Jon Asmundsson och Ingiärd Svensdotter.

19
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-20, 23:10 »
Saleby C:1, bild 258, s 257:

1690 inflyttar Hendrik Jonsson ifrån Synnerby fs hit till Storeberg.

20
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-20, 23:00 »
Det kan ju tänkas att Måns Skumpes (ca 1650-1727) maka och därmed också sonen Anders (ca 1692-1734) var släkt med Hinrik Jonsson och Jonas Hinriksson, eftersom de var faddrar för denna familj.
I Järpås C:4, bild 379, utflll 1717: änkan hustru Ingrid Jönsdtr från Fläggagården (i Uvered) flyttar till Jungs församling.

21
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-19, 19:16 »
Här har jag försökt tolka ett dokument på Krigsarkivet. Inom klammer [ ]  har jag gjort egna kommentarer.

1668: KrA: Krigskollegii arkiv inkomna handlingar, E n, suppliker, supplement, 1668 (kartong Rosenlew-S….). Skrivelse från Jöns Skumpe 1668 18/8 till  greven och riksmarsken.
”….fogar jag ödmjukligen att förnimma hurulunda min fader före mig haver tjänt och ridit för ett kronohemman här i Skaraborgs län i Västergötland, Skompegården benämnt, i Skånings härad, Jung socken beläget.
För vilken gård jag efter min fader begynte att muntera uti sal kung Gustavi tid och tjänte för ryttare när Riga togs in [1627-29] och continuerade uti Prussen och Trutskeland (?) med Hans sal Kungl Majt för korpral under ryttmästaren Lars Hierta [var ryttmästare 1633-42]. Sedan uti skånska kriget för cornett under kvartermästaren Johan Persson Ulfsparre [var regementskvartermästare 1636-42].
Och sedan jag av ålderdom icke så mäktade mera rida, haver mina söner tvänne tjänt och uti Polen slagna blevo [Olof och Måns ”sotedöda” 25 rsep 24 sept 1656 under marschen mot Filippovo. Slaget vid Filippovo stod den 12/10 och blev en seger för Sverige och Brandenburg över Polen. De svenska förlusterna var enl Wikipedia ”mycket små”, men flera dukade under på väg dit…]
Sedan fyra karlar och tjänare [någon av dessa kan vara hans tjänare och måg Arvid Pedersson, som levde 1666, men var d 1669]  fallit, vilka alla, den ena efter den andra, äro slagna blevne, som den första i Tyskland, den 2 i Skåne, 3 i Bohus och den fjärde vid Wäcklanna (??) bro, allt för ovan benämnda hemman och som jag dessutom till dess byggnad och reparation mycket påkostat haver, befruktar jag nu å mine ålderdoms dagar lätteligen kunna där ifrån skötas och …. Varför jag förorsakat är uti djupaste ödmjukhet hos Eder Excellens och högvälb att söka och bönfalla att Eders Excell och välbornheter höggunstligen behagade mig förhjälpa och med sitt brev bevärdiga att samma hemman Skumpegården med tomt som av urminnes legat haver och än lyder, kunde i min k hustru och barns livstid efterlåtit bliva, omolesterat bruka och besitta så länge jag till Kungl Maj:ts tjänst  ….. en giltig och försvarlig mundering och rustning förmår att hålla och prestera, varuppå i största ödmjukhet avvaktas och förmodas ett nådgunstigt svar och resolution städse pliktskyldigen förblivandes allerödmjukaste tjänare
Underskrivet: Jöns Kumpe i Jungh.
Antecknat av mottagaren: Denne Jöns Skumpe med rustning för Jung uti Jungs socken finns samma godgjord väl i 1666 års rulla under ryttmästare Gustaf Hårds kompani, Västgöta kavalleri.
Den 29 augusti 1660 [ ska väl vara 1668] beviljas continuation. [Detta innebar väl att han fick bo kvar på bostället, men ca 5 år senare var han död].

22
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-13, 09:24 »
I arméns rulla 1655:1 (tillgänglig digitalt på SVAR) finns under D Sinclairs kavalleriregemente, uppsatt i Väster- och Östergötland, övlt Claes Ekeblads kompani under "gemene ryttare", s 374 (bild 349) i Laske hd, Längum (väl = Längjum) sn en Gustaf Skompe, som rusthållare för Brynte Olofsson.
Gustaf kan vara identisk med denne:
 Gustaf Hansson Skumpe, omtalas i domb 1643 feb § 22 som ”syskonbarn” till Jöns Skumpe, är väl identisk med den ryttare Göstaf Jonsson på Skumpeg som är ”på tåg”  enl 1644 års mtl,  är enl mtl 1646 gift och har en dotter, är 1646 korpral (domb), 1647 finns Göstaf Skumpe m h o 1 son i mtl på Skumpegården, i roul 1649 finns GS på L Brätteberg. Enl jordeboken 1660 fick han 1647 22/6 L Brättebrg ”frtt i sin lvstid”.

23
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-11, 20:08 »
Domb 1720 Skånings renov  hr renov dombok (vol 577), lagfarter och inprotokolleringar 10/10 1720: (bild 4950): 20 ml (?) skattejord uti Skumpegården i Jung som avlidne kyrkoherden Assmund Todins arvingar tillika med munderingen försålt till Jon Assmundsson för 150 d upplåtes bemälte Jon Assmundssons arvingar tillhanda – 2:a uppbudet.
(Här omnämns ju Jon A som en helt utomstående person i förhållande till A Todins arvingar. Det är inget tal om att Jon löser ut sina syskon el dyl. Kan det bero på att Jon A inte var släkt med "Todinarna" eller att han var född u ä?)
Jo, Gerd, Lars Svensson ohh nr 1 Ingeborg Jönsdtr fr Skumpegården hade åtminstone två barn:
 a/Kerstin f 1691 7/4 i Jung (”Lars S:s dtr i Skumpegård”; vittnen: h Brita i S-gården, drängen Anders och Olof i S-gården); b/Jöns f 1694 9/2 i Jung (”Lars son på Tomten”; v: h Brita på Skumpeg, Anders ibidem, pigan Ingierd i Skumpeg).
Det fanns Skumpar i Bohuslän också.

Måns Skumpe. (ca 1655-1718)
Järpås mtl Storgården: 1683-1688: Ryttaren Måns; 1691-1702: drabanten Måns

Lustigt nog finns i rulla 1694:5, bild 30: Änkedrottningens livreg (Bohuslän) t häst i Solberga sn, Gbg o Boh län, nr 57 Släbol en Måns Skumpe, som i maj 1690 antas som drabant!

Jag känner inte till Disgen så mycket och heller inte PM, men jag tar gärna emot domboksnotiser.

24
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-11, 10:21 »
Skånings hr renov dombok (vol 577) 1720 HT § 48: Jöns Månsson på Skumpegården mot Lars  Svensson i Fyrunga ang skattejord i Skumpegården, som den senare skall äga men den förre från honom lösa.
Lars påstår att han äger en del av hemmanet men att avlidne Jon Asmundssons arvingar hade ingått köp med kyrkoherden i Flo, prosten Odhelius samt "Todinerne".
Samma dombok, HT, § 13 (bild 4460): Ryttaren Jöns Skumpe (väl = Jöns Månsson?) instämdes av en borgare betr tobak som JS:s bror, dragon Olof S "skall hava bärgat". O var nu död. En syster var Ingeborg Skumpe. Jöns Skumpes hustru sade att mannen låg sjuk. Ingeborg infann sig inte, fick plikta.

25
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-10, 17:20 »
Rättelse:

Ibland hamnar man fel. Den där Magnus Svensson Schumpe (Skumpe), som jag tyckte passade så väl in att vara identisk med Måns Skumpe på Storgården Järpås var inte det!
Jag råkade komma in på Lönelikvidationer (Härens löneavräkningar) under Kammarkollegiets ämnessamlingar (RA).
Där talas det om fänriken Magnus Skumpe vid Modés reg i Malmö mm.
Men han var död 1688 och änkans namn var Brita Månsdotter!
Så Järpås-Måns´ anknytning till Skumparna i Jung är tillsvidare okänd.

26
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-08, 10:12 »
Jaha, Gerd, du har verkligen samlat flera intressanta domboksutdrag med Skumpe-anknytning!
Jag gör här ett försök att tolka domboksnotisen från Kållands renov dombok 1707 (med lite moderniserad stavning). Inte lätt med den svepande handstilen!

"Presenterades om testamentalisk gjord disposition A:o 1704 d. 24 Apr. av Måns Skumpe och Elin Månsa, utgiven och underskriven, däruti bägges barnakullarna, den första som den senare skall då som nu (?) i avvaktan bägge deras död, skall en dotter som en son hava lika arvsrätt i fast och löst, därunder inbegripet deras arvspart i Krypegården i Jung efter --- Skumpens föräldrar, som efter begärelse till --- blev uti Häradsprotokoll intecknat."

Andemeningen framgår i alla fall: Måns Skumpe (= Magnus Svensson S) var tydligen både snäll och jämställd, eftersom han  dels låter sina styvbarn få del i arvsrätten i "Krypegården" (som jag tror skall vara Skumpegården) och dels låter döttrar få lika arvsrätt med söner.
Sedan kvarstår frågan vilken Sven med anknytning till Skumpegården han kan vara son till....

Hälsningar Nils (Skumpe-ättling)

27
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-05, 13:28 »
Någon hade frågat om Måns Skumpes ursprung, han som var drabant och bosatt på Storgården i Järpås från ca 1688. Han bör vara identisk med nedanstående person:

Magnus Svensson Skumpe (Schumpe), fältväbel vid Bergsregementet, enl personreg officerare i rullorna:
Fältväbel vid Bergsreg 1677, vol 12, även fänrik 1677 29/1, 1679: 6 o 19; 1680:4; 1681:2; fänrik vid Drottningens livreg till fot 1684: 1.
Rulla 1677:12, Skånska garnisonen, Bergsreg, övlt R Modei, JP Schyttes kompani: fältväbel Magnus Schumpe, 1679:6: Magnus Svensson Skumpe är nu fänrik på kapten v d Ostens komp, Bergsreg, då förlagt i Malmö, 1680:4 = 1679, = 1681; 1684:1, nu vid värvade reg, Drottningens livreg till fot under 2 komp övlt G E D´Albedyll: Fänrik Magnus Schumpe, hade fått fullmakt 1677 29/1 av fältmarskalk v Fersen, men 1685 7/2 ersatt av A L v Böhnen.

1685 29/1 och 29/3: Generalguvernörens över Skåne, Halland och Göteborgs och Bohus läns skrivelse till Kungl Majt: Fänrik Magnus Skumpe begärde avsked (Kungsbacka 1685 19/1) från överste Modei regemente i Malmö, han hade eeu tjänat regementet sedan 1674: 3 år som fältväbel och 8 år som fänrik. Han talar om ”min och de fattiga min hustrus och omyndiga små barns trångmål”.
Reinhold Modeus adl Modée (1629-1691) blev 1674 överste för drottning Ulrika Eleonoras livregemente el Malmöska regementet och 1675 kommendant i Malmö.

PS: Enl N F Beerståhls artikel om Stora Hov, Skara och Åbo under 1500-talet i Skara gille 1992-1993 hette en ägare till St Hov Anders Jönsson (Oxe) och levde 1516. Han råkar vara en ana till mig.

28
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-03, 08:39 »
Helena: Kan din Jonas H Ekegren vara identisk med den "Jonas Hindersson", som enl Skånings hr dombok A1a:14, år 1745 HT § 4, bild 493, tillsammans med Per Jonsson, Sven Andersson och Måns Månsson säljer andelar i Skumpegården till "deras broder och svåger" Olof Jonsson?

29
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-11-01, 18:08 »
Gerd J:  Du skriver att Kerstin Jonsdtr i Skumpagården gifte sig 1689 1/1 (i Jung?) m Sven Olofsson på Ranagården, Längjum.
Jag hittar tyvärr ingen anteckning i Jungs vigselbok om detta gifte.

Anders V: Det finns en Linnard "vid Törestorp", Jung sn, som 1705 10/9 får dottern Maria och 1708 19/4 en son utan namn.
Tyvärr finns han inte på denna gård i mantalslängderna 1705-1708 och 1710.

Jag har idag besökt Krigsarkivet för att kika lite på Jöns Skumpes supplik från 1668. Jag återkommer till den.

30
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-10-31, 23:23 »
I mantalslängden 1730 finns på Skumpegården, Jung sn, bl a "kaplan"  Björkdahl, hans hustru och "styvsönerna" Per och Olof.
Men tydligen återstår att bevisa om  deras föräldrar Jon och Ingierd var släkt med "Skumparna".

31
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-10-30, 18:23 »
I den domboksnotis från 1697 (Skånings härad) som Gerd refererade förut framgick ju att Jöns Skumpe hade 2 söner och 5 döttrar - endast en av döttrarna namngavs i notisen (min ana Ingeborg Jönsdtr).
Men vilka var de övriga fyra döttrarna?
En av dem var i alla fall Ingierd (Ingiäll) Jonsdotter, (d 1701 7/9 i Jung), vars make Anders Nilsson på Stora Jungatorp anklagades av sin svåger, hustruns bror, Måns Jonsson Skumpe, för att ha giftmördat sin maka.
En tredje dotter var väl gift med Lars Olofsson på Lilla Brätteberg.
När Ingierd låg på sitt yttersta träffade hon prästen och sade då till honom att maken "förgjort" henne.
Jag har gjort några referat av fallet här:


Skånings hr dombok (orig) 1701 HT § 31 (bild 365): Måns Jonsson Skumpe i Lampegården i Jung om sin sal syster Ingierd Jonsdtr, g m Anders Nilsson på Stora Jungatorp, Jung sn. Måns anklagar sin svåger för att ha giftmördat sin maka, hans syster.
Skånings hr dombok (orig) 1702 VT § 22 (bild 402): Måns Jonsson Skumpe hade på sista ting angivit att svågern AN på Stora Jungatorp hade ”förgjort” sin hustru, Måns´ syster. Hon hade varit sjuk från våren 1701 (hon dog 7/9 1701) och legat till sängs. Ett vittne ”hörde det Måns och Lars i Brätteberg talte till sin svåger Anders Nilsson något om ”vår systers död”.
(Lars hette Lars Olofsson, d 1704 29/11 på L Brätteberg, Jung sn). AN:s styvfar var en korpral Sven Jonsson Buller i Wahra.
Skånings hr dombok (orig)  1702 ST § 23 (bild 415): ”Framställte sig Skumpen i Jung och begärde slut i saken emot sin svåger AN om sin systers förgörelse”. Men ärendet låg nu hos Göta Hovrätt
Skånings hr dombok (orig) 1703 VT § 10: Efter Göta Hovrätts resolution från 1702 22/11 hade en Lars Nilsson givit sin ”bandhund” något att äta som hunden dog av. Hunden dog på Stora Jungatorp, som Anders Nilsson brukade och sedan hade hans hustru IJ av maken serverats ”surmjölk” från samma kärl, som hon  tyckte smakade beskt, och kort därpå avled hon. Resolution: Måns Jonsson Skumpe påstod svågern hade giftmördat hans syster med hjälp av arsenik. Fallet hänsköts (än en gång) till Hovrätten.


32
Slötman / SV: Slötman
« skrivet: 2018-10-30, 10:23 »
Niclas Rosenbalck intresserade sig i ett inlägg från år 2005 för befallningsmannen Lars Svensson Slötman.
I Göta Hovrätt, advokatfiskalen, Skaraborgs län renoverade domböcker 1670, sept, Läckö grevskap och Kållands härad finns (bild 2440 på AD) uppgiften att greve Bengt Oxenstiernas fogde "Lars Svensson Slutman" hade uppvisat en skrivelse för O:s räkning, daterad Stockholm 1670 22/7, så Lars kanske höll till där innan han kom till Småland?

33
Byarum / SV: Byarum
« skrivet: 2018-10-24, 13:13 »
Har någon Byarumsforskare stött på denna familj? Abraham Åkermans familj är redan känd.

LARS ARFESSON, f 166(5),  g m GERTRUD NN, f 166( 8 ).
De bodde enl katekismilängden för år 1692 på Tjurshult, Byarums fs men har inte kunnat återfinnas i kyrkböckerna.
Åldersuppgifter på makarna och de två barnen enl kat-längden.
Enl mantalslängderna 1691 och 1692 fanns där två st Lars och deras hustrur. I den senare längden kallas en av dem ”unge” Lars.
I Östbo hr renov domb 1690 HT §§ 95, 96 omtalas en Lars Persson i Tjurshult, som döms för misshandel. Är han identisk med Lars ”Arfesson” – kanske har en felskrivning skett i katekismilängden eller så är det fel i domboken?
Enl r-o-u-längden 1683 fanns på Tjurshult (postbondegård): Lars Persson och p (?) Lars Larsson
Enl domboken hade Germund Svensson i Stigamo klagat å sina och sina gårdmäns vägnar på Lars Persson i Tjurshult ”å frälse”, som skulle ha nyttjat ”en skog park”, som tillhörde Harald Strömfelt. Lars skulle ha huggit en fälla. Välborna Brita Sophia Strömberg ägde Tjurshult.
Vidare skulle Lars i Tjurshult på sommaren ”med hugg och slag överfallit hans (dvs Germunds) vallbarn, eftersom getterna  voro i hans äng inkomna”. Först hade han slagit en pojke med ris, så blodvite uppstod, vilket Lars erkänt för Bengt i Stigamo. Han hade också slagit Germunds dotter, som  gick vall med getterna, med ris, eftersom de kommit in på hans äng. Lars nekade inte till att han gett barnen 3 eller 4 slag vardera, ”dock icke av någon ondska”. Lars sakfälldes för 4 slag på vardera barnet till 6 dsmt.
Lars, i sin tur, besvärade sig över Germund Svensson i Stigamo, som skulle förtalat honom inför fru B S Strömberg ”och till hans heder och ära angripit, som skulle han brukat Tjurshulta gård som en tjuv och en skälm”. Han inlade bl a en attest ”om sitt ärliga förhållande den tid han bott i Tjurshult, såväl som ock tillförende”.
Saken skulle uppskjutas till nästa ting, men nästa år finns ingen uppgift om målet.
Den ”äldre” Lars finns där redan 1685 och åtminstone ännu 1704. Som dopvittne i januari 1701 uppträder Lars Larsson i Tjurshult, när Jacob i T får barn. Hustru (trol Jacobs 1:a) Karin Bengtsdtr i T begr 1704 4/12. 1705 25/6 vigdes i Ödestugu: Jacob i Tiurshult och (väl hans 2:a maka) Ingri Erlandsdtr i Svanseryd; de skulle bo i Tiurshult.
Enl katlängd 1691 är ”gamla” Lars 65 år ohh Marit 66.
Lars Arfesson och hans famij kan ha flyttat från socknen under år 1692, för i mtl 1693 bor Bengt ohh i Tjurshult i st f Lars ”den yngre” ohh. De senare finns ej heller där i mtl 1690.

BARN:

1. Brita f 168(9)
2. ABRAHAM LARSSON ÅKERMAN f 1691 i Byarum 1 , d 1752 7/1 i Bringetofta (66 år, lungsot), ryttare på Åkerhult (varav namnet), Malmbäcks fs 1712 4/8 – 1718 13/1, därefter t o m 1733 11/9 på Lämmarp, senast 1738 i Drageryd och slutligen på Broddarp – alla tre platser i Bringetofta fs.

34
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-10-22, 22:19 »
Tack för intressanta uppgifter och källhänvisningar om släkten Skumpe.
Ibland får man backa från djärva teorier och jag ser nu att "min" Jon Månsson i Kyrkefalla inte är far till Jöns Skumpes far och farbror. Den senare, Hans Skumpe, heter ju i landskapshandlingarna 1606-1619 Hans Olofsson (Olsson) och 1616 är han ryttare.
1587-1605 är det en Arvid Larsson som finns först i längderna från Jung, där Skumpegården alltid placerats.
Nu passar också de många Olofsdöttrarna bättre in, de som sålde lotter i Skumpegården. De är väl systrar till Jöns och Hans.
Men korpralen Jon Månsson i Gravan, Kyrkefalla bör också vara släkt med Skumparna på något sätt.
Din uppgift att Jöns Olofsson Skumpe dog senast 1641 kan nu kompletteras med att han (och hans hustru) redan 1629 var döda, enligt det av mig refererade domboksfallet 1629, juni, bild 2030.

Hälsningar Nils

35
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-10-21, 14:12 »
Hej Gerd!
Det var intressant att ta del av dina uppgifter om släkten Skumpe. Här kommer ytterligare bidrag:

Skånings hr renov dombok 1634 , mars (vol 6 bild 1460): Jöns Skumpe och Erik Päderrsson i Saleby ”om den kjortelen som de klandra om sålunda att Erik skall göra Jöns för halva kjortelen, varmed köper mark emot mark …. Skall Erik giva Jöns  …. mynt … han skulle hava som stod igen på hans möderne.”

Skånings hr renov dombok 1639 VT: (vol 8, bild 3360) : Framkom korpralen Jöns Skumpe i Jung och angav profossen Erik Nilsson för att 1637 den 9/11, när laga ting hölls, skulle Jöns anklagat Erik Bryngelssons hustru och hennes syster för att de för 3 år sedan, då han (Jöns) var på tåg i Tyskland, avhänt honom en liten kviga, som de slaktat och efter bekännelse blev hon sedan dömd.
Därpå framkommer Jöns´ syskon och klandrar nu Jöns om skattejord, som dem tillhopa var arvfallna, vilket  han tillstod. Han skulle sedan bege sig till profossen Erik Nilsson, vilket han ock omsider måste göra och strax han kom dit satte Erik honom i handklovar, med Erik B, vilken han tillförende hade intagit och sade sig dem vilja föra till Hogentorp (?). Då erbjöd sig löjtnanterna Lars Jonsson och Nils Biörsson att vilja gå i löfte för Jöns, vilket han i förstone ingalunda ville ta emot, förrän lagläsaren måtte stiga av från Rätten och med flitig förmaning honom förhålla att ta emot löftet, vilket han också gjorde.  Jöns hade angivit samma sak om tjuveriet på laga häradstinget som hölls här i häradet 1636 den 8 november i Edsvära och då var förbemälta hustru inte tillstädes så kan för den skull inget till saken göras och uppsköts saken till nästa ting.
(Lite svårtolkat, ej ordagrant här).

Jung C:1,  kyrkoräkenskaper: 1668: En silversked, som Jöns Skumpe 1666 skänkt och som  nu är uti kyrkkistan – samma sked tog Alguth Skumpe igen och lade 5 …stycken (dvs pengar i stället).

Skånings hr dombok (ej renov) 1691 HT, laga uppbud nr 10, bild 119: Skattejord i Skumpegården i Jung försålt av Lennart Gunnarsson till kyrkoherde Asmund Todijn utom börd, varför rusthållarna Anders Hansson, Måns Skumpe och Algot till börds lösa (ville), men hade inga pengar, så köpet gick igenom.

Skånings hr renov domb 1629 juni (bild 2030): Framkom för Rätten Jöns Skumpe i Jung med sina systrar Gunnur och Märit och begärde en avräkning (?) dem emellan om ”deras fäderne och möderne, efter de nu döda äro, vilket företogs först om deras bogiften (?) efter Jöns emot deras …. fått haver … som han efter nu inget fanns så mycket i boet att Jöns kunnat få sin bolott (?)…”  Systrarnas farbror Hans Skumpe omnämns.

Skånings hr renov dombok 1642 (vol 10, bild 510), juli, § 36: Framkom Sven Göstafsson i Väster Vånga (en nämndeman), fullmyndiggjord av S(alig) Jon Månsson i Graffnäm (?) uti Kåkind. (Ett Graven finns i Kyrkefalla sn i Kåkinds hd) att giva Anders Hansson Skumpe och hans syskon laga fång på en systerlott i Skumpe gård i Jung, som deras fader S(alig) Hans Skumpe och S(alig) Joen Månsson köpt hade, och därför givit reda penningar 12 ½ d.
Item fullmäktig av Brita Olofsdtr att sköta och skaffa bem Anders Hansson och hans syskon en systerpart i samma gård, varför var givet 8 d. Än fullmäktig av Ingeborg Olofsdtr att skaffa bem  Anders Hansson och hans syskon en systerlott i samma gård, vilken ock till fullo nöje var betald.
Sist fullmäktig av hustru Kaisa Olofsdtr att giva … bem Anders Skumpe och hans syskon laga fång på en systerpart i samma gård, varför var givet 5 ½ d silvermynt och 4 …. som …. och …. Köpebrev, ty avhände nu förbem Sven Göstafsson … jordeparter i Skumpegården ifrån ovannämnda personer och till Anders Hansson och hans syskon ….  Lagbudet och lagståndet.

(Kommentar: Jon Månsson bör vara far till bl a Jöns Skumpe?)

Ur källorna om Jon Månsson i Gravan, Kyrkefalla sn:

Landskapshandlingarna  1611 : 18: Kåkinds hd: Bland ryttare: Joen i Graffuen.

Landskapshandl 1617:11, Kåkinds hd, Kyrkefalla sn : Bland ryttare under Nils Asserssons fana: Joen Månsson i Graffuen.

Landskapshandl 1618 : Kyrkefalla sn: Jon i Grafuen.

Landskapshandl 1620 : 12: Kyrkefalla sn: Jon i Graffue.

Kåkinds hr renov domb 1621 feb (bild 1160): Framkom Olof i Hulan (?) och klagade till Jon i Grafuen att han hade i sin ägo en ko och 2 oxar för hans räkning, vilket O sade sig ”numera” kunna bevisa med hjälp av vittnen. Jon erkände att han många gånger kunnat fånga in den andres boskap och ville utfästa en 6-mannaed för att bevisa sin oskuld. Vidare anklagade Olof Jon för att ha slagit hans piga en blånad och slagit hans hustru så blodvite uppstod. Han skulle också ha slagit Olofs ”gosse”. De ingick förlikning i frågan.
Därefter följer några svårlästa ord och namnges Mårten Talman (stamfar över den kända västgötska militärsläkten Krum, se utredning på nätet), löjtnant under Mårten Hemmingssons (senare adlad Lindeberg) kompani. Möjligen fick Jon i Grafven böta 50 rdr?

Landskapshandl 1624:10: Ryttare under Erik Soops fana ”besitta och hava fritt desse …. Hemman uti Kåkinds hd och Fogelåsa  gäld”:  Joen Månsson i Grafuen, korpral.

Landskapshandl 1626 :15 (bild 99): Under Erik Soops fana, ”boskapspenningar”, dvs boskapshjälp: Kyrkofalla gäld:  Corporalen Jon Månsson i Grafuen, ”utav sina tilldels bönder” : 45 daler.
(Under Erik Soop i ättartavlorna läser man att hans västgötska ryttare var inblandade i några hårda strider med polackerna 1627,  kanske var Jon Månsson en av de som stupade då?)

Landskapshandl 1627 : 5 : Kyrkofalla sn: ”Ryttarkorpral Jonn i Grafven på rusttjänst” samlat ihop pengar från bönderna.
Fundering om Jon Månssons hustru:
Jöns Skumpe fick ju en son med det ovanliga namnet Algot (Algut). Var kom det ifrån? Kan man tänka sig att Jöns´ morfar hade detta namn och var identisk med nedanstående ryttare Algot i Gravan, tydligen ihjälslagen i Stockholms skärgård ca 1602?
Hans dotter var kanske gift med Jon Månsson (från Jung o Skumpegården?), som därmed övertog ryttartjänsten från sin svärfar på Gravan?


Skånings hr renov dombok  1615 april (bild 130): Kom för Rätten Anders Nilsson i Rylanda, Zachris Andersson i Tyristorp, Sigge Assarsson i Skalmäja, Måns Nilsson i Kvänum och Olof Helsing i Skärlycke (?) och vittnade betr det dråp som Anders Andersson i Tyristorp var anklagad för.
År 1602, i Stockholms skärgård, hade tre ryttare, Anders Brinck, Karl i Borköö och Algot i Graufvan  rott ifrån det skepp de varit på och hos några bönder stulit kläder och när de återkommit till fartyget hade de inte kommit överens om bytet utan startat ett ”parlemente” sins emellan. Därför hade skepparen Anders Andersson sagt att de skulle straffas. Han skulle med en båtshake slagit dem, så att de dog. Talas om en kvartermästare, kanske avses den i nästa notis nämnde Anders Nilsson.
Nu ville AA stadfästa en 12-mannaed till nästa ting att det aldrig varit hans vilja att döda männen.
(Reservation: En svårläst notis, kanske det inte gick till precis som här refererats)

Domb 1615 maj : Anders Andersson var nu ej själv tillstädes utan bortrest. Nu framsteg för Rätten Anders Nilsson i Rylanda, ”fordom kvartermästare under Västgöta ryttare”, och presenterade edsmännen, som namngavs, vilka betygade att AA inte med vilje utan ”i hastighet och obetänkt” slagit ihjäl de tre ryttarna. År 1602.

Skumpe-anknytning till Järpås:
Skånings hr domb 1646 juni (vol 12, bild 2720), Skånings hr § 17: Framkom Anders Persson i Ufveredstorp  (Uvered är en annexfs t Järpås) på sin mors, Kerstin Olofsdtr, vägnar i Jung och skötte och skaffade åt fänriken Jöns Skumpe i Jung en systerpart i Skumpegården med 5 5/11 xx smörränta, för vilket gavs 7 rdr och en kung Carls daler…till gott minne. Alltså avhände sig AP från sin mor ”och alla hennes arvingar” och tillägnat Jöns S ohh Kerstin Bengtsdtr ”med alla tilliggande lägenheter i Wålhängen (?), Töres, Närby och …?.
(Kommentarer: Denne Anders Persson är ej densamme som AP i domb 1651, bild 550, för han var lagläsaren. Kanske var Kerstin Olofsdtr syster till de tre systrarna  Olofsdtr, som säljer andelar i Skumpegården i fallet från 1642 här ovan?).

Detta kanske var lite att bita i för Skumpe-forskarna ?  Med reservation för felaktiga tolkningar.

/ Hälsningar Nils

36
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-10-19, 19:20 »
Tillägg: Jöns Skumpes 2:a maka, Malin Hansdotter, avled 1711

Skånings hr renov dombok 1675 mars  (bild 2070):  Hustru Malin Hansdtr tillika med Algot Skumpe, Jungby ville att befallningsman och nämndemän skulle medla mellan dem ang ”jorderätter” mm.
ST (bild 2210): Befm Bryngel Skumpe besvärade sig över sin faders broders hustru Malin Hansdtr, ”som skulle hon av honom uppå någon skattejord i Skumpe gården i Jung anammat 10 specie rdr. Nu berättar han icke av henne varken jord eller penningar mäktig bliva”. H Malin ”var intet tillstädes, dy blev detta allenast efter begäran ad acta fört.”
HT (sept, bild 2320): ”Uppå Algut Skumpes anhållande i Jungby beviljades honom förbud på husen …. I Skumpegården, emedan han berättar hustru Malin Hansdtr skall med …. Och förstörande husen….. hon skall upphöra vid laga kraft till dess arvskiftet är förrättat”.
(Anm. Avses troligen arvskiftet efter hennes salig man Jöns Skumpe, som dött några år innan).

37
Skumpe / SV: Skumpe
« skrivet: 2018-10-19, 19:13 »
 2007-01-18 ställdes här frågan om Nils Andersson Werres maka Ingeborg Skumpe. Var kom hon ifrån?
Eftersom jag råkar härstamma från deras dotter Maria, har jag forskat en del i släkten.
Innan paret kom till Stommen, Kymbo sn (1685) höll de till på Kajsagården, Jung sn.
De gifte sig troligen 1666 (mantalslängden) och enligt arméns rulla 1666:2 fanns på denna gård ”Arveds måg Nils Werre”.
I mantalslängderna hittar man Arvid Pedersson ohh Ingeborg Jönsdotter på Kajsagården.
Hon kallas änka 1670. De kan ha gift sig 1646 el 1647. Enl mtl 1646 bodde Arvid ännu som ogift där, men 1647 var han gift.
Av vilken anledning kallas Ingeborg för Skumpe? Hon bör väl ha någon anknytning till Jung-släkten?
Jag misstänker starkt att Ingeborg Jönsdotters far var korpralen sedermera kornetten på Skumpegården i Jung, Jöns Skumpe.
I mtl 1646 (när Arvid ännu är ogift) finns hos Jöns ohh en dotter, men 1647 är hon borta samtidigt som Arvid nu är gift! Kan det handla om Ingeborg?
I rullorna för 1646 och 1647 har Jöns Skumpe en ”tjänare” vid namn Arvid Pedersson. Det pekar ju på ett visst samband: Att han gift sig med en dotter till Jöns.
Enl roterings- och utskrivningslängden för 1644 var Arvid P ryttare på kajsagården i Jung.
Jöns Skumpes 1:a maka var Kerstin Bengtsdotter. Hon namnges i några mantalslängder (1651 o 1652) och levde ännu 1655, men 1659 hade Jöns en ny fru vid namn Malin Hansdotter, som levde ända till 1701.
Kerstin hade en bror Truls Bengtsson (omnämnd som Jöns Kumpes svåger i Skånings hr renov dombok 1638 februari). Med tanke på det ovanliga förnamnet kan han vara identisk med den Truls, som enl domboken 1619, maj, var dräng hos Anders Andersson på Tyrestorp, Jung sn.
Möjligen var Kerstin och Truls barn till den Bengt Siggesson på Tyrestorp,, som omnämns i landskapshandlingarna 1604. Kanske blev Truls dräng hos grannen Anders?
I dödboken för Kymbo uppges att Nils Werres ”svägerska” Kirstin dog där 1691, 45 år gammal. Hon var väl hans makas syster och var väl uppkallad efter sin mormor.
Werres kanske äldste son var Arvid Werre. Det finns lte olika bud om hans födelseår och födelseort.
Här har jag mina uppgifter om honom:
Arvid Werre f 167(9) enl åldersuppgift i dödboken, (f ca 1684 i Jung enl GMR 1710 och ca 1687 i Kymbo enl GMR 1712), d 1751 5/2  i Kymbo, ryttare nr 36 under Stommen Kymbo 1706-1719, i dansk fångenskap 1713, kallas vid avskedet 1719 sekundkorpral och 1720 korpral, g 1720 3/1 i Kymbo m Anna Larsdtr f 168(8), d 1764 10/6 i Kymbo. Slättäng tg 1732 VT § 6: Korpral AW på Stommen m fl stämdes för olovligt brännvins brännande. D:o § 7: Betr ett krogslagsmål hördes som vittne bl a korpral ”Magnus Arvid Werre”.
(Kommentar: Jag tror födelseåret 1679 verkar mest troligt).

38
Ulf av Horsnäs / SV: Ulf av Horsnäs
« skrivet: 2018-10-17, 16:55 »
Robert Ulff på Rosendal, Linderås sn, och Elin Djursdotter fick u ä sonen Erik f 1692 i Höreda.
Almquist, Frälsegodsen, Småland 4:3, s 1276 och 1460, uppger att Robert levde 1688 men dog ung.
Szabad har i sina supplement till EÄ inte uppmärksammat A:s uppgift att Robert var son till Knut (EÄ Tabell åtta) och inte till Gustaf (EÄ Tabell 11).

/Nils Hård, Ulf af Horsnäs-ättling

39
Pistol / SV: Pistol
« skrivet: 2018-10-17, 16:35 »
Man blir lite nyfiken på den "Pistol-diskussion" som Olle Elm inte kommer åt att kommentera.
Har den diskussionen, var den nu förs, lett till nya rön beträffande den adliga ätten Pistol?

40
Slöta / SV: Födelse Sven Jeansson död i Luttra 13.08.1812??
« skrivet: 2018-10-08, 16:03 »
Enligt Slöta C1:3, s 173 (bild 92 på Arkiv Digital) döptes den 27 dec 1731 en Sven, son till Johan Nilsson på Mellomgården, Kettilstorp.

41
Om du nöjer dig med tiden 1700-1730 finner du renoverade domböcker från bl a Vartofta häradsrätt (dit bl a Slöta hör) på Göta Hovrätt, advokatfiskalens arkiv på Arkiv Digital.
När det gäller Luttra så hörde det på 1700-talet till Gudhems häradsrätt, som också finns på AD 1700-1730.

42
Almesåkra / SV: Maria Bogman - Vart tog hon vägen?
« skrivet: 2018-09-28, 22:14 »
Jo det finns dom som vet att hon avled 1770 och begravdes 4/3 i Kalvsås, Bringetofta socken.

43
Gavelius / SV: Per Gavelius
« skrivet: 2018-09-14, 22:44 »
Enligt boken om släkten Westman, där Gavelius ingår, avled Anna Margareta i Stockholm.
Där nämns också att hon i giftet med Per G fick två döttrar, båda döda "i späd ålder".

44
Skepperstad A1:10, s 477 (237): Klofvehall: Dragon Magnus Petersson Blick f 1787 6/3, d 1815 26/1, namnet Sturk struket i marginalen. Dödboken ser också ut som Sturk snarare än Stark. Hustruns inflyttningsår 1810 med svårläst infl ort.

45
Älmeboda / SV: Anor för Sven Gudmundsson i Bindareboda
« skrivet: 2018-09-02, 13:12 »
JOHAN VILHELM HOLMSTRÖM f 1751 4/3 i Älmeboda, d 1819 3/7 i Ä, handlare i Karlskrona, g 1779 14/3 i Algutsboda m Sara Sophia (von) Köhler  döpt 1752 4/10 i Höreda, d 1813 13/2 i Karlskrona.


BARN (födda i Karlskrona sfs) :

1. Anna Catharina  f 1779 17/6, d 1867 22/11 i Karlskrona (amfs), g 1797 19/4 i Karlskrona
    (sfs) m Johan Olsen f 1769, d 1831 12/9 i Karlskrona (amfs) (av vattusot),
    kommendörkapten i flottan, riddare.

2. Lena Sophia  f 1779 17/6, d 1865 11/1 i Karlskrona (amfs), g 1796 10/4 i Karlskrona (sfs)
    m Johan Petter Windahl f 1773 21/2, d 1839 5/11 i Landskrona (av vattusot), kapten v id
    flottan, Karlskrona.
    Släkten W är upptagen i Svenska Släktkalendern 2000.

3. Johan Christopher f 1782 18/5 i Karlskrona sfs, d 1850 4/3 i Almundsryd, fanjunkare vid Kalmar regemente, bor 1815 på Thoremåla, Älmeboda (ej i hfl), fl 1817 t Stora Blötan, S Sandsjö, och flyttar 1839 till Tingsryd, Tingsås, 1844 kommer de till Idekulla, Almundsryd, g m Christina Maria Beata Eschenich f 1787 2/1 i Stralsund. Hon flyttar 1854 till Bräkne-Hoby.

4. Sara Johanna f 1783 29/7, ej upptagen i föräldrarnas bouppteckningar.

5. Sven Johan f 1785 26/5, handelsbokhållare, gick i konkurs

6. Reinhold Victor f 1791 21/3 i Karlskrona sfs, d 1855 31/10 på Skantzen, Kolbäck, kapten vid Jämtlands regemente, stationsinspektor, RVO, förut vid Göta kanalverket, g 1823 15/10 i Säterbo m Carolina Gustava Åberg f 1796 1/2 i Grangärde (ej i fb), d 1873 2/2 i Kolbäck (av lunginflammation, dödsort: Linköping).
Fam kom 1830 fr Säterbo och Hjälmare kanalstation till Kolbäck. Hon bodde förut som mamsell på Hällby gård, Säterbo.

46
Älmeboda / SV: Anor för Sven Gudmundsson i Bindareboda
« skrivet: 2018-08-29, 20:40 »
Sven Gummesson, rusthållare på Bindarebo, Älmeboda och Karin Mattsdtr på Stensvarmsholms soldattorp (1)

SON U Ä (2)

JOHAN VILHELM HOLMSTRÖM f 1751 4/3 i Älmeboda , d 1819 3/7 i Ä, handlare i Karlskrona, g 1779 14/3 i Algutsboda m Sara Sophia (von) Köhler  döpt 1752 4/10 i Höreda, d 1813 13/2 i Karlskrona.
En siluetteckning av henne finns i förf:s ägo.

(1) Ett barn ”inom äktenskapet”, Per Svensson, skulle kommit till Karlskrona, blivit sjöofficer och efter födelseplatsen kallat sig Bindecrantz. Källa: Forskaren Elisabeth Thorsell.
Kanske avses överstyrman Per Bindecrantz, g 1799 20/12 i Karlskrona (Amiralitetsfs) m jungfru Maria Svensson. Han kallas 1805 flaggjunkare och överstyrman och 1808 ”constit lieutnant och överstyrman”.
Jfr Släktforskarnas årsbok 2003, s 159.
(2) Faderskapet erkändes inför rätta (Konga hd dombok 1751 VT 8/3), enl E Thorsell.

48
Det står ju i hfl att hon inflyttade 1812 från Bexheda (nu Bäckseda fs). Bexheda B1:3, s 69 finns vigseln och Vallsjö C:2, s 341 tycks Svens syster gifta sig med Christina (Stina) Nilsdtrs bror.

49
Det finns en bouppteckning efter Karin Svensdotter:
Bouppteckning 1753:425 efter KS på  ----makarebostället Bondagärde. Förmyndare för dottern Annika (f 1750 i Grönahög el Gällstad) var Helje Svensson, Ekere Månsag och Nils Svensson i Kartsändan , till vilken boet också häftade i skuld.
Karins föräldrar: Sven Olofsson d 1745 , Odela, Grönahög, gm Brita Jonsdtr 167(6)-1765.
Karin bodde hemma i Odela 1745.
Jöns Johansson i Högaberg, Grönahög var "syskonbarn" dvs kusin med Jöns Bengtsson på Bondagärde, Gällstad, enl JJ:s  bou 1755, han blev f ö mördad.

50
Det står att Jöns Bengtsson kom från Svarvaregården i Södra Säm.
Och han finns mycket riktigt i mtl 1750 på denna plats med uppgift att han vistas i Gällstad.

51
Bringetofta / SV: Britta Stina Jonasdotter
« skrivet: 2018-05-07, 20:19 »
Familjen flyttade till Söräng från Näs och dessförinnan finns de i Skräddarhemmet.
Bringetofta A1:4, 1811-17, s 50:
Jonas Nilsson m familj, bl a dottern Britta Stina f 1796 13/5.

52
Bringetofta / SV: Britta Stina Jonasdotter
« skrivet: 2018-05-07, 19:43 »
Det står väl Sörängen.
Bringetofta A1:5, 1818-1828, s 390, backstugan Söräng:
Jonas Nilsson f 1761, med familj. Kanske är det Britta Stinas far?

53
Jag har en tryckt bok, Göteborgs stads borgarlängd 1621-1864.
Författare: Erland Långström.

54
Introducerad adel - G / SV: Gyldenklou
« skrivet: 2018-04-22, 16:53 »
Det var tre uä barn, som finns namngivna i EÄ, Szabads suppl, del 1, s 387 och i SoH 1992, s 229.

55
Ekman / SV: Ekman i Ljungby (H)
« skrivet: 2018-04-14, 07:53 »

Eftersom jag inte är ett dugg släkt med släkten Ekman har jag inte bedrivit någon mera omfattande "grundforskning" i ämnet. En hel del har jag hämtat från G af Ekenstams släktsammanställning på GF. Jag misstänker att den utredningen kan ha sina brister, t ex betr perukmakaren.
 

56
Skepperstad / SV: Jonas född 1748-03-11
« skrivet: 2018-04-13, 22:02 »
Enl Västra Härads dombok 1739 HT 26/10 anklagade Nils Berggren sin hustrus mormor Ingierd Jonsdtr för att ej vilja lämna ut en ko, som hennes make Gudmund i livstiden skulle lovat hans maka Catharina som brudgåva. Ingierd ville först inte veta av någon utfästelse, men sedan förlikning ingåtts (27/10), fick Berggrens ut den efterfrågade kon.
Se vidare min uppsats i Svensk genealogisk tidskrift 2012, nr 2.

57
Valstad / SV: Dö två gånger?
« skrivet: 2018-04-08, 18:37 »
Kanske råkade prästen skriva in fel "döing" 1760, förväxlade med någon med liknande namn?
Så kanske 1762 är den rätta uppgiften betr Brita Torkelsdtrs död?

58
Valstad / Dö två gånger?
« skrivet: 2018-04-07, 15:50 »
Kan man dö två gånger?

Tydligen, om man heter Brita Torkelsdotter på Bäck storegården i Valstad!

Valstad C:2, sid 201: Brita T, d 1760 29/6, 79 år gammal.
C.2, sid 205: Brita T, d 1762 17/11, 78 år gammal.

59
Ekman / SV: Ekman i Ljungby (H)
« skrivet: 2018-04-06, 09:30 »
Här är lite mer Ekman-uppgifter:

NILS EKMAN, 1659-1722, var åtm 1688 juli – 1695 korpral på Röd, Forshälla sn, Gbg o Boh och enl rullor 1694, Änkedrottn livreg t häst, ryttm GJ Taubes komp, 3:e korpralskapet, ”På två hästar Forshälle; jordfördelning 3:e korpralskapet Ossby Sandåker.
Enl G A af E (se nedan) var N ”ryttare på 1670-talet, korpral 1685, löjtnant 1700”.
Barn u ä m Malin Larsdtr i Röd: Påvel f 1688 i nov i Forshälla fs, ryttare och bönder var faddrar.
Åren 1700-1702 bodde löjtnant Nils Ekman på Östorp, Främmestad sn.
G 1:o efter 1688 nov och före 1691 mars m Helena (Elin) Jonsdotter Winbo(m) (1), begr 1714 19/3 i Ljungby, Kalm

BARN i 1:a giftet: (”De hade fyra barn” enl G A af E!)

1. Margareta f 1691 3/9 i Forshälla
2. Annika f 1693 12/3 i Forshälla, väl identisk med Anna Ekman, kompaniskrivaränka i Karlskrona, som 1750 stod fadder för Israel E:s dtr i Östergötland. Enl G A af E var hon g m N N Enbom, ”ekipagemästare, ansvarig för marinens anskaffning av materiel”.
3. Jonas f 1694 8/12 i Forshälla, var enl G A af E ”perukmakare och officer”, g 1:o m Hedvig Philander (2) , 2:o m Christina Palmberg.
En kaptenlöjtnant JE på Järskalleby, V Ny (Ög) f 169(4), d 1759 6/3.
Barn: Maria f 1730 11/4, Georg f 1742 7/6, sekreterare, Ulrica f 1745 27/9 – de bodde 1804 på Järskalleby.
Hanekind hr A 11a:1, 1737-1746, VT 1738 7/3: Drabanten Jonas Ekman ohh Hedvig Philander säljer skattehemmanet Valla i S:t Lars sn.
4. Israel f 1696 d 1770, kommendör,  SE TAB 2
? 5. Johan, var 1750 notarie på något ”kollegium”, då han stod fadder för Israel E:s dotter Maria Christina i Östergötland
6. Catharina f 1700 29/5 i Främmestad

Fotnoter:
1 Se vidare SoH 2000, nr 3-4, s 153.
2 Inte Wilander, som uppges av GA af E.

 
Anm . Se stencilerad utredning på Genealogiska föreningen: G A af Ekenstam, Krönika över ätten och släkten af Ekenstam (1988).

60
Ekman / SV: Ekman i Ljungby (H)
« skrivet: 2018-04-05, 22:19 »
Lewenhaupt, Karl X11:s officerare har också kapten Johan Ekman och Margareta "Starbeck" som föräldrar till Nils.

61
Ekman / SV: Ekman i Ljungby (H)
« skrivet: 2018-04-05, 22:10 »
Ja, det kan nog stämma. Nils Ekman fick en son med det ovanliga namnet Israel och en sonson.

1691 mars var bland faddrarna till en bondes i Röd barn i Forshälla fs bl a Israel Pedersson Ekman, följd av h Elin, kpr Nils Ekmans h:u i Röd, som bar barnet till dopet.
Men hur denne Israel är släkt med Nils Ekman - om han nu var det - kan man ju undra.

62
I Redvägs hr boupptekning 1743:413 efter Jon Eriksson i Strängsered uppges att hans änka, Helena Johansdtr Moberg, var dotter till mästersmeden Johan M, som tydligen levde, för han infordrade en skuld  på sin svärson från 1729 3/3, jfr SoH 1964 s 135 o 153 (Å Lundblads antavla).
Tveta hr domb 1716 VT §§ 16 och 42 tar upp fallet där faktoriesmeden, även kallad pistolmakaren, Johan Moberg ställs mot Ambjörn Esbjörnsson och hans mor Karin Ambjörnsdtr betr husröta på den fastighet ¼ Sånna, som JM förut ägt och sedan sålt.
Ljungarum hfl 1720: Sånna gård (numera Sanna): mästaren Johan Moberg, hh Margareta Jönsdtr; barn: Lars, går i skola; Helena (g i Strängsered , se ovan); Malin; Maja. Dessutom sonen Jöns, d 1740 på Sånna, Ljungarum, faktorismedsmästare, vars far Johan var de omyndiga barnens förmyndare.
Ljungarums kyrkoböcker har stora luckor. I Barnarp fanns också smeder med namnet Moberg. Se boureg för Tveta hr.

63
Fröderyd / SV: Fröderyd AI:2 notis om död 1742 i Kallsjö
« skrivet: 2018-03-14, 23:05 »
Det sista kan vara Möcklamo, som ligger i N Sandsjö sn.

64
Frankenberg / SV: Frankenberg
« skrivet: 2018-03-10, 14:19 »
Jag har en bunt släktpapper om Frankenberg, som jag fick av forskaren Folke Millqvist för flera år sedan.
Härstamningen från adl ätten Scheffer är naturligtvis en tidstypisk skröna. Liksom uppgiften om kungligt släktskap nedan.
Enl dödboken var Johan son till Johan Scheffer och Susanne. Enl GMR för Vartofta komp kallas han vid mönstring 1767 för Johan Scheffer men vid nästa mönstring (1774) Johan Frankenberg.
Muntlig tradition i släkten talar om att han hade adlig börd. Adliga ätten Scheffer härstammar från den tyska provinsen Francken, vilket kan ha givit upphov till namnet Frankenberg.
Enl såväl fru Alida Westerlind (A Västerlind, f Johansson f 1856 i Göteborg, d 1941 i Alingsås, g m byggmästare V), Alingsås, som Alida Andersson  var Johan Frankenberg bror till kung Karl X1V Johan, som ”tagit hit” JF efter sin  egen upphöjelse till svensk konung.

65
Hjälmseryd / SV: Hjälmseryd
« skrivet: 2018-03-03, 16:46 »
I Landskapshandlingarna för Småland år 1622:7 a, bild 144 på SVAR finns under en Frälselängd en viss Bengt Matsson på Bjärknäs, Hjälmseryd sn.
Han var "en gammal blind man av adel på mödernet, haver fritt efter Kgl Höghet Carls brev och besitter...".
Man kan undra vilken adelsätt han härstammade från.

66
Bollnäs / Schörling
« skrivet: 2018-02-21, 13:30 »
Östen Händel skriver på Anbytarforum under Bollnäs 2009-06-08 bl a att Lars Andersson (Schörling) levde 1675-1715 på Sjörgrå nr 1 i Bollnäs och att han blev mördad 1715 i Söderhamn och  att han  var rådman i Söderhamn.
Men i mtl 1697-1701 finns en Anders Larsson (fadern?) där och inte Lars, som var borgare några år i Söderhamn men aldrig rådman, vad jag vet.
Han finns upptagen i mtl under Sjörgrå ännu 1718. Var finns uppgiften att han 1715 blivit mördad?

67
Bielke / SV: (Bielke af Åkerö nr 8 ) Ture Kettilsson
« skrivet: 2018-02-16, 13:31 »
Nils Sigridsson hörde väl till adliga ätten Natt och Dag. Vilket framgår av Szabads supplement. Det var Ture Kettilsson som tillhörde Bielke af Åkerö.
Anledningen till att Nils tog sitt sonnamn efter modern och inte efter fadern, som var brukligt, är väl att modern Sigrid var av förnämare börd än fadern Bo.

68
Äldsta kvinnan / SV: Äldsta kvinnan
« skrivet: 2018-01-16, 10:01 »
Arbrå L1b:1 (= kyrkoräkenskaper, mm) har under år 1702 denna notis:
....begravdes hustru Sigrid Jonsdotter, bondhustru, änka uti Flästad (en by i Arbrå), 97 år gammal, förmenas dock varit av högre ålder.

69
Söderköping / SV: Postmästare Jöns Tollengren
« skrivet: 2018-01-10, 12:36 »
Enligt Grape, Postmästare, s 551 var det Jöns (Johan) Tollengren som avled 1756 18/9, 85 år gammal.
Han satt fången i Ryssland 20 år med hustru och barn och blev 1724 postmästare i Söderköping.
Hans (2:a?) maka var Anna Christina Hermansdotter.
Hon hette tydligen Söderberg.

70
Yllestad / SV: Sven Magnusson
« skrivet: 2018-01-06, 22:16 »
Kanske var Sven Arvidsson son till Arvid Svensson?

Enl Vartofta hr dombok 1693 ST § 29 hette Arvid Svenssons på stommen Näs hustrus syskonbarn Arvid Andersson. Arvid S finns 1696-1704 på Stommen, 1707-1726 på Ledsgården (Lissgården). Enl kyrkoräkenskaperna 1708 8/11 hade AS på L-gården fått betalt av kyrkan ”för det han hemfört ifrån Scara deras nya stora förgyllda kyrkobibel väl fövarad och oskadd.” Arvid Svensson, f 166(3), d 1739 10/4 på Näs Ledsgård, 76 år, hh d 1737 i okt i Näs, hette möjl Lisbedda.

71
Valstad / SV: Söker en anfader .
« skrivet: 2017-12-31, 10:03 »
Enligt "Släktdata" finns under födda i Valstad (där Kymbo, Vättak, etc ingår) en Johannes Larsson, född 1754 i Valstad (men flera ?-tecken efter orten!) som son till skräddaren Lars Jeansson och Kerstin Eriksdtr.

72

Alice Wennerstrand in the 1940 Census

First Name: Alice
Last Name: Wennerstrand
Age at Time of Census: 35
Gender: Female
Race: White
Ethnicity: American

Est. Birth Year: 1905
Birth Location: Illinois Map
Enumeration District: 103-3249
Residence: Ward 50, Chicago, Chicago City, Cook, IL Map
Relationship to Head of Household: Sister
Other People in Household:
Arthur Carlson
39 yrs, Male
Dora Carlson
30 yrs, Female
Gus Wennerstrand
38 yrs, Male
Corinne Wennerstrand
13 yrs, Female
Jock Wennerstrand
6 yrs, Male
Theodore Carlson
38 yrs, Male
 
 

73
När det gäller Ernest Carlsons dotter Alice har jag denna uppgift:

ALICE M CARLSON f 1904 13/10 i Chicago, d 1985 26/8 i Chicago, g m Gösta (Gus) Knut  Wennerstrand f 1901 10/10 i Arvika (Värml), d 1979 24/4  i Santa Clara, California, var 1940 keramiker vid en porslinsfabrik. Han kom 1918 till USA.
De fick tre barn. Det äldsta var född 1926, så det stämmer ju inte med Kerstin Thölix´ uppgift (2009-05-18) att Alice var ogift ännu 1930.

74
Lite uppgifter om Frans Oscar Carlsson:

FRANS OSCAR CARLSSON f 1863 3/1 i Nittorp, d 1940 15/4 i Los Angeles, Cal, g 1891 m Jennie E Danielsson  f 1866 i april i Sverige, d 1922 30/10 i Los Angeles.  Hon skulle ha immigrerat 1888 (1).
Enl Emigranten utvandrade bokhållaren FOC från Nittorp via Malmö 1887 13/4 till S:t Paul, Minnesota, men redan 1888 och ännu 1903 skulle han, enl några släktingars bouppteckningar leva i Chicago. Familjen finns år 1900 i Waukegan Lake, Illinois, 1910 i San Gabriel, Los Angeles, Cal och 1920 –1930  i  Alhambra, Cal, där han bor som änkeman 1930-40.
Han var 1920 ”packer”  och 1910 levde han på ”own income”, kanske från arv ?

BARN:

1. Walter f 1891 1/9 i Stratford, Iowa, d 1963 i nov, g 1914 6/8 i L A  m Hazel Grace Sutton  f 1893 23/9 i  Illinois, d 1999 23/5 i Santa Monica, Los Angeles. Han var 1910  hissreparatör  och 1914  ”district agent”, bosatt i Alhambra, Cal, 1920  bor han och makan i Alhambra och 1930 i Los Angeles, ännu barnlösa.
2. Dora  C Carlson f 1893 i apr i Illinois, d 1986 11/2 i Los Angeles, Cal,  g 1920 20/10 i L A m Elmer Sivert Pearson f 1895 10/3 i Illinois, d 1966 2/6 i Los Angeles. Han var 1930 bookkeeper för freight and mercantile och 1940 bookkeeper steamship.
Hon  bodde hemma 1910 som ”clerk” och 1920 som ”stenographer”
3. Edith f 1894 i okt i Illinois, bor hemma 1910

Fotnot:
1 Bör vara = Jenny Danielsson från Ljungsarp som enl Emigranten  utvandrade just 1888 till New York.

75
Kijl / SV: Kijl
« skrivet: 2017-12-26, 13:42 »
Hos Elgenstierna (del 4, adl ätten Kijl nr 61, s 124 o 125) finns väl en kandidat:
Tabell 1. Söffrin, om vilken inga uppgifter lämnas, men som kronologiskt skulle kunna passa in på ryttaren.

76
Hultman / SV: Hultman
« skrivet: 2017-12-24, 13:06 »
Ännu en trädgårdsmästare Hultman:

Maria Dahlberg f 1777 i Torsö (ej i dess fb el i Tösse), g m Carl Hultman f 1767 i Uppland. Han kom ca 1797 till Nor fr Veckholms sn (Upps), trädgårdsmästare på Höglunda säteri (under krigsrådet James Makeleer) och Bäckängen enl Nor A1:3, 1799-1805, i Al:4 1805-1809 under Olsäters bränneri; de kom ca 1808 till Björnö i Gillberga sn (A1:9, 1811-15).


77
Röding / SV: Röding
« skrivet: 2017-12-11, 20:14 »
Ännu en Röding:
Sven Röding f 1742 13/3 i N Sandsjö, var 1775 ryttare på Rödja Södergård och 1797 rusthållare i Ulfstorp, N Sandsjö, g 1775 25/11 i NS m Catrina Håkansdtr i Ulfstorp, i hennes 2:a gifte . De är ej kvar där 1815.

Jag har också märkt att i äldre sammanhang likställdes ofta namnen Röding och Ryding.


78
Söderbärke / SV: Lars Nilsson i Källan / Järsjöbo
« skrivet: 2017-11-27, 20:47 »
 Enl en hfl hette Karin Torstensdtrs övriga barn (utöver Brita O och Margareta O): Olof Nilsson f 1669, Kerstin f 1675, Malin f 1676, Lars f 1679, ”går i Västerås schola”.
Den sistnämnde kallas Sr Lars Bergström, när han enl Söderbärke dombok 1710 24/3 företräder modern i en rättstvist.
Han är stamfar för en släkt Bergström, som är upptagen i Anrep, Svenska slägtboken, del 2, s 281, enl vilken fadern var Lars Jonsson, f i Västerby, Söderbärke (son till Jon Andersson, som överlevde sonen), bergsman i St Tolvsbo och död där 1679.
Men Anrep kände inte till vem som var Lars Jonssons maka.

79
Söderbärke / SV: Lars Nilsson i Källan / Järsjöbo
« skrivet: 2017-11-26, 18:17 »
Ja här finns många uppslag för vidare forskning. Är det känt när Cecilia Olofsdotter dog? jag har bara uppgiften att hon levde ännu 1690, men hon kan knappast ha varit född så tidigt som 1614 om hon fick en dotter (Brita) så sent som 1665.

80
Söderbärke / SV: Lars Nilsson i Källan / Järsjöbo
« skrivet: 2017-11-25, 17:11 »
Ja, då var det en ganska avlägsen koppling mellan den avlidne Olof Halvardssons omyndiga barn och deras förmyndare Lars H.

81
Söderbärke / SV: Lars Nilsson i Källan / Järsjöbo
« skrivet: 2017-11-24, 16:50 »
Lars Halvardsson i Hedbyn var en av förmyndarna för barnen till

OLOF HALVARDSSON (son till riksdagsman Halvard Andersson), f 163(1), d 1699 7/5 i Söderbärke, bonde och bergsman på Kopparbo, g efter 1668 20/6 m Anna Persdtr  f ca 1648, d 1700 1/7 i S.

Var Lars H el hans fru släkt med Olof H el hans hustru? Jag känner bara till Olofs syskon Lisa och Nils. Kanske hör Lars också dit?


82
Malmbäck / SV: Malmbäck BI-1-sid 71
« skrivet: 2017-11-22, 18:40 »

Ett halvt skålpund (?) ny koppar och dessutom god uppfästning (?) hos föräldrarna i hans omyndiga år, dessutom tilldelas honom hans faders gångkläder ....... och föräldrarna skulle hjälpa honom något till bröllopskost en annan dag efter deras lägenhet.


(Men han kan ju bara ha varit högst 8 år, så bröllop för hans del var väl ganska avlägset och skulle föräldrarna vara vid liv när det skulle bli aktuellt? Ja, inte helt lätt tolka denna ovanligt långa och detaljerade vigselnotis. men det hörde ju till att om en person trädde i nytt gifte, skulle han/hon  "avvittra" en del av sina tillgångar till barnen i det föregående giftet.).

83
Malmbäck / SV: Malmbäck BI-1-sid 71
« skrivet: 2017-11-21, 18:04 »
Oj här blev ett fel! Den dräng som Catharina L gifte sig med hette David Olofsson och ingenting annat.

84
Malmbäck / SV: Malmbäck BI-1-sid 71
« skrivet: 2017-11-21, 18:03 »
I denna vigselnotis får man bl a veta att bruden i ett föregående gifte fått en son, vars farbror var Nils "i Gödeberg".

Catharina Langelia gifte sig första gången med drängen Nils Olofsson från Sjöafall i Barkeryds sn. Av Västra härads dombok 1696, vårtinget, § 23 framgår att detta giftermål ingicks mot brudens mors och styvfars (kyrkoherden i Malmbäck, P E Wirestadius) vilja.

Almesåkra Al:1, hfl 1714-16, s 28: Östra Gödeberg: Nils Olofsson, g m Kerstin Pehrsdtr. De flyttar 1716 till Sjöafall, Barkeryd.

85
Gällstad / SV: Gällstad
« skrivet: 2017-11-18, 22:13 »
Det finns ett Bronäs i Hällestad sn.

86
Törnevalla / SV: Törnevalla
« skrivet: 2017-11-14, 20:59 »
Varför skulle Anders vara född i Kvillinge? Han blev ju utnämnd till kronolänsman i Bråbo härad, dit Kvillinge hör, i januari och gifte sig i mars.
Dessa uppgifter pekar väl ändå mot att Anders Mollins far hette Anders:

Bouppteckning  1759 26/10 i Norrköpings stad: Timmerman Bengt Malmstens avlidna hustru Christina Molin efterlämnade ettårige sonen Anders (f 1757 15/7 i Norrköping Olai, vittne bl a: länsman Anders Modlin)  samt morbrodern, länsman  Anders Molin.  Norrköpings RR o Mag 1768 ST 25/7: En handling bevittnas av Anders A Mollin och Lars Molén (?).  En befallningsman Lars Mollin ohh Anna Maria Söderström på Hagelstad; dotter:  Charlotta f 1760 11/3 i Skärkind.

87
Gällstad / SV: Gällstad
« skrivet: 2017-11-14, 08:28 »

Mtl 1714, Dannike, Ekåsen:


Anders Persson: gift i år och utfattig.

88
Gällstad / SV: Gällstad
« skrivet: 2017-11-10, 13:20 »
En domboksnotis om Kättebo:

Enl Kinds hr domb 1741 VT 14/1 § 4 hade Måns Andersson i Björnaryd år 1737 gjort en ”disposition” med innehåll att ”min frände Olof Persson i ?Kättebo ohh Märta Johansdtr …. ”. Nu ville Måns i stället upprätta kontrakt med salpetersjudaren Jöns Svensson från Skogen i Grönahögs sn, ”som var g m min sal broders dotter, Catharina Svensdtr”.

Enl mina uppgifter: Jöns Svensson, –1751, Björnaryd, g 2:o m Catharina Nilsdtr. Denne Jöns var från Skogen.

89
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-11-08, 16:52 »
Jag har gjort denna sammanställning:
Nicolaus Olai Klint, - 1653, kyrkoherde i Teda. (jfr hm  11:8:2, s 362)
SON:
Johan Klint, ca 1630-1675, häradshövding, bodde i Saxemåla, Lönneberga sn, lagman i Kalmar län och Öland, g m Elsa Campenhausen f ca 1632, d 1694 i Tveta sn
   BARN:
1/Christina Klint 1661-1739, g m Lars Weidenhielm 1656-1709, major på Saxemåla, Lönneberga sn   
2/Brita Elisabet Klint 166(7)-1750, g 1693 m Anders Larsson Gradman, i hans 3:e gifte,  162(3)-1713, kyrkoherde i Näshult
3/Carl Klinthe -1705 25/11, är väl = den fänrik Carl Klint, som enl mtl 1700 bor i Nässja, Lemnhult sn, kapten, regementskvartermästare, g 1696 m Märta Magdalena Silfversparre
Barn:   
Margareta Christina Klinth(e) (ev döpt 1698 20/2 i Näshult), d 1767 i Lemnhult, g 1714 m Jonas Lagergréen 168(9)-1766, löjtnant i Tolg sn.   NN (ev = Johan döpt 1700 21/11 i Näshult sn)   NN   NN   NN


90
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-11-07, 20:43 »
Gäller det någon specifik fråga om någon Klint kanske jag har någon uppgift att lämna. Jag hämtade en del information från Niklas inlägg, kanske utan att anteckna hans källor.

91
Björklund / SV: Gustaf Magnus Björklund
« skrivet: 2017-11-02, 20:16 »
Hej Anita och tack för de intressanta uppgifterna. Jag visste inte att Fritz Georg Björklund varit i Norge och fått utomäktenskapliga barn där.
Men nu vet jag bättre  ;D

92
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-11-01, 18:57 »
Jo denne Niklas är identisk med Niklas Kant, som kom med inlägg i februari 2017 angående  släkten Klint.

Men nu tycks alla inlägg efter 2015-10-22 och före 2017-02-11 vara "borttrollade" från Anbytarforum.

Kanske har de ansvariga för detta forum någon förklaring till denna lucka.

Nils Hård

93
Björklund / SV: Gustaf Magnus Björklund
« skrivet: 2017-11-01, 18:41 »
Hej Anita,

Här är lite uppgifter om Gustaf Magnus Björklund. Vad jag vet var det bara sonen Fritz Georg och dottern Junia Theresia, gift Olsson, som lämnade efterkomlingar.
Var kommer du in där?

GUSTAF MAGNUS BJÖRKLUND  f 1823 16/2 i Bringetofta, d 1871 5/12 i Jönköping (av hjärtfel), sockerbagare, karduansmakare, garvare, m m , g 1853 9/9 i Ö Frölunda m AUGUSTA BYLIN (1) , f 1828 3/3 i Ö Frölunda, d 1910 24/12 i Stockholm (Johannes), (paralysis cordis). Hon bodde vid sin död på Tulegatan 21, där dottern Hilma tycks ha haft sin affär. Familjen flyttade ofta. Sålunda var alla sex barnen födda i olika församlingar:
Toarp (Hjorteryd Vg), Ulricehamn, Båraryd, Svenljunga, Holtsljunga och Jönköping under tiden 1854-1871.

BARN:

1. Paul Leonard, f 1854 28/9 i Toarp, d 1900 29/1 i Stockholm (Katarina),
    påsfabriksarbetare, g 1892 27/12 i Stockholm (Finska) m Olga Olivia Ekroth (2), f 1858 7/7
    i Sund, Åland, Finland, d 1937 30/5 i Stockholm  (Katarina) (av tarmcancer), bosatt
    Götgatan 25 - i hennes 1:a gifte (3) .  I mantalsuppgiften för år 1900 uppges att hon bodde
    på Hammarbygatan 25 och att ”underhandlingar om skilsmässa vilar hos
    prästerskapet i Katarina församling.” Paul fanns redan 1880 på Södermalm och blev samma år   
    ”åter intagen” på Dihlströmska arbetsinrättningen där.
2. Fritz Georg f 1857 d 1931, litograf. Gift hade två söner.
3. Gustaf Adolf, f 1859 3/2 i Båraryd, d 1918 11/12 i Stockholm, ogift, målare.
4. Hilma Aurora, f 1865 12/6 i Svenljunga, d 1937 7/6 i Sthlm (Kat), ogift,  affärsidkerska,
    hade enl Arne B  speceriaffär på Tulegatan i Vasastan och skulle också ha ”underhållit”
    modern och brodern Gottfrid.
5. Richard Gottfrid, f 1867 3/11 i Holtsljunga, d 1931 16/12 i Sthlm (Johannes), ogift,
    bildhuggare - träsnidare  enl Arne B.
6. Junia Theresia (4) , f 1871 18/10 i Jönköping, d 1936 31/1 i Sthlm (Matt), g 1896 11/5 i
    Eskilstuna m Carl Erik Olsson (5) , f 1871 10/6 i Gillberga (Söd), d 1942 13/4 i Sthlm     
    (Matt), fabrikör.


Fotnoter:
1 Dotter till handlanden Sven Bylin och Anna Hansdtr.
2 Dotter till smeden Gabriel Ekroth och Helena Agrén på Kastelholm. Källa: Genealogiska samfundet, Historieböcker på nätet.
3 G 2:o m Lars Petter Lind, f 1849 16/5 i Kärnbo, d 1921 14/8 i Stockholm, plåtslageriarbetare.
4 Son: Erik Eugen Olsson, f 1896 15/8 i Eskilstuna (Fors), d 1976 5/7 i Sthlm (Bromma), g 1924 30/12 m Gerda Axelina Ståhl f 1894 12/8 i Eskilstuna, d 1984 27/8 i Sthlm (Bromma) (dotter till knivsmedsarbetaren Axel Ludvig Ståhl och Fredrika Ulrika Malmgren). Han innehade ännu 1968 reparationsverkstad på Gästrikegat 18 i Sthlm och bodde 1973 på Ultunav 13 i Bromma. Han var tydligen enda barnet, för i mosterns, Hilma, bouppteckning från år 1937 är bara han och Fritz´ två söner upptagna som arvingar. Då bodde ”Eugen Olsson” på Hjärnegatan 5 i Sthlm. I dödsannonsen skrivs han Erik Ohlson (!), efterlämnar makan Gerda, dottern Sylvia, g m Bengt och bb Yvonne och Gunilla.
5 Son till Olof Larsson och Maja Stina Jansdtr.

94
Jag tycker det ser ut som om han inflyttar 1814 från Stora Mellösa (St Mellösa) och att han tjänar hos rådst.vaktmästare Kram och att någon var förlovad med denne?

95
Grönahög / SV: Jonasson Johannes född 1780 03 17
« skrivet: 2017-10-25, 20:44 »
Enligt mantalslängden för Grönahög, Kvarnared, 1782 finns Jonas Johansson ohh i Gullered. Kanske är det den JJ ohh som finns i mtl 1782 på Älmebäcken, Gullered?
Bland dopvittnena till Johannes (f 1780 17/3) finns hustru Catharina Jeansdtr i Odela och Jöns Larsson i Espered.
Pigan CJ i Espered, g 1775 13/6 i Grönahög m Jonas Jönsson, dräng från Nyarp - "de ska bo i Odela".
Man kan tänka sig att denna Catharina J är syster till Jonas Johansson i Kvaranred.

96
Grönahög / SV: Jonasson Johannes född 1780 03 17
« skrivet: 2017-10-25, 17:08 »
Jonas Jansson ohh finns i mantalslängden 1780 under Kvarnared Nohlgård men inte i tidigare mantalslängder på denna gård.
Då finns Nils Månsson ohh där. I mantalslängden 1779 finns hos honom en dräng Jonas, som kanske är identisk med Jonas Jansson.
Oturligt nog finns en lucka bland vigselböckerna för just året 1779, då Jonas och Catharina kanske gifte sig i socknen.

97
Vist / SV: NIls Fredrik Persson
« skrivet: 2017-10-23, 20:42 »
Jaha, det förklarar anteckningen. Mycket intressant!

98
Vist / NIls Fredrik Persson
« skrivet: 2017-10-23, 18:45 »
Josephine Diener undrade 2008-02-02 när och var Nils Fredrik Persson och Catharina Månsdotter gifte sig. De kom att bo på Lilla Målen i Grebo.
De vigdes 1789 11/10 i Vist och under vigselnotisen finns en egendomlig anteckning, knappt läsbar: "Attest t. Kgl. nummerlotteriet d. 25."   ????
Catharinas äldre syster, som också hette Catharina Månsdotter och var född 1760 men måste ha dött före ovanstående CM, finns felaktigt inplacerad som ana nr 205 till skldsyskonen Westin.
Se mitt inlägg under Kända personers anor i detta ämne.

99
Norrbärke / SV: Agnes Johanna Gezelius född 1809
« skrivet: 2017-10-23, 10:05 »
Enligt Gabriel Anrep, Svenska slägtboken, del 1, s 193 (tryckt 1871) :

Agnes Johanna Gezelius f 1809 10/5, har sedan 1862 vistats i Stockholm och bor nu i Adolf Fredriks församling. Gift 1846 19/4 på Långbro i Vårdinge socken och Södermanland med arrendatorn på Svalsta i nämnda socken, Carl Peter Rådström f 1808 4/1, död barnlös 1849 24/4 på Simsjön i Överjärna socken.

100
I Bo Lindwalls antavla för syskonen Westin från 2000-04-13 finns som nr 205 Catharina Månsdtr f 1760 24/11  i  Ånnebäck, Vist sn (Ög).
Visserligen uppges i Grebo dödbok 1806 5/3 att hon var född 1760 i Vist, men hon kan inte vara identisk med den CM som föddes detta år i Ånnebäck. Hennes far var Måns Nilsson i Ånnebäck och han fick 1764 29/12 ännu en dotter med detta namn, så hon som var född 1760 måste ha avlidit innan. I dödboken för Vist finns en CM i Ånnebäck, död 1764 28/4 i en uppgiven ålder av ½ år, så antingen föddes hon efter CM 1 (f 1760) och före CM 2 (f 1764) eller var det den CM som föddes 1760 som dog 1764 i en ålder av 4 ½ och inte bara ½ år gammal. I syskonskaran fanns också dottern Gunila Margareta, född 1762 17/11 på Ånnebäck. Denna dotter kallade sig f ö Maria Margareta, när hon senare bosatte sig i Norrköping.
Kan ana nr 205 vara identisk med Catharina Månsdtr f 1764? I så fall gifte hos sig vid 17 års ålder (1782) och fick barn innan hon fyllt 18. Dessutom finns inget spår av Ånnebäcksläkten, när man granskar dopvittnen till barnen till CM och hennes make Samuel Jonsson (ana nr 204).
Enl vigselboken var ju CM piga från Mörketorp. När hon får sitt andra barn (1785) finns som dopvittnen Lars Olofsson i Mörketorp ohh Anna Maria Andersdtr.  Tittar man i mantalslängden för 1784 hittar man på samma gård i Mörketorp gamle Måns ohh, men i mtl 1785 är de borta, men då dyker en gammal Måns ohh upp i Ö Sjöändan hos CM och hennes make Samuel Jonsson! Och i 1784 års mtl finns ingen gammal Måns på Ö Sjöändan.  Kan denne Måns ha varit CM:s far?  Tyvärr hittar man inte hans el makans dödsnotiser i Vist.

101
Musik / SV: Anna-Lena Löfgren
« skrivet: 2017-10-18, 13:19 »
Enligt uppslagsverket "Vem är hon" från 1988 var Anna-Lenas föräldrar fd sätterichef Per-Eric L och Maj-Britt, född Hedberg.

102
Musik / SV: Anna-Lena Löfgren
« skrivet: 2017-10-18, 13:15 »
Enligt mantalsregistret för Stockholm år 1965 fanns på Wivalliusgatan 11:

Anna-Lena Löfgren, Per Eric Oscar Löfgren f 1918-03-28 och Ruth Maj-Britt Löfgren, f 1919-11-23.

103
Grebo / SV: Anders Jaensson, född 25 april 1750, Grebo
« skrivet: 2017-10-17, 09:31 »
Var och när föddes Helena (Elin) Arvidsdotter och vilka var hennes föräldrar?
Hon är piga i Kattorp, Grebo 1727 och 1728 och gifter sig sistnämnda år 22/3 i Grebo med Måns Nilsson (1705-1775), bonde i Åndebäck, Vist sn.
Elin dör 1757 15/8 av Uppsalafeber i Vist sn, 54 år gammal.

104
Risholm / SV: Risholm
« skrivet: 2017-10-12, 16:04 »
Stockholms Rådhusrätt 1:a avd, D1 A:8, bouppteckningsregister 1701-1750, bild 1270, s 1465 (Arkiv Digital):

Spelman Lars Risholm, g m Catharina Drake, dotter till järnbäraren Erik Drake, död 1704.

105
Morianer (afrikaner) / SV: Morianer (afrikaner)
« skrivet: 2017-10-03, 21:53 »
Morianen i Norrköping.
Norrköpings Kämnärsrätts protkoll  1773 16/4, § 1: ” Enl Kgl Maj:ts förnyade allernådigste förordning mot yppighet och överflöd av den 15 mars 1770, § 7, har stadsfiskalen Dan. Björkman utverkat stämning med påstående om plikt å kammarherren och riddaren (han var också friherre och hans maka grevinna) välborne herr Johan Jacob De Geer för det han under dess vistande här i staden uti september månad förlidet år, haft ibland sin betjäning, och även nyttjat sin vagn, en morian, som varit klädd uti en klädnad, som herr kammarherren låter sin övriga betjäning såsom livré bruka”.
På annat ställe i protokollet beskrivs morianens dräkt: ”Klädd uti en dräkt vilken mera liknade en blandning av löpare- och hejduke-dräkt än de kläder som hr kammarherren låter sin övriga betjäning bruka”.
De Geer svarade beträffande ”sin uti Afrikansk dräkt klädde Morian”: Han var varken klädd som löpare eller hejduk. Han ingick i betjäningen och var klädd på sådant sätt ”som han tilförene varit i tjänst i Stockholm utan anmärkning”.
Stadsfiskalen inlämnade då till Rätten ”en ritad och med färger illuminerad figur av 5 tums höjd uppå den klädedräkt bemälte Morian brukat, bestående i att han på huvudet haft en vit turban med röda band samt pärlor, vilken med sultan (= ett slags plym) av fjädrar med vidhäftande pärlor varit försedd”.
I öronen hade han pärlor och ”själva klädebonaden har bestått av en lång fotsid blå överrock med röda …?.... och väst samt byxor av rött tyg, vilka räckt i längden ner till skorna. På bröstet utanpå rocken och vänstra sidan i ett blått band en stjärna, vars uddar varit vita med röd emalj inuti. Eljest haft krus (= krås?) i bröstet, manchetter för händerna, strumpor om benen (kanske ansågs lyxigt?) samt skor med vita spännen.”
Turbanen var av en ”serviett tillhopa krånglat”.
Norrköpings KR 1773 7/5, § 2: Morianens namn var Zenonius (Zenoni?). Han var ”född afrikan”. Han hade, menade försvaret, använt det slags kläder som var brukliga i hans födelseort ”och jämväl i hela Turkiet”.
Försvaret kom sedan med en lång utläggning, delvis mycket svårtolkad, om att morianens klädsel i hans hemland inte alls ansågs överdådig, etc. Men stadsfiskalen menade att morianen nu ingick i betjäningen hos en svensk och att därför detta lands klädkod skulle gälla.
Parterna hade nu inga mer argument att redovisa som stöd för sina ståndpunkter i ärendet.
Så till sist lovade Rätten att ”så fort möjligt” komma med ett utslag i saken.
Tyvärr kan man inte hitta detta utslag i kämnärsrättens protokoll under hela resten av år 1773.

106
Vallsjö / SV: Knäfvelsby i Vallsjö socken
« skrivet: 2017-09-22, 14:55 »
Sven Johansson f 1760 25/12 i Vallsjö, flyttar som dräng 1805 från Knävelsby till Nävelsjö sn.
Han var son till Johan Persson, rusthållare i K, och Catharina Johansdtr, nämndemansdotter från Skepperstad.

107
Oldberg / Ollberg / SV: Oldberg / Ollberg
« skrivet: 2017-09-17, 13:11 »
Enligt Grape, Postkontor och postmästare, s 76 var Peter Adde gift med Lena Liljeberg.
Skulle hon förut ha varit gift med Könik Olofsson (Oldberg) ?

108
Konst / SV: Hjorth, Bror (1894-1968)
« skrivet: 2017-09-05, 13:13 »
Den 12/11 98 anhållit att få sitt gamla slägtnamn Hjorth tillagdt. Har muntligen 17/2 1900 meddelat att han vill hafva namnet Hjorth blott för sina barn.

109
En Gudmund (Gumme) Persson från Hjälmseryd gifter sig 1714 i N Sandsjö med Elin Andersdotter. Kanske var det detta par som kom till Nyatorp.
I födelsenotisen från 1716 (fråga # 39) finns tydligen 2 st Gumme bland faddrarna: Gumme på Nyatorp och "Gumme soldaten", kanske hette den senare Jonsson och var bror till skomakaren?
I A1:2 finns ju den senare på Wahretorp med anteckning om flyttning till nån svårläst plats, som kanske börjar på Å? Men det kanske redan är känt för ättlingar till Jöns.

110
N Sandsjö B:1, s 332, kyrkoräkenskaperna 1707: Peder Jonsson i Björnholmen skänker pengar till kyrkan, drängen Jöns Jonsson Hellte (?) i B-holmen gör detsamma. Bröder?
I födelsenotisen från 1716, fråga # 39, där Jöns Jonsson i B-holmen får dottern Karin, är de första 3 mansfaddrarna: Per i Mäjensjö, Måns i Rössby (?) och Gunne i Nyatorp - "soldat" (?).
Måns och Gunne är väl bröder till Peder Jonsson och kanske också till skomakaren Jöns?
Rent logiskt borde väl Per i Mäjensjö också vara Jöns´ bror?  Man kan ju tänka sig att Peder Jonsson, sedermera bosatt i Uppåkra, Vallsjö, omkr år 1716 bodde i Mäjensjö.

111
Nej, Kristian, skomakaren Jöns Jönsson känner jag inte till.
Om Per Andersson i Mäjensjö har jag detta:

Kerstin Thorsdtr, levde änka 1712 (domb HT § 10), då hon och dottern Ingrid stämde grannar för slagsmål och okvädingsord.
G m Sven, var död 1712. De torde bott på Mäjensjö, N Ljunga.

Dotter:

 Ingierd Svensdtr, var ännu piga, när hon 1712 bråkade med grannar, se under modern. En granne hade bl a kallat Ingrid ”rågtjuv”.


 Kerstin och dottern Ingierd stämde Per Andersson ohh Ingärd Nilsdtr på Mäjensjö. Pigan Ingierd ville som vittne kalla pojken Jon Jonsson i Mäjensjö, som varit i tjänst hos pigans moster. Men han var för ung för att avlägga vittnesed men berättade utan ed att han hört IN ”ropa rågtjuv på pigan”. IN tillstod detta och att hon misstagit sig. Nämndeman Lars i Gunnarstorp omtalade att han sett att pigan haft ett blodsår i huvudet, ett på armen och ett på benet. Han besiktigade också hustru Ingärd. Hon hade en blånad på vänstra armen och ett litet blodsår på vänstra handen. Pigan uppvisade också en attest från fogden Johan Nilsson om slagsmålet samt 2 attester om missförhållanden. Hustru Ingärd sade att hon blev illa slagen av pigan och kallad hora. Hon medgav också att hon kallat pigan rågtjuv. Bägge fick plikta. IN för trenne blodsår och ett okvädingsord. Eftersom allt gjorts i hastigt mod (”brådomsskillnad”) kom de undan med böter.

112
Jag tror att det står Mäijensjö, som var en by i N Ljunga socken med flera gårdar.

113
Hej Kristian och Christian,

Den Per på Uppåkra Ng som var g m Ingier kan vara identisk med den Per Månsson på U-a Ng, som är upptagen år 1719 vid "prosteting vid Sandsjö och Vallsjö socknar".
Per Jonsson på samma gård tycks ha lämnat gården efter 25/12 1732 och om barnen är upptagna i åldersordning, så är väl Janne (om jag läst rätt) den äldste och alltså = Johan f 1707 i N Sandsjö.
Han skulle tydligen ha bott hemma ännu vid 25 års ålder och då passar han ju ganska bra in på den Johan Persson, som i april 1733 gifter sig i NS m Elsa och får barn 1734 i Björnholmen.
Så ingenting talar väl emot att hemmasonen JP i Uppåkra är identisk med JP g m Elsa. Han var ju fr Björnholmen och hade väl arv där, så han kunde ha en gård där.
Sedan kan man ju undra vart Per Jonsson ohh Ingeborg och de yngre barnen tog vägen efter 1732 och var fanns familjen 1710-1727? Det var väl under den tiden som de yngre syskonen Nils (kanske uppkallad efter morfar), Jonas och Lena föddes. kanske föddes någon av dem i Vallsjö ?

114
Per Jonsson i Björnaholmen, N Sandsjö, gifte sig ju 1706 i Bringetofta med pigan Ingeborg (Nilsdtr?) på Gådeberg. De får en son Johan 1707 på B-holmen men tycks försvinna därifrån ca 1710.
I en dombok från 1730 uppges att en Per Jonsson i Uppåkra hade en styvfar vid namn Per Gudmundsson i Gådeberg. Kan lika gärna betyda att PG var styvfar till PJ:s maka.
Vallsjö A1:1, s 99, hfl 1728-1734, har under Uppåkra norrgård en Per Jonsson, hh Ingeborg och barnen Janne (lite otydligt), Nils, Jonas och Lena. De tycks bevista sista husförhöret där juldagen 1732.
Så denne PJ är med all säkerhet identisk med PJ i Björnaholmen.

115
 När det gällde födelsenotisen för Gummes son i Nyatorp 1705 5/10 ligger det nära till hands att tro att Jons hustru i Björnaholmen, som bar barnet var mor till de båda faddrarna Per Jonsson, dräng i B och Måns Jonsson, dito.
En fundering om Per Jonsson och hans maka Ingeborg från Gådeberg. Kanske var hon halvsyster till Nils och Johan Persson och Kerstin och Maria Persdöttrar i Gådeberg?
I Bringetofta vigselbok 1706 har Ingeborg inget patronymikon.
Hon kan ha hetat Nilsdotter och varit styvdotter till nämndeman Per Gudmundsson i Gådeberg, vars 1:a frus föreg make ju var Nils Månsson.
Ett intressant rättsfall från 1730: [font=]Enl V Häradsrätt G1:6, s 104, inneliggande handl 1730 hade nämndeman PG i G-g styvbarnen Johan Nilsson i Ruarp, Pär Jonsson i Uppåkra och Håkan Burman. Domb 1730 VT 11/2 § 19: Johan i Ruarp, Håkan Burman i Spinkahemmet och Per i Uppåkra instä mde styvfadern nämndemannnen PG, som skulle visa ”huru han kommit till skattejorden av Gådeberg”. Men parterna var nu förlikta och skulle aldrig mer tilltala styvfadern i detta ärende.[/font]
[font=]Pär Jonsson i Uppåkra var måhända gift med en styvdotter till Per Gudmundsson och kanske därmed möjligen identisk med Per Jonsson från Björnaholmen, som senare kommit till Uppåkra i Vallsjö sn?[/font]
[font=]Men om hans son Johan, född 1707, är identisk med JP i Björnholmen, g m Elsa är ju en annan historia.[/font]

116

Ja, Kristian har rätt i att Per Jonssons i Björnholmen  hustru i hfl 1727-33 heter Brita. I hfl 1717-23 har vi en Per ohh Ingiärd.
Men jag tror att Per Jonsson, som var far till Johan f 1707, lämnade Björnaholmen redan enl mtl 1710.
Det är väl den Olof, som kom i hans ställe, vi ser som fadder 1710 25/10, men i hfl 1717 är Olof ej kvar.
I hfl 1727-33 finns ju en Johan Persson, absens ohh Elsa och under dem inh änkan Annika, också absens (kanske mor till endera av makarna?).
När Gumme i Nyatorp 1705 5/10 får en son Anders är det Jons hustru i Björnholmen, Sara, som bär barnet till dopet. Övr faddrar av intresse: Per Hendriksson i Björnah. samt Per Jonsson, dräng i B.
När Pers son Johan Persson döps 1707 3/10 finns bland faddrarna Nils i Gådeberg, Johan, dr i G, p Kerstin i G och p Maria i G. De flesta av Gådebergarna var syskon till barnets mor, som ju kom fr G.
Fick Per J o Ingeborg flera barn i N Sandsjö? Det verkar inte så. Vilket ju stämmer med att familjen lämnade socknen, el åtm Bj-holmen, kanske redan 1710.
1709 13/12 är Per Jonsson i Björnholmen fadder.

117
Rent kronologiskt skulle det väl kunna vara så, men det fordras väl ytterligare forskning på Björnaholmen, innan det kan fastställas med säkerhet.

118
Oj, ett litet fel i mitt förra inlägg. Snickaren Nils Månsson i Gådeberg, Bringetofta dog förstås inte alls så sent som 1698 utan redan ca 1681.

119

Några personer med anknytning till Björnaholmen:


Per Jonsson från B, g 1706 i Bringetofta m Ingeborg Persdtr, dtr t nämndem Per Gudmundsson på Gådeberg, B-tofta, g ca 1682 m Märit Jonsdtr, d 1721, i hennes 2.a gifte (g 1:o m Nils Månsson i Gådeberg, d ca 1698, snickare). Enl domb 1674 ST hade Märit en bror, Jon Jonsson i Boda, N Sandsjö. Deras mor, ålderstigna Kerstin Nannedtr, skulle försörjas av svärsonen Nils Månsson. Fallet rör även andel i Ulfstorps hemman. Jon var kanske identisk med den JJ i Gådeberg som tillsammans med Nils Månsson gjorde anspråk på ett torp i Götstorp (domb 1680 ST och domb 1675 VT). Märit var möjligen släkt med kyrkoherden Jon P Ingelius, av vilken Per Gudmundsson  köpte 1/3 Gådeberg. Ingelius hade i sin tur köpt denna ”treding” av välb fru Sophia Svan enl köpebrev 1682 1/11 (domb 1683 VT o 1684 ST).
 

I mtl 1710 (LA:s) finns under Björnholmen bl a Per ohh, som avflyttat (ersatt av Olof ohh o d Kerstin). I hfl 1727-33 finns på B en Per Jonsson ohh Ingeborg.
 

 

120
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Löfven, Stefan (f. 1957)
« skrivet: 2017-07-17, 18:30 »

Ja, Per Persson i Halvarsbenning (d 1719)  kan ha varit son till Per Hansson i Vad. I rättsfallet från 1682 (Gillingstam i SoH 1971, s 237) omnämns tre söner till PH (Anders, Mats och Lars) och fem gifta döttrar (varav 3 namngivna). Ingen son Per finns med. Eftersom han enl uppgift skulle ha gift sig 1686 i Söderbärke (jag lyckades inte hitta den noteringen), kan han ju ha varit omyndig 1682, men borde väl ändå ha omnämnts med förmyndares namn.
Under Halvardsbenning (s 73) på Sohlströms digra hemsida råkade jag på min förfader Olof Nilsson i Meling, Västanfors, vars syster Kerstin var g m Olof Påhlsson i H. De tycks ha otaliga ättlingar.

121
Politik / Offentlig verksamhet / SV: Löfven, Stefan (f. 1957)
« skrivet: 2017-07-16, 19:29 »
B-M Sohlström: Först nu såg jag ditt inlägg från 2016-04-01.
Men jag kan inte se på vad sätt det skulle besvara min fråga.

122
Tolvsbo var ju en stor by med många gårdar. kanske kan Olof Andersson vara identisk med nedanstående OA?

Kopparbergs läns dombok, Söderbärke, 1690 ST s 907: Hustru CICILIA OLSDTR, änka efter Halvard Larsson ”på Heden”, hade en systerdel i Tolvsbo. Hennes bror var sal Anders Olsson i Tolvsbo, far till Olof Andersson i T och Anders Andersson, kolare under Gläse (?). Det gällde 3:e uppbudet 1688 1/2.

123
För oss andra som också har rötter i Norra Sandsjö men inte råkar vara AD-abonnenter kunde det kanske vara intressant att få reda på föräldrarna till Sven Jönsson.

124
Per Hård är väl identisk med föraren vid Älvsborgs regemente, Per Hård (af Torestorp), f 1722 d 1782, vars äldsta barn var Ulrika Margareta f 1757. Per gifte sig 1756.
Pers mor hette Brita Hök.

125
Gravander / SV: Gravander
« skrivet: 2017-05-09, 17:25 »
Pelle Holm har bland sina Bevingade Ord uttrycket "Pang, sa Gravander", ett ordstäv känt från 1838, "möjligen från början om en av bröderna Gravander som skrevs in vid Uppsala universitet 19 nov 1687".
Vart hörde dessa bröder?
Enligt en uppgift på "nätet" kommer uttrycket från en läkare i Dalarna, Lars Fredrik Gravander (1778-1815).

126
Bark / Barck / SV: Bark / Barck
« skrivet: 2017-05-07, 17:35 »
Någon som känner till hans ursprung:

Stephan Barck f 173(9), d 1810 10/9 i Torpa (Västm), klockare på Ö Säby, g 1768 28/6 i T m Brita Nilsdtr f 1736. De fick redan 1767 16/2 en son Per i Torpa.
Strängnäs domkapitel F7 (ink handl) rättegångar: ”Klockarens i Torpa, Stephan Barks besvär över avsättning 1766.” Se ”nätet” Stephan Bark.

SON:
Olof Barck f 1769 2/6 i Torpa, d 1825, bonde i Ö Säby, g 1795 26/2 i T m Caisa Ersdtr f 1769 31/10 i Torpa

127
Gavelius / SV: Gavelius
« skrivet: 2017-04-29, 13:10 »
Tack för upplysningarna, nu klarnade bilden.
I Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor uppges att rådmannen och handlanden i Gävle hette Röbeck och inte Rödbeck. Som källa anges S Söderhielms arbete om släkten S.
Kanske var det så att stavning av namn på den här tiden inte var hugget i sten utan skrevs olika på olika håll.

128
Gavelius / SV: Gavelius
« skrivet: 2017-04-28, 17:02 »
I Carl Afzelius, Släkten Westman, s 175 uppges att Elias Pedersson Gavelius (d 1668) hade en svåger vid namn Johan Eskilsson, faktor i Söderhamn.
Enl Alfred Jensen, Söderhamns stads historia, del 1, s 35 var JE (1599-1657), g 1:o m Anna Mårtensdtr, d 1641, 2:o m Anna Hindriksdtr.
Vet någon hur "svågerskapet" mellan Elias och Johan såg ut ?
Enligt Afzelius aa startade Elias, svågern Johan och en man till år 1644 en fransk masugn med hammare vid Tolfors i Valbo sn, "det äldsta järnverket i Gästrikland".

129
Gärffelt / SV: Gärffelt
« skrivet: 2017-04-25, 18:19 »
I Andreas Rasmussens inlägg 2014-07-15 ställs frågan om Christina Wudd redan 1684 var g m Carl Albrekt Gärffelt, som uppges på registerkortet.
Men om man på RA beställer fram skrivelsen och granskar den ser man att ingen med namnet Gärffelt finns nämnd där.
Däremot framgår att Christina Wudd (som så småningom skulle bli hans 3.e maka) år 1684 ännu var ogift.
Christinas faders namn nämns, modern var död och hennes far namnges också.

130
Fabricius / SV: Fabricius
« skrivet: 2017-04-19, 08:28 »

Min mm fm ff fm ff f , kyrkoherden i Slöta, Skara stift, Laurentius Siggonis (död 1631) var enligt herdaminnet troligen morbror till kyrkoherden i Björke, Siggo Petri Fabricius (1602-1678).
Denne kan tänkas  ha tagit detta namn  efter födelsebyn Smedeby i Slöta församling.

131
Fabricius / SV: Fabricius
« skrivet: 2017-04-18, 22:27 »
 Cavallins gamla latinsk-svenska lexikon (tryckt 1920):

Fabricius = romerskt släktnamn 

132
Tornerefelt / SV: Tornerefelt
« skrivet: 2017-04-17, 13:43 »
Törne Tornerefelts 1:a maka, Kerstin Månsdotter, torde ha varit mor till samtliga kända barn till Törne. De skildes senast första halvåret 1643. Han ingick sitt 2:a äktenskap tidigast sommaren 1643 (det var på sommartinget detta år som han kallades "ogift" i samband med anklagelse om olaga förbindelse med en ogift kvinna), så om dottern Elisabet var från det giftet skulle hon vara högst ca 17 år, när hennes son Jacob Pistol föddes.
Dottern Elisabet uppges visserligen i dödboken för Säby sn ha varit 90 år, när hon dog 1719, men mer troligt är att hon var 80 år och alltså född ca 1635-39 - hon fick sitt troligen yngsta barn 1679, ett årtal som visserligen framräknats utifrån i dödboken angiven ålder, men säkert är att hon gifte sig 1:a gången 1701, så födelseåret kan nog stämma ganska bra.
Elisabet Tornerefelt var ju gift med Gustaf Pistol och Jacob Pistol var säkert deras äldsta barn, född ca 1660, men knappast senare, om uppgiften att han redan 1673 börjat tjäna landet stämmer. Han deltog 1675-1679 i kriget mot danskarna, tydligen som mycket ung.
Lite underligt är det att det möjligen gick upp till 10 år innan nästa barn föddes (Catharina, f ca 1671, gift Brandt), men för en av döttrarna känner jag inte till något födelseår: Elisabet (Lisken), d 1701 i Nye sn, g m Carl Gustafsson, var 1703 rusthållare på Säfsebo, Nye sn. En möjlig broder var Johan: en ”hr Johan P” stod fadder, när Anna Maria P och hennes make fick barn i Säby 1701 2/12. Gustaf P:s farbror, Johan P, var ju då död sedan nära ett år tillbaka, så det bör ha varit någon annan.
I Östra Härads dombok 1708 ST, s 29 talas om "välb. hr Jakob Pistol" och också om hans "adelige privilegier", vilket talar emot att han skulle vara en utomäktenskaplig son till Gustaf. Men det är konstigt att Elgenstierna inte ville ha med honom bland Gustafs barn.



133
Moberg / SV: Moberg
« skrivet: 2017-04-02, 13:03 »

Jag känner till flera smålandssläkter Moberg (jag härstammar från en i Granhult och en annan i Mulseryd), men jag kan inte knyta an till Peter M.
Kanske tog han själv namnet från sin hemort, när han kom till Stockholm?

134
Moberg / SV: Moberg
« skrivet: 2017-04-01, 22:31 »
Enl G Thimon, Sthlms studenter i Uppsala, del 2, s 55-56 var hökaren Peter Moberg kusin (och inte morbror) till Petrus Gröndahl.
Var "sägs" att Moberg var född i Småland?

135
Uppbörds- / SV: Uppbördsman
« skrivet: 2017-03-24, 18:29 »
Länsmannen Jöns Svensson, död 1681 i Granhult (Kronob) var 1653-54 uppbördsman av statliga fordringar och kallas vid sin död "saköresfogde".
Han drev väl in sakören, väl lika med böter, från personer som begått brott och dömts för det.
Att en sådan person kunde bli mindre populär i bygden framgår av följande rättsfall:

Uppvidinge hd dombok Ala:3 1659 HT 19/10 (bild 293 hos AD): ”Länsman Johan i Krysseboda (om denne, Johan Gudmundsson, jfr SoH 1985, s 377) besvärade sig över Jöns Svensson i Moo att han skall hava skällt honom för en tjuv, beropandes på … vittnen.” Ett vittne hade hört Jöns säga att länsmannnen var ”en skälm och ingen ärlig man.” Ett annat vittne berättade att Jöns på sockenstämman, då han ”häradshövdingsräntan uppfordra skulle”, hade sagt att Johan var ”en skälm och en packare”. Ett tredje vittne hävdade att Jöns kallat länsmannen ”en tjuv och skälm”. Jöns förnekade att han ”angripit länsmannen med slika beskyllningar”.

136
Bäckseda / SV: Bäckseda_C:2_sid_47
« skrivet: 2017-03-24, 11:36 »

Hej Sam,


Jag kan inte se nåt mf - brukar väl betyda mansfaddrar i en födelsebok.


/Nils

137
Bäckseda / SV: Bäckseda_C:2_sid_47
« skrivet: 2017-03-22, 22:16 »
Anders Hultin

138
Fabricius / SV: Fabricius
« skrivet: 2017-03-11, 21:54 »
I Eriksberg fanns ju en kyrkoherde Ericus Fabricius, död 1714.  Kanske var Anna Stina en sondotter?
I Warholms herdaminne är inte alla hans barn upptagna. En Gustaf Fabricius är dopvittne i Eriksberg 1712. Kanske var han son till prästen och far till Anna Stina.

139
Övriga ämnen / SV: Musik
« skrivet: 2017-03-05, 19:41 »
Jag har en gammal LP där han spelar flöjt i en barockmusik.
Men han fick ett olyckligt slut som ung.

140
Hudding / SV: Hudding
« skrivet: 2017-03-05, 16:47 »
Sthlms stadsarkiv: Justkollegium o förmyndarkammaren A la:2, vol 179 (= prot 1796): Åkaränkan Christina Huddings sterbhus. En måg var sidenvävare Jonas Lundell och en son, sidenvävargesäll Nils Hudding.

Margareta Elisabet Sahlin f 1767 i Sthlm (Kla) enl fll - ej i födelsereg, d 1830 17/10 i Sthlm (Hedv El) som 65-årig piga, på fattighuset av ålderdom, ingen uppgift om civilstånd i dödb, kom som änka i okt 1810 fr Klara till Jac-Joh fs för att tjänstgöra hos någon hovman Gyllenborg, bodde 1824 (AlA:3, s 117) i kv Kyrkogatan nr 8 o 9 som ”gamla pigan”, upptagen i broderns bouppteckning från 1831!, g 1789 17/5 i Sthlm (Kat) m Nils Hudding, levde 1800 i Kat No, men var d 1810, var 1789 åkardräng och sist sidenvävargesäll .

141
Gyllentorner / SV: Gyllentorner
« skrivet: 2017-03-05, 09:37 »
Ja, jag har sett av tidigare inlägg att Gudmund Spak-Ehrencrantz inte alls tycks höra till kyrkoherdens barn.

142
Gyllentorner / SV: Gyllentorner
« skrivet: 2017-03-03, 16:45 »
Enligt Virdestam, Växjö stifts herdaminne, del 4, s 290 var Gudmund Ehrencrantz son till kyrkoherden i Nottebäck Laurentius Petri (Spak). G hade syskonen Ingemo och Sigrid Spak, den senare g m kyrkoherde S Flacherus i Nöbbele.
 Västra Härads dombok 1664 ST talar om Sven Spak, godsfogde hos Johan Lood.
Västra Härads dombok 1702 VT § 8: Nils och Magnus tvistar om jord. Konstigt att inga fler syskon var inblandade, om det nu fanns några.



143
Övriga släkter - F / SV: Fleman
« skrivet: 2017-02-27, 22:07 »
Ja, Niklas, du får fram många uppgifter om släkten Fleman!
Om Lorens Fleman testamenterar en gård till mor och dotter Canterstierna kanske det  finns ett släktskap ?  Modern har inget efternamn i Elgenstierna och är redan död 1696. Maken ligger begravd i Ytter-Enhörna. Det ligger ju i Södermanland, kanske inte så långt från Flen.

144
Vallsjö / SV: Vallsjö
« skrivet: 2017-02-26, 17:11 »
Det är intressant att ta del av Ingemar Axelssons utförliga genomgång av Sik-släkten.
Jag beklagar att jag blandat ihop 2 st Rickelstorpsknektar vid namn Jöns Persson och en ryttare Jöns Andersson i N Hulta – den sistnämnde hör tydligen inte alls hit. Jag hakade väl lite lättvindigt på N Rosenbalks antagande om JA i hans tidigare inlägg.
Jag tror också att det mycket väl kan vara Johan Jönsson Siks dotter Lisken (Lisa), född 1730 och piga på Skepperstad övregård, som gifter sig med Johan Svensson på samma gård.
Om så är fallet gifte sig Lisken (Lisa) med sin sysslings son – båda är nämligen ättlingar till Nils Holmstensson på Älgabäck ohh Brita Svensdtr från Skepperstad Övregård.
Jag har en uppgift från V Härads dombok 1732 ST § 66: Måns Stare hade köpt Sibbarp av sin svåger Nils Joensson Sik.
Måns Stares dotter Sara fick med min ff ff ff Jacob Hård (1734-82) år 1764 i Stockholm en utomäktenskaplig dotter.
Här följer lite uppgifter kring denna affär:
Jakob Hård och pigan Sara Månsdotter Stare: En dotter f 1764 6/3 i Stockholm.
Stockholms RRR, N Förstadens v kämnärsrätt krim prot A2A5 år 1765:
Sid 12, 18/1: ”Ang Stare, Sara Månsdtr”. Refereras i huvudsak vad som antecknats i Västra Härads prot 15/10 1764. KR beslöt att brev skulle sändas till Svea Hovrätt ”med ödmjuk förfrågan om Rätten må tillåtas i detta fall döma.”
Sid 201, 16/4: Brev avsändes till Svea Hovrätt ang ”qvinnspersonen Sara Månsdtr Stares lägersmål”.
Sid 264, 27/4: Hovrätten hade svarat att ”Rätten” (dvs KR) fick tillstånd ”att sakfälla Stare, så gjordes anstalt om hennes kallande till den 30 denna månad.”
Sid 265, 30/4: Inför sex ledamöter i KR. Först upplästes för Sara, som ”åter tillstädes kommit” Svea Hovrätts brev med tillstånd att döma Stare ”för hennes i Västergörland (!) begångna lägersmål.” Enl 53 kap Missgärningsbalken sakfälldes Stare för första resan lönskaläge till fem daler silvermynt böter och att uti Klara kyrkas sakristia undergå kyrkoplikt, etc. ”Ock kommer till följe av Kgl Majts och Riksens Svea Hovrätts brev av den 16 i denna månad protokollet och utslaget ang Stare att utskrivas och till Västra Härads lovl häradsrätt översändas som rörande Stares angivna lägersman fänrik välborne Jacob Hård efter målets beskaffenhet sig lärer utlåta.” Detta upplästes muntligen för Stare.
Anm. Klara fs oäkta födelsebok: Sara M Stare får inget barn här 1764 6/3.
Västra Härads dombok mars 1765 – mars 1766 har inget om detta fall.
Vallsjö fs hfl 1758-1770:
Sibbarp: Måns Stare f 1689 d 1759, h Kerstin f 1698, d Sara f 1742 ”i Nöbbele, Nävelsjö sn”, ev döttrarna Annika och Elsa (systrar till Sara el hennes döttrar u ä?).
Vallsjö fs kyrkoräkenskaper:
Trossdrängen Måns Stare på sin copulationsdag 13 trinit 1718.

När det gäller Johan Jönssons Siks maka Maria (Maja) Jacobsdotters ursprung har jag en del teorier, som jag kan återkomma till.


145
Övriga släkter - F / SV: Fleman
« skrivet: 2017-02-26, 15:02 »
ANDERS FLEMAN (FLENMAN) , d 1696, sekreterare och doktor, inskrevs 1673 som sörmlänning vid Uppsala universitet, hade vistats i Paris 1682, bodde i Uppland ca 1690, sekreterare hos hertig Adolf Johan på Stegeborg (1), tituleras ofta ”doktor”, ägde Fullerstad rusthåll, Skönberga, Ög, skulle enl uppgift (3)  ha flyttat från Fullerstad till Södermanland, g m Sara Blackman, d 1720 (2) .

BARN: (3)

1. Adolf Samuel f 1689, var d 1724, löjtnant.
2. Anna Maria, g 1:o 1713 8/2 i Skönberga m Johan Cröyer Pettersson, fänrik vid Östgöta Tremänningsreg, 2:o  m Erik Hökenbergh, sergeant, vilka levde 1729 (3) .
3. Elisabet (4), g 1:o senast 1719 3  m Johan Niclas Heldt, fältskär, som lämnade hustrun ca 1724 (5)  , 2:o m Måns Svensson, bonde på L Fullersta i Skönberga sn.
4. Sara Margareta, var 1733 g m Guttorm Holm, tullnär, fick 1728 2/5  fullmakt att tjänstgöra i ”Sand och Salebro”, Västm (6) .
5. Anders, levde 1743, sekreterare på Årsta, trol i Flens sn, Söd, g 1:o 1722 29/7 i Forsa sn, (Söd) m Helena Märta Planting-Gyllenbåga f 170(4), d 172(4), barnlöst äkt, 2:o 1726 i L Malma sn, (Söd) m Christina Margareta Blomberg (7) fr Hårdtorp, levde 1737.
Anders befann sig enligt skrivelsen 1729 (3) i Stockholm och hade då redan inköpt ”Årstads skattehemman i Flens sn”.

Fotnoter:

1 Lagerholm, Södermanland-Närkes nation i Uppsala, s 81.
2 I GMR 1719 för Östgöta kavreg kallas Fullersta ”sekr Anders Flemans änkas rusthåll”  och i Hammarkinds hd domb 1720 ST 21/7 § 41 talas om AF:s ”änka, Madame Sara Blackman” – f ö en av de få gånger hon nämns vid efternamn. I den under not 3
 nämnda skrivelsen från år 1729 avled ”doktorinnan Fleman” år 1720 och i Hammarkinds hd domb 1721 ST § 11 omtalas hon mycket riktigt som död.
3 Landshövdingens i Östergötlands län skrivelse till Kgl Maj:t 1729 2/4, vol 13 A (RA), där också namnen på samtliga barn och döttrarnas inbördes åldersordning nämns. De namnges också i Hammarkinds hd domb 1721 ST § 11.
4 Barn, i 1:a giftet (Heldt): Johan Adam och Cajsa Greta (g m Per Östensson i Hulby, Skönberga); i 2:a giftet: Lena f 172(7),    Anders f 173(0), Clas Magnus f 173(2) – vilka alla levde 1743, då Måns Svensson på Lilla Fullersta inlämnade avvittringsinstrument efter sin avlidna maka enl Hammarkinds hd domb 1743 VT § 61, s 176. Sonen i 2:a giftet, Alexander f 1735 i Skönberga, var tydligen redan död.
5 Hammarkinds hd domb 1724 HT § 70: Heldt hade ”övergivit” makan ”emot lag och skäl”. Nu gällde det att skaffa en förmyndare till barnen. Men hustru Elisabet ”protesterar ... i högsta måtto emot hr majoren Rosenberg (som förmyndare), emedan dess fru icke allenast hat och ovänskap till mig bär”. Majoren skulle också ha försökt lägga under sig hennes ”lilla ärftliga näste”.
6 Fredrik Nerbys stenc matrikel, Tullmuseet, Sthlm.
7 Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, s 792.

146
Övriga släkter - F / SV: Fleman
« skrivet: 2017-02-25, 16:27 »
Enligt Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, del 2, s 527 var Laurentius Erici kyrkoherde i Settersta.

Jag har en sammanställning av Fleman som delvis ser ut så här:

TABELL 1.

N N

SÖNER (1) :

? 1. Peter Fleman, levde möjligen 1751, kvartermästare, SE TAB 2

? 2. Anders Fleman (Flenman), d 1696, sekreterare och doktor.

Fotnot:
1 Eftersom både Peter och Anders hade anknytning till trakten av Flen är det troligt att de var bröder.
   Till denna släkt hörde kanske också den jungfru Helena Fleman, som år 1700 är dopvittne i Svea Livgardes södra bataljons födelsebok i Stockholm.


TABELL 2

PETER FLEMAN, levde möjligen 1751 (1) , kvartermästare i Årdala sn, Villåttinge hd, Söd

SON:

NN Fleman

SON:

Jonas Fleman f 1723, var 1751 ”sergeant i Uppland” (1) och 1755 furir på Lagunda komp, Uppl reg (2)

Fotnoter:
1 SSA, boupptreg 1751:75.
2 Ulla Johanson, Rullor...1755, skrift utg av GF.


147
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-02-18, 17:11 »

Ja det var många nya fakta om Petter Klints förhållanden.
Den första frun, Anna von Camphausen var alltså inte i livet 1671 och hade kanske dött i Halland.
Brita Elisabet Klint, gift Gradman, bör ha varit från detta gifte - om hon nu var dotter till Petter - och i så fall identisk med ett av hans två barn i 1:a giftet.
I Uppsala stifts herdaminne, del  11:8:2, s 362 finns ingen Petter el Petrus upptagen som son till kyrkoherden i Teda, Nicolaus Olai Klint, men han skulle ju höra hit enl vigselboken för Katarina i Sthlm.
Kyrkoherdens son Johannes Klinth var student och fick stipendium 1642 och 1643 (kan ju då knappast vara född så sent som 1630, som det står någonstans) "men blev 1646 suspenderad för en tid på grund av 'otidigheter och grassationer' ".
Ordet grassationer hittar man inte i SAOB men i ett latinskt lexikon finns ordet grassatio = stråtröveri.
Trots dessa "meriter" blev Johan tydligen senare både häradshövding och lagman!

148
Gärffelt / SV: Gärffelt
« skrivet: 2017-02-15, 16:43 »
Andreas Rasmussen har frågat vem som var mor till Johan Carl Gärffelt.
Enligt en uppgift på nätet, som jag inte haft möjlighet att kontrollera, var JC född 1683 16/8 i Ljuder. Inte orimligt, när man vet att han 1701 blev konstapel vid amiralitetet.
Det är ganska osannolikt att hans  mor var Anna Rodhen, faderns 1:a maka enl Elgenstierna.
Anna R skulle enligt Elgenstierna ha gift sig 1:o 1639 m Christoffer Brunell. Låt oss anta att hon då var 19 år, dvs född 1620.
En son i detta gifte gifte sig 1676 och kan ha varit född ca 1646.
Hursomhelst pekar det mesta på att Anna Rodhen av rent kronologiska skäl inte kan ha varit mor till Johan Carl.
Elgenstierna har ju inte någon mor till honom, men uppgiften i rättelser och tillägg att han var son till Anna grundar sig på uppgifter från Otto Adelborg, som i sin tur hänvisar till en notis i Vaksala dombok 1702, som Andreas påpekar har  feltolkats av Elgenstierna eller Adelborg.

149
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-02-15, 09:16 »
Niklas, ja det var nog en feltolkning av titeln från Ljungs sida. Min erfarenhet av titeln "Mr" är att den användes för en yngre man av s k bättre familj.
Jag har inget SVAR-abonnemang f n (det är visst på väg att bli gratis enl uppgift i Släkthistoriskt Forum), men om det var familjetrassel eller ekonomiska bekymmer hos Peter Klint kanske dottern Brita Elisabet (om hon nu var hans dotter) fick flytta till faderns släktingar i Småland. Farbrodern Johan dog enl mina anteckningar 1675 och hans maka Elsa tydligen 1674 (jag hade 1694 förut), men dotter och måg Weidenhielm fanns ju på Saxemåla och kanske tog hand om Peters dotter.

150
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-02-14, 22:27 »
Enligt Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor, del 1, s 588, med hänvisning till G Ekström, Västerås stifts herdaminne, del 2:1, s 548 var prästdottern från Torstuna, Anna Eriksdtr Emporagria (under rubriken "utan känt samband" med adl ätten Lillieflycht) g 2:o 1673 m hantverkaren i Enköping, Petter Klint.
Blev hantverkaren sedermera advokat?
Om kyrkoherde Gradmans maka, Brita Elisabet Klint, f 1667 (åldersuppgift), gift 1693, var dotter till P Klint o A Emporagria var hon väl högst 19 år när hon gifte sig.

151
Klint / SV: Klint
« skrivet: 2017-02-14, 19:16 »
Ja, det var intressanta uppgifter från Niklas om släkten Klint.
Några frågor: I ditt inlägg den 5/2 refererar du till en tvist mellan Johan Klint och bl a en Jacob, vem var det? Från vilket år är detta referat?
Betr den E J v Klinthen som adlades Ehrenroos uppges i Schlegel & Klingspor att han var "af svensk ätt", som ytterligare stärker antagandet att han  hörde hit. Modern skulle ju ha överlevts av 5 barn.
Enstaviga namn som Klint ansågs väl lite "enkla" för de släktmedlemmar som kommit upp sig, så då blev det gärna Klinthe och Klinthen, osv.
Ett namn som fortfarande hänger i luften är väl Brita Elisabet Klint f ca 1667, d 1750, g 1693 som jungfru (ej änka) på Saxemåla m kyrkoherden i Näshult, Anders Gradman.
Bland faddrarna till paret Gradmans son Johan, f 1693 i Stenberga finns Brita Elisabet Klint på Saxemåla, som 1690 gifte sig med Carl Weidman.

152
Hylletofta / SV: Hylletofta
« skrivet: 2017-02-05, 09:24 »
Det fanns en frälseinspektor Johan Hellberg i Nydala, gift 1766 5/5 (jag antar i Hylletofta) med jungfru Elisabet Moberg i Råberg, Hylletofta.
Hon var född 1746 28/9 i Råberg, Hylletofta och dotter till korpral Måns Moberg och hans 2:a maka, Katarina Sundling.
Var verkligen Cathrina Hellberg, gift Boberg, född så tidigt som 1757? Då skulle hon ha gift sig vid nästan 40 års ålder och fått sonen Johan Malkolm när hon var 47 år....
Man kan tänka sig att hon i stället var född ca 1767 och dotter till paret Hellberg-Moberg, men det återstår ju att undersöka vidare.

153
Tornerefelt / SV: Tornerefelt
« skrivet: 2017-02-03, 09:30 »
Ja, Göran, nu faller vissa bitar på plats i detta släktpussel.
I ditt inlägg den 18 dec 2016 nämnde du en hustru Kerstin "utan patronymikon", som på 1640- och 50-talet fanns på Täppesås. Du tolkade hennes patronymikon, som tydligen fanns fast svårläsligt, som Törnesdotter. Men nu finns ju hustru Gertrud Törnesdotter.
Kan det ändå ha varit Månsdotter och i så fall vara = Törne Tornerefelts frånskilda första fru, Kerstin Månsdotter ?

154
Store / SV: Store
« skrivet: 2017-01-23, 22:29 »
Enligt Stig Östenson i Personhistorisk tidskrift 1970, s 151 ff var Tord Björnsson Stores maka Kerstin Krabbe dotter till Bengt Krabbe ohh Gunhild Bengtsdtr i Kärra.
Gunhilds föräldrar hette Bengt Turesson (sparre över blad) och Märta Gunnarsdtr Gylta, dotter till den västgötske väpnaren Gunnar Gylta (omnämnd 1391-1422)

155
Genetisk genealogi (DNA) / SV: auDNA-Finska frälsesläkter
« skrivet: 2017-01-17, 19:02 »
Jag hävdade i en artikel i Släkt och Hävd 2014, nr 3, s 59, med titeln "Vem var domprostinnan?" att Magnus Haraldi Wallerstadius´ maka Kerstin (Christina) Thuresdtr inte tillhörde ätten Stålhandske utan var dotter u ä till kammarrådet Ture Rosengren.

156
Örtomta / SV: Klockarsläkt
« skrivet: 2016-12-26, 18:43 »
Tack Mats, då var det klarlagt.

Hälsn
Nils H

157
Örtomta / SV: Klockarsläkt
« skrivet: 2016-12-26, 16:39 »
Tack Mats och Britt-Marie. Melskog stämmer bra med uppgifterna under Grebo att klockaren Torbjörn bott där. Kanske bodde han 1641 i Källsäter, Örtomta ?

158
Örtomta / Klockarsläkt
« skrivet: 2016-12-26, 09:48 »
Under Grebo diskuterades av mig och Martin Casterud om bl a klockaren Lars Olofssons familj.
Enligt vigselboken för Örtomta 1654 31/10 gifte sig Lars (Olofsson)  klockare med Karin (Torbjörnsdtr) i Walskog.
Om nu denna Karin eventuellt var nybliven änka vid giftermålet, borde ju förra maken (Per?)  kunna sökas  som nyligen avliden i just Walskog.
Problemet är att jag hittar inget Walskog i Örtomta, ej heller i Rosenbergs ortlexikon.
Kanske har jag feltolkat denna uppgift?
Namnet Torbjörn är väl inte så jättevanligt och 1641 får en Torbjörn i Kjellsätra (en gård Källsäter finns i Örtomta) en son enl Örtomta födelsebok.
Kan denne Torbjörn tänkas vara far till Karin Torbjörnsdtr?

159
Domboksuppgifterna handlar om att tullnären Weddich Borg inte hade rätt att vägra en rådman att väga varor i Packhuset, om jag fattat rätt.

160
Tornerefelt / SV: Tornerefelt
« skrivet: 2016-12-20, 09:16 »
Hej Göran,

Jag har denna domboksnotis:
Östra Härads dombok 1643 ST: Ryttm manhaftig Törne Andersson i Skureboda erkände att han besovit ogifta Anna Jönsdtr. Han var ”frånskilt sin förriga hustru och är ogift…likaväl var han gift när synden skedde”. Han dömdes ”efter Guds lag…ifrån livet, den som hor bedriver han skall döden dö”.

Om Kerstin Månsdtr:
Handbörds hd domb 1662 ST 6/6, 21:  Svårläst med ungefär denna lydelse: Välb fru Margareta Tornerefelt i Åby presenterade Mattias Hanssons förlikningsdom av 1646 15/5, varuti Åbyborna uti lag lovades och i sex nämndemäns närvaro förliktes att var och en skulle behålla det han fångat. Detta oaktat besvärar hon sig att Jon i ?Bystrum likväl skulle kvälja (?) samma givare som hennes svåger Sven Svensson byggt med dom vunnit och hon lagligen bekommit hade. Domboken 1646 15/5: Syn. Jon Larsson i Åby och Sven Svensson ib disputerade om en sago- och mjölkvarn som SS byggt. SS anklagar också JL för okvädingsord.
Fundering: Kan Sven Svensson ha varit gift med en dotter till eller eljest befryndad med Margaretas mor, Kerstin Månsdotter?

161
Svenska ättartal del 13 pputar flera norrköpingsssläkter.
Tullförvaltare Wedich Borg är inblandad i släkterna Steinhausen, Hockel, Lindeflygt, Groot och Danckwardt.

162
Tornerefelt / SV: Tornerefelt
« skrivet: 2016-12-19, 18:28 »
I så fall bar hon samma fönamn som sin mor, Kerstin Månsdtr, som skildes 1642-43. Det kanske är modern som är identisk med hustru K i Täppesås?

163
Denne Wedich Borg (död 1714) finns med i V Örnberg, Svenska ättartal 1905 (del 13), men det kanske redan är bekant ?

164
Tack för uppgifterna om familjen Flodin.

165
Jag råkar vara avlägset släkt med rådman Gunnar Flodin. Jag har uppgiften att han dog 1771. Vilka data avled han och hustrun? Hade de några barn?

166
Grebo / SV: Grebo
« skrivet: 2016-11-26, 09:09 »
Jaha, så var Karin Larsdtr född 1661 och inte 1669, som åldersuppgiften i dödboken antyder. I så fall var hon hela 33 år när hon gifte sig, men det kan stämma, då hennes sista barn föddes 1703, när hon var 42 år.
Jag lägger här in min sammanfattning av skrivelsen till Kgl Maj:t:
Östergötlands läns landshövdings skrivelse till Kgl Maj:t, vol 13a, 1734 9/5 (ej 9/3 som anges i RA:s kortregister): Magnus Werling, kaplan i Grebo, ”besvärade sig ang kronorusthållet Redinge nr 23 av Tjust komp, Östgöta kavalleriregemente”. Börje R hade 1710 19/8 övertagit rätten till ½ rusthållet Redinge, vilket han tillträdde vid samma tid. Werling nämner ”en skrift, utgiven av Börjes hustrus broderson” (ev identisk med sedermera kyrkoherden Johan Germundsson Redelius  och påstår att den husesyn på Redinge, som ägt rum 1710, utförts av Börjes ”egen svåger, nämndemannen i Björkö, Isac Jonsson m fl dess goda vänner”.
Av utdrag ur syneprotokollet från 1710 framgår att det undertecknats av R Wijman, Isac Jonsson i Berke och Bengt Månsson i Redinge.
Kaplan Werlings svärfar, framlidne Hans Ivarsson, hade i 27 år brukat gården och hans efterträdare Jon Jonsson i 3 år.  Den var pantsatt till L Spilhammar. W talade också för hustruns släktingar. Gården hade tillhört hennes släkt ända sedan drottning Kristinas dagar. Utdrag bifogades från div 1600-talsdokument.
W skrädde inte orden, när han sade att han och hans medarvingar hade ”för skattemannarätten och vårt innestående fädernearv ej en halv öre eller en kaka bröd av Börje R undfått.”
Enligt ryttare Ljunggren bodde Börje år 1710 i Rogestad, Landeryds sn. L hade hört att ryttmästare Boxbaum velat betala mer för rusthållet i Redinge än Börje, men ”vederbörande herrar sade att Börje var släkt vid huset.”
Redinge Storegård hette det halva rusthåll, som ”nämndemannen välbeskedlige Börje R betingade sig.”
Enl J Germundsson hade överste Roxendorff m fl ”höga herrar” sagt till Boxbaum ”att det inte kan låta sig göra emedan denne Börje R är släkt vid sterbhuset och lovar sig vilja konservera arvingarna vid rusthållet.”
Dessa hade alltså rätt till s k bördslösen. Men om de inte utnyttjade denna rättighet, skulle Börje R få behålla hemmanet. Vidare finns bland handlingarna en skrivelse av Börje, där denne bemöter kaplanens anspråk. Skrivelsen är författad av Johan Landelius, ”sacrarrum lit studiosus ... efter min k faders begäran” och eftersom han 1730 fått rusthållet ”transporterat” från fadern, var han nu själv rusthållare.
I denna skrivelse ges svar på tal betr Werlings påstående om att han och hans släktingar ej ”av mig (= Börje) åtnjutit så mycket som en kaka bröd.” Börje påpekade nu att kaplanen ”många hundrade gånger varit uti mitt hus och farit väl.” Men de gånger Börje varit inviterad hos W var lätt räknade...

Så långt skrivelsen. Börjes son J Landelius kallade sig senare Landorf, var inspektor och dog 1765 i Redinge. Han var gift med en kyrkoherdedotter från Gamleby och Västervik vid namn Maria Dichman.

167
Grebo / SV: Grebo
« skrivet: 2016-11-24, 15:45 »
Börje Rafwaldsson (Raëlsson), f 165(4), d 1740 i Redinge, Grebo, g 1:o ca 1685 m Maria Månsdtr f 165(4), d 1693 i Landeryd, 2:o 1694 i L m Catharina Larsdtr f 166(9) på Björsäter klockargård, d 1732 i Grebo. Börje och hans 2:a maka flyttar ca 1710-14 från Rogestad, Landeryd till Redinge, Grebo.
Östergötlands läns landshövdings skrivelse till Kgl Maj:t, vol 13 a, 1734 9/5 (ej 9/3 som anges i RA:s kortregister) har en lång utredning betr Redinge. Här nämns att Börjes hustrus brorson, J Germundsson, hjälpt Börje med en skrivelse i ämnet.
Det uppges också att Börje var släkt med ägarna el arvingarna till Redinge, vilket hindrade andra hugade spekulanter.
Försök till släkttavla för Germund Pedersson :
Germund Pedersson, levde 1705, var trol d 1712 (GMR-uppgifterna) rusthållare i Redinge, Grebo, g 1665 i G m Kerstin Hansdtr (i Wigginge ?) , levde 1696.
Barn:
1/ Anders Germundsson f 1669 i Grebo
2/ Elin Germundsdtr f 167(9), d 1695 i Grebo.
2/ Jonas Germundsson f 1687 d 1742, bonde i Redinge, g m Sara Månsdtr Hjelm f 168(7), d 1758. (om en dtr till dem, se Lindwall o Mosén, Östgötska bonderiksdagsmän nr 347).
3/Johan G:son Redelius f 1690 20/6 i Grebo, d 1757 10/7, kyrkoherde i Skeppsås och Älvestad.
Germund Pedersson i Redinge står fadder för ett barn till Börje, Olof f 1702 i Landeryd.
Denne Germund kan var född ca 1643 och är därmed möjligen son till Karin Torbjörnsdtr i hennes ev tidigare gifte med en Per.

168
Grebo / SV: Grebo
« skrivet: 2016-11-23, 18:38 »
Känner du till om Margareta Torbjörnsdtr var gift tidigare, innan hon gifte sig med Lars Olofsson?
Med tanke på att Karin Torbjörnsdtr skulle vara ca 10 år äldre än sin make – men kan knappast ha varit född redan 1622 om dottern var född 1669 – kan hon ha varit gift tidigare med den Per, som var far till Germund Pedersson, vars son benämns Börje Rafwaldssons hustrus broderson” i en skrivelse. GP står 1702 fadder för Börjes son Olof, dvs innan Börje m fam kom till Redinge i Grebo sn.
Börje var gift 2:a gången med Catharina Larsdtr, dotter till klockarparet Lars O och Margareta T. Germund P fick barn redan 1669.

169
Trangius / SV: Trangius
« skrivet: 2016-11-22, 08:52 »
Tack för det utförliga svaret!

170
Trangius / SV: Trangius
« skrivet: 2016-11-21, 18:43 »
Nej han är snarare född ungefär tiden 1683-1687. Fadern dog ju 1688 och en bror föddes detta år.

171
Trangius / Trangius
« skrivet: 2016-11-21, 18:31 »
När föddes  komministern i Offerdal, Olof Trangius j:or. Enligt Härnösands stifts herdaminne, del 3, sid 22 var han född i Trång 1671.
Men den som angivits som hans mor, Maria Magdalena Plantin, fick sitt yngsta barn 1707, så det håller inte.
Troligare är att Olof var född ca 1691, eftersom han blev student i Uppsala 1708.
Känner någon till hur det förhöll sig?

172
Mölltorp / SV: Födelse dopbok C1 sid 56
« skrivet: 2016-10-20, 22:31 »
Det andra kan helt enkelt vara just: församling

173
Mölltorp / SV: Födelse dopbok C1 sid 56
« skrivet: 2016-10-20, 22:28 »
Det första är Hjälstad, som är en församling i närheten av Mölltorp.

174
Idrott / Sport / SV: Holm, Stefan (f. 1976)
« skrivet: 2016-10-20, 20:47 »
Nej, det var nog en del felaktigheter i detta TV-program. Och graven vid Husaby källa har visat sig vara från 1100-talet, så där kan knappast Olof Skötkonung vara begravd, han avled ju troligen vintern 1021-1022.

175
00 - Barnhem / SV: 01 - Barnhem
« skrivet: 2016-08-21, 13:21 »
En Anna Catharina Östberg, g m hantlangaren Hans Drufva, får 3 barn under tiden 1785-87 i Artilleriförsamlingen på Sveaborg i Finland.


Källa: http://hiski.genealogia.fi/hiski/7bl1uq

176
Släktnamn / SV: Släkterna Werre och Ellstedt
« skrivet: 2016-07-20, 22:13 »
Ännu ett tillägg:

När Nils Werre får sonen Johan, f 1707 3/4 i Kymbo, finns bland faddrarna "Arved Andersson i Skattegården Näs" och hustru Helena Hellstedt.
Den senare bör vara identisk med H H, född Slötman, för Werres svägerska Helena Hellstedt gifte sig ju först 1709.

177
Släktnamn / SV: Släkterna Werre och Ellstedt
« skrivet: 2016-07-20, 22:06 »
Rubriken skall förstås vara:

Släkterna Werre och Hellstedt.

Det gick tyvärr inte att knyta an till den gamla diskussionen under släktnamn: Werre.

Allt nytt är inte bra.

178
Släktnamn / Släkterna Werre och Ellstedt
« skrivet: 2016-07-20, 22:01 »
Lite mer fakta kring släkterna Werre och Hellstedt:
Enl vigselboknen för Kymbo gifter sig pigan Maria Nilsdotter Werre 1697 10/10 i Kymbo med Arvid Andersson. Denne är identisk med "corpralens måg Arfwed, Nääs socken", som är dopvittne, när Nils Werre får sonen Carl, f 1705 15/7 i Kymbo.
Arvid Andersson på Skattegården, Näs sn, begravdes 4edag jul 1726 i en uppgiven ålder av 60 år - men han var troligen äldre och Maria var nog hans 2:a hustru. När min ana, Ingeborg Arvidsdtr, dör i Näs år 1747 uppges i dödboken att hennes föräldrar var Arvid Andersson och Maria Nilsdotter.
Korpralen Nils Andersson Werres 2:a maka var ju Annika Hellstedt, var syster Helena gifte sig 1709 i Kymbo med furiren mm Gustaf Berggren. Systrarnas far var skolfogden mm Jonas Hellstedt, men vem var modern?
I Vartofta hd, Frökinds tg dombok 1709 ST § 14 (bild 1420 hos AD) uppges att Mr Gustaf Berggren klagade på sin "svärmoders vägnar Helena Slötman" betr jordinnehav i olika gårdar i Kymbo.
När jag för många år sedan skrev om släkten Slötman (SoH 1990, 2, s 85, not 22) gjorde jag en feltolkning av denna domboksnotis. Nu pekar allt på att Helena var dotter till länsmannen Sven Larsson i Slöta och således sondotter till en präst.
När Gustaf Berggren ohh får sonen Olaus (f 1710 6/8 i Kymbo) finns bland faddrarna korpral Nils Werre och välb fru kaptenskan Leijoncreutz. Den senare var ju född Slötman och bör ha varit det nyfödda barnets mormors syster.



179
Brandt / SV: Tullnären Anders Brandt, var?
« skrivet: 2016-07-15, 21:00 »
På Tullmuseet i Stockholm finns ett förnämligt kortregister över tulltjänstemän.

180
Vetlanda / SV: Gästgivare i Östra härad
« skrivet: 2016-07-06, 23:41 »
Olof Anderssons 1:a hustru var Karin Andersdtr, död 1710 23/1 i Mossare (= Mossaryd), N Ljunga sn , 21 år. Är tillagt under Olofs namn: Broby.

Västra Härads dombok 1723 VT uppbud § 6: Jon Johansson i Rickelstorp och Jon Andersson i Tubbarp sålde Bjärkaryd bergagård till gästgivaren Nils Olofsson i Broby.

D:o 1737 18/10: Gästgivarens Anders Olofssons fader, salig Olof Andersson i Broby hade 1732 lånat Peder Brodd 93 d smt och får som ränta avkastningen på Brodds augmentshemman Mossaryd ("troligen Mellangården enl H Renshult).

I mantalslängden 1712 hittar vi Olof ohh på Broby gästgivargård, Lannaskede sn.
I mtl 1711 bor där Jacob ohh.

Östra Härads dombok 1645 VT: Gästgivaren Bryniel Gudmundsson i Broby.
Västra Härads dombok 1679 VT: Gästgivaren Lars Brynielsson i Broby.

GG Olof Anderssons släktskap med gg Nils Elg grundar sig på forskning av Henry Renshult, som jag tagit del av.
Det är transaktionerna kring Mossaryd mellangård som leder till den slutsatsen
Jag återkommer till denna fråga.


181
Vetlanda / SV: Gästgivare i Östra härad
« skrivet: 2016-07-05, 17:08 »
Olof Andersson 168(2)-1737, gästgivare i Broby, Lannaskede, g 2:o 1711 m Margareta Widerberg. Olof var son till Anders Nilsson o NN Nilsdtr, Hällaryd, Stockaryd sn (Västra Härad).
Olofs kusin Nils Månsson Elg , 168(4)-1765, var gästgivare i Svenarum, Västra Härad.

182
Kinna / SV: Kinna
« skrivet: 2016-05-25, 23:17 »
Hej Lennart och tack!

Nu ser jag det står "villan Serla" där också. Svårt att hitta i det kluddiga ortregistret.

Hälsn
Nils

183
Kinna / SV: Kinna
« skrivet: 2016-05-25, 13:20 »
Hej,

Finns någon Kinna-kännare som kan svara på var i en husförhörslängd man hittar gården el byn Serla.
Dit flyttar 1892 Hanna Josefina Svensdotter (hette egentligen Henny, även skrivet Jenny!).

184
Almesåkra / SV: Almesåkra
« skrivet: 2016-04-24, 17:09 »
Ja, Mattias, det är inte lätt att följa den här släktkretsen, men med ledning av ditt senaste inlägg och tillsammans med mina uppgifter, skall jag i alla fall göra ett försök till sammanställning.

När det gäller Jon Larsson, så har jag antecknat att han dog 1744 och var han 83 år, så skulle han vara född omkr 1661, eller hur? Men i dödböckerna gjordes ju folk ofta äldre än var de verkligen var. Enl J-Å Holmbring, numera avliden, skulle en bouppteckning finnas efter Jon, men på Vadstena LA kunde man, enl H, inte hitta den.
Jag har antagit att Jon Larsson är identisk med den ”Jon i Sjöavik”, som enl Almesåkra kyrkoräkenskaper är brudgum 1700 ”dom trinit” (= 27 maj om jag räknat rätt). Om denna hans 1:a maka känner man förnamnet Sara, f 167(9), d 1738. Jons 2.a hustru var Lena Kexelia.

Johan Larsson, 166(2)-1739: När han gifte sig 1:a gången, 1695 i Almesåkra, bodde han i Gödeberg i denna fs. Makan kom från Davidstorp (Dårstorp, Dådestorp). Johan uppvisade enl domb 1713 HT uppbud § 5 en försäljningsskrift från år 1710, som hans styvfar Måns Persson utgivit. Johan hade tydligen lånat ut pengar till Måns för att bekosta inlösen av  ”1/3 krono”  för Sjöaveka. Därför, menade Johan, stod han närmast i tur att inlösa denna gård, så snart styvfadern dött. Enl domb 1715 HT § 50 levde Måns Persson ännu. Ja ännu 1716-17 enl kat.längden.  Domb 1715 VT uppbud § 6: Skatte Estorp (Edstorp, Estentorp i Malmbäck sn) för Johan Larsson i Dådestorp och enl domb 1720 HT uppbud § 10 var det Arvid Persson i Edstorp, som 1714 sålt sin gård till Johan. Domb 1729 VT uppbud § 25: Nu gällde det Sjöaveka, som Johan Larsson i Estentorp genom tingsrättens dom 1727 10/5 tillerkänts från sin styvmor, Margareta Månsdtr, och avlidne Måns Perssons arvingar.

När jag nu gått igenom vilka som bodde i Gödeberg (Lilla G, Västra G…) under slutet av 1600-talet, så hittar jag numera ingen Måns Persson, däremot Måns Nilsson och Måns Jonsson, men den Måns i Gödeberg som flyttar 1698 till Sjöaveka kan ändå ha varit = MP.  Bara 2 år senare bor f ö  styvsonen Johan på denna gård  och på Sjöaveka finns i mtl 1697 ingen Måns men väl 1698 och framåt.  1709 dör Måns´ i Sjöaveka 78-åriga maka och 1710 gifter han om sig med änkan Margareta Månsdtr.

I mtl 1699 finns på Sjöaveka Måns, hh och ”son Jon (egentligen styvson)”, 1700 uppges att denne son ”brukar” och 1704 är han gift (passar bra med uppgiften att han var brudgum 1700), 1708 avstår Måns (gården el bruket) till sonen Joen och i kat.längden 1716-17 finns på Sjöaveka Måns, hh Margareta, Johan ohh Sara och de senares barn Lars och Ingeborg.

Så det är väl ganska klart att Jon Larsson i Sjöaveka är bror till Johan Larsson i Davidstorp.
(Sedan fanns det ännu en Jon Larsson i Sjöaveka, d 1722, som var nästan  jämnårig med sin namne och som jag råkar härstamma från.  I domb 1711 § 37 [har ej ant vilket ting]  räknas åbor i Bringetofta upp, bl a för Sjöaveka: ”Jon Larsson den yngre” och ”Jon Larsson den äldre”. Vem som var vem är ovisst.)

I kat.längden 1691-92 finns två st Måns i V Gödeberg: Måns ohh Rebecka och Måns ohh Kerstin med barnen Måns och Lucia. År 1711 finns Måns Svensson i Gödeberg. Så Måns Persson ohh, om de nu bodde där, fanns nog där bara en kortare tid före 1698.

Så, nej jag vet inte förnamnet på Johan Larssons mor. Och vem fadern, Lars var, vet jag inte heller. Ingrid Wiss har antagit att Johan kom från Ulvahult – men på vilka grunder?
Med tanke på en del fastighetstransaktioner kunde man möjligen anta att någon av Johans föräldrar hade sitt ursprung i Sjöaveka.

Så har vi då  Lars´ i Ulvahult änka, som troligen  gifte om sig ca 1680 med en Måns, vilka finns i U 1681-82 men sedan försvinner därifrån. Kanske var det den Måns Persson, som 1687 finns i Harsjö (väl = Havsjö, Bringetofta sn) och som har omyndiga styvbarn, som tvistar med bröderna  Lars och Håkan Jonsson i Ulvahult (domb 1687 ST 15/6 och 1692 HT okt § 72) ?
Nja, kanske ändå inte, för i GMR  för år 1683, Kalmar regemente,  finns under Ulvahult en Måns Jonsson, som tillsammans med Håkan Jonsson stod för roten. Måns är ju ett synnerligen vanligt namn vid den här tiden i de här trakterna.
Om Johan Larsson var ett av de omyndiga styvbarnen, får man väl flytta fram hans i dödboken angivna födelseår ca 10 år.
Enl domb 1693 VT hade Håkan Jonsson ohh Karin Gudmundsdtr fr Ulvahult löst del av detta hemman från en Ingierd Jonsdtr. Det var förmodligen en syster till Håkan, kanske var det hon som först var g m Lars och sedan med Måns (Persson)?


185
Hulander / Hulander
« skrivet: 2016-04-18, 21:22 »
Inger Hulander ställde för några år sedan frågor om J R Hulander på Lönnarps säteri.
Kanske dessa uppgifter kan vara av intresse:

JOHAN REINHOLD HULANDER (son till Jacob H) f 1843 9/5 i Hulared, possessionat på flera orter, sist i Jönköping, överfördes 1900 10/12 till obefintlighetsboken där, utvandrade t USA, g 1865 6/12 i Habo m Anna Maria Magnusson f 1846 25/2 i Bankeryd, d 1932 27/10 i Stockholm (Spånga).
Ada Nilsson, känd läkare,  skrev om sin äldsta morbror Johan Reinhold bl a: ”Men det blev aldrig någon riktig ordning med honom. Han giftes bort mot sitt hjärtas önskan, precis som morföräldrarna tidigare gjort med min mor. Och sedan han misskött två större egendomar, som morfar köpt åt honom, avpolletterades han till Amerika – som man gjorde då för tiden”
Han bör vara identisk med ”John Hillander” f 1840 i Sverige, d 1895 3/5 i Minneapolis, ogift, på Poor Farm, dvs fattighuset.
Enl några inlägg på Anbytarforum: I Jönköping (Sofia) hfl 1881-86 är antecknat att han ”rymt” till Amerika. Han tog ut medborgarskap i Pope county, Minnesota 1888-1898 och återfinns i en katalog över invånare i S:t Paul, Minnesota 1890-91. Han är då arbetare och bor på Brown´s hotell.

186
Almesåkra / SV: Almesåkra
« skrivet: 2016-04-18, 21:01 »
Enligt katekismilängden för Almesåkra 1691-92 bodde på V Gödeberg: Måns, hh Kerstin och barnen Måns och Kerstin.
Det bör ju ha varit Måns Persson, som 1698 flyttade till Sjöaveka i Bringetofta sn.
En koppling till Ulvahult  har en Måns Persson i Harsjö (Havsjö):

Domb 1687 ST 15/6: Lars Jonsson och Håkan Jonsson i ”Ulfvingahult”, Bringetofta sn, begärde tingsköttning på bemälda ½ gård (dvs Ulvahult), som välb fru Sophia Svaan sålt till dem för 42 rdr. Mot detta protesterade Måns Persson i Harsjö, som ville ”samma ½ hemman på sine styvbarns vägnar lösa, såsom rätta arvingar därtill”, men Lars o Håkan tyckte det var ”sällsamt” att Måns ”till löse sig offererar, men intet då från honom sådant tillbjöd”.
Domstolsutslag: Eftersom hemmanet inte var ”lagståndat” före nästa midsommarafton, skulle ”bördemännen”, dvs Måns, innan dess deponera lösesumma. Talas om ”fatalietid”.
Domb 1692 HT okt § 72: Tingsköttes till Lars Jonsson ohh Ingierd Jönsdtr samt deras barn och arvingar ½ skattehemmanet Ulvahult efter uppvisat köpebrev av den 19/7 1685 med innehåll att välb fru Sophia Svaan med sina barns ”ja och vetskap” sålt ½ hemmanet till Lars J för 42 rdr, som fru Svaan ”tillstår sig bekommit” och nu alltså avhänder sig. Drängen Håkan Jonsson tillstod nu att han sålt sin del i hemmanet till Måns Persson och Måns hade sålt denna del vidare till Lars J. Därför dömde Rätten Lars J som ensam ägare till denna halva del av Ulvahult.

Kan denne Måns Persson vara den som gifte sig med en änka efter Lars och vars styvbarn hade intresse i Ulvahult ?
Lars har jag letat mycket efter utan resultat.

187
Almesåkra / SV: Almesåkra
« skrivet: 2016-04-17, 19:35 »
(Kerstin?), f ca 1631, d 1709 i Bringetofta, g 1/Lars, 2/Måns Persson, kom 1698 fr Gödeberg, Almesåkra t Sjöaveka, Bringetofta, var d 1727 (omg m änkan Margareta Månsdtr fr Säfda, levde 1729 i Sjöaveka).
BARN:
1. Jon Larsson ca 1661-1744, Sjöaveka (gravsten i Bringetofta kyrka).
1. Johan Larsson ca 1662-1739, bott i Estentorp, Malmbäck och DAvidstorp, Almesåkra.
2. Maria Månsdtr 1689-1729, g m sin halvbrors styvson Mattis Jönsson i Davidstorp, i hans 1:a gifte.
2. Brita Månsdtr, flyttar 1719 fr Åkerhult, Malmbäck t Lämmarp, Bringetofta.

Några fotnoter:

 Enl domb 1720 HT uppbud § 10 sålde Arvid Persson i Edstorp, Malmbäck år 1714  sin gård till Johan Larsson i Dårstorp (= Davidstorp).
Domb 1729 VT uppbud § 5: Gällde Sjöaveka, som Johan  Larsson i Estentorp genom TR:s dom 1727 10/5 tillerkänts från sin styvmor, Margareta Månsdtr och avl  Måns Perssons arvingar. Av domb 1727 ST § 18 framgår också att Margareta och Måns hade en omyndig son, Daniel Månsson, som saknade släktingar, varför en nämndeman fick åta sig förmynderskapet. Margareta och sonen DM fick ”avträda” gården Sjöaveka till Johan Larsson mot att de fick ersättning för gjord förbättring.
Domb 1715 VT uppbud § 6: Skatte Estorp för Johan Larsson i Dådestorp (= Davidstorp). Enl Ingrid Wiss´ släktforskning kom Johan Larsson från Ulvahult.
 När Johan gifte sig bodde han i Gödeberg, Almesåkra.
 Domb 1713 HT uppbud § 5: Johan Larsson i Dårstorp (förut kallad rusthållare) uppvisar en försäljningsskrift från 1710 (? 15/11) av dess styvfar Måns Persson utgiven. JL hade försträckt till skatterättens inlösen av 1/3 krono för Sjöaveka. Därför var JL närmast till att inlösa samma gård efter dess (väl = MP) död. Denna rätt intecknades….(obs svårläst och kluddigt).
Domb 1715 HT § 50: Måns Persson levde.

188
Hylletofta / SV: Vigsel Hylletofta
« skrivet: 2016-04-13, 23:02 »
Har redan svarat på detta, men gör ett nytt försök:

Edman gifter sig med Helena Ingelia, dotter till kyrkoherde Jon Ingelius.

Denna dotter finns f ö inte upptagen i herdaminnet.

189
Alingsås / SV: Alingsås Stadsförsamling 31 maj 1732 Vigsel
« skrivet: 2016-04-07, 21:43 »
Mäster Petter Walmarck med pigan Elsa Jöransdotter.

190
Hylletofta / SV: Hylletofta
« skrivet: 2016-04-06, 15:44 »
Hej,

Trumslagaren Ingemar Edman gifte sig med salig hr kyrkoherden Joen Ingelii dotter Helena Ingelia.

Med vänlig hälsning
Nils Hård

191
Skepperstad / Skepperstad - Vigsel 1718
« skrivet: 2016-03-10, 13:19 »
Hr kommissarie Ekw?rzels dotter i Skärsjö Elisabet Catharina.
 
Faddrar: Välborna jungfrun Catharina Lood, Madame Catharina Hielm, Per Andersson i Skepperstad, Nils i Skärsjö.
 
(Per Andersson var i många år nämndeman i Skepperstad).

192
Bäfverfeldt / Bäfverfeldt
« skrivet: 2016-03-04, 19:58 »
Karlstads hr dombok 1665 VT 13/2: Välb hr Carl Pedersson Bäfverfeldt (jfr Elgenstierna, del 1, s 710) pantsatte arvegods hos syskonbarnet, manhaftig löjtnant vid Kgl Amiralitetet Bengt Booman (möjl Broman).

193
Bagge af Söderby / Bagge af Söderby
« skrivet: 2016-03-04, 19:42 »
Grums hr dombok 1720 ST § 33, 1728 ST 18/5 och 1729 HT 5/11: Helena Christina Bagge, dotter till välb Johan Bagge ohh Greta Nieroth - båda var döda 1728, g 1:o m Daniel Segerholm (vars mor, hustru Anna Falk, levde 1720), 2:o m Jöns Westerström. kvartermästare, som med sin maka levde 1729 på Mällsgården, Segerstads sn .
Enl Grums hr dombok 1736 VT 19/3 levde fru Helena Bagge.
 
Så Elgenstiernas uppgift (del 1, s 199) att Helena Christina Bagge dog ung tycks vara felaktig.

194
Weinholtz / Weinholtz
« skrivet: 2016-03-04, 19:18 »
Elgenstiernas ättartavlor, del 8, s 729, Tabell 1: Ingel Weinholtz, var g 1:o m Sara Utter och 2:o m Brita Tyresdotter, död 1643 13/3 i Östra Skrukeby (Ög). I det senare giftet fick de sonen Ingel f 1643 22/2 på Lundby, Ö S sn.
Sonen Peter Weinholtz (1630-1712) brukade år 1688 Tingvall i Naverstads sn (Gbg o Boh län), enl mantalslängden.
Jag är lite intresserad av denna familj eftersom min förfader manhaftig löjtnant Jöns Persson Winbom (även kallad Hans Persson) på äldre dagar (ca 1688-89) bodde på P W:s egendom säteriet Hjälmeryd, Alingsås lfs.
Sonen Peter Winbom var 1683 dragon på P Weinholtz´ skvadron av Bohus dragoner, för Krokstad och Torp. Han uppges i rullor 1683:3 ha tjänat dragon i 4 år och vara östgöte.
Sedermera kom han tillbaka (?) till Östergötland och Drothem för ett kort äktenskap med Jeanna De Maré, som han övergav snart efter dotterns födelse.
Rymlingen Peter hamnade omkr 1688 som ryttare i Kviinge (Krist län), inte långt från Ö Broby, där släkten Weinholtz tidvis höll hus.
Eftersom Winboms tycks ha legat bra till hos Weinholtz kan man möjligen ana ett släktskap. Winbom-Weinholtz - kanske samma familj?

195
Duwall / Duwall
« skrivet: 2016-03-04, 17:26 »
Adl ätten Duwall, nr 241: Enl Elgenstierna, Tabell 5, fanns en Catharina Duwall f 1685 8/1 i Funbo sn, som möjligen skulle vara identisk med En Catharina Margareta D, död 1743 i Nykil (Ög) och g m en sergeant Wiberg.
 
Av kronologiska skäl kan hon väl knappast vara identisk med nedanstående:
Viste häradsrätts (Skarab län)bouppteckning 1749:272 efter avlidne Sven Jonsson, f ca 1680, d 1749 i Flakeberg sn (se Särstad C:3). Hans änka hette Catharina Duwall.
De hade tre söner, som tycks ha varit omyndiga enl mina anteckningar. Om så var fallet är nog Catharina i Tab 5 för gammal för att vara deras mor.

196
Hillesköld / Hillesköld
« skrivet: 2016-03-04, 17:11 »
Viste härads dombok 1677 VT 23/2 § 10: Salig Hans Torstenssons arvinge, fru Christina Klingenberg och hennes son Johan Hillesköld omnämnda.
 
Någon son till Christina Klingenberg och hennes 2:e make, (Torsten Hillesköld) finns ej uppgiven i Elgenstierna, som uppger att hon levde ännu 1671.

197
Lilliebielke / Lilliebielke
« skrivet: 2016-03-04, 16:58 »
Viste härads dombok 1671 ST § 25: Löjtnant välborne Jöns Ruuth (i Västergötland) är för några år sedan skyldig sitt syskonbarn, hustru Karin Lilliebielke, 4 riksdaler.... Det gällde berustning och hon skulle få sin betalning av bönderna i Hult.
Denna Karin är kanske identisk med den dotter till Henrik Jönsson L , utan uppgivet förnamn, som enl Elgenstierna, del 4, s 671 var g m Anders Jönsson Dahlepil. Men under adl ätten D är ingen hustru till Anders namngiven.

198
Heisen, von / Heisen, von
« skrivet: 2016-02-29, 17:44 »
Tack Bo, då kan jag avföra henne från diskussionen om von Heis.

199
Heisen, von / Heisen, von
« skrivet: 2016-02-29, 08:18 »
Johan Herman von Heisen d ä var död redan 1730, vilket framgår av Elgenstiernas ättartavlor, del 9, rättelser s 288 och Szabads supplement, del 1, s 443.
Elgenstierna blandade först ihop far och son (Johan Herman), som hade samma namn, men rättade till detta i avdelningen tillägg och rättelser.
 
Jag har en anteckning om en jungfru Catharina Margareta von Heis (?), gift 1741 i Skönberga (Ög) med en dräng.
Kanske hörde hon också till adl ätten von Heisen, om jag nu tolkat denna vigselnotis rätt.

200
Svan / Svahn / Swahn / Svan / Svahn / Swahn
« skrivet: 2016-02-27, 15:15 »
Se inlägg av N Kant och mig under den 25 februari 2015.

201
Kanske:  tränne lefua Jon Ciersti Lisbät. Jan var inte ett namn som förekom i dessa trakter på den här tiden.

202
Gahm / Gahm
« skrivet: 2016-02-22, 17:12 »
Häststämmare Stephan Gahm, 61 år, död 1779 3/1 i Främmestad (Skar), död under resa i länet, i Bergefors av diarrhé, son till Elias Gahm och Mertha Andersdotter.

203
Ekman / Ekman
« skrivet: 2016-01-29, 13:33 »
Vad hade Severin för yrke?
Kanske var han släkt med Nils Ekman, född i Vänersborg, son till rådmannen där, Peter E och Regina Lind.
Nils var regementskvartermästare vid Västgöta-Dals regemente och avled ogift 1713 vid Tönningen (enl Lewenhaupt, Karl X11:s officerare).
Enligt Lönelikvidationer, Stora Nordiska Kriget, V-göta-Dals reg, majorens komp, år 1711 uppges om fänrik Nils Ekman: Dess bror bor i regementet.
En fänrik Carl Ekman, g 1737 19/7 i Norrköping (Olai) m jungfru Anna Elisabeth Dahlström.  
Carl hade attest från Vänersborg.

204
Vreta kloster / Vreta Kloster C:4 s. 431 född 7/3 1727
« skrivet: 2016-01-14, 16:35 »
Nu återstår bara för Vincent att tala om varifrån han fått uppgifterna om Pål Halvardsson Wallströms föräldrar.

205
Vreta kloster / Vreta Kloster C:4 s. 431 född 7/3 1727
« skrivet: 2016-01-13, 17:25 »
I tidskriften Släkt och Hävd 1965, nr 1, finns antavla för Axel Lindblad.
Bland hans anor finns (s 321) just ryttaren Pål Wallström (1691-1743), härstamning okänd, förgången med skeppet Phoenix. Han uppges vara identisk med ryttaren Pål Halfwardsson, g 1713 i Vreta kloster m Brita Andersdtr, som var död 1732, då Pål gifte om sig.
Man kan väl anta att dopvittnet Brita Halwardsdtr i Sjögestad var en syster till Pål.

206
Söderköping / Mantalslängd Hagakvarteret 1740
« skrivet: 2016-01-09, 22:04 »
Pig(orna) Anna och Annicka.

207
Cedersköld / Cedersköld
« skrivet: 2015-12-31, 16:04 »
Som svar på Katarina Sohlborgs fråga den 2 juni skulle jag föreslå att kaptenen med det konstiga  efternamnet kan vara identisk med Johan Elias Reinier, enligt Lewenhaupt f 1683 i Stockholm av franska föräldrar och som 1713 var just kapten vid ett femmänningsregemente, närmare bestämt Upplands, där vid denna tid friherre Carl Bildstein var överste.
Enligt Carl Afzelius, Släkten Westman, där en utredning om släkten Gavelius återfinns, s 176 , hade M C Cedersciölds far en syster Maria, d 1692, g 1673 m kamreraren, sed kommissarien, Abraham Reinier, d 1692.
Han kan tänkas vara från Frankrike men Maria var ju helsvensk.
Johan Elias Reinier fick säkert sitt andra förnamn efter sin morfar, rådman Elias Gavelius.
Man kan fråga sig om det blev något äktenskap mellan JE Reinier och hans köttsliga kusin. Enligt Lewenhaupt gifte han sig 1720 med en annan kvinna och hans kusin avled, enl Elgenstierna, år 1737.

208
Detterberg / Detterberg
« skrivet: 2015-12-25, 09:53 »
Ja det låter väl inte orimligt att det var så. Namnet Detterberg bör vara taget av viken/sjön Dettern.
 
En domboksnotis, som rör släkten D:
 
Viste härads dombok 1702, sommartinget, § 7: Framlidne befallningsman Claes Scherpings efterlevande änka, Ebba Detterbergh, tilltalade kvartermästaren Johan Trast den yngre, som 1701 efter jul begynte begära henne till hustru, lovade ingå äktenskap med henne, gjorde henne med barn men ville sedan rygga sitt löfte och icke giftermål fullborda.
JT:s far, kvartermästaren JT den äldre, levde ännu. Modern var Catharina Gyllenhaal. JT d y var kvartermästare under greve Lewenhaupts regemente.
 
Skall man tro herdaminnet gifte sig Ebba och Johan i alla fall, men skildes så småningom.

209
Politik / Offentlig verksamhet / Löfven, Stefan (f. 1957)
« skrivet: 2015-12-05, 15:10 »
Var verkligen Stefan Löfvens ana V111:15 Per Persson (d 1719 i Norberg) son till 1X:29 Per Hansson (d 1667 i Vad, Söderbärke)och var PP gift (1686 i Söderbärke) med V111:16 Anna Persdtr (f 1664 i Norberg, d 1718 i N)?
 
Enligt Norbergs hfl 1705-28 fanns under Halvardsbenning en Per Persson, g m Kerstin, vars syster var Margareta Andersdtr. PP dog i mars 1719 ohh Kerstin i sept 1718. I hfl räknas deras barn upp: Anders, Per, Annika, Karin, Lars, Kerstin, Brita och Sara.
I marginalen i hfl är för denna familj senare skrivet med blyerts: finnar.
Enl dödboken för Norberg 1762 var Anna Persdtr i Flängen dotter till PP i Halvarsbenning.
Att PP skulle gift sig i Söderbärke kan jag inte hitta i vigselboken. Ej heller i Norberg.
 
I Släkt och Hävd 1971, s 237 refererar Hans Gillingstam i en längre uppsats om byn Vad i Söderbärke till att Anders Persson löst in en broders (Mats) och flera systrars andelar i Vad (hänvisning görs till domboksnotiser från 1680-talet).  
Någon broder Per nämns inte här.
 
Vad finns egentligen för belägg för att Per Persson var son till Per Hansson i Vad?
Att PP:s maka var Kerstin Andersdtr och inte Anna Persdtr tycks i alla fall stå utom allt tvivel.

210
Falck / Falk / Falck / Falk
« skrivet: 2015-11-10, 16:59 »
Stephen, your information about this dissertation is very intresting. I am also a descendant of Olof Hansson Falck, whose children called themselves Thelin.

211
Allt för Sverige (SVT, 2011-) / Allt för Sverige (SVT, 2011-)
« skrivet: 2015-11-08, 18:50 »
Hade nog inte varit fel att ange lite källor i Släktforskarprogrammet Vem tror du att du är.
 
Många undrade nog hur man på Landsarkivet m f l ställen kunde trolla fram porträtt på de förfäder som hittats i kyrkböckerna.

212
Knutby / Knutby C:2 (1708-1767) Bild 167 / sid 162
« skrivet: 2015-11-05, 17:59 »
Hästhagen.

213
Riksarkivet SVAR / Riksarkivet SVAR
« skrivet: 2015-10-27, 19:13 »
Helene har rätt. Genom utförsäljningen har luckor uppstått i tillgängligheten, som jag nämnde i mitt inlägg.
En besökare i Ramsele kan alltså känna sig blåst på dessa protokoll, liksom den som litar på att man kan beställa korten på SVAR:s hemsida - där finns de bortsålda volymerna fortfarande kvar!
Återstår att packa väskan och fara till Vadstena, alternativt hosta upp närmare 200 kronor för fotografering genom AD.

214
Riksarkivet SVAR / Riksarkivet SVAR
« skrivet: 2015-10-26, 17:57 »
Jag har i flera år utnyttjat möjligheten att för en ganska billig penning låna mikrokort från SVAR i Ramsele, beträffande material som ännu ej digitaliserats, eftersom jag råkar ha kvar en mikroficheläsare.
När jag nyligen ville låna några volymer Norrköpings kämnersrättsprotokoll från 1760-talet, fick jag svaret att det inte gick för sig, eftersom de efterfrågade volymer var bland de mikrokort,som de numera sålt (reat?) ut.
För att komma åt detta material blir man tydligen tvungen att beställa fotografering av dem via Arkiv Digital (195 kr/per volym, jämfört med 30 kr som är/var Ramsele- SVARS pris!) eller resa till Vadstena landsarkiv, som man tvingades göra förr i tiden - känns verkligen som ett steg bakåt i utvecklingen!
SVAR är ju ett statligt projekt och alltså bekostat med skattemedel. Ändå tar man betalt - en gång till - av den skattebetalare som vill låna material från denna inrättning! Det tvivelaktiga i detta agerande har diskuterats förut, men den nya situation som nu uppstått innebär att SVAR säljer ut material, som alltså inte längre finns tillgängligt för lån el köp!
Är det inte ett ganska oansvarigt agerande, eftersom tanken med SVAR var att hålla detta material tillgängligt för envar?

215
Lerbo / Lerbo C:1 p. 119
« skrivet: 2015-10-22, 21:43 »
Aetas, genitiv aetatis betyder ålder (på latin).
 
På Frigell står väl atas och på nästa person atatis.

216
Skepperstad / Skepperstad - Vigsel 1718
« skrivet: 2015-10-21, 13:17 »
Annette, jag svarar senare under Skepperstad.

217
Skepperstad / Skepperstad - Vigsel 1718
« skrivet: 2015-10-21, 12:08 »
Nils Jönsson på Skepperstad Helgagård avled 1729, ungefär 50 år gammal, står först i dödboken, där dödsdata saknas.

218
Skepperstad / Skepperstad - Vigsel 1718
« skrivet: 2015-10-21, 11:46 »
Nils Jönsson kom från Skepperstad Helgagård (jag råkar härstamma från hans farbror).
Efter hans död gifte hustrun om sig med Hans Josepsson. Pigan Ingiär Persdotter kom kanske från Stommen (Stomben)?
 
Jfr denna domboksnotis från Västra Härads dombok:
 
Domb 1730 HT § 4: Hans Josepsson i Skepperstad å sina styvbarns, Per och Måns Nilssöner, vägnar mot deras farmor änka Elisabet Persdtr och farbror Per Jönsson ib ang Helgagården. EP ”är mycket gammal” och ägde den omtvistade jorden ”såsom aflinge”.

219
Klint / Klint
« skrivet: 2015-10-19, 13:27 »
Kan någon klarlägga oklarheterna kring denna Klint-släkt:
 
Nicolaus Olai Klint, - 1653, kyrkoherde i Teda.
SON:
Johan Klint, ca 1630-1675, häradshövding, bodde i Saxemåla, Lönnberga sn, lagman i Kalmar län och Öland, g m Elsa Campenhausen f ca 1632, d 1694 i Tveta sn
BARN:
1.Christina Klint 1661-1739, g m Lars Weidenhielm 1656-1709, major på Saxemåla, Lönneberga sn  
2.Brita Elisabet Klint 166(7)-1750, g 1693 m Anders Larsson Gradman, i hans 3:e gifte,  162(3)-1713, kyrkoherde i Näshult
3.Carl Klinthe -1705 25/11, är väl = den fänrik Carl Klint, som enl mtl 1700 bor i Nässja, Lemnhult sn, kapten, regementskvartermästare, g 1696 m Märta Magdalena Silfversparre
Barn:
a.Margareta Christina Klinth(e) (ev döpt 1698 20/2 i Näshult), d 1767 i Lemnhult, g 1714 m Jonas Lagergréen 168(9)-1766, löjtnant i Tolg sn.
b.NN (ev = Johan döpt 1700 21/11 i Näshult sn).
c.NN; d.NN; e.NN.
 
Hörde denna släktgren dit:
NN Klint
BARN:
1. Brita Elisabet Klint, g m Carl Weidman -1711, fänrik, sedan kapten på Boo, Stenberga sn.
2. Hr Lorentz Klinte, omnämnd 1698.
 
Källor:
Almquist, Frälsegodsen, Småland 4:2, s 649:  Botillaboda gård, Älghult sn (Kron), ”pantsattes 1666 till hhvd Johan Klint (d 1675) .. Från 1686 uppges den innehavas av Brita K, tydligen dotter till Johan K, och 1689 av hennes make, Carl Weidman” . ”Vid periodens slut” låg gårdarna under Brita Klints ”systerdotter”, Christina Weidenhielm.
      *
Östra Härads dombok 1698 ST § 2: Fänrik Carl Weidman hade sålt skatterusthållet Bergs, som W 1697 18/9 köpt av ryttm J Stålhammar. ”Hr W:s svåger, hr Lorentz Klinte, ville klandra, då han hade en fordran på W.
D:o 1699 VT § 40: ”Fänrikskan på Boo, Brita K.”
      *
E Lagerheims bok om sl Weidman och Weidenhielm, s 56:
Carl Larsson Weidman döpt 1664 19/4 i Stockholm (Jacob), avsked från det militära ” för sjuklighet (blessyrer) 1707 3/4”.
G M Brita Elisabeth Klinth, ”vilken antagligen var av samma släkt som Lars Weidenhielms hustru. Carl W ohh bodde, då nedanupptagna barn (Brigitta f o d 1691, Elsa Christina f 1692)  föddes, på fänrikbostället Bo i Stenberga sn. Vart de senare flyttade och om de haft flera barn, har ej kunnat utrönas.”
 
      *
Kalm läns reg övlöjtn komp, militieräkenskaperna 1703: Carl W var löjtnant.
 
      *
Anders Gradman g 1693 m jungfru (ej änkan) Brita Elisabet Klint på Saxemåla. Bland faddrar till sonen Johan, f 1693 i Stenberga, finns Brita Elisabet Klint på Boo. (den senare gift 1690 enl Szabads suppl till EÄ betr ätten Weidenhielm)

220
Klint / Klint
« skrivet: 2015-10-19, 13:12 »
Det verkar väl som att Gyrid (detta ovanliga namn stavas på olika sätt i lika källor, men farmodern bar ju detta namn) Klint var gift 1:o m föraren Jacob Askegren (ej Askengren) och blev änka vid 22 års ålder och sedan gifte sig med Anders Lindgren.

221
Övrigt om förnamn / Unisexnamn
« skrivet: 2015-10-18, 19:17 »
Skådespelaren John Wayne föddes som Marion Morrison.
Wikipedia: Han var urtypen för en särskild kärv individualistisk manlighet och har blivit en bestående amerikansk ikon.
Då passade kanske John bättre än Marion som förnamn.

222
Klint / Klint
« skrivet: 2015-10-17, 20:21 »
Östra Härads dombok 1695 HT § 21: Häradshövding Lilliestråles salig måg, Johan Klint, var son till ryttm sal Håkan Sunesson Klint.

223
Hjälmseryd / Hjälmseryd C2 född 1747 sid 25
« skrivet: 2015-10-13, 19:01 »
Mo Östrag[ården].

224
Militärer / Wennerström, Stig (1906-2006), spion
« skrivet: 2015-10-11, 16:51 »
Spionöverstens ff ff fm ff var alltså löjtnanten Per Månsson Telning, vars maka hade fyra bröder, som adlades Enhörning (se under denna ätt här på forumet).
Av Östra Härads dombok 1678 VT §§ 20-22 framgår att Telning hade en bror vid namn Måns Månsson, ryttare i Högsjö - kanske avses militiebostället Högaskögle i Bellö sn?
Denne var nu död och änkan var syster till adjunkten i Alseda och Bäckseda, Anders Gudmundsson Widman (tidigare Collin[us]),f 1651 d 1685, upptagen i Smolandi Upsalienses , del 111, s 703.
Enligt Västra Härads dombok 1658 ST hade studenten Andreas Gudmundi i Bjäresjö (ett Bjädesjö finns i Myresjö, där han enl studentmatrikeln var född) en syster Lisbeth (ej upptagen bland hans syskon i matrikeln), var svärfar skulle vara nämndemannen Peder Jonsson i Röö.
Lisbeths make var föraren Per Persson, d 1664. Lisbeth gifte alltså om sig med Måns Månsson, som dog senast 1678.
I Östra Härads renov domb 1668 VT § 28  påstår Kerstin Olofsdtr i Hetseryd, Hjelmseryd sn att hon var änka efter föraren Per Persson, men det visar sig att hon  med orätt påstått detta! Hon kallar sig också ibland helt lögnaktigt  Kerstin Månsdtr! Per försvann möjligen ”i Påland” och namnet på hans ”verkliga” änka var Elisabet (Lisbet) Gudmundsdtr, som skickade en skrivelse daterad 1664 27/11 i Bjädesjö. Då var hon änka.

225
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2015-10-11, 16:10 »
Jag ser att löjtnant Per Månsson Telning, vars fyra svågrar adlades Enhörning, är förfader till överste Stig Wennerström. Jag har lite uppgifter om en bror till Per, som jag redovisar under Stig W, under rubriken Kända personers anor.

226
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-10, 22:44 »
Jag har uppgifter om två barn till Törne Håkansson Klint och hans 1:a maka Anna Svensdtr:
 
1. Håkan, var d 1704 (stupad i Polen), bodde på Rösa, Skede sn.
Ö Hd domb 1706 VT § 55: Sal kornett Törne K:s son Håkan, Rösa, Skede sn ”av förra giftet, i Påland är bliven död” före fadern. Styvmoder: Maria Klintin.
2. NN, g m Jacob Askegren, d 1702, förare
Västra (obs) Härads dombok 1701 VT § 2: Hejderidaren Jacob Askegren var g m NN Klint, dotter till kvartermäst Törne K.

227
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-10, 16:43 »
Jag har några domboksnotiser om Sune Håkansson Klint och hans son Johan:
 
Östra Härad dombok 1698 VT § 14: Håkan K i Nyaby, Alseda sn lät sin bror Johan K böta för en örfil.
Östra Härad dombok 1698 HT § 25: Kvm Sune K:s  i Nyaby son var Johan K.
Östra Härad domb 1703 4/5: Kornett Sune K:s söner: Korpral Håkan K och Johan K.
Östra Härad domb 1717 VT § 27 och HT § 53: Kornett Sune K:s son, löjtn Johan K, var ”rysslandsfånge”.
 
Lewenhaupt vill ju ha det till att Johan var bror till Carl K, som kallade sig Klinthe (gift Silfversparre), men så var uppenbarligen inte fallet.
 
I Åke Barck Berkéns handlingar om släkten Barck, som finns på Genealogiska Föreningen, uppges att Sune Håkansson Klints barn var dessa:
Håkan, Johan (f 1675, ryttm, avsked 1722), Anna, jungfru 1705 i Nyaby, Catharina, jungfru 1702 i Nyaby, Christina Sunesdtr, g 1735 i Alseda m Johan Nyman samt Maria Sunesdtr Klint, var 1735 hustru i Nyaby.
 
Har någon koll på Annas, Catharinas och Marias vidare öden och ev giftermål?

228
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2015-10-10, 09:22 »
Så här står det i Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor, adl ätten Enhörning (med mina kommentarer inom klammer):
 
Joen Andersson Enhörning
Ytterligare barn:
Ingrid, g 1641 m Måns Åkesson, rådman i Ekesjö [numera Eksjö]
Ingeborg, og 1641
Sigrid, og 1641
Gertrud, og 1641
En dotter.....moder till Gabriel Ståhl.... [adlades Gyllenståhl]
 
Som källor till dessa uppgifter anges: RhCD och AnrSläRA, dvs CD-romskivan med Riddarhusets stamtavlor (Sthlm 2002) resp RA:s ex av Gabriel Anrep, Svenska Slägtboken.
 
Att det finns anteckningar i Riddarhusets antavlor om en adlig ätt (Enhörning) är ju inte så konstigt, men i Anreps arbete ??? Den behandlar ju bara borgerliga släkter.

229
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-08, 16:09 »
Tack Toni! Det var intressant. Något att bita i för Klint-forskarna! Går kanske att lösa utan DNA?

230
Vibyggerå / Vibyggerå C:1
« skrivet: 2015-10-08, 09:35 »
Hej Carina,
 
Första barnet var Märeta, dotter till Olof Christophers[son] i Sund.
Hon döptes den 24 maj = Dominica Exaudi = 6:e söndagen efter påsk.
 
Det andra barnet döptes den 21 juni = Dominica secunda [jag tolkar det som romersk 2:a + da, kanske för att skilja siffran från 11, det finns ju 11:e söndag efter trefaldighet också] = 2:a söndagen efter Trefaldighet.
 
Barn döptes väl alltid på nån sön- el helgdag på den här tiden, så därför står det Dominica, förkortat på olika sätt, på de flesta barn.
 
En av faddrarna till Märeta var hustru Karin Christophersdotter i Dhal (det finns ett Dal i Vibyggerå) kan väl misstänkas vara barnets faster och kan utgöra en viktig ledtråd för vidare forskning.
 
Det finns nog olika sätt att översätta de gamla latinska helgdagarna, själv har jag Almanacka för 500 år av K G Segland från 1984.

231
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2015
« skrivet: 2015-10-07, 09:48 »
Enligt Bo Lindwalls utredning av tennisspelaren Björn Borgs anor i Släkthistoriskt Forum nummer 2/1993, sid 10, härstammar han från Eva Klint (1725-1801), g m fältväbeln Johan Ljungström (som var gift 1:a gången med Katarina Gyllenbreider av den ej introducerade grenen av denna ätt).
Eva Klints farmor, Elsa Kampenhausen (1632-1694) var dotterdotter till..., etc.
Men vilka var Eva Klints föräldrar? Enligt uppgifter på Geni, som är inlagda på nätet hette de Johan Sunesson Klint (1661-1753) och Catharina Nilsdtr Berggren.
Enligt mina anteckningar skulle Eva Klints farföräldrar heta Johan K (ca 1630-1675), lagman i Kalmar län och Öland, bosatt i Saxemåla, Lönneberga sn, g m Elsa Campenhausen (1632-1694). De skulle ha en son Johan f ca 1675, d 1753, ryttmästare i Lemnhult sn (var det Evas far?).
Hade Sune Håkansson Klint en son Johan? Är Lindwalls uppgifter om Borgs härstamning från Campenhausen felaktiga?

232
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2015-10-07, 09:20 »
Lite knepigt att både Sven Svensson och Sven Persson hade fruar med det ganska ovanliga förnamnet Getrud och att båda männen tycks försvinna nästan samtidigt ur källorna.
Kan Gertrud ha varit gift 3 gånger? 1: med Sven Persson, 2: med Sven Svensson, 3: med P M Telning.
Eller har det blivit en felskrivning så att Sven S och Sven P var samma person?

233
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2015-10-06, 13:37 »
Göran, detta Broby där Sven Svensson var korpral enl GMR 1657, ligger det i Skede sn eller är det Broby i Lannaskede sn?

234
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2015-10-05, 18:24 »
Jaha, Niklas, det var intressant, speciellt som Elgenstierna vill ha det till att Gabriel Gyllenståhls föräldrar skulle vara en kapten Peder Ståhl ohh Sofia Anrep. Tydligen var Elgenstiernas källa i detta fall, Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1917 (s 23), helt fel ute.

235
Enhörning / Enhörning
« skrivet: 2015-10-05, 10:10 »
I Szabads supplement till Elgenstiernas ättartavlor finns bland ytterligare barn till Joen Andersson Enhörning dottern Gertrud, som skulle varit ogift 1641, då hennes syster gifte sig med en rådman i Eksjö.
Men vem av Joens döttrar (4 är kända till namnet) kan ha varit mor till korpralen Gabriel Ståhl, som enl supplementet år 1668 omnämns som systerson till Sven Joensson Enhörning?

236
Skierling / Skierling
« skrivet: 2015-09-26, 09:27 »
BJÖRN SKIERLING, fd drabant i Rottlekvarnen, Gränna (mtl 1715), var d 1734, änka: Brita Eriksdtr Holm
 (RA: Skrivelse från Statskontoret t K M:t 1734 25/11).

237
Wollter / Wollert / Wollter / Wollert
« skrivet: 2015-09-23, 15:48 »
Kanske avses Vadsbo härad i Skaraborgs län, Västergötland ?

238
Unnerus / Unnera / Unnerus / Unnera
« skrivet: 2015-09-22, 08:09 »
Kan det röra sig om urmakaren Adolph Peter Unnerus, född 1821 i Visby, som 1842 kom till Stockholm som gesäll (Jacob-Johannes inflyttningslängd)? Han var sedermera verksam i Göteborg.
 
Jag råkar inneha ett väggur av denne urmakare.

239
Frankenberg / Frankenberg
« skrivet: 2015-09-05, 20:44 »
Från en forskare vid namn Millqvist fick jag för flera år sedan dessa uppgífter:  
 
 En person vid namn Ragnar Helleberg (brorsons son till Abraham Johan H) berättade att han träffat Marie Antoinette i början av 1920-talet och beskrev henne som ”proper och förfinad”. Hon hade berättat att namnet Frankenberg var ”påtvingat”, anfadern bar egentligen ett adligt namn men tvingades byta detta. ”Den direkta orsaken skulle ha varit att översten bar samma adliga namn.
 
Marie Antoinettes farfars far var trumslagaren Johan Frankenberg (1744-1809).  
Enl dödboken var Johan son till Johan Scheffer och Susanne. Enl GMR för Vartofta komp kallas han vid mönstring 1767 för Johan Scheffer men vid nästa mönstring (1774) Johan Frankenberg.  
Muntlig tradition i släkten talar om att han hade adlig börd. Adliga ätten Scheffer härstammar från den tyska provinsen Francken, vilket kan ha givit upphov till namnet Frankenberg.
Så en tidstypisk skröna:  
Enl såväl fru Alida Westerlind (A Västerlind, f Johansson f 1856 i Göteborg, d 1941 i Alingsås, g m byggmästare V), Alingsås, som Alida Andersson (vars makes mormors far var Johan F) var Johan Frankenberg bror till kung Karl X1V Johan, som ”tagit hit” JF efter sin  egen upphöjelse till svensk konung.

240
Grönahög / Grönahög C:1 1750-1860 GID: 1025.8.44600
« skrivet: 2015-09-04, 18:40 »
Ja, födelse-, vigsel- och dödböcker saknas för Grönahög före 1750. Men som tur är råkar mantalslängderna vara mycket matnyttiga för denna del av Västergötland med uppgifter om flyttningar mm, även om där finns en hel del luckor.

241
Norrköpings Hedvig / Norrköpings Hedvig AI:34 sid 47
« skrivet: 2015-07-29, 19:03 »
Kanske J P Olssons arf(vin)gar ? Frans Olof var kanske en av dem, förslagsvis son?

242
Förnamn - Å / Åsle
« skrivet: 2015-07-25, 14:20 »
På nätet (Thorstenssons släktforskning) framgår att i Johan Åslessons bouppteckning från 1740 är bl a upptagen mågen Sven Jonsson i Solkaryd.
På annan plats i Thorstenssons släktforskning uppges: Sven Jonsson, 1699-1776, g m Malin Johansdtr, 1713-1781.
Jag tror mig härstamma från en bror till Johans farfar, även om det är något osäkert.

243
Förnamn - Å / Åsle
« skrivet: 2015-07-24, 16:41 »
Elisabeth, jag har en Johan Åslesson, död 1740, på Nedergården, g 1705 i Skepperstad m Ingeborg Götesdtr,  
168(5)-1756, änka 1704 efter Per Jonsson från Rickelstorp norrgård, Bringetofta sn.
Man kan kanske tänka sig att Åsles mor, Maria Johansdtr, var dotter till denne Johan Åslesson med tanke på anknytningen till nedergården och det ovanliga namnet Åsle.

244
Förnamn - Å / Åsle
« skrivet: 2015-07-23, 21:06 »
I Solkaryd, Skepperstad sn fanns år 1620 en Åsle som har flera ättlingar med detta ovanliga namn i trakten.

245
03) Osorterat / Blandat Östergötland, Västergötland
« skrivet: 2015-06-08, 23:35 »
Anna Theresia Alida Nilsson var född 1869 och inte, som Runeberg anger, år 1865. Hon var f ö äldre syster till den kända läkaren och kvinnosakskvinnan Ada Nilsson.
Dessa båda systrar var sysslingar till min farmor.
Anna bodde ju i Malmö men kanske var på besök hos systern i Stockholm, när hon skrev kortet - om det nu var hon som var avsändaren.

246
Överstelöjtnant Isak Storcks 1:a hustru dog senast 1649 och han gifte om sig 1653. I denna lucka kan han u ä fått Anders Sturck, fältväbel. En son till den senare fick också namnet Isak.

247
Ur Kinds hd dombok:
 
Domb 1697 VT, jan, uppbud: ”Den andel som Anders Sturck och Per Åberg äga i Kvarnared (väl i Grönahögs sn) har de sålt till Jacob Gunnarsson för 8 d courant som uppbjudes 1:a gången.”.
(PÅ torde vara identisk med sergeanten Per Ersson Åberg på Björkered, Marbäcks sn)
 
+
 
Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, s 187, släkten Björkman (från Marbäck):
Bonden Lars, f 1597, var död 1672, g m NN, var d 1686. De hade sonen Lars Björkman, d 1710, fältväbel på Bäckagården, Marbäck, samt döttrarna Kerstin, Karin, Maria och NN Larsdtr, levde 1686, g m livdrabanten [väl sammanblandning med en annnan A S , bör vara fältväbeln] Anders Sturck.
 
+
 
Domb 1693 VT § 13: Fältväbeln Anders Sturck, 38 år, var ”syskonbarn”  dels med Anders Gunnarssons (Gröndell) hustru (1) och dels med Anders Torstensson, Gyllenstiernas ”ombudsman”.
Domb 1679 HT § 52: General Christofer Gyllenstiernas befallningsman var Torsten Larsson, vars son var Anders Torstensson.
 
Fotnot:
1 Enl släkten ”Eekman” på nätet: Elisabet Pettersdtr E, g m Anders Gunnarsson (Gröndell), f ca 1658 i Hulared.
Elisabet var dotter till befallningsmannen Petter Håkansson Ekman på Stora Ekered, Dalstorp.

248
Gyllentorner / Gyllentorner
« skrivet: 2015-05-22, 22:15 »
Magnus Svensson Spak, adlad Gylentorner - 1707, regementskvartermästare på Kyrketorp, Solberga sn.
 
Nils Spak  164(5) - 1733, kornett i Holmåkra, Hylletofta, g 1/Maria NN (enl katekismilängden 1691), 2/Karin Svensdtr  166(9)-1714, - ingen h:u i katl 1716-17
 
 
 Norrvidinge hr dombok 1680 HT §§ 182 o 185: Nils och Magnus var bröder. Fadern var död sedan något eller några år tillbaka. I 1679 års mtl upptas (fadern?) Sven ohh.  Jfr också Västra Härads domb 1702 VT § 8, där Nils och Magnus tvistar om jord.
 
Deras fader var troligen:
Sven Spak, d ca 1679 , var 1664 godsfogde hos Johan Lood, G m NN, f ca 1610, levde 1680
Västra Härads domb 1664 ST talar om Sven Spak, godsfogde hos Johan Lood.

249
Pistol / Pistol
« skrivet: 2015-05-09, 19:46 »
Ur Historiskt-geografiskt lexikon över Sverige, 5:e bandet, s 196 (finns på Runeberg), Noby frälsesäteri i Lommaryds sn, N Vedbo hd:
 
Dessa 2 hemman (Noby och Munkqvarn) skola tillhört tvenne fröknar Pistol, }som blevo så förbittrade mot varandra att de svuro att icke vistas under ett tak, icke en gång kyrkans, och utverkade de 2 mantalens flyttning till Linderås sn.
 
Sanning eller skröna, kan man ju fråga sig...

250
Äldsta kvinnan / Äldsta kvinnan
« skrivet: 2015-05-04, 18:37 »
Enligt Norra Sandsjö dödbok (B:1) år 1691: Den 23 oktober avsomnade den högstålderstigna änkan hustru Elin på Prinsnäs .... hade levat, som mig skriftligen om hennes ålder gav vid handen, väl 130 år, född i Västergötland. Välborna fru överstinnan bekostade hennes begravning.
Överstinnan torde ha varit identisk med Anna Printzensköld, född Hård (af Segerstad), som avled i N Sandsjö i november 1692.

251
Neander / Neander
« skrivet: 2015-04-20, 09:38 »
Lite mer uppgifter om Neander-Wiman:
 
Västra Härads dombok (Jönk län)1714 HT § 23: Mag Wilhelm Neanders svärfader var strandridaren Per Wiman på Gotland mot P Ollman ang Bjärkaryd (Hylletofta sn), etc.
Domb 1715 ST § 45: Magister Wilhelm Neander, å svärfadern Petter Wimans vägnar, Jon Trulsson och hans mor (?), Margareta Ingemarsdtr samt Sven Jonsson å sin hustrus vägnar betr förlikning om fäderne- och mödernearv i Lämmarp i Bringetofta sn. Jfr Smolandi Upsalieneses, del 1V, s 911.
Enl uppgifter på nätet dog strandridaren i Klinte, Gotland, PW, ca 1713, g m Margareta Hartwick, d 1737 8/11 i Gothem, Slite. De skulle haft fem barn, födda i Klinte, Visby och Slite: Om sonen  Adam (f 1698?) se nätet. En dotter Christina, f 1676 i Visby (?), d 1770 i Gothem, g m Nils Lutteman f 1676 d 1742, kyrkoherde i Gothem. Dottern Katarina var alltså g m Wilhelm Neander.
Enligt Hallgren el Kinberg (som båda utgav böcker om gotländska släkter) kom Wiman från Småland. Enl domb 1716 22/9, extraordinarie ting hade WN haft olovlig beblandelese med hustruns ”syskonbarn”, ”kvinnfolket” Catharina Ohlman, ogift.
 
Det som jag undrar över är hur släkten Wimans anknytning till Lämmarp i Bringetofta sn hänger ihop.

252
Allmänt om adel / Adopterade grenar
« skrivet: 2015-04-15, 21:48 »
Anders, jag tror att i en del fall skedde dessa adoptioner för att bevara en adlig ätt och ett adligt namn som annars skulle ha dött ut och försvunnit ur historien.

253
Bongenhjelm / Bongenhjelm
« skrivet: 2015-04-15, 21:45 »
Ja, Niklas, det förklarar ju saken. Men vem var Lisa Bongenhielm? Har någon feltolkning gjorts av Elgenstierna? Otto B:s maka Elisabet Tornerefelt ligger ju förnamnsmässigt närmast till hands (om nu inte Lisa var född B).

254
Allmänt om adel / Adopterade grenar
« skrivet: 2015-04-15, 19:34 »
Inte adoption men snudd på: Jakob De Maré adlades år 1704 tillsammans med sin måg, som även var hans kusin, Henrik Scheibe, med namnet Ridderborg nr 1428.

255
Bongenhjelm / Bongenhjelm
« skrivet: 2015-04-14, 17:41 »
Här kan man ju fråga sig hur Anders Strömbeck och Samuel Hassellöf kunde vara arvingar till Daniel Bongenhielm.
Samuel var son till kyrkoherde H i Mönsterås och hans maka född Lundh. Samuels syster Sara var gift med Daniel Bongenhielm junior.  
Kanske var studenten Samuel bara någon slags assistent till kyrkoherde Swebilius?
Men Anders Strömbeck ? Man kan tänka sig att han var gift med den fru Lisa Bongenhielm, som dog 1737 i Mönsterås och som är placerad utan känd härledning av Elgenstierna.

256
Sparman / Sparrman / Sparman / Sparrman
« skrivet: 2015-04-05, 21:58 »
Vet någon vem nedanstående Maria Sparrmans föräldrar var?
 
Jonas Humble, (son till Sven Jönsson Humble, Tab 2), född 1688-12-01 på Torp, Moheda sn (källa: Genline ID 837.16.74700); inskriven i Växjö skola 1696-05-02 samtidigt med sin äldre bror Bengt; efter studier förordnad till kompaniskrivare vid tredje båtsmans indelningskompaniet under amiralitetet; lantjägare med hejderidarelön i hela Blekinge 1714-01-16; avsked från kompaniskrivaretjänsten 1715-09-06; överlantjägare i Blekinge 1737-06-27; jägmästare; ? 1763-02-05 på Kärrtorp, Nättraby sn (76 år gammal, källa: Genline ID 1770.10.33400). Gift 1:o med Ebba Catharina Dahlman, möjligen dotter till makens företrädare, lantjägaren Jöns Dahl; 2:o med Maria Sparrman, i hennes 2:a äktenskap (gift 1:o 1714-05-02 i Karlskrona Amiralitets fs med kaptenen vid flottan Anders Hising), född 1684 (åu), ? 1759-07-31 på Kärrtorp, Nättraby sn.  
 
(Källa: Wiki-adelsvapen-Humble fr Moheda)

257
Finnekumla / Finnekumla födelse 1724/1809
« skrivet: 2015-04-05, 21:50 »
Hej,
Jag har dessa anteckningar:
ANDERS JOHANSSON ÅSBERG f 173(9), d 1796 10/4 i Finnekumla (genom drunkning), salpetersjudare i S Åsarp, sedan åbo på Nybygget, Finnekumla, g 1764 26/12 i F m Karin Andersdtr (1) f 1739 6/1 i F, d 1820 14/1 i Dalstorp
 
BARN (2):
 
1. Johan Andersson Hulander f 1765 d 1829, handlare.
2. Andreas f 1769 7/5 i F
3. Maria f 1779 11/6 i F
 
Fotnoter:
1 Dotter till Anders Bengtsson, f 170(0), d 1767 6/7 i Finnekumla, åbo på Nybygget, och Maria Gustafsdtr  f 171(7), d 1784 27/7 i F.
2 I bouppteckning efter P Dahlgren, år 1842, s 333 o 341 (väl i Kinds hd) finns uppgifter om denna syskonskara med familjer. Andreas dotter var g m handl Chronander och dottern Hedvig m Sven Andersson i Kalvhestra.

258
Sparman / Sparrman / Sparman / Sparrman
« skrivet: 2015-04-05, 16:05 »
Släkten Sparrman finns upptagen i Victor Örnberg, Svenska ättartal, del 4, men med mycket ofullständiga uppgifter.

259
Morin / Morin
« skrivet: 2015-04-05, 15:33 »
Tack Niklas för intressanta uppgifter. Jag ska undersöka Johan Magnus Sparrman i Norrbärke vidare.

260
Morin / Morin
« skrivet: 2015-04-04, 20:00 »
Jag råkar härstamma från en bror till Israel Sparrman, så jag har samlat lite uppgifter om denna släkt.

261
Rydelius / Rydelius
« skrivet: 2015-04-04, 18:36 »
I Örnberg, Svenska ättartal, 1892, del 8, sid 366 finns en Anna Magnusdotter Rydelia, f 1635, g 1656 m P Odensvigius (1623-1701), kyrkoherde i Dalhem, vars barn kallade sig Hallberg.

262
Morin / Morin
« skrivet: 2015-04-04, 18:23 »
Man kan undra i vilken socken detta Noltorp låg. Inom Vadsbo härad finns Noltorp i följande socknar: Bellefors, Hova och Säter.
 
Namnet Morin förekommer också i en annan gren av släkten Sparrman.  
Johan Magnus Sparrman f 1751 i Kall, var 1787 bruksinsp i Alsen och sedan handlare i Stockholm, när dog han?, g m Elisabet Morin, f ca 1769.  
Bland faddrarna till deras son Erik Johan f 1787 i Alsen märks bergsmannen i Falun, hr Johan Daniel Morin och mormodern Sara Persdotter i Stockholm.
har någon några fler uppgifter om dessa Morinare?

263
Konst / Hjorth, Bror (1894-1968)
« skrivet: 2015-03-31, 13:41 »
Några ledtrådar för vidare forskning:
 
PER ABEL PETTERSSON f 1865 2/1 i Tensta, d 1915 20/1 i Björklinge, hemmans-, ångsågs- och ångkvarnsägare i Läby, g 1890 9/10 i Björklinge m Eufemia Georgina Johansson (1) f 1866 18/12 i Björklinge, d 1941 12/9 i Östervåla
 
Fotnot:
(1) Dotter till bonden Erik Gustaf Johansson och Anna Maria Persdtr. Enl vigselnotisen var hon hemmansägardotter i Norrvissjö. De hade också sonen Emil Gottfrid Johanzon, skogvaktare, g m Charlotta Johansdtr, vilka fick sonen Bror Hjorth f 1894 22/4 i Älvkarleby, d 1968 21/5 i Uppsala, bildhuggare, konstnär och professor, jfr Anbytarforum: Uppland: Björklinge, några inlägg i mars och april 2010.

264
Karbenning / Karbenning F:1
« skrivet: 2015-03-24, 16:25 »
I koncentrat: HM, född i Folkhyttan, Våla fs (dvs Västervåla) av äkta säng, var 26 år när han gifte sig med sin nu efterlämnade maka, Anna Andersdotter, med vilken han var gift i 17 år, fått 7 barn, 5 söner o 2 döttrar, av vilka 1 dotter är död, övriga lever. Han blev 43 år.
Någon annan orkar säkert göra en bokstavstrogen tolkning av notisen.

265
Rotkirch / Rotkirch
« skrivet: 2015-03-24, 13:38 »
Kan hon vara identisk med Anna Margareta Rotkirch (Elgenstierna, tabell 62), som 1709 blev änka efter den vid Poltava stupade ryttmästaren Jakob Hammar? Och omgift 18 år senare med korpral Jan Hammar?  
Men denna A M :s föräldrar gifte sig 1688, så hon måste ha varit en mycket ung änka, kanske tonåring t o m.
Enligt Lewenhaupt hade de 4 barn och Jakob tycks ha varit född ca 1650.
Här är det väl något som inte stämmer.

266
Sundling / Sundling
« skrivet: 2015-03-24, 10:03 »
Tack för uppgiften Niklas! Vad jag vet hade kamrer Sundling och hans maka fyra barn: Johan Fredrik, mönsterskrivare (g m min förmoder Hedvig von Nieroth), Anna Catharina (ogift), Carl Gustaf, mönsterskrivare (vars svärmor var syster till min förmoder Margareta Nilsdotter) och Beata Maria (g m fältskären Carl Gustaf Falk, vars dotter Brita Maria var g m Fredrik Johan Svahn, en mycket känd hatt, enl forskaren H Renshult).

267
Sundling / Sundling
« skrivet: 2015-03-23, 23:54 »
När och var dog Johan Sundling och hans maka ? Enligt dottern Anna Catharinas bouppteckning (1766) begravdes de liksom hon i Ormesberga.
Men A C dog i Bringetofta.

268
Schenfelt / Schenfelt
« skrivet: 2015-03-15, 16:44 »
Intressant med uppgiften att Jonas Schening-Schenfelt skulle vara född i Västergötland, men man undrar om det stämmer.
 
Jag har samlat en del Schening-uppgifter, om det kan intressera någon:
 
S C H E N I N G  i Östergötland - olika släkter.
 
I Hans Larssons släkt:
 
Lars Andersson, rådman i Skänninge, gm Margareta Alexdtr Tamsteen
Son:
Hans Larsson Schening f 1638 15/6 i Skänninge, begr 1701 18/6 i Tingstad, regementskvartermästare i Möckleby (Myckleby), g 1661 23/7 m Elisabet Svensdtr West, f 164(3), begr 1701 10/12 i Tingstad (dtr t Sven Svensson West, ryttmästare under Ög kavreg, och Gunilla Persdtr Hinsing) (1)
Hans var 1661 drabant, kornett vid Östgöta kavreg, sedan löjtnant och senast 1677 regkvm.
    Källa: KrA:s register över regofficerare 1620-1699.
    Han är 1688 fadder i Bankekinds sn.  
 
Barn: (4 söner o 4 döttrar enl faderns dödsnotis).
 
1. Maria Elisabet ,( var dopvittne 1692 o 1700 i Tingstad - som jungfru), d 1756 i Tegnaby, g 1704 31/1 i Svinstad m komministern i Tegnaby, Peter Andersson Thalin, 1665-1757
     Källa: Wilstadius, Smolandi Upsalienses, del 1V, nr 1266. Jfr EÄ suppl, del 2, s 844.
     2. Margareta Schening, g m Axel Loo, bokhållare (i Svinstad el Bankekinds sn)
.
     Källa: Rötter, Vimmerby, Olle Elm.
     Hon är kanske identisk med rusthållaränkan MS, som enl mtl 1715 o 1717 brukade    
     Gräverum, V Eneby sn.
 
Fotnot:
1 Enl Arméns meritförteckningar (RA) skriver drabanten Hans Schening år 1661 om sin salig svärfar, löjtnanten av L Lewenhaupts reg, Sven Svensson, rusthållare för ett hemman i Tingstads sn, ”bemälte Nyckeby”.         
 
 
 
 
2  Schening  från Skänninge (m släktgren Schenfelt).
 
Jonas Jonae Schening f 1629 i Skänninge, d 1669 24/3 i Vimmerby, student i Uppsala som JJ Schenius Ostrog, fick fullmakt som rektor vid Vimmerby skola 1656 16/8, utnämndes till kyrkoherde i Marbäcks fs, men avled före tillträdet
G 1:o m Sara Larsdtr, var d 1664 23/4, då inventarium uppgjordes (1) ,
2:o på 1660-talet i V m Anna Persdtr (2), i hennes 2:a gifte (3), d 1698 på Ekhult, Fliseryds sn
 
BARN (i 1:a giftet):
 
1. Laurentius (Lars) Jonae Schening f 1659 i Vimmerby, d 1695 5/11 i V, Uppsalastudent  
    1679, komminister i Vimmerby, g 1690 6/1 m Märta Phoenix (4), döpt 1665 24/8, begr 1719  
     23/7
 
BARN: (enl Link stifts hm)
 
A. Samuel f 1693 24/6, kan vara identisk med sergeant SS av Överstelöjtn komp, Kalmar reg,  
     d 1712 4/10 på -----slätten.
B. Sara f 1694 12/8, g 1:o 1714 16/4 m Zacharias Wimmersten, borgare i Vimmerby, 2:o 1721  
    18/10 m Peter Håkansson Möller, rådman och stadsnotarie i V
 
2. Petrus Jonae Schening, f i Vimmerby, student i Uppsala 1680
 
3. Jonas Schening, adlad nr 1474 Schenfelt (5), eventuellt  född i Västergötland (6)  d 1721,  
    kapten, deltog i slaget vid Klissow i Polen 1702, där han blev illa skadad.
    Uppvidinge hd domb 1691 VT § 23: Sergeant Jonas Schening bördlöste Hägerhult i  
    Algutsboda sn från länsman Johan Gummessons arvingar (väl identisk med Johan  
   Gummesson i Krysseboda, Algutsboda, se SoH 1985, s 3-4, s 377).
   Uppvidinge hd domb 1691, VT, feb, § 70: Nils Gummesson i Hägerhult  
   beviljades fasta på “en fjärdings i bördlöst” av farbröderna för 80 daler efter dom 1687 15/3  
   och sedan Nils Giertonsson på farbrödernas vägnar förklarat sig vara nöjd.
   Välborne fänrik Johan Schening hade köpt jord i Klassentorp enl Allbo hd domb 1700.
   Fänriken Jonas Schenning, Kalm infreg, ansökte om besittningsrätt å ett hemman i Långasjö  
   sn. (Kronobergs läns landshövding i skrivelse till Kungl Maj:t 1701 13/5).  
 
  Justitierevisionens registratur, 1704 1/6 (RA), s 796:
    ”Till hr kungl rådet och överståthållaren, greve Knut Posse, att löjtnant Schening, som straxt vid det gamla slottet med sin värja huggit en skeppare, bliver för särdeles omständigheter befriad för det straff som hov- och slottsarctic förmå”. Skrivelsen undertecknad 1707 19/9:
”För kort tid sedan” hade ”en löjtnant Schening vid namn med dragen värja överfallit och slagit en skeppare strax vid gamla slottet.” Därefter hade han ”genast av överste Hamiltons vakt blivit i arrest tagen och i kungl slottskansliet uppförd.”
I skepparens närvaro hade han därefter utfrågats ”om gärningen”. S hade ”den tillstått med förbehåll”. Han bad ”ödmjukel” om förskoning.
Skepparen hade ”gjort för honom förbön”. Men kungl rådet och ÖstÄmb ville ej ”släppa honom fri”. S hade ”nu redan 3 veckors tid suttit i arrest”. Rådet ville ”skona honom. ” Man ”förhåller denne (allvarligen) dess gärning och att han en annan gång för sådant förseende sig till vara tager så kärt honom är att undfly det straff som förbeme  förordningar i slika fall förmå och innehålla” (Föredragande: G Ehrenberg).  
 
 
 
Fotnoter:
1 I inventariet finns uppgifter om fadern och moderns släkt.
2 Dotter till Per Svensson i Vimmerby.
3 G 1:o m Ragvald Billing, kapten vid Kalmar reg ( i vilket gifte föddes sönerna Johan, Ragvald  och Anders - den senare adlad Billingberg) och trol g 3:o m N N
4 Dotter till kyrkoherden i Vimmerby, Johan Phoenix, och Christina Knutsdtr (dotter till borgmästaren i Västervik, Knut Månsson, vars son adlad Lagerblad, och Margareta Eriksdtr Brunsvik).
5 Enl EÄ suppl (av Szabad) var Jonas i 2:a giftet, men kronologin stämmer då inte med att han fick barn redan i början av 1680-talet!
I samma suppl, del 2, s 940, uppges att Jonas 1701 10/3 hade begärt skillnad från sin 1:a maka, Beata Stråle af Ekna, vars mor dock hette Catharina och  inte Bernhardina Gyllensparre!
6 Rötter: Anbytarforum: Adl ätten Schenfelt, inlägg 2015-03-15 av Andreas Rasmussen: Ättens stamfader Jonas Schening var född i Westgiöt. enligt Krigshandlingar Stora nordiska kriget: Krigsfångar, vol. 14B:2 s. 207 (Arkiv Digital: bild 1120).
 
Källor:  
Gunnar L Björkman, Personregister till Vimmerby stads domböcker och protokoll 1614-1725, Sthlm 1957. Finns på GF och på UUB.
 
Håhls och Westerlund-Setterdahls herdaminnen.
 
Brev från Liss-Erik Björkman.
 
Kompletteringar och rättelser om Billing och Schening i SoH 1988, 3-4, s 184.
 
Odén, Östgötars minne.
 
 
3. Övriga Schening.
 
1/ Krigsgerilen Johan Schening är upptagen i mtlreg 1676 för Stockholm. Han bodde på
    Norrmalm
2/ Borgaren Johan Schening i Skänninge nämns i Ö Härads (Jönk län) dombok 1689 HT § 29.
3/ Pigan Maria Schening flyttar 1736 fr Norrköping till Löts fs, enl Löt C:2
4/ Susanna Schening, g m rådman Anders Göthe, hade en dtr, f 1680, g m P Ridderström,  
    kapten (Lewenhaupt, Karl X11:s officerare, del 2, s 552)
6/ Sergeant N N Schenning levde trol 1755 och var systerson till Maria Catharina De Maré enl  
    bouppteckningen efter henne (Vifolka hd) detta år.
7/ Anna Schening, g m rådman Peder Thomasson, son: Johannes Schenberg f 1667 i  
    Skänninge, student i Lund. Jfr Setterdahl, Ög nat i L, nr 66.
8/ Christina Eriksdtr Schening, g m kamrer Johan Pyttner i Sthlm, son: Samuel Pyttner f  
   1650 i Klockrike, borgmästare i Linköping, var student i Lund. Jfr Setterdahl aa, nr 19.
9/ Adl ätten von Schening härstammar från klockarsonen från Skänninge, Bengt Schening, f  
   1656, som blev rådman i Sthlm, där han avled 1726. Jfr EÄ.
 
Jfr också inlägg på Rötter under släktnamnet Schenning.

269
Galle / Galle
« skrivet: 2015-03-10, 09:09 »
Vilka var föräldrarna till Anna Maria Galle ? Hon skulle vara f 1705 i dec, d 1773 11/8 i Myresjö, g 1724 21/10 i Kalmar (stadsfs) m komminister Sven Moberg, i hans 2:a gifte, enligt Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne, del 2, s 150, som skriver om A M Galle: förmodligen av den kalmaritiska köpmanssläkten med detta namn.

270
Njurunda / Njurunda C:3 (1807-1851) sid 304
« skrivet: 2015-03-04, 08:38 »
Ser ut som wansot, kanske dialektalt för vattusot. Vatten = vann.

271
Pistol / Pistol
« skrivet: 2015-02-26, 22:06 »
Alla pusselbitar om Jakob Pistol är intressanta. Vid den här tiden skulle han ha bott i Kopparp i Edhult socken och i mantalslängden för år 1713 är hans titel förl adjutant.

272
Svan / Svahn / Swahn / Svan / Svahn / Swahn
« skrivet: 2015-02-25, 22:33 »
JOHAN SUNDLING, inspektor i Småland och Solna, där sonen CG skulle varit född 1695.
I Östra Härads dombok 1687 HT § 28 mom 6 är ”inspektor S” omnämnd i samband med ett klagomål från lektor Johannes Stratorius mot länsman Magnus Jonsson.
I Västra Härads dombok 1691 VT § 60 omtalas ”inspektor Johan S.”
Enl dotterns bouppteckning var Johan ohh begravda i Ormesberga.
Enl bouppteckningen efter Anna Catharina Sundling hade hon dött i Mölnarp, Tofteryds fs under besök hos sin ”cousine”, assessorskan Sjöberg. Hon var enl Wilstadius, aa, s 1941-1042, g m vice häradshövding Gadde och dotter till Jacob Sjöberg och Elisabet Nyman, vars mor, Catharina Swan, var dotter till borgmästare Johan Michelsson.

273
17 Juridik / Mansbot
« skrivet: 2015-02-23, 13:44 »
Granskullahult i Västra härad? Kanske = Granskattehult i N Sandsjö sn, V Härad?

274
Ja, bara en tredjedel av insända bidrag får plats i årets upplaga. Det tyder på stark aktivitet!

275
Fröderyd / Fröderyd - födelsenotis 1692
« skrivet: 2015-02-21, 17:06 »
5:e söndag efter påsk.

276
Släktkretsar utan gemensamt släktnamn / Dädesjösläkten
« skrivet: 2015-02-16, 23:00 »
Tack för svaret! Ja, i ÄSF har ju Olof Håkansson hänförts till Håkan Mattssons 2:a gifte, men kronologien där går ju inte ihop så bra, om Håkan gifte sig 2:a gången efter 1511 och den förmodade sonen i detta gifte, Olof, redan 1537 blev häradshövding.

277
Släktkretsar utan gemensamt släktnamn / Dädesjösläkten
« skrivet: 2015-02-16, 17:03 »
Appropå frälsekvinnan Margareta Håkansdotters ursprung skall kanske nämnas att i Äldre svenska frälsesläkter 1:3,sid 220, om ätten Båt av Billa, är någon dotter Margareta ej upptagen bland Håkan Mattssons barn.
Detta häfte är tryckt 1989, släktartikeln om Båt av Billa författad av Jan Eric Almquist med bidrag av Hans Gillingstam.
Den senare ansåg kanske att Almquists och Koits funderingar kring denna filiation ej var värd att medtagas - inte ens med ett frågetecken framför namnet (Margareta Håkansdotter).

278
Söderbärke / Söderbärke F:1 (1730-1760) Bild 36, vä, no 19
« skrivet: 2015-02-05, 09:14 »
Kanske:  lärdt så fort som intet läsa (dvs lärde sig snabbt läsa)..på sitt 26 åhr har han i ächtenskap.......warit et åhr siuklig.

279
20) Engelska / Yrke - Folkräkning USA 1900
« skrivet: 2015-02-03, 13:19 »
Kan vara : Carpenter, dvs snickare.

280
Comstadius / Comstadia / Comstadius / Comstadia
« skrivet: 2015-02-02, 20:01 »
4 Måns Nilsson 164(3)-1715, korpral i Älgabäck.
5 Sara Nilsdotter 166(0)-1719

281
Humble / Humle / Humble / Humle
« skrivet: 2015-01-30, 13:48 »
Svenskt biografiskt lexikon har även en artikel om släkten Humble från Moheda. Tidigare trodde man den var befryndad med den släkt Humble (med bl a en biskop, Gustaf Adolf H), som härstammar från Bringetofta, men det har sedan visat sig vara fel.

282
25 Religion och kyrka / Dopvittnen
« skrivet: 2015-01-23, 08:11 »
Det spanska ordet compadre betyder gudfar. Det kanske kan vara en ledtråd?

283
Lagerberg / Lagerberg
« skrivet: 2015-01-17, 23:44 »
Nja, likvidationen hade inget att göra med kapten Lagerbergs mågs bortgång. Det var en reglering av officerarnas lönekrav med anledning av deras deltagande i Karl X11:s krig. Lewenhaupt har i sitt arbete använt sig av denna källa på Krigsarkivet, som kan ge uppgifter om officerarnas fru och barn.
Likvidationerna tycks ofta ha ägt rum omkring år 1736 - i många fall långt efter den aktuelle officerens död.

284
Lagerberg / Lagerberg
« skrivet: 2015-01-17, 17:17 »
Ja här har nog Elgenstierna begått ett misstag. Han anger ju Lewenhaupt, Karl Xll:s officerare som källa och där läser man att Lorentz Lagerberg (ej av adl ätten)var g m Clara Lagerblad, som bör vara identisk med Carl Knutsson Lagerblads änka Clara Larsdtr Fahlström. Någon dotter Clara Lagerblad d 1703, har nog aldrig funnits.
I Lewenhaupt anges vidare Lorentz Lagerbergs o h Clara Lagerblads barn: Ludvig Johan f 1699, Carl Fredrik f 1703 och en dotter g m länsman Petter Eneström - dessa levde 1736 och detta årtal bör syfta på en likvidation från detta år.
 
Hälsn Nils Hård (ättling till en syster till Carl Knutsson, adlad Lagerblad)

285
Nye / Germund Larsson Födelse
« skrivet: 2015-01-17, 15:09 »
Med modernt språkbruk:  
 
Den 1 oktober föddes Per Germundssons och Gertrud Pärsdotters son i Hästeryd, kristnades den 2:e (8:e?) ejusdem, dvs samma månad (= oktober) och kallades Germund.

286
Tveta / Tveta A1:10
« skrivet: 2015-01-13, 09:39 »
Getebohl soldat.....
 
Bortflyttat till Åmål socken.

287
Pistol / Pistol
« skrivet: 2014-12-28, 18:51 »
F n har jag inga sådana planer.

288
Hägerstad / Hägerstad CI:1 (1676-1761) Bild 20 / sid 33
« skrivet: 2014-12-27, 20:58 »
Den 1 november vigdes sockenskräddaren från Tjälstad, Isac, med gudfruktiga och ärl(iga) pigan Kerstin Zachrisdotter uti Årteryd.

289
Pistol / Pistol
« skrivet: 2014-12-27, 16:59 »
Hej Viktor,
 
Nej, jag har inte gjort några nya Pistol-upptäckter. Jag har dock sammanställt en liten utredning om ätten Pistol, där jag har försökt att få med de nya uppgifter som framkommit bl a här på Anbytarforum.
 
/Nils

290
Politik / Offentlig verksamhet / Westerberg, Bengt (f. 1943)
« skrivet: 2014-12-23, 19:31 »
Efter 10 års uppehåll kan det vara hög tid för flera Westerberg-anor, nu i Västra Härad, Jönk län:
 
12. Karl Gustaf Wahlström f 1841 i N Sandsjö, Jönk län
24. Petter Olofsson f 1802 14/4 i Hjärtlanda
25. Stina Andersdtr f 1800 3/10 i Hultsjö, g 1823 22/6 i H m ana nr 24 - han var dräng och torpare på Häggatorp Södergård, hon piga från Anderstorp. Familjen flyttar 1825 från Hultsjö till Stockaryd Mellangård och 1840 till Äskås, N Sandsjö och 1844 till Vallsjö - Karl Gustafs efternamn troligen bildat på det senare sockennamnet.
48. Olof Persson f 1754 i Ramkvilla.
49. Sara Nilsdtr f 1760 trol i Agunnaryd, Hultsjö (ej i födelseboken). Paret bodde 1802 på Hjärtlanda Östergård.
50. Anders Johansson f 1771 i Fröderyd.
51. Lena Jonsdtr f 1776 trol på Holma Södergård, Hultsjö, g 1797 i Hultsjö m ana nr 50 - han dräng från Tollby(?), hon piga från Högarör. Ingen Lena J f 1776 i Hultsjö, men en LJ f 1775 där.
100. Johan Andersson f 1732
101. Ella Nilsdtr f 1737, paret bor 1771 i Klefva, Fröderyd.
102. Ev Soldaten Jonas Holmdahl, Haga soldattorp under Holma.

291
02 Arkivväsende / Emigrantinstitutet
« skrivet: 2014-12-20, 22:02 »
Ja, den boken är läsvärd och nu får vi hoppas att nästa nummer av Emigranten hinner trilla in lagom till jul!

292
Los / Orsa EI:1a (1672-1703) Bild 111 / sid 211
« skrivet: 2014-12-19, 16:55 »
Det står nog Tandsjön och inte Sandsjön.
 
Enligt Rosenbergs ortlexikon: Tandsjö, by i Hamra kapellförsamling (Orsa Finnmark), Los pastorat, Lusdals tg, Gefleborgs län.

293
Swedish geography / Döderhult - Translation of Place Name
« skrivet: 2014-12-19, 16:51 »
Sven seems to be from Döderhults Wijk - became later the city of Oscarshamn, I Think.

294
Fröderyd / Fröderyd - flytt 1732
« skrivet: 2014-12-18, 21:59 »
Möjligen Solkaryd - en större by i grannförsamlingen Skepperstad.

295
Rodhe / Rodhe
« skrivet: 2014-12-16, 22:11 »
Kvartermästaren Erik Rode f ca 1699, d 1760 var son till kvartermästaren Adam Rode, död  1702 g m Maria Lood
 
Adam Rodes föräldrar var Joachim Friedrich Rode, död 1698 el 1699, major, och hans 1:a hustru N N Håkansdtr (Berghman), vars bror adlades Berghman.
 
Se vidare Släkt och Hävd 1994, nr 2, s 69-79, min artikel om denna släkt.
 
Sedan fanns andra släkter Rode (Rodhe) i Sverige.

296
Svinhult / Svinhult C:3
« skrivet: 2014-12-07, 22:22 »
Magiasdotter är nog ett namn som inte finns och aldrig har funnits. Förmodligen står det Sara Maijas dotter.

297
Svinhult / Svinhult C:3
« skrivet: 2014-12-04, 13:26 »
Det här kanske kan vara av intresse:
 
Bouppteckning i Ydre hd 1768 15/11 efter ”avlidne sal kronofjärdingsman Johan Brostrand i Sprängsbo”. Änkan var ”själv närvarande” och kallas här ”Maria Svensdtr”. Sonen, magister Jonas B, var också närvarande, Mågen, kronolänsman Otto Nordwall, representerades av dannemannen Håkan Hansson i Grinsbo, medan mågen Jonas Malmström infann sig liksom dottern Greta. ”Avlingejorden” skulle gå till barnen. Jorden var alltså inte åtkommen genom arv, vilket kan tyda på att Johan B ohh inte hade sina rötter i området.
Anm. I Marianne Olssons avskrifter av bouppt fr Ydre hd har utelämnats uppgiften att Brostrand måg hette Jonas Malmström.

298
Trolle / Trolle
« skrivet: 2014-11-12, 13:30 »
Hej Olle, jag svarar under Alseda sn, eftersom det här inte har någon närmare anknytning till Trolle-diskussionen.

299
Trolle / Trolle
« skrivet: 2014-11-11, 09:33 »
Intressant, Göran! Jag tycks nämligen härstamma från både Peder Jacobsson och Per Larsson - den förre på min farfars och den senare på min farmors sida. Jag ska skriva ett inlägg under Lannaskede om mina Broby-rötter. Några Trolle-rötter vet jag inte om jag har. Utom från den adliga ätten.

300
Almenius / Almenius
« skrivet: 2014-11-10, 18:54 »
Enligt von Henel, Det anno 1729 florerande Swerige, s 198 fanns komminister Ericus Almenius i Wadsunda prosteri (heter kanske Vassunda nu?) av Uppsala ärkestift.

301
Trolle / Trolle
« skrivet: 2014-11-10, 18:40 »
I Östra härads renoverade domböcker 1667 sommarting uppbud och 1668 höstting § 6 omtalas en semmiegård i Broby, Gumme Håkanssons gård, som ryttmästaren Lars Gyllenpamp på Hulta sålt till Per Olofsson i Broby och Anders Nilsson i Bjädesjö.
Ö Hd renov domb 1669 ST § 37: Johan Persson i L Sällery fordrar av sin farbror, Sven i Broby, huru han är kommen till ½ Broby skattegård. Sven uppvisade ett lagafångsbrev av den 9/6 1642, vilket brev Johan menar icke vara rätt tillkommet, emedan det ej finnes i domböckerna, men länsm Bryniel i Broby säger att hans fader fuller visste att hans son Sven tog tingsköte på samma halva gård men fick aldrig några pengar.
 
Kanske var Gumme Håkansson en son till Håkan Trolle?

302
Trolle / Trolle
« skrivet: 2014-11-08, 16:40 »
I den av mig citerade artikeln om Trolle av Sparrlöf uppges att den aktuella truppen med ryttare kommenderades av en överste och en major, kom från Eksjö och var på väg söderut. Antagligen skulle soldaterna ansluta sig till den armé, som vid denna tid drogs samman i trakten av Ljungby.
Som vanligt i sådana här sammanhang hade flera av ryttarna burit sig illa åt under uppehållet i Björkö. Domböckerna talar sitt tydliga språk om stölder, vandalisering och misshandel.
Men i Ryd hade gårdsfolket undgått förödelsen, just p g a  släktskapet mellan majoren och Johan Håkansson.
Med ledning av dessa uppgifter borde det kanske gå att fastställa identiteten på både översten och majoren.

303
Trolle / Trolle
« skrivet: 2014-11-08, 00:21 »
Den manhaftige Päder Jacobsson i Björkö, som lämnade gåva i kyrkan 1636, torde vara min förfader, vars bror adlades Björnram af Helgås.
I Släkt och Hävd 1992, nr 2, s 83 skriver Göran Sparrlöf i sin artikel om släkten Trolle från Björkö att bl a en major med ett par hundra ryttare på väg söderut den 9 okt 1676 fått nattlogi i socknen. Den ej namngivne majoren war i slächt medh ryttmästarens hustrus man (dvs Johan Håkansson /Trolle/).
Så här skriver Sparrlöf: Den förbipasserande majorens identitet är okänd, men uppgiften om släktskapet aktualiserar naturligtvis den olösta frågan om Johan Håkanssons och hans hustrus ursprung. Hustrun hette Margareta Nilsdotter.
Hänvisning görs till Östra Härads dombok 1676 16/10 (hösttinget).

304
Finns någon USA-kännare som vet hur det är med bouppteckningar, s k probate records ?
Att de är offentliga handlingar, liksom i Sverige, känner jag till. Jag rekvirerade för flera år sedan bouppteckningar och testamenten för två bröder (som också hette Berg), som avlidit 1936 resp 1941  i staten New York. Det gick bra, men kostade en slant.
Frågan i det här fallet är om man kan beställa sådana handlingar, som gäller t ex paret Berg, där makarna dog så sent som 1997 och 1985 i delstaten Illinois.

305
Tack för hjälp! Ja, jag kom också fram till att George Robert Berg, som förekommer på Walford-släktens hemsida, är den jag söker.
Den person som lagt in Berg Family - släktträdet på Ancestry är en flitig släktforskare, som inte tycks vara släkt med Berg. Men på hennes Facebook nämns just G R Bergs dotter (ingift i Walfordsläkten el rättare Danbom) som en väninna! Hon fick väl hjälp med släkttavlan av släktforskaren.
Hur fick jag fram hennes namn? Jo på Ancestrys släktträd finns en signatur på den kvinna som lagt in uppgifterna och denna signatur pekade mot ett mindre vanligt efternamn. Men hon svarade inte på min förfrågan.

306
Tack för tipset! Ja, kronologiskt skulle ju min G R Berg passa in i den släkttavlan. Jag ska kontakta någon med Facebookabonnemang för vidare forskning.

307
Ja, det stämmer säkert att de 6 barnen lever, etc. Men i en obituary i en tidning kan de ju tänkas vara namngivna. Jag tänkte någon på detta forum kanske hade abonnemang på nån sajt där Chicago-tidningar ingår, som kunde säga  o m  någon sådan obituary över någon el båda av makarna Berg finns.
 
Jag har inte något Ancestry-abonnemang, men när jag var på GF, som har det, för någon tid sedan, så försökte jag få kontakt med den namnlösa dam, 60 + , forskat sedan 1980 etc, som stod bakom uppgifterna.
 
Men, i likhet med många släktforskare man tar kontakt med, så svarade hon inte - hittills får man väl tillägga.

308
George Robert Berg, f 1911-05-23 i Illinois, d 1997-05-09 i Chicago, gift med Johanna (Joanne) Catherine Koschnitzki, f 1914-10-09 i Illinois, d 1985-01-06 i Chicago.
Enligt ett publikt medlemsträd på Ancestry, inlagt av Berg Family, hade paret 6 barn, 4 spner och 2 döttrar. Men dessa namnges inte i släktträdet!
Finns någon som har tillgång till dödsnotiser (obituaries) i t ex Chicago Tribune eller annan Chicago-tidning, som kan upplysa om barnens namn?
 
Med vänlig hälsning
 
Nils Hård

309
Bringetofta / Bringetofta - vigselnotis 1713
« skrivet: 2014-09-25, 18:41 »
Ja, jag tyder också mannens namn som Jaen i Lemarp (dvs = Lämmarp). Broddetorp finns inte i Bringetofta, däremot Broddarp (Bråddarp) och då finns ju Nils Nilssons i Broddarp dotter Annika, g m uppsyningsmannen (uppbördsmannen) Johan Svensson Stenström på Drageryd Södergård.
Men Annika Nilsdotters hemvist vid tiden för vigseln kan ju också tolkas som Bredgården.

310
Brott och straff / Brott och straff
« skrivet: 2014-09-20, 09:32 »
Ja, man hittar en del kuriösa fall i domböckerna, här är ännu ett:
 
Sommaren 1723 anklagades pigan Annika Mattsdotter i Skällsvik i norra Östergötland för att ha burit sidentygsmössa och spetsar i kyrkan. Detta beteende stred mot förordningen om ”yppighets avskaffande uti kläder”. Pigan bestred inte ”att hon kyndelsmässodagen uti Skällsviks kyrka burit och på sig haft en sidentygsmössa, som för häradsrätten upvisades”. Hon var till yrket hushållerska.
Hon förnekade dock att hon burit spetsar.  
Enligt årets mantalsskrivning var Annika skriven som kökspiga vid kgl ladugården Stegeborg.
Det var smeden, tillika uppsyningsmannen Johan Jönsson i Listorp, som anmält pigan för att ha varit iklädd olaglliga persedlar.
Förordningen ”om yppighet och överflödighet” var från 1720 3/6 i § 4 förbjöds ”allt tjänstefolk så i städer som på landet, jämväl annat gement löst folk” att bära silke, siden, etc.
Pigan fick därför ”plikta med 2 dagars fängelse, utan att sitta (?), på vatten och bröd.
Men eftersom smeden-uppsyningsmannen ej kunnat visa att Annika burit spetsar, frikändes hon i det avseendet.
Johan hade redan föregående höst råkat i delo med pigan Annika. Han stämde henne och fogden Anders Brandberg (styvfar till min förmoder Sara Winbom, gift Köhler)  på kungsladugården Stegeborg för att de skulle ha ”överfallit honom med slagsmål och otidiga ord”. De båda anklagade nekade och stämde i sin tur Johan ”för slagsmål och oanständiga ord”.
Enligt uppgift hade Johan slagit Annika ”över armen” och smeden hade vid detta tillfälle varit ”drucken och så oregerlig, som jag någonsin sett honom i det han for av och an”, som ett vittne uttryckte det.

311
Grönlund / Grönlund
« skrivet: 2014-09-12, 20:32 »
I Norrköping levde också manufakturisten Petter Grönlund, död 1787 i Norrköping, 1:a frun var M E Gren, 2:a frun M E Wallendahl.
Han fick åtminstone 12 barn i Norrköping under tiden 1763-1785.
Men varifrån kom han?  
Av Norrköpings kämnärsrätts protokoll 1782 24/5, 11/6 och 5/7 framgår att han var bror till fabrikören mm i Norrköping, Arvid Åström (ca 1740-1796). En bror till Arvid var manufakturisten i samma stad, Nils Månsson Åström (ca 1730-1801).
Men varifrån kom dessa bröder - de tycks ha varit tämligen jämnåriga, så kanske var de helbröder. men varför då olika efternamn?

312
Robsahm / Robsahm
« skrivet: 2014-09-10, 13:21 »
Sara Maria Robsahm var född ca 1688, gift 1:o 1711 m regementspastorn Georg Zadler, d 1713, 2:o 1721 m P Lilo (1699-1762), bruksägare på Ranshyttan.
Kristian Robsahm (1689-1768), ägde del i Bofors bruk och Ramsberg, var hennes bror.
 
Allt enligt Leijonhufvud, Ny svensk släktbok.

313
Muhr / Muhr
« skrivet: 2014-08-28, 18:39 »
Hej Peter,
Uppgifterna är hämtade ur en bouppteckning efter Lorens Humble, på Stockholms stadsarkiv.
I sitt 1:a gifte hade han sonen Nikolaus, som levde 15-årig vid faderns död.
Lorens var son till nämndemannen och länsmannen på Femtinge mellangård, Bringetofta sn, Nils Nilsson Humble (d 1676) ohh Karin Pedersdtr.  
Två farbröder till Lorens blev präster i Småland och hans syster NN Nilsdtr var g m Lars Jonsson i Ulvahult, Bringetofta, i hans 1:a gifte.
 
Med vänlig hälsning Nils

314
Muhr / Muhr
« skrivet: 2014-08-26, 22:56 »
Ytterligare en Muhr:
 
Lorens Humble - 1679, kopparslagarålderman i Stockholm, g 1/Elisabeth Muhr, - 1674, 2/Agnes Gersting

315
Sommar / Sommar
« skrivet: 2014-08-25, 16:55 »
Hej Markus och Anders,
 
Tack för uppgifterna om Ulrika Sommar!
 
/Nils

316
Sommar / Sommar
« skrivet: 2014-08-25, 09:41 »
Känner någon till Ulrika Sommar, f 1779, g m sergeant Eric Lock f 1791. Vem var Ulrikas föräldrar och när och var dog Ulrika och Eric ?
Här är vad jag fått fram om detta par:
 
Eric Lock f 1791 29/8 i Söderhamn, var först apotekarelev, blev sedan sergeant vid N Skånska infanteriregementet, g m Ulrika Sommar f 1779 20/10. De bodde enl mantalsuppgift år 1818 i Björnekulla fs men återfinns inte i husförhörslängden. Men de finns i Markaryd enl hfl 1833-37 på Hulabäck på undantag. Han är fd sergeant och ”fattig karl - uttagen eller befriad från skatts erläggande både för sig och hustrun”. Hustrun anges här född 29/10 i Malmö. Men hon är ej född i Malmö (S:t Petri) i oktober 1779.  
Markaryd har stora luckor i dödböcker och hfl, så paret har inte gått att följa vidare.

317
Nej det talas bara om dottern Maria Andersdtr, g m Sven Pettersson.
 
På fjärde raden nerifrån talas om fastighetten, inte fosterdottern.

318
Söderbärke / Söderbärke F:2 (1761-1784) bild 56 (SVAR)
« skrivet: 2014-06-09, 16:18 »
Masmästaren Hans Larsson.

319
Hasselkvist / Hasselqvist / Hasselkvist / Hasselqvist
« skrivet: 2014-05-13, 08:07 »
* Se under Småland: N Sandsjö sn. Jonas hade några syskon, som kallade sig Hasselqvist, några Moberg.

320
Hasselkvist / Hasselqvist / Hasselkvist / Hasselqvist
« skrivet: 2014-05-13, 08:04 »
Catharina född 1712 1/2 i N Sandsjö, hennes bror Jonas Hasselqvist f ca 1708, barn till gästgivaren i Möcklamo, N Sandsjö, Anders Persson ohh f Höök. Junder Småland: N Sandsjö sn.onas hade några syskon som kalalde sig Hasselqvist, några Moberg.
Se diskussion under Småland: N Sandsjö sn.

321
Tornerefelt / Tornerefelt
« skrivet: 2014-05-10, 17:57 »
Kul att en tvättäkta Tornerefelt-ättling (Benjamin Wahlgren) vann TV:s Let´s dance !
 

322
Nej det var väl staden Vimmerby rådhusrätt.
Göta Hovrätts arkiv finns på landsarkivet i Vadstena.

323
Någon dom får man inte fram här eftersom fallet hänsköts till Hovrätten för avgörande.

324
Mangskog / Mangskog, Husförhörslängd 1913 sid. 90.
« skrivet: 2014-05-02, 16:16 »
Lysnb. 5/19 (pag 261)
Dom till skillnad i äktenskap genom Jösse häradsrätts utslag d 27 okt 1913 jämlikt 13 kap 1 § giftermålsbalken på grund otrohet å hustruns sida.
Skiljobrev utfärdat 7/1 1914 (se handl till lysn o vigselb(ok) 1914) med rätt (?) för mannen att i annat gifte ingå, men med de inskränkningar i avseende å hustruns rätt att ingå nytt äktenskap som lag stadgar.
 
Fader se dopb(ok).        
 
   (Lite moderniserad stavning)

325
Lindvall / Lindvall
« skrivet: 2014-04-26, 22:57 »
Du hittar honom i Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne, del 2, s 179.
 
Bengt Magnus L (1754-1843), död som stiftets senior., en av stiftets mest framstående präster, kyrkoherde i Ryssby, etc.

326
Åkerman / Åkerman
« skrivet: 2014-04-23, 08:11 »
Vet någon vart bröderna Lars och Abraham Åkerman tog vägen?
 
 Lars Åkerman f 1716  29/10  på Tomten, Malmbäck, vistades enl faderns bou 1752  i  
    Kronobergs län.
    Han bör vara identisk med drängen LÅ, som enl Tofteryd A1:1, s 34, ca år 1734, fanns på  
    Svalås hos välb löjtnant Paul de la Grange och genomgick husförhör 1732 26/3.
 
 Abraham Åkerman, f ca 1720, namnges i morbroderns bou 1758, vistades 1752 i Kalmar enl faderns bou.

327
Allmänt / Ancestry.se abonnemang
« skrivet: 2014-04-19, 13:15 »
Kungliga biblioteket i Stockholm arbetar med att digitalisera svensk-amerikansk press - något som kan vara intressant för oss som söker efter svenska emigranter i USA.
Men jag vet inte hur långt registreringen har kommit.
 
http://www.kb.se/om/verksamhet/digitalisering/Svenskamerikanska-dagstidningar/

328
Allmänt / Ancestry.se abonnemang
« skrivet: 2014-04-19, 09:04 »
Tack för tipset Tommy, jag har sett att det finns andra än Ancestry som har tidningsregister. Genealogybank är värt att undersöka.

329
Allmänt / Ancestry.se abonnemang
« skrivet: 2014-04-18, 17:07 »
Jo, det är nog som du säger att F-search innehåller många felaktiga uppgifter, men man har nog en del nytta av denna sajt ibland.
Jag funderar också på ett Ancestry-abonnemang, då jag är speciellt intresserad av att se om några USA-emigranter dyker upp i någon av de många digitaliserade tidningarna.

330
Allmänt / Ancestry.se abonnemang
« skrivet: 2014-04-18, 09:46 »
Ja, Bente, visst är Ancestry mye bedre än Familysearch med den lilla skillnaden att A är en kommersiell inrättning, som kostar pengar och F en ideell gratis sajt i mormon-regi.

331
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-04-14, 23:08 »
Nej, jag har inte hört något Pistol-skott på länge, kanske börjar man höra dåligt......

332
Hultsjö / Hultsjö-CI-2-1748-1793-Bild-32-sid-57
« skrivet: 2014-04-07, 18:25 »
Nämndemannen Johan Ericsson i Hultön, Skepperstad socken. (Han levde 1700-1776).
Modern var väl änkan I M.

333
Armfelt / Armfelt
« skrivet: 2014-04-03, 16:52 »
Jag biträder Anders Berg i hans inlägg under resandesläkter, Norberg/Nordberg (2008 24/6) beträffande att Jacob Fredrik d ä passar in som son till Fredrik A av den adliga ätten, tab 19:
14 års lucka bland första och andra barnet, förnamnen, anknytning till Arbrå, social deklassering inom familjen, mm.
Under forskning i Norrköpings kämnersrätters domböcker har jag fått fram följande om J F Armfelt d y:
1768 28/1: Armfeldt och halvbrodern Norberg  hade ”den 26 denna månad om aftonen vid värdshuset Westralund överfallit och illa slagit handlanden från Sölvesborg, David Påhlman och handelsbetjänten från Eksjö, George Grenman.”
A uppvisade en permissionssedel, undertecknad Landskrona 1768 3/1 av kapten Bernhard Zimmerman.
A var ”liten och undersätsig till växten samt av god kroppsstyrka”, sade sig vara 27 år gammal, adelsman samt i 10 år varit borgare i Laholm och 1755 13/9 fått ”burbrev”, som nu uppvisades och nu tredje året vid Kgl Artilleriet vid Zimmermans komp i Landskrona och ”androg f ö det hans fader varit fänrik men för många år sedan, och i hans barndom, avlidit”.
1768 29/1, § 5: Konstapeln Jacob Friedrich Armfelt hämtad ur arresten. A och ”dess halvbroder” Petter Norberg hade varit  inblandade i slagsmål. Den senare var hästhandlare och hantlangare vid kapten Selins komp i Göteborg och var några och 30 år gammal, ”av medelmåttig växt med stora blå ögon och mörkt hår”. Han hade vid vistelsen i Norrköping burit ”blå klädeskläder (?) med flata krusiga mässingsknappar och stövlar”. Han var nu efterlyst i hela länet, dvs Östergötlands.
1768 16/2: J F Armfelt hade inför domstolar sagt sig vara ”adelsman och premier-constapel vid Kgl Artilleriregementet.” Kaptenen och riddaren hr Zimmerman sände en skrivelse till KR (Kämnersrätten): A var volontär, inte konstapel vid detta regemente. Han  hade suttit fängslad i Jönköping och utgivit sig vara adelsman, ”vilket jag dock sedermera funnit vara osant”.
KR skulle inhämta uppgifter från justitiekanslern E von Stockenström
1768 1/3, § 1: Justitiekanslern Eric von Stockenströms skrivelse betr J F Armfelt hade nu inkommit:
A hade i Jönköping ställts inför rätta för att ha ”befrämjat artillerihantlangaren Petter Nordbergs flykt, då denne, efter att ha rymt från Varbergs fästning, skulle av slottsvakten gripas”. Så långt JK:s skrivelse.
A hämtades ur arresten och medgav att han visste att N rymt från Varbergs fästning, men ”emedan bloden är tjockare än vattnet”, hade han inte angivit honom. A påstod vidare att han aldrig blivit arresterad, ej heller att hans pass var falskt, som påståtts.
1768 12/4, § 10: Enligt en rannsakning vid Tjusts häradsrätt hade stöld begåtts av förre artillerivolontären J F Armfeldts hustru, Christina Andersdotter.

334
Armfelt / Armfelt
« skrivet: 2014-04-03, 15:47 »
Jag ser nu att diskussionen kring denne Armfelt mm finns under resandesläkter Norberg/Nordberg.

335
Armfelt / Armfelt
« skrivet: 2014-04-03, 15:39 »
Tack Anders, det var intressant, misstänkte nog anknytning till resandesläkter.

336
Armfelt / Armfelt
« skrivet: 2014-04-02, 21:04 »
Har någon stött på konstapel Jacob Friedrich Armfelt, som tillsammans med sin halvbror, hästhandlaren och hantlangaren Petter Norberg, var inblandad i slagsmål enligt Norrköpings Kämnersrätts dombok 1768 28/1 - 16/2.  De hade på ett värdshus ”överfallit samt illa slagit” några andra gäster.
Armfelt påstod sig vara adelsman och premiärkonstapel vid Kgl Artilleriregementet. Han var ”liten och undersätsig till växten samt av god kroppsstyrka”, 27 år gammal, och son till en fänrik, vilken ”för många år sedan och i hans barndom avlidit”.
I Elgenstiernas supplement, del 1, s 68,  finns ”utan känt samband” en sergeant Jacob Fredrik Armfelt, g m Anna Catharina Möller, vilka år 1740 får en dotter i Arbrå.
I Norrköpings KR:s dombok 1768 12/4 § 10 uppges att förre artillerivolontären (som tydligen var hans rätta titel) J A Armfelt  var gift med Christina Andersdotter.

337
Malmbäck / Malmbäck BI:4 (1765-1787) Bild 104 / sid 199
« skrivet: 2014-03-29, 07:54 »
Soldaten Pehr Pehrsson för Rommenås med Karin Pehrsdotter från Slätteryd, Svenarums socken, vilken han till ... under äktenskaps löfte besovit, etc.... in Malmbäck hujus Anni 1722 § 12.

338
12) Myndigheter / Nedre Justitierevisionen utslagshandling
« skrivet: 2014-03-27, 21:21 »
Brev till Konungens befallningshavande (dvs landshövding) i Kalmar (Kgens Befde i Calmar).

339
Pfannenstill / Pfannenstill
« skrivet: 2014-03-13, 19:44 »
Tack nu ser jag det, ska fylla i alla rutor vid tillfälle.

340
Pfannenstill / Pfannenstill
« skrivet: 2014-03-13, 16:36 »
Hur gör man om man vill ändra sin e-postadress i profilen?

341
Tornerefelt / Tornerefelt
« skrivet: 2014-03-08, 21:00 »
Ja, Lennart är av Elgenstierna med frågetecken inplacerad som son till Anders T, tabell 4, men han var i själva verket bror till denne. Det framgår av Norrvidinge hr renov dombok 1711 23/10, e o ting i anledning av dråpet på Lennart.
Innan han mördades fick han veta av sin baneman att denne känt hans sal broder ryttmästare T.
Och som Magnus´ inlägg visar var ju Lennart svåger till kapten Daniel Bongenhielm, g m Maria T, dotter till Anders T, Tab 3.

342
Runbohm / Runbohm
« skrivet: 2014-03-06, 18:45 »
Enligt C Westlings artikel om namnet Runbom i Njudung i Sv genealogisk tidskrift, nr 2, 2011, s 101 heter det om Annika Persdtr Runbom: Mycket talar därför för att hon var deras (dvs de båda prästbröderna Isak o Sven Runbom - söner till kvm Johan Isacsson) halvsyster på mammans, Elsa Svensdotter, sida.

343
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg C:3 år 1706 nr 58
« skrivet: 2014-03-02, 14:08 »
Kan det inte vara avfått, dvs erhållit attest, från prästen.

344
Risholm / Risholm
« skrivet: 2014-03-02, 14:06 »
Enligt Wernstedt, Järnkrämare i Sthlm, s 250, var CM Risholm dotter till järnkrämaren Benjamin R och Birgitta Catharina Berg, f 1728, d 1790 5/2 i Sthlm. Benjamin var son till järnkrämare Lars R o Christina Winbom el Windbom.
Den senares farmor var prästdotter från Tofteryd i Småland.

345
Västerhaninge / Läshjälp Västerhaninge
« skrivet: 2014-02-27, 19:58 »
Prestetorp.

346
Tidskrifter / Svensk Genealogisk Tidskrift (SGT)
« skrivet: 2014-02-25, 09:28 »
Ja, nu väntar vi spänt på nästa nummer av denna tidskrift.

347
Är det alldeles säkert att det alltid finns vattentäta skott mellan artiklar om personhistoria och s k metodartiklar ?
Många gånger kan en uppsats om en enskild släkt vara mycket givande även för utomstående - om den redovisar källor, som kan vara av mera allmängiltigt intresse.
Då får ju läsaren sig till livs en, i bästa fall, intressant personhistorisk skildring  o c h  en metodartikel- två flugor i en smäll, alltså.

348
Tornerefelt / Tornerefelt
« skrivet: 2014-02-17, 14:00 »
Ett försök till sammanfattning:
 
I Östensons artikel i SoH 1985,nr 1, framgår att Gabriel A Tornerefelt åtminstone redan 1614-23 (alltså eventuellt även före 1614) var ryttare för ett sämjehemman i Skurebo, Nye sn.
Kanske gifte han sig i början av denna period och fick sonen Anders, som skulle vara ogift ännu 1642 (Östenson) och gift 1643 och död 1644 som korpral. Han kan ha varit född ca 1617.
Sonen Johan vet man väl inte så mycket om, förutom att han stupade i krig.
Gabriel hade enligt Elgenstierna förlorat i krig mot rikets fiender  a l l a  sina söner.  
Alla - bör ha varit fler än två, så den utan samband kände föraren Knut T, stupad 1656 i Warszawa (se tidigare inlägg) var nog en tredje son, uppkallad efter sin mors tidigare avlidne make Knut.
Gabriel var ju styvfar till korpral Carl Knutsson och hans syster Anna, g m en kaptenlöjtnant.
Enligt Görans inlägg här på forumet under släkten Klint (7-8 feb 2014) bodde Anna 1644-45 hos modern Karin E och styvfadern Gabriel T på Hulta, 1647 är hon gift med Isak Olofsson, kaptenlöjtnant. Brodern Carl fanns 1646 som ryttare hos Gabriel T ohh på Hulta 1646 och kom 1647 till Holsby storgård.
Ännu 1698 tycks båda vara i livet och Carl ännu 1700, då hans maka dör.
Jag tycker dessa uppgifter pekar mot att Carl och Anna kan vara födda ca 1625 och kan ju då knappast ha samma mor som Anders Gabrielsson T, som måste ha varit åtminstone några år äldre.
Karin Eriksdtr kan alltså varit gift 1:o m Knut och 2:o ca 1630 m Gabriel T (vars 1:a hustru, modern till Anders, då var död el möjligen skild) och fick i detta äktenskap sonen Knut och dottern Catharina.
Gabriel T blev nog minst 75 år och hans (2:a?) maka Karin E omkring 80. Både Carl och hans syster Anna blev minst 75 år.
Man blir gammal i dessa trakter. Sveriges genom tiderna - enligt vad man vet - hittills äldsta person var ju Astrid Zachrison, som 113 år gammal avled i Holsby brunn, Alseda sn, Vetlanda kommun!

349
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2014-02-16, 09:26 »
Jag är inte så insatt i denna släkt, så jag överlåter tolkningarna till andra forskare. Jag bara råkade hitta dessa uppgifter i Näsby kyrkböcker. Christina och maken Johan Larsson finns ju inte med i Elgenstierna eller dess supplement.

350
Tornerefelt / Tornerefelt
« skrivet: 2014-02-15, 18:17 »
Det hade varit intressant att få reda på salpetersjudarens ålder.
Jag har några anor i Västergötland, Gällstad sn, som var salpetersjudare. Deras ålder framgår av Krigskollegium, Artilleridep, F2a:1 från 1693. Kanske finns någon liknande källa för Småland?

351
Trolle / Äldre inlägg (arkiv) till 03 november, 2014
« skrivet: 2014-02-15, 16:53 »
I Östra härads renov dombok 1673 HT § 22 talas om Harald Trolle, vilkens föräldrar hade anno 1622 och -24 bott i Boda, Näsby sn (Jönk län). Boda var välb fru Elin Stråles gård.
Kan denne HT vara identisk med den i Sunnerbo hd verksamme kronobefallningsmannen Harald Sunesson Trolle?
Som framgår av mitt inlägg under adliga ätten Osenhielm hade ju Sunnerbo-Harald anknytning till just Näsby genom svärsonen Josef Oos, adlad O-Hielm.

352
Osenhjelm / Osenhjelm
« skrivet: 2014-02-15, 16:42 »
I Näsby församling, Jönk län hittar man i C:1 befallningsmannen Johan Larsson på Hulteby, g m Christina Osaengia. De får barn där 1679 (dtr Susanna - gudmoder: dygdesamma matrona Anna Oss) och 1682 (Magdalena), 1684 uppträder jungfru Annika Osaengia som dopvittne i församlingen. Därefter tycks denna släkt försvinna från socknen.
Av Näsby kyrkoräkenskaper framgår att Johan Larsson var gift redan 1673.
Man kan ju tänka sig att Johan avled någon tid efter 1684 och att Christina gifte om sig med Nils Jonsson Runnewall i Nöttja sn.
Anna Osenhielm och hennes make Lars Kjellman figurerade ju i något avsnitt av TV-serien Vem tror du att du är.

353
Tornerefelt / Tornerefelt
« skrivet: 2014-02-13, 23:11 »
Att ryttmästaren Törne Andersson, adlad Tornerefelt, hade en dotter, som inte är upptagen i Elgenstierna (hon kanske inte var adlig?), framgår av en domboksnotis:
 
Enligt Östra härads renov dombok 1654 ST skulle Måns Håkansson i Kallslätt ha brutit sig in genom ett låst hustak och stulit från Ingerd Persdtr i Täppesås en del ”persedlar”, bl a kristall, kläder, lärftslakan, ullstrumpor, huvudkläde, fingerhandskar och förkläde. En granne till IP var ”välb ryttmästaren Törne Anderssons måg”, Anders Nilsson i Täppesås, som påstod att han kunde ta reda på vem inbrottstjuven var, men det skulle kosta pengar. Då gav IP till AN ”så många penningar, som de blev överens om” för att den senare skulle konsultera en ”klok kvinna” eller sierska. AN, som tydligen var ryttare, begav sig av mot vägen mot Kalmar för att tala med den ”kloka kvinnan”. Senare återkom AN och talade om att spåkvinnan namngivit tjuven. IP trodde på detta. Eftersom den anklagade uteblev, skulle fallet utredas vidare på nästa ting. Här nämns också att ryttmästaren  välborne Törne Andersson  var ”Anders Nilssons svärfader”.  
 
I sockenstämmoprotokollen från Nye sn är Anders antecknad som närvarande åren 1652 och 1653.

354
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-02-12, 22:38 »
Västra härads renov dombok 1708 VT § 108,3-5 feb (AD: vol 242, bild 380): I lika måtto 3 dr smt för Jacob Pistol, som nu bortrymd och intet efter sig lämnat.
Gällde uppropspenningar, väl = rättegångskostnader, för följande förseelse:
Västra härads dombok 1707 ST § 107: JP hade låtit instämma en smed och en klockare för en påstådd skuld i samband med leverans av en postvagn, men skulle själv få betala rättegångskostnader, om han uteblev ännu en gång - vilket han tydligen gjorde.  
Vart rymde han, jo från Västra till Östra härad och Nye socken, där han nämns i en domboksnotis (1708 VT § 71).

355
03) Osorterat / Älvsborgs lösen
« skrivet: 2014-02-12, 18:21 »
Sundholmen i Äspereds sn var ju 1574 sätesgård för greve Per (Joakimsson) Brahe.

356
03) Osorterat / Älvsborgs lösen
« skrivet: 2014-02-12, 18:15 »
Kanske greve Pär Perssons fogde el något ditåt?

357
Tornerefelt / Tornerefelt
« skrivet: 2014-02-10, 16:13 »
I Östra Härads renov dombok (vol 30) 1641 VT (bild 2040) talas om hur unge drängen Sven Hemmingsson i Holsby på crone besovit sin matmor, ryttarhustrun Ingrid Larsdtr i Holsby och avlat barn med henne.
Ryttaren - tyvärr ej namngiven i notisen - hade nu hemkommit och lämnat in ett brev till Rätten med innehåll att han nu förskjuter sin hustru utur bohaget och anförtror bohaget till sina föräldrar.
Både Sven och Ingrid blev dömda från livet - han fick böta 40 daler, hon det dubbla, eftersom hon var gift.
Nu frågar man sig om denna ryttarhustru Ingrid är samma person, som 18 år senare är otrogen med en Sven Svensson, medan maken, ryttaren Carl Knutsson var i krig, etc.

358
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-10, 09:57 »
Nej, jag råkade skriva fel, målet är inte från 1633 utan från 1635 21 sept (Arkiv Digital, Göta Hovrätt, Advokatfiskalen, Jönk län, E V111 AAAC:30, 1631-1650, bild 920 höger sida).
Jag har också sett att Lars Gyllenpamp kallas måg till Gabriel Tornerefelts änka Karin Eriksdotter. Enligt Elgenstierna fick Lars G ohh sitt första barn 1661, så modern Catharina T kan ju var född ca 1641, dvs kanske ända upp till 20 år senare än sin bror Anders. Då kan man ju spekulera i att de var halvsyskon.

359
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-08, 23:04 »
När det gäller Gabriel Andersson Tornerefelts styvson Carl och styvdotter Anna, som båda levde ännu 1698 (se Göran Sollins inlägg under släkten Klint), kan det vara så att Gabriels maka Karin Eriksdotter var hans 2:a hustru. Jag tycker, av kronologiska skäl, det verkar lite osannolikt att hon är mor till dessa makens båda styvbarn.
Ö Härads renov domb 1633 ST: Per Svensson i Boaridt (?), fullm för Elin Nilsdtr, säljer Senningegården (?) Hulta till ärl o manhaft Gabriel Andersson i Hulta ohh  K e r s t i n  Eriksdtr - Kerstin, alltså, inte Karin. Kan ju vara en felskrivning, men det skulle bli kronologiskt lättare att få ihop att denna 1:a fru, och inte Karin, var mor till Anders T, född ca 1620.
Karin, i sin tur, var då gift 1:o m Knut.

360
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2015
« skrivet: 2014-02-08, 16:12 »
Det är intressant att se de många släktförbindelserna mellan släkterna Klint och Tornerefelt. Men de tillhörde ju också samma samhällsklass med ryttmästare etc.  
I Alseda L 1 a:1 (bild 1680) hittar man under år 1700 ett testamente efter Carl Cnutson h i godast (?.
I dödboken finns dock ingen anteckning om detta dödsfall. Ett Godanstorp finns i Alseda sn och ligger i Holsbybrunn, så det tyder väl på att det var korpralens i Holsby maka som dog. Åtminstone han bör ju ha varit ganska gammal vid den här tiden, paret kanske bodde på undantag i detta torp?

361
Fjällaquarn.

362
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2015
« skrivet: 2014-02-06, 22:17 »
Vem var ryttmästare Måns Sunesson Klints maka?
 
Hade hon anknytning till Nye församling?
 
I kyrkoräkenskaperna för denna församling (K 1 a:2) finns under perioden 1657 6/11 - 1658 1/11 denna notering:
 
Ryttm. Måns Sunesson för bårklädet.  Kanske avled makan i Nye el åtminstone begravdes där?

363
Sundling / Sundling
« skrivet: 2014-02-03, 17:14 »
Hej Thomas!
 
Vad menar du med att du fastnat på insp Johan Sundling?
Enligt mina anteckningar var denne född före 1670.
Vad hette hans fru egentligen?
 
Här är vad jag samlat ihop angående Johan:
 
JOHAN SUNDLING, inspektor i Småland och Solna, där sonen CG skulle varit född 1695.
I Östra Härads dombok 1687 HT § 28 mom 6 är ”inspektor S” omnämnd i samband med ett klagomål från lektor Johannes Stratorius mot länsman Magnus Jonsson.
I Västra Härads dombok 1691 VT § 60 omtalas ”inspektor Johan S.”
Enl dotterns bouppteckning var Johan ohh begravda i Ormesberga.
G m NN.
Enl Wilstadius, Smolandi Upsalienses, del 111, s 706 omtalas i Växjö dombok 1689 8/5 en inspektor Johan Sundling som ”måg” till borgmästaren i Växjö och Karlshamn Johan Michelsson (d omkr 1687 och begravd i Ormesberga), men W har inte hittat denna dotter till borgmästaren.
Enl bouppteckningen efter Anna Catharina Sundling hade hon dött i Mölnarp, Tofteryds fs under besök hos sin ”cousine”, assessorskan Sjöberg. Hon var enl Wilstadius, aa, s 1941-1042, g m vice häradshövding Gadde och dotter till Jacob Sjöberg och Elisabet Nyman, vars mor, Catharina Swan, var dotter till borgmästare Johan Michelsson.

364
Norrbärke / Norrbärke B:7, bild 12, inflyttning.
« skrivet: 2014-02-02, 18:57 »
Sandsta.....     Ett Sandsta finns ju i Norrbärke sn enl Rosenberg.

365
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö - bouppteckning 1771
« skrivet: 2014-02-01, 22:16 »
Måns Persson i Rössby och Jonas Persson i Hinneryd hade också en bror Petter Persson i Spexhult (väl i Nässjö sn) och en syster Lena Persdotter, g m Jakob Eriksson i Fredriksdal (väl i Almesåkra sn).
Källa: Västra Härads bouppteckning 1765:537 efter Lena Persdotter.

366
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-02-01, 22:09 »
Göran: Ja den där Sune Olofsson hör tydligen till någon annan släkt. Vissa namn, som t ex Sune och Knut var nog mycket vanligare på den här tiden - åtminstone i Småland - än vad de är nu.
 
Mattias: ja det är riktigt att min hänvisning blev fel. Det skall vara Ö Härads dombok 1697 Hösttinget § 36. Dessutom feltolkade jag notisen. Det tycks vara så att kvartermästaren Sune Klint fick fasta på Nyby Ög, köpt av kvartermästare Johan Törne och  h a n s  omyndiga syster Gunnel Torsdotter,
 vilka hade arvsrätt i Nyaby. Men som jag skrev i inlägget den 30 januari hade Håkan (inte Måns) Sunesson Klint en dotter i 1:a giftet - vem det nu var. Enl kyrkoräkenskaperna avled modern, Gyrid Persdtr år 1673 el möjligen året före.
Kan Johan Törne vara släkt med Tornerefeltarna, där Törne förekommer som förnamn i de äldre släktleden? Kanske ska Torsdotter utläsas Törnesdotter?

367
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-31, 22:42 »
Kan detta vara Klintarnas stamfader?
Östra Härads renov dombok, vol 32, 1671 HT § 26 (bild 1880):
En gammal man, Sune Olofsson vid namn, inhyses hos sin son Måns Sunesson i Nyaby och Karstorpa sn, vittnade att då Stångebro slaget stod var han 16 el 18 år gammal.
Kommentar: Slaget vid Stångebro stod år 1598, då skulle denne Sune vara född ca 1581.
Bodde Måns Sunesson Klint i Nyaby? Visserligen står det Karstorpa dvs Karlstorp sn, där också finns ett Nyaby, men kan det vara en felskrivning? Tvisten gällde en gård Luckebäck i Skede sn och då ligger ju Alseda (med sitt Nyaby) lite bättre till. En gård med Klint-anknytning.
Sune Olofsson passar ju rent kronologiskt som far till de båda Klint-bröderna Håkan och Måns.

368
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-31, 18:57 »
Men vänta ett tag, i mitt inlägg den 30 januari råkade jag skriva Måns, men jag menade ju brodern löjtnant Håkan Sunesson Klint, som skulle haft en dotter. Märta Månsdtr var ju hans brorsdotter.

369
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-31, 18:45 »
Tack Göran, det var intressant. Enligt åldersuppgiften var hon alltså född ca 1636. Man kanske kan misstänka att åldern, som vanligt i dödböckerna, var en aning överdriven.

370
Norra Sandsjö / Norra Sandsjö - bouppteckning 1771
« skrivet: 2014-01-31, 10:00 »
Socknen ser ut som Hijndred, men troligen avses Hinneryds socken i Kronobergs län, där det finns en by som heter Snällsböke.

371
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-30, 19:02 »
Enligt Östra Härads renov dombok 1670 ST § 37 hade löjtnant Måns Sunesson Klint ett antal söner men bara en dotter - i livet vid denna tidpunkt.
Sönerna - alla i 1:a giftet med Gyrid Persdtr - hette enligt mina anteckningar Sune, Gabriel, Johan och Törne, men vem var dottern?

372
Den där släkttavlan verkar lite förlegad. Släkt och Hävd  1971, nr 2 behandlar ju släkten Bölja från Uppland och där anges Tomas Andersson, levde 1439, som Nils Larssons svärfar.
Enligt Raneke, Svenska medeltidsvapen, är Tomas son till Anders Tomasson, död 1406/1409. Den senares maka var - med frågetecken framför  - Märta (Bengtsdotter?) Sparre af Hjulsta och Ängsö, enl Raneke och ÄSF, Gillingstams artikel om Sparre af Hj o Ä. Anders förde ett vapen med två spetsar uppifrån och det stämmer ju bra med Ulfstands af Årby släktvapen.

373
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-01-22, 09:58 »
Nej, någon överstelöjtnant JP fanns nog knappast vid den här tiden. Men Smålands kavalleri och barn födda i början av 1700-talet stämmer ju bättre in på vad som är känt om Jakob G Pistol.
I sin skrivelse till Kgl Maj:t från tiden 1715-17, där han ber att få hemmanet Solberga i Köpings sn på Öland - som han också får, men snart lämnar, som det verkar - uppger han att han har hustru och fem barn att försörja.
Fem barn - ja om inte denna uppgift är kraftigt överdriven, så finns ju plats för en förut okänd dotter Margareta, som hamnade i Skåne.

374
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-01-21, 19:03 »
Ett besök på Kungliga Biblioteket och en titt på Klerckers genealogiska handskrifter gav följande resultat:
 
Ett enda papper fanns på namnet Pistol:
 
Överst läser vi:  Jacob Pistol, öf.löjtnant Smålands Cavallerie.
Under detta namn: En klammer, som kan uppfattas som att nedanstående är en dotter till Jacob:
 
Fru Margareta Pistol, f omkr (?)) 1705 el 1709 (oklart om det är födelseår som avses), bodde 1741 en dagsresa från Malmö åt Lundska sidan.
Gift 1:o m en underofficer, hade 4 barn
Gift 2:o m   (lucka)
 
Tja, blir man klokare på detta?

375
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-20, 23:03 »
Enligt Östra härads renov dombok 1642 VT 1/2 (AID:v190307.b2260) sålde Gunmund Andersson i Selleryd ohh Anna Sunadotter en del i Selleryd skattegård till vällärde herr Börje, kyrkoherde i Vetlanda, ohh Karin Pedersdotter.
 
Anna kanske var syster till Maria Sonesdotter, som omnämns i ett tidigare inlägg.

376
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-17, 10:04 »
Hej Göran,
 
Den Knut Persson som levde på 1640-talet kan av kronologiska skäl inte vara identisk med Karin Eriksdotters 1:e make Knut.
I Alseda L 1: 1 (kyrkoräkenskaper) hittar man 1677 testamente för Knut i Byestad (= Knut Persson ?) och 1681 test för välb. frun i Hulta, som kan vara identisk med Karin Eriksdtr, Gabriel Tornerefelts änka, som ju enligt ovan anförda rättsfall levde ännu 1675.
Carl Knutssons ev styvson, löjtnant Lars Svensson, torde vara identisk med L S:son Hesterfelt (namnet väl taget efter Vagnhester), g m Anna Elisabet Bruce av den adliga ätten, i hennes 2:a gifte.
I Västra härads domböcker 1712 ST § 35 och 1713 VT § 15 kan man läsa om hur Carl Gustaf Tornerefelt i Krakow 1702 överlåtit en gul häst till A E Bruces förste make, kornetten Anders Bergman, som samma år stupade i Polen. T:s systerdotters man, löjtnant Jonas Barck, krävde Hesterfelt på 100 daler för den undfångna hästen.

377
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-16, 17:12 »
Är det någon som funderat på vem som var mor till de båda adlade bröderna Gabriel och Törne Tornerefelt?
Stig Östenson har ju i Släkt och Hävd 1985, s 267 utrett deras släkt och bl a kommit fram till att deras far (bara) var ryttare och hette Anders Törnesson men moderns namn har han inte hittat. Törne T är förstås uppkallad efter sin farfar och då kan man ju spekulera i att Gabriel var uppkallad efter morfadern.
Vem var, i så fall, denne Gabriel? Eftersom ryttarsönerna T och G blev officerare är det väl inte omöjligt att även morfadern var det.

378
Klint / Äldre inlägg (arkiv) till 01 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-16, 17:02 »
Ryttmästaren Håkan Sunesson Klint, död 1693, Kettilstorp, Vetlanda sn. Han fanns 1683 i Skuru, Björkö sn (?).
Hans 1:a fru var Gyrid Persdotter. Ett av deras barn hade det mycket ovanliga förnamnet Törne (f ca 1645, d 1704, kornett i Fagerhult, Lemnhult sn och hade arv i Råsa, Karlstorp sn (kan det vara på fädernet?), etc, och gift 1:o och skild (?) 1679 m Anna Svensdotter (vars morbröder Lars och Sven adlades Enhörning).
Nu är min fråga: Kan man tänka sig att Gyrid Persdotter var dotter till nämndemannen i Yxanshult, Korsberga sn, Per Jönsson, levde 1603, ohh NN Törnesdotter? I så fall var Törne Klint systerson till Törne Persson, som levde 1648 i just Fagerhult. Dennes änka kallas f ö 1650 för Törne A:son Tornerefelts kusin, men det var snarare hennes make som var kusin.
Den här släktkretsen är ju delvis utredd av Stig Östenson i Släkt och Hävd 1985, del 1.
En son till Håkan och Gyrid var Gabriel Klint, g m Elisabet Tornerefelt.

379
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-01-14, 17:51 »
Samzelius, Jägeristaten, s 252 (Riksjägeristatens beställningsmän 1676-80): Gustaf Pistol f 1641, d 1715 25/3 i Säby, 73 år, tjänstgjort i Mörners reg, etc, lantjägare i Jönköpings län (omnämns 1678, 1681), kallas även lantjägmästare, bodde i Jönköping, ägde hemmanet Hullu i Barkare sn (Jönk), ägde jämväl ½ hemmanet Lemena i Marbäck sn, som han ärvt efter fadern.

380
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-14, 14:42 »
Tack Göran för den intressanta upplysningen! Det förklarar ju att han finns kvar i rullorna 1674, trots att han spordes död i Polen redan 1657.

381
Kumla / Släktforskning.
« skrivet: 2014-01-13, 13:31 »
Det är nog som Mats föreslår. Anteckningar av det slaget fick ofta hänga med länge i husförhörslängden, fast brottet var sonat.

382
Kumla / Släktforskning.
« skrivet: 2014-01-12, 18:45 »
Fängelse för stöld ?

383
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-12, 18:43 »
Ajdå, det här var dåliga nyheter för oss som trodde vi var Uggla-ättlingar.  

384
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-12, 10:05 »
Att majoren Törne Andersson Tornerefelts testamente finns i domboken är ju, som framgår av Elgenstiernas ättartavlor, ingen hemlighet.
I Östra Härads renov dombok 1657 HT § 35 (bild 1970 i AD) återfinns alltså en copia af edle och välb Törne Anderssons Törnerefälts testamentte breff.
Han talar där bl a om mina efterlämnade små barn ..... i synnerhet mina oförsörjda och omyndiga döttrar.
Testamentet är daterat 1657 22/7, så vid denna tidpunkt var alltså döttrarna Magdalena och Elisabet fortfarande ogifta - de gifte sig ju senare med Jöran resp Gustaf Pistol.
Den tredje kända dottern, Margareta, var ju vid denna tid redan gift med Jacob Campbell, som ett knappt år senare stupade i Polen.

385
Bagge af Boo / Bagge af Boo
« skrivet: 2014-01-11, 22:10 »
Ojdå nu ser jag ju att jag skrivit in Jakobs makas far och farfar och morfar i min antavla, de finns ju i Sthlms rådhus o råd, s 17 o 117 och i Elgenstiernas supplement.

386
Bagge af Boo / Bagge af Boo
« skrivet: 2014-01-11, 21:56 »
Hej Andreas, tillför det här något nytt om Jacob Bagge af Boos hustrus släkt? Det står nåt om borgmäst i Stockholm i ditt Utter-klipp. Vad kan det syfta på?

387
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-09, 20:58 »
Det var intressant. Man ser ju också Gabriel Tornerefelts namn överst. Kan nog ha varit far och son.

388
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-09, 10:19 »
När det nu är känt att Gabriel A Tornerefelts maka var änka efter en person med förnamnet Knut, ligger det nära till hands att anta att Knut Tornerefelt var Gabriels äldsta son, för en änka gav ofta sin förre makes förnamn till sin första son i det nya äktenskapet.
Denne Knut är inte upptagen i Elgenstierna (jo i det szabadska supplementet under rubriken utan känt samband), men enl en anteckning i KrA:s ex av detta bokverk dog han 1656 16/6 i Warszawa och var förare vid Smålands kav. Hänvisning görs till Rullor 1657, s 33.

389
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2014
« skrivet: 2014-01-09, 10:02 »
Gabriel Andersson Tornerefelts hustru Carin Eriksdotter hade varit gift tidigare.  
Enligt Östra Härads renov dombok 1659 VT § 3 (För Arkiv Digital-abonnenter: Göta Hovrätt, advokatfiskalen, Jönk län, vol 31, 1651-1661, bild 2310):
Korpral Carl Knutsson från Holsby, Alseda sn, var ute i krig och spordes död och skulle varit skjuten för Krakow. Att han var avliden intygades av bl a hans styvfader, ryttmästare Gabriel A:son Tornerefelt som ock uti Påland varit hade.  
I Rullor 1674, Smål kav, F v Buchwalds reg, finns korpral Carl Knutsson fortfarande som rusthållare för Hållsby rote i Alseda. Tydligen rådde en viss eftersläpning i dessa rullor, om han nu stupat 17 år tidigare.

390
Människor / Svenska Flottan
« skrivet: 2014-01-07, 20:30 »
Är det från filmen Flottans glada kavaljerer.......

391
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-06, 13:15 »
Enligt J A Almquist, Frälsegodsen, Småland, del 3, säterier s 1322 uppges beträffande Ingelstad i Ö Torsås sn bl a att fr o m 1557 uppträder godset som säteri under Jöns Jönsson Gyllensparre. J E Almquists uppgift att Ingelstad av Jöns Jönsson gavs såsom morgongåva till hans andra hustru Karin Jönsdtr Lillie har e j kunnat verifieras, men hon innehade gården enl tiondelängden 1575 efter hans död, etc.
Så äganderätten till Ingelstad kanske inte frånhändes släkten Gyllensparre efter Jöns Jönssons död, vilket kan förklara varför Per Jönssons barn fick överta den.
En omständighet som pekar mot att Per Jönssons mor var Brita Claesdotter Uggla är väl att hans dotter fick förnamnet Brita - kanske efter sin farmor?

392
Gyllensparre / Gyllensparre
« skrivet: 2014-01-06, 10:03 »
Beträffande Svea Hovrätts  Liber Causarum kunde man i alla fall förr hitta ett personregister i en hylla i forskarsalen på RA. Den har visst plockats bort nu men bör väl finnas kvar, även om sidorna inte skannats för SVAR.

393
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2014-01-03, 09:51 »
Jo, jag har en annan idé beträffande Gustaf Pistols verksamhet i Hinneryd. Han red för Fälleshult (ej Hässlehult), som finns såväl i Rosenbergs ortlexikon som i KrA:s ex av Elgenstierna.

394
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-27, 19:49 »
Jag har gått igenom Ölands norra mot för år 1716 - alla tre tingen.

395
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-27, 17:24 »
Ölands n mot dombok 1716 VT 3-4 feb, § 2 (Göta Hovrätt, vol 506): Studenten Samuel Kiällander stämmer kyrkoherde Sporselius för en skuld. Samuels fullmäktige var hr Jacob Pistohl.

396
Linköpings stift / Linköpings stift
« skrivet: 2013-12-27, 17:08 »
Hej Viktor, ja i Håhls herdaminne nämns döttrarna Catharina Margareta (g m kyrkoherde Rydelius i Ukna) och Helena ( g m komminister Novander i Nässia)

397
Lyse / Lyse AI:4 sid 87
« skrivet: 2013-12-22, 22:38 »
Han kom från Löslistan 1858. Den bör väl finnas i husförhörslängden.

398
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-20, 08:50 »
Senaste Pistol-nytt från nätet:
 
 
Anna Tornerefelt (född Jacobsdotter Pistol)
 
MyHeritage släktträd  
 
Anttonen-Raivonen-Kelkka in Anttonen-Raivonen-Kelkka Web Site, administrerad av Reijo Anttonen
 
Födelse: 1651  
Död: 1679  
Föräldrar: Namn på båda föräldrarna  
Syskon: Gustaf Gabriel Jacobsson Pistol och namn på 29 mer syskon  
Make: Namn på make

399
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-18, 09:44 »
Ännu en Pistol från äldre tider:
 
Westerlund, m fl, Linköpings stifts herdaminne, supplement (= del 5), s 227, Röks pastorat:
Kyrkoherde Ericus Elavi Ljung (son t E Törnevallius, kh i Ljungs past) f 1628, d 1671, kyrkoherde i Rök, g m Maria Alexandersdotter.
Barn:
1. Maria, g 1:o m Jon  P i s t o l , 2:o 1688 m Jon Andersson, sventjänare
2. Elof, var 1677 dräng hos ryttmästare Måns Allman
 
Kommentar: Förnamnet Jon var nog inget gångbart förnamn inom adeln vid denna tid. Om en felläsning/felskrivning ägt rum och hans förnamn i stället var Jacob, hade han ju varit mer intressant.

400
Ytterligare en Dewall:  
 
Mathias Balck, d 1716 (enl Lt), kapten vid Bohusläns dragonreg, g 1697 6/3 i Svarteborg m Elisabet Svensdtr Dewall, dtr t löjtnant Sven Ingewaldsson (Enl rulla 1684:1 var Sven löjtnant vid P Weinholtz´ eskvadron, Bohusläns dragoner och 3 komp), och Elin Botilla (?) Larsdtr i Leråker, Svarteborg sn.

401
Gottfrid von Schröers samling på RA tycks finnas tillgängligt på SVAR. Där kan ju eventuellt något mer om hustruns släkt finnas. Kammarkollegiets ämnessamlingar.

402
Elgenstierna har nog satt in Hans Nennes svärmor i stället för hans hustru som mor till von Schröers maka Elisabet Nenne, född 1618.
Då skulle ju äldsta sonen, Reinhold v Schröer, varit uppkallad efter sin morfar, Reinhold Rijk, g m Margareta Larsdtr Topprider.

403
Ja, Andreas, det är alldeles riktigt att det är en del i denna släkthärva som inte riktigt går ihop. Mina uppgifter bygger till 99 % på andrahandskällor.
För det första ser det ju märkligt ut i Elgenstierna att Elisabeth v Schröer, f Nenne, f 1618 och gift 1642 får 9 barn, födda 1643-1672.  
Vidare var det faktiskt så att Reinhold Rijk var död redan 1614. Lustigt nog bär ju von Schröer o Nennes äldsta barn just (det ovanliga) namnet Reinhold. Även om Hans Nenne kan passa bra som Elisabeths far - han var tydligen myntdräng 1617 - så förefaller Margareta Larsdtr lite väl gammal för att vara Elisabets mor.
Om hon verkligen fick barn så sent som 1672 är ju 1626 el 1627 ett mer troligt födelseår.
När nu Margareta bevisligen hade en  dotter (i äktenskapet med Rijk), som redan 1618 var gift blir det ju svårt att få detta att gå ihop med att hon i ett ev 2:a äktenskap med den betydligt yngre (?) Hans Nenne fick ett barn fött så sent som ca 1626.
Det kanske är läge att botanisera lite i Gottfrid von Schröers jättelika arkiv på Riksarkivet. Han brevväxlade bl a med David Davidsson Kohl, Margareta Larsdtrs dotterson.

404
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2014
« skrivet: 2013-12-15, 10:04 »
Det här kanske redan är känt, men i Kammarkollegiets ämnessamlingar, hären, löneavräkningar (= likvidationer) 1620-1680, ser 5-6 (RA), finns på bild 348 (SVAR) en massa uppgifter om Jacob J:son Pistols karriär.
Jag har också funderat en del kring uppgiften att Jacob G:son Pistol skulle varit ersättare för fänrik CM Ulfsax (som dock kvarstår som fänrik i många år!) vid mönstringen 9/10 1718, Ö Härads komp, Kalmar reg. Är det troligt att en gammal ryttare, närmare 60 år gammal (?) plötsligt skulle bli infanterist? Ett Östra härads komp fanns ju även inom Smålands kavreg, kanske min uppgiftslämnare blandat ihop något där?
Var ägde dennna mönstring rum? Kung Karl stupade ju den 30/11 samma år. Man kan väl anta att Kalmar reg var med och kämpade i Norge.

405
03 Släktnamn / Camerarius
« skrivet: 2013-12-15, 09:34 »
Det här var intressant. Elgenstiernas uppgift att han hette  H e r m a n  Camerarius är alltså fel. Och hans hustru hette tydligen Margareta Dobbins - låter ju mera engelskt än tyskt.

406
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-14, 19:58 »
Jag är rädd att vi inte kommer att hitta Jacob G Pistol i Militiekontorets avlöningshandlingar. Lewenhaupt lär flitigt ha utnyttjat denna källa för sitt arbete Karl X11:s officerare. Gustaf J Pistol saknas i Lewenhaupt - han var kanske inte aktiv under Kalle dussins tid. Men sonen med samma namn som stupade i Poltava är ju med där.

407
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-14, 09:40 »
I ett häfte Släktforskarna och Krigsarkivet - en vägvisare till de militära källorna läser man på s 27 under rubriken TIDIGA SVENSKA FÖRBAND UTOMLANDS: På grund av sin allianspolitik var Sverige förpliktigat att hjälpa de västallierade och kejsaren i Wien i deras krig mot Ludvig X1V:s Frankrike. Såväl 1690 som 1691 och 1692 sändes flera svenska regementen till fronten vid Rhen och i Flandern. Det var främst värvade tyska regementen, men däri ingick också flera svenska officerare. Hjälptruppernas sammansättning kan följas i den viktiga samlingen ´Rullor -1723´ .
Ryttaren Jacob Pistol fick ju 1687 kungligt tillstånd att söka tjänst utomlands. Kanske kom han att vara inblandad i någon av dessa strider?

408
Kullman / Kullman
« skrivet: 2013-12-12, 19:49 »
Petrus Jonae Kulman Junecopensis, erhöll venia och var därefter informator först hos kornetten Ridderståhl i Rogberga och sedan hos kyrkoherden i R. Sökte lägenhet i Växjö stift 1706 men erhöll inget.
Student från Smålands nation i Åbo.

409
Hej Andreas (och Sune) :
Enligt Georg Ericsson, Vadstena stads äldsta tänkeböcker, 1952, s 78  var namnet Topprider taget efter gården Topperyd i Forserums sn, Jönk län.
Lasse Jönsson Topprider, levde 1592 (enl Almquist, Frälsegodsen), häradshövding, var 1562 fogde i Sunnerbo hd, g m Katarina Andersdtr, dotter till borgmästaren i Nyköping, Anders Persson, d 1587, och Elin Larsdtr.
Om Elins förfäder (hon tillhörde ej adl ätten Soop), se Släkt och Hävd 1988, 1, s 1 ff.
Om Lasse, en ful fisk, se Genealogisk tidskrift band 3 (årg 3?), s 158 och Svenska Antavlor 1989/9, s 436 f.
Lasse hade två kända barn: Margareta Larsdtr Topprider, g 1:o m Hans Nenne, 2:o m Reinhold Rijk, d före 1618, tullnär i Nya Lödöse (vars dotter Maria Reinholdsdtr, g m David Kohl, jfr N Vedbo hd dombok 1630 ST).
Svea Hovrätt, Liber causarum, (RA), E Vl 92, aa:23 behandlar en tvist 1618-1619 mellan Herman Wrangel och Margareta Larsdtr T betr äganderätten till Gransbo, Säby sn, N Vedbo hd.
Lasses andra barn: Nils Larsson Topprider, borgare i Nyköping (han nämns i Sv Biogr Lexikon, del X, s 143 under J Danckwardt).
Johan Topridder, kapten, g m Brita Mårtensdtr (tillhörde släkten Hierzeel, se Örnbergs Sv Ättartal, del 8, s 176). Enl Arméns meritförteckningar (RA) skrev Brita ca 1673 en supplik och bad om understöd -mannen hade blivit tjänstlös för många år sedan, då regementet reducerades.
I en sammanställning på nätet ur Söderköpings historia av Ola Lönnqvist kan man läsa att år 1617 dräps myntdrängen Sven Larsson av stampgravören Hans Weiler. Av övriga kända anställda på denna farliga arbetsplats märks Hans Nenne från Hamburg-trakten.
Margareta Larsdtr Topprider var mycket riktigt kusin till riksrådet och presidenten friherre Johan Skytte af Duderhof. Men härstamningen från ätten Soop, som Elgenstierna anger, har alltså visat sig oriktig.

410
24 Rekord / Äldsta förstföderskan i Sverige
« skrivet: 2013-12-12, 17:01 »
Min ff mm fm, Anna Helena Bollin f 1746 22/11 i Valbo, enda barnet till Stina Borgman f 1701 20/6 i Helsingfors, g 1745 30/7 i Söderhamn m Olof Bollin.
Stina var alltså 45 år, 5 månader 2 dagar, när hon fick sitt enda barn.

411
Vrigstad / Vrigstad C:3 sid 367, döda 1805
« skrivet: 2013-12-10, 13:03 »
förkylning

412
Viens / Viens
« skrivet: 2013-12-09, 20:39 »
Enligt Örnberg, Svenska ättartal del 9, s 241: Kammarskrivaren och bokhållaren Zacharias  Wiens (d 1689), g 1:o m Catharina Månsdotter (d 1683), son: Hans Magnus f 1683.

413
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-08, 16:49 »
Pistol-intressen i Östergötland:
(efter J A Almquiust, Frälsegodsen, Östergötland)
 
1/ Del 3:1, s 439: Erik Lood (d 1677) var förmyndare för Johan och Axel Pistol och inlade klander mot deras svåger, Isak Skarpenfelt, betr hemmanet Tilltorp, Vikingstads sn, Valkebo hd.
Erik Loods dotter Dorotea hade pantsatt egendomen hos I S, men när denne sökte uppbud på tinget, klandrades det alltså av E L å sina myndlingars vägnar.
2/ Del 3:1, s 531 betr Hilltorp, Fivelstads sn, Aska hd. År 1665 ägdes gården av Beata Pistol, vars make Gustaf Årrhane sålde vidare till Erik Lindschöld. Säljarens svåger, Gustaf Pistol, gjorde bördsanspråk, som avslogs.
3/ Del 3:2, s 1086 betr Vallby, Kuddby sn, Björkekinds hd. Jakob Pistol (d 1655) ärvde gården efter sin svärfar. Hans dotter Beata (g Årrhane) sålde vidare 1673 till fru Christina Stolpe. Icke desto mindre, skriver Almquist, befinnes en tid därefter fru Beatas brorsdotter Märta P vara gårdens ägarinna. Före 1680 ny ägare Patrik Patkull, etc.
(Christina Stolpe var g m Nils Persson Silfversparre)

414
Källor och arkiv / Roterings- och utskrivningslängder
« skrivet: 2013-12-07, 22:02 »
Exempel från Rot o utskrl Småland 1683: 409 B:
Bringetofta sn, s 41: Ulvahult: Håkan Jonsson, sprängd.
Hjelmseryd sn, s 20: Hylte: dr Per Nilsson, sprängd och alldeles bräcklig.
Nydala sn, s 36: Långöö: Per Tufwesson, sprängd, utfattig och inhyses.
Malmbäck sn, s 54: Engen: Anders Erlansson, sprängd och utfattig.

415
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-07, 17:54 »
Ja, jag kan tala om att det där står inget om denna Magdalena Tornerefelt.

416
Han var son till Oluf Olufsson och h Kerstin Joëlsdotter i Hudaryd.

417
Källor och arkiv / Roterings- och utskrivningslängder
« skrivet: 2013-12-07, 13:21 »
Tack Olle för svaret och citatet ur SAOB.

418
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-12-07, 10:32 »
Mysteriet Magdalena Tornerefelt:
 
Anrep har i sina ättartavlor under adliga ätten T nr 641 angivit att korpral Anders T utöver sonen Gabriel också fick en dotter Magdalena, gift 1:o med löjtnant Jacob Pistol, 2:o med sin kusin ryttmästaren Fredrik Gyllenpamp.
Elgenstierna, å sin sida, har i sina ättartavlor under ätten T strukit den förste maken, men under ätten Gyllenpamp finns hennes Pistol-gifte medtaget.
I olika inlägg här och under ätten Pistol har framkommit att Magdalena knappast  kan ha varit gift med någon av dessa herrar.
Anreps och Elgenstiernas källa torde vara  suppliken M 1062 (Arméns meritförteckningar, RA), där ”en fattig krigmans enkia” vid namn Magdalena Tornerefelt  uppger att hon varit gift med P och G.
Några andra kända spår i källorna har denna Magdalena tydligen inte lämnat efter sig.
Är hela skrivelsen ett enda falsarium?  
Man är frestad att dra en parallell till ett snarlikt fall som skildras i boken om Sabelsköldsläkten (av S Heiding och S Bankeström) beträffande Svante Sabelsköld, som enligt Elgenstierna skulle efterlämnat änkan Anna Brita  och flera barn. Också denna uppgift är hämtad från en supplik från en fattig änka.
Bokens författare har trots omfattande efterforskningar inte kunnat komma till annan slutsats än att Svante dog ogift!  I suppliken kallas han bl a ryttmästare (han var löjtnant), vilket kan jämföras med Magdalena T:s supplik, där henens 2:e make kallas kvartermästare (han var sekundryttmästare).
Så det verkar som att alla frågetecken kring den mystiska Magdalena Tornerefelt kan rätas ut till ett enda stort utropstecken: Hon har aldrig existerat!

419
Älvkarleby / Älvkarleby C:3 (1801-1840) p 57
« skrivet: 2013-12-06, 16:57 »
Pigan Maja Lisa Rotgren i Bodarne. Drängen Elfström ibm, pigan Johanna Rotgren, bonden A Andersson, hustru Anna Brita Rotgren = dopvittnen. Modern bodde på Björgs....nånting.

420
Källor och arkiv / Roterings- och utskrivningslängder
« skrivet: 2013-12-06, 10:52 »
I flera roterings- och utskrivningslängder för Småland i mitten och slutet av 1600-talet kan man efter flera soldaters eller ryttares namn se ordet sprängd, om jag läst rätt. Vet någon vad denna term innebär i detta sammanhang?

421
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-06, 00:06 »
Men Hättebo finns ju som ett indraget militieboställe i Nydala sn o Smål kav enl Grill och i roterings- och utskrivningslängden för 1683 finns det också där med namn på rusthållaren och hans dräng.

422
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-05, 18:31 »
Jaha, det här är väl första gången den gäckande Jacob Pistol kan återfinnas i en rulla. Det måste ju betraktas som ett steg framåt! Men vad är det som hindrar att karriären inleddes redan 10 år tidigare? I sin skrivelse till Kgl Maj:t (någon gång 1715-1717), där JP begär att få hemmanet Solberga i Köpings sn på Öland, i denna skrivelse påstår han ju att han alltifrån barndomen tjänat Sveriges krona. Så det kan ju stämma med att han var född 1660 och redan 1673 följde med som nån slags dräng i det militära.

423
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-05, 10:30 »
Strödda Pistol-anteckningar:
1/V Härads dombok 1701 HT § 69: ”Den emellan välb hr Jacob Pistoll och Gumme Carlsson i Nässja inkommande sak om skada av getter på ett rågstånd (?)”. Parterna var förlikta och hr P hade erhållit ”vederbörl säkerhet” för den uppkomna skadan.
2/N Vedbo härads dombok 1695 ST § 26: Skvaller om Gustaf Pistols dotter i Tapparp
3/N Vedbo härads dombok 1695 HT § 79: Gustaf Pistols dotter, jungfru Catharina, omnämnd.
4/V Härads dombok 1656 VT 5/3: Kirstin på torpet Stettin stämmer Sven Rooth för någon otuktighet han henne tillfogat ”på unge Pistolens bröllop uti Skärsjö”.
5/V Härads renov dombok 1656 VT 5/3, s 9: ”Samma dag kom för Rätten Kerstin på torpet Stettin boende”, som besvärade sig nu ”såsom tillförende” mot Sven Roth ”för den olovl gärning han henne på unge Pistolens Jacob Jacobssons bröllop uti Skärsjö (tillfogat)”
6/V Härads renov dombok 1656 ST 26/6, s 22: Sven Roth var välb fru Anna Kåses godsfogde på Skärsjö. Här omnämns Axel Loods vittnesskrift 1655 11/11 ”på alla (bröllops-)gästers vägnar”.
7/N Vedbo härads renov dombok 1681 ST: Lantjägare Gustaf Pistol omnämnd.
8/N Vedbo härads dombok 1708 HT § 52: ”Vice versa” inlämnade stämningar mellan ryttm Axel Pistol och dess fullmäktige notarie Isr Steenberg och  välb häradshövding Dan Lilienberg (å egna samt å broderns, hhvd Magnus L:s vägnar) ”ang hemmanet eller bytesjorden L Högaskog”. Axel Pistol ”uppviste ett originalarvskiftesinstrument”, daterat 1660 24/5, ”varutinnan L Högaskog uppföres ibland sal hr Jöran Pistols tillfallna hemmansräntor….. Ett originalköpebrev daterat 1630 24/4, underskrivet och förseglat av sal hr Herman Trulsson Kåse  och Göran Kåse”. Hemmanet uppbjöds på tinget i feb o mars 1677. (En gård Högaskog finns i Marbäcks sn).

424
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-03, 22:22 »
Kan det röra sig om Per Jacobsson i Aggarp, belagd 1608-1658, löjtnant, vars dotter Margareta var g 1:o m Anders Gabrielsson Tornerefelt, 2:o m Nils Siggesson i Ö Årena?
Pers bror Lars Jakobsson blev adlad Björnram af Helgås.

425
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2013
« skrivet: 2013-12-03, 13:27 »
Nej, Viktor, jag har inte sett den släktkrönika över släkten Pistol som ättlingen Ingvar Andersson skulle ha upprättat.
Inga Engdahl nämner i ett brev från 1985: Jag har gått kurser i släktforskning och på min fars sida kommit in i en släktförening, som heter Grönhultssläkten och som ska fira 10-årsjubileum i Frödinge den 13 aug 1986.
Det var väl i dessa trakter Emerentia Pistol och hennes make gästgivaren och deras ättlingar höll till.
Kanske finns släktföreningen kvar och har mer fakta om den oerhört rika Emerentia.

426
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-03, 09:25 »
Jag letade också en gång på KrA efter notisen om Pistol o Ulfsax utan framgång. Den kan vara feltolkad, men datum för mönstringen stämde tydligen och, enl Lewenhaupt, också datum för Ulfsax´ utnämning till fänrik. Ännu 1721 (Militieräkenskaperna) kvarstår Ulfsax som fänrik i Ö Härads kompani - av Jacob Pistol finns naturligtvis inga spår i denna källa, som jag skrivit av och som har alla officerare medtagna (men utan några artilleriregementen).
Men redan 1715 kallas ju Jacob fänrik i födelseboksuppgiften för Räpplinge angående dottern Marta Christina. Där talas ju om Malmen, så jag trodde möjligen Jacob varit fänrik vid artilleriet vid denna tidpunkt.  
I Släkt och Hävd 1964, s 217 talas om en officer vid namn Daniel Joelsson (1693-1765), senare kallad Falck och Falkman. Så här står det bl a om hans militära karriär: ...fänrik vid Smålands tremännings inf reg 1712, i början av s å kommenderad på värvning till Närke och Västmanland; låg 1714 i garnison i Kalmar och på Borkholms (Borgholms) slott....
Man kunde ju tänka sig att Jacob Pistol hade någon liknande karriär, som förde honom till Öland och Borgholms omgivning.

427
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-12-02, 14:57 »
Pistol-tankar.
 
1/Bengt: Jag instämmer helt i resonemanget kring Jakob Johan.
2/Viktor: Munkagård övergick på 1660-talet i Catharina Stråles ägo, som 1671 blev hennes säteri. ”Fru Catharina levde ännu 1683, men torde avlidit kort därpå, och 1688 uppträder som ny ägare Jakob Pistol samt efter ytterligare några år (dennes broder?) Axel Pistol (död 1729)...”
Så långt Almquist, Frälsegodsen, Småland , band 3, säterier, s 1404.
Kommentar: Kanske var det unge Jakob Johan Pistol, som 1688 stod som ägare.
 
3/ För nästan 20 år sedan hade jag kontakt med ett syskonpar, vars mm mf ff hette Jakob Persson, döpt 1734 18/12 i Räpplinge och son till Per Nilsson ohh Brita Elisabeth Pistol. Dessa makars namn ska finnas inhuggna i en stenplatta inne i kyrkan.
 
4/En ättling till Emerentia Pistol och hennes make Peter Andersson var lektorn i Värnamo, Inga Engdahl, f Carlsson  (1911-2002). Hon uppger i ett brev att ”Emerentia var enligt släkttraditionen oerhört rik, men om hon ärvt från far eller mor, vet jag inte.”
Inga nämner också en ”krönika om ätten Pistol”, som en släkting, länspolischefen i Malmö, Ingvar Andersson (1915-2001), gjort upp. Därifrån tycks uppgiften komma att Jacob var ”corporal i L?hrs reg. Pommern 1706”.
Inga uppger vidare: ”1695 har löjtnant Jacob Pistol i Tapparp skänkt 3 daler till Frinnaryds kyrka, samma år lånade JP i T 9 d av kyrkan, titel möjl löjtnant. 1696 har löjtnant JP betalat 14 d 20 öre.
Vem var denna löjtnant Jacob Pistol i Tapparp, som levde sista åren av 1690-talet? Kan han ha enrollerats som fänrik på Öland?” Så långt Inga Engdahl
 
5/I ett PS till ett av breven skriver Inga Engdahl: ”En anteckning som min bror gjort:
” 9/10 1718: Jac. Pistol som ersättare för fänriken vid Östra härads kompani, Carl Magnus Ulfsax. Denne blev fänrik vid Kalmar reg 1/8 1717.”

428
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-30, 17:54 »
Nordisk Familjebok skriver i sin 3:e upplaga: ”Ända till 1845 var äktenskap mellan kusiner förbjudet i svensk lag, dock med möjlighet till dispens.” Detta hindrade inte  Elgenstierna  att i sina ättartavlor införa uppgiften (som även finns hos hans företrädare Anrep) att Magdalena Tornerefelt, av den adliga ätten nr 641, gifte sig med sin kusin Fredrik Gyllenpamp. Om uppgiften är riktig, skulle hon vara minst 25 år äldre än maken.

429
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-30, 10:03 »
Ja det är nog Skurebo som avses. Där fanns ju medlemmar av släkten Tornerefelt.

430
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-30, 09:20 »
En grannförsamling till Nye är Lemnhult. Där finns säteriet Holma, som enligt Almquist, Frälsegodsen, vid den aktuella tiden beboddes av ätten Ulfsax. En bit in på 1700-talet kom ägaren att heta Tornerefelt! Av den mindre ätten T.
Men i Lemnhult finns enligt Ortnamnsregistret (sofi)inget ställe som liknar Kärrboda.

431
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-29, 14:04 »
Ja detta dokument tycks ju innebära att den ogifta Beata Catharina vill lämna sin ev kvarlåtenskap till sin halvnadbondes son,Axel, som uppkallats efter hennes far (Axel) och yngsta bror, som också bör ha hetat Axel och sannolikt identisk med sergeanten.
Möjligen kan man tolka ordvalet yngsta så att det fanns ytterligare en - för Elgenstierna obekant - bror i syskonskaran.

432
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2013
« skrivet: 2013-11-28, 21:40 »
Det här var intressant information. Kärrboda kanske = Skärsboda i Björkö sn men Holma finns ju många, bl a ett militieboställe i Malmbäck sn.
Den stupade sonsonen kan ju ha varit omtalade sergeanten Axel, men son till vem?
Göran och Magdalena har bara ett känt barn, Märta f 1665, kanske g m den stupade mågen. Den stupade sonsonens far kan knappast ha varit många år yngre, kanske snarare äldre än Märta.
Och den mystiske östgötske reg.kvm. Gustaf Gabriel Pistol verkar fortfarande hänga i luften, liksom korpralen Peter Gustaf Pistol, som kan ha stupat ca 1702.

433
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 22:28 »
Magdalena Tornerefelt, som var dotter till Anders T av den lilla adl ätten, måste ha varit född 1642-45, eftersom fadern, när han avled 1644, varit gift i högst 2 år.
Om hon gifte sig med den unge änklingen Jacob Pistol, måste hon ha varit en synnerligen ung brud på 10-13 år. Låter det speciellt sannolikt?

434
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 20:44 »
Jag kanske skulle förklarat att de 5 dokumenten skall uppfattas som en enhet, som börjar med Gustafs inlaga från 1688 till Kgl Maj:t och slutar med att landshövdingen på kungens uppdrag sommaren 1692 utser ett hemman till Gustaf som kompensation för den indragna fastigheten.
Jag tror inte heller att Gustaf någonsin var kapten, vi har ju sett hur brodern Jacob gjorde anspråk på att vara adjutant, löjtnant och fänrik....

435
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-27, 19:02 »
Det kan hända att jag gjorde en alltför extensiv tolkning av det dokument, som Bengt lade in här 2013-10-31 , där landshövdingen i Jönköpings län skriver om avdankade militärer ”som kan tänkas återgå i tjänst” inom Jönköpings reg och Smål kav. En gång kavallerist alltid kavallerist – eller?  Men när Jacob Pistol bor på Öland kallas han ju fänrik på Borgholms malm, då får man ju intrycket att han blivit artillerist…
Jag tycker ändå flera medlemmar av ätten Pistol förekommer i domböckerna. Axel dyker upp ofta, men är kanske inte så intressant i detta sammanhang.
Vid besök på Riksarkivet häromdagen tittade jag på följande:
Jönköpings läns landshövdings skrivelser till Kgl Maj:t, vol 8, 1691-92.
Där återfinns följande 5 dokument, som jag här i kronologisk ordning återger i sammandrag:
1/ Undertecknat ”Gustaff Pistooll”, daterat 1688-08-28: ”… hurusom mig efter min svärfader, fordom major sahl Tornerefällt ärftligen är tillfallet ½ skattehemman Täppesåhs i Nye sn och Ö Härad beläget, efter arvsinstrumentets innehåll, vilket hemman med de andra Täppåsa gårdar på senaste commissionen är reducerad …. Och kapten vb hr Leijonhielm till boställe anslagna….”.  Pistol hade inte fått nån vedergällning (vederlag kanske det heter), han ville nu bo på ”bem. Skattegård, så länge jag mächtar” eller annars få ekonomisk ersättning.
2/ Undertecknat Tellerda [herrgård i Vetlanda sn], Lars Kieelman [var kronofogde i Ö Härad]: Enligt ”hållet protokoll, där Eders Nåde [väl = landshövding Dahlberg] skulle behaga att hjälpa cornetten Pistohl, som är mycket fattig, vilken med sin fru och barn reser kring landet och haver intet hemvist”. Kunde han få ”något för sin skatterättighet, vore det en stor barmhärtighets gärning”.
3/Undertecknat 1691-12-09, landshövding E Dahlberg: F d kornetten Gustaf Pistol hade klagat ”betr ett hemman uti Täppesås som han berättat varit dess skattejord och skall vara honom avhänd till kaptensboställe fomerat”.
”Och alldenstund bemälte Pistohl haver låtit sig bruka (?) uti Eders Kgl Maj:ts krigstjänst, satt en långlig tid uti sista krig i Köpenhamn fången och nu för tiden mycket miserabel och fattig, alltså…… (om kungen) skulle vilja honom för samma skatterättighet med någon vedergällning uti dess stora fattigdom och nödträngda tillstånd”……
4/ Undertecknat Jönköpings slott 1692-0618, Erik Dahlberg [landshövding i Jönköpings län och mycket känd]: ”Eders Kgl Maj:t befallde mig nådigt genom skrivelse av d 18 dec förledet år att jag skulle utse kornetten Gustaf Pistol ett hemman varuppå Eders Kgl Majt allenast i nådigste anseende till dess torftighet ville honom skatterättighet förunna i st f Täppesås, som vid förra kommissionen är till ett kaptensboställe gjort under Kalmar infanteri, fastän Eders Kgl Majt utav befallningsm Lars Kiellmans berättelse nådigast sett och förunnat, att bem Täppesås såsom skattevrak lärer vara för crono underkänt, så att i anseende därtill cornetten Pistohl inte varit befogad till någon refusion för samma pretenderande skatterättighet. Och som mig i underdånighet haver det hemmanet uti skatterättighet för honom utsett som underdånigast bifogade uppsats Eders Kgl Majt sådant vid handen giver. Alltså underställes det Eders Kgl Majt:s nådigste vilja och behag om han kan med bem skatterättighet däruppå benådat bliva--- och ej-----”
Bilaga till föreg skrivelse:
5/ Undertecknat 1692-0521 Egidius Girs (?): Att kronohemmanet Tåpparbo i Frinneryds sn, N Vedbo härad skulle indelas till augment på nr 89 av livkomp rusthållet Roo södergården beläget, S Vedbo hd, Flisby sn.”
Kommentar: Det är väl konsekvenserna för Gustaf Pistol av Karl Xl:s reduktion, som det handlar om här.
I RA:s kortreg över skrivelser till Kg Maj:t finns ju ett stort personregister. Gustaf Pistol skulle enligt detta även förekomma på två ställen i Kronobergs läns landshövdings skrivelser. Men vid närmare titt på detta, framgick att det handlade om en ”ryttmästare” Pistol, utan förnamn, så då handlade det väl om den mest välbeställde av bröderna, Axel P, som fick ett frälsehemman och vederlag skulle tilldelas fru Anna Hillebard och hennes barn.

436
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-23, 20:35 »
Pistol-punkter:
1/ Var fanns Jacob Pistol åren närmast  före och efter vigseln 1704 med Maria Ekman?  
Malmbäcks födelsebok 1701 9/4: Bland faddrar till ett barn i Åkerhult var ”Monsr Jacob Pistohl ” i Långserum, Svenarums sn.
Västra härads dombok 1701 HT § 69, 10/10: En svårläst liten notis om välbe JP och Gunnar Carlsson - väl ett fordringsmål. Enl Rosenberg fanns ett f d militieboställe Nässja i Hjälmseryds sn. I 1683 års roterings- och utskrivningslängd finns i Nässja, Hjälmseryds sn en Gunne Carlsson under kavalleriet.  
I den något defekta födelseboken för Svenarum hittar vi JP som dopvittne i april 1703. Västra härads dombok 1705 HT § 45 18/9 (renov): Välb hr JP krävs på mantalspenning i Svenarums sn. D:o 1707 ST § 107: Samma ärende. 1703 övertar han ju munderingen i Säfsebo, Nye sn, men ekonomin tycks ha varit dålig.
Östra Härads dombok 1708 VT § 71:  Här uppges att ”välb hr JP ..rättmätigt disputerar den avhandling, som Sven Wimundsson i Säfsebo med dess svärfader och fru av den 26 sept 1707 om ½ rusthåll Säfsebo ägande för 60 d smt ingått.” Svärfadern (Lars Ekman)  och frun (Maria Ekman-Pistol) hade utan hans vetskap ingått detta avtal, som nu upphävdes. Sven fick betala JP:s rättegångskostnader, etc.  Men JP var i sin tur skyldig utskylder för gården och munderingen (kavalleri).
Då var det nog inte underligt att JP ansökte hos både Smålands kavalleri och Jönköpings regemente om tjänst och i samma veva gjorde sig nästan 10 år yngre.
2/När det gäller frågan om varför likvidation efter Gustaf Pistol, stupad 1709 i Poltava, betalades ut först 30 år senare.  Ja det är inget ovanligt, tvärtom, vilket framgår på flera ställen i Lewenhaupt, Karl X11:s officerare.
3/ I sin skrivelse till Kgl Maj:t  (trol skriven efter 1715 men senast 1717)  uppger JP att han har hustru och ”fem små barn” att försörja. Vilka fem? Brita Elisabet (Lisken) f ca 1705, kanske Catharina Beata (f 1710 i Edshult - vart tog hon vägen?) och Marta Christina (1715-1717).  Högst tre tydligen..
4/ Var Jacob född u ä eller i ä?  När jag började forska i Pistol, på uppdrag av Emerentia P:s ättling, gymnasieläraraen, lektorn, i Värnamo, Inga Engdahl, f Carlsson (numera avliden), ja då fick jag för mig att eftersom Elgenstierna inte tagit med JP i sina tabeller, ja då var han väl inte adlig? Hans långsamma, man kan nästan säga obefintliga, befordringsgång (jfrt med t ex brodern Gustaf) stärkte mig i denna uppfattning. När han så på Öland aldrig benämns välboren utan endast hr och att han under Skåne-tiden (om det nu inte var nån annan med samma namn) kallas ”edel och manhaftig” (talar starkt emot adel), ja då talade ju en del för att han var född u ä. Sedan har vi det enorma hoppet mellan JP:s födelse ca 1660 och syskonen, som alla tycks vara födda på 1670-talet och kanske ännu senare. I Nye fs kyrkoräkenskaper 1683 el 1684 talas om testamenete efter Gustafs dotter. Kanske var hon född 1682. Kan hennes mor Elisabet Tornerefelt då vara född 1629? Knappast. Om fadern Gustaf var född 1641 var nog hustrun Elisabet ganska jämnårig. Men Jacobs födelseår kan inte gärna flyttas mycket längre tillbaka än 1659-60. Men Gustafs äldre bror Jacob gifte sig ju mycket ung, så man vet aldrig. Under ca 10 år 1695-1705 kallas han ju välboren och hans äldsta dotter får ju dopnamnen Brita Elisabeth (Lisken). Elisabeth efter farmor Elisabet Tornerefelt, som fortfarande levde? Eller efter fastern Lisken, som nyligen dött? Inte lätt att veta.
5/ Vem var den jungfru Margareta Pistol, som Viktor hittat som dopvittne i Vetlanda år 1733. Hon var troligen identisk med den ”jungfru Pistohl”, som i hfl 1735 i samma sn  bor på Holmesberg hoss herrskapet Ehrenreuter.
Jag hittar bara en kandidat, Anna Margareta Pistol, f 1701 på Tapparp, Frinnaryd, dotter till korpral Peter Gustaf Pistol (dopvittne: Anna Maria P). Och vart tog han vägen och varför är det så svårt att hitta honom i rullorna och vem var hans fru?
6/ Och vem var fänrik  Leonard Pistol - om han någonsin existerat ? En anteckning i KrA:s ex av Elgenstierna hänvisar till Krigskoll. Brefbok  901/1678. Detta årtal pekar väl på att han kan vara ännu en son till Jacob Jacobsson Pistol d ä.
7/Så har vi då ”hr Johan Pistol” som är dopvittne, när A M Pistol och hennes make Nils Pedersson får barn i Säby 1701 2/12. Kapten Johan P (1642-1700) kan väl knappast komma ifråga, han dog ju nyårsafton året innan.
8/Tyvärr kan jag inte säga var jag såg Margareta Brand(t) och hennes make gästgivaren Peter Ryman i Växjö. Det måste ha varit i någon av församlingarna där Brandtfamiljen höll till.
9/När det gäller underhållsbrev 144, handlar det, som jag skrivit förut, om en ren andrahandsuppgift, en anteckning i KrA:s ex av Elgenstierna.
Vid besök på KrA för flera år sedan försökte jag ta fram denna handling. Jag hittade visst i Vadstena krigsmanshus arkiv några ”liggare över underhållsbrev”,  med signum D:25, en liggare 1651-63 och en annan 1688-1700, men där gav jag nog upp. I denna handling talas det inte om att JP är 40 år utan nu var han ”utgammal”, passade väl bättre om han ville ha underhåll.
Jag passade på att kika lite i NAD på nätet men kom fram till att Krigsmanshusets arkiv (ännu?) ej förtecknats där. Är dock ingen expert på denna materia.
10/ NAD: Bland KrA:s domböcker 1635-1821, regementsvis ordnade handlingar (SE/KrA/0082/)  I vol I: 15 o 36 under Bremiska kavreg: Fredrik v Buchwaldts reg, se Garnisonsreg i Wismar, akter från åren 1690, 1692 o 1699.
Med tanke på Jacob Pistols uppträdande i Skåne på 1680-talet (om det nu var han), kan man ju tänka sig att han avsatt spår i någon av dessa domböcker.

437
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-22, 22:41 »
Storartat! Då kan tydligen den mystiska regementschefen L?hr avföras från utredningen.

438
Comstadius / Comstadia / Comstadius / Comstadia
« skrivet: 2013-11-22, 22:36 »
Enligt Wilstadius, Smolandi Upsalienses, del V, s 221, var Abraham Stigell dotterson till gästgivaren Nils Elgh och hans 1:a maka Ingrid Komstadia, f 1695 3/8 i Svenarum.
Man kan anta att hon var släkt med  e o pastorn Lars Comstadius, f 1723 i Hjälmseryd, son till gästgivaren Israel i Starrhult (Virdestam, Växjö stifts herdaminne, del 8, s 50).
Lars var f ö g m Märta Comstedt f 1724, dotter till löjtnant Johan C, jfr tidigare inlägg!
Av framlidne forskaren Henry Renshult fick jag en stamtavla:
Abraham Stigell f 1740, g m Anna Maja Komstadius f 1743, dotter till Sven Komstadius f 1712 (bror till ovannämnde pastor Lars ). Sven var son till gästgivaren på Starrhult, Israel K 1684-1755 ohh Regina Andersdtr 1710-1767.
Israels far, Josef K bodde enl Renshult på Svenarums gästgivargård, var son till ovannämnde kyrkoherden o riksdagsmannen Bengt K. I herdaminnet (del 6, s 32) är Josef ej upptagen bland barnen, men i Smolandi Upsalienses, del 1, s 225 finns Josef med och uppges där ha blivit guldsmed. Josefs mor var född Lohm.

439
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-22, 21:32 »
Punkt 3: Ja det var väl så jag också uppfattade denna hänvisning.
 
Punkt 4: Dokumentet finns nog på KrA och Smålands kavalleris regementsarkiv:
Specifikation på föravskedade officerare, som hava lust och äro dugliga att hjälpa Kgl Maj:t under Smålands kavalleri (jag skrev: troligen från 1708).
Jag har gjort denna sammanfattning: J P begärde att bli antagen som kornett el kvartermästare vid regementet, uppger sig vara 40 år gammal, tjänstgjort vid L?hrs regemente i Pommern och varit korpral vid rekryternas transport 1706.

440
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2013
« skrivet: 2013-11-22, 14:05 »
Lite Pistol-funderingar.
 
1/Rättelse: I mtl 1700 finns på Säfsebo, Nye sn en Gabriel. Han hette inte Pistol, utan är identisk med ryttaren på Säfsebo, Gabriel Persson.
2/Gustaf Pistol: I RA:s kortregister över skrivelser till Kgl Maj:t (detta register finns numera även på SVAR) hittar man att ”kornetten Gustaf Pistol i Nye”  författat en skrivelse år 1691. Den är möjligen något i samma stil som den från 1680.
3/Den 2 november lade ju Bengt in en kortare notis  om Jakob Pistol från Krigskollegium o Krigsmanshuset (1720-1732). Sist i dokumentet står ”N. 144”.  Vad är det för siffra?
I KrA:s ex av Elgenstierna har någon skrivit detta: ”En Jacob P. anges i underhållsbrev 144 varit kornett under Smål. Kav. ... tjänt under danska kriget (Carl X1:s) samt i Carl X11:s polska och danska krig. (Är nu) utfattig och utgammal. Förekommer ej i rullor”.
4/ Appropå L?hrs regemente i Pommern, där Jacob P påstod sig ha tjänstgjort som underofficer, så förekommer i N Vedbo härads renov dombok (Göta Hovrätts arkiv) 1703 ST § 2 ”capitainskan Mme Elisabet Gothinia L?hr”.  Hon kan ha varit en närmare släkting till regementschefen med samma namn.
5/ Här lägger jag in mina uppgifter om Jacob Pistols 2:a maka och hennes släkt:
 
E k m a n  i Höreda.
 
Lars Persson Ekman, levde 1712 (not 1), men var d 1721 , befallningsman på Markesta, Höreda sn, g m Catharina Johansdtr Brand(t) (not 2)
 
BARN:
 
1. Elisabet
2. Brita
3. Maria, levde trol 1739, g 1704 6/1 i Höreda m Jacob Pistol (not 3 ) f ca 1665, levde 1719 på Öland, möjligen också 1739 ”utanför Eksjö”, fänrik på Borgholms malm.
4. Beata (not 4) f 168(9), d 1739 5/9 i Vetlanda (”i stort elände”), g m Petter Run(d)berg f 167(9), d 1735 12/1 i Vetlanda, fältväbel å Flugby Ödeg, dit de kom ca 1734 efter att åtm 1713-1726 ha bott i Nye sn, sistn år på Skägganäs därstädes.
 
 
Fotnoter:
 
1 S Vedbo hd domb 1712 nov.
2 Syskon: Peter J:son B f 166(0), d 1738 19/4 i Näsby, frälsefogde på Trossarp, Höreda sn, g ca 1695 m Catharina Pistol f 167(0), d 1756 9/6 i Björkö; Christina J:dtr B, f ca 1648, d 1730 22/4, g 1:o Laurentius Wassenius, rektor vid Eksjö skola, 2:o m Jöns Aschlin, också rektor vid Eksjö skola, 3:o 1696 20/9 i Eksjö m Clemens Flodin f 1651 2/2 i Bäckseda, d 1721 26/1 där, kyrkoherde där (enl Ö Hd domb 1720 ST § 107 var Christina syster till frälsefogde Brandt, vars dotter prästen Harald Lundman friat till); ? Margareta B, g m Peter Ryman, gästgivare i Växjö.
3 ”Välb. Hr Jacob Pistol” förde Mme Beata Ekmans talan inför tinget betr en piga i Mörsebo (Nye sn), som tjänat Beata och hade löneanspråk.
(Östra härads dombok 1713 VT § 8).
4 Barn: Cajsa Persdtr (Rundberg), f 1723 24/4, g m Jonas Persson f 1718 i maj, bodde ca 1760 på Flugby Ödeg, Vetlanda (barn: Lisa Greta f 1744 2/2, Beata f 1748 30/10, Peder f 1754 20/9, Margareta f 1760 17/3); Jonas R f 1726 i Nye; Anna Stina R f 1731 i Nye - de senare två ej hos modern i Vetlanda A1:1 ca 1735.

441
Comstadius / Comstadia / Comstadius / Comstadia
« skrivet: 2013-11-22, 09:26 »
Någon sammanblandning i denna tråd av de olika Hjälmseryd-orterna kan jag inte upptäcka.  
När man släktforskar bör man utgå ifrån en någorlunda säker uppgift. Så varifrån har Birgitta fått informationen att en löjtnant Komstadius sägs ha dött i en olycka, etc?
Och att han skulle vara Anna Marias far.
Löjtnant J Komstedts 1:a hustru dog ju 1743, så hon är knappast mor till A M, f 1744.
Ingen har påstått att dottern Merta skulle haft någon dotter Anna Maria.
Och i Johans 2:a gifte saknades bröstarvingar. Var A M möjligen född utom äktenskapet - mellan Johans 1:a o 2:a äktenskap?

442
Comstadius / Comstadia / Comstadius / Comstadia
« skrivet: 2013-11-21, 20:14 »
Johan Komstedt var g m Brita Nilsdtr (död 1743) i hennes 2:a gifte - 1:a var med korpral Abraham Hjelmberg.
Jag har antecknat ett barn till Komstedt o Brita N: Merta född 1724.
Men Komstedt gifte nog om sig och då kanske han fick den av dig nämnda,Anna Maria, f 1744.
Men hon hette ju enl dina uppgifter Komstadius....

443
Comstadius / Comstadia / Comstadius / Comstadia
« skrivet: 2013-11-21, 16:59 »
Löjtnant Johan Comstedt, 168(1)-1758:
J Komstedt var född i Karlskrona och död i Vare, N Sandsjö. Enl Västra härads domb 1725 HT 20/10 anklagades han för att så illa ha slagit drängen Abraham Månsson i Hornaryd, så denne avled. Komstedt hade då flytt riket. ”Det blev inget dråp av det hela, bara en olycka. (Året) 1725 var nog en löjtnant för värdefull att avrättas”, anser forskaren H Renshult.
Komstedt ohh ville, enl kyrkoherde Hahn (domb 1730 ST maj) ej ”i sitt äktenskap vara eniga till sinnes” och ombads till konistorium ”inkomma med förklaring över sin elaka samlevnad”. Enl domb 1736 VT 24/2 var K misstänkt för att ha vållat styvmågens, korpral A Hjelmberg, ”den 20 feb om aftonen timade dödliga frånfälle”.
Upprinnelsen till fallet var att K låtit fälla träd i Hjälmseryds skog. Hjelmberg ansåg att hela byalaget bort lämna sitt medgivande. K blev då arg och utbrast: ”Jag skulle hugga inför din näsa. Jag skall göra dig till en tiggare, innan jag släpper dig”. Tingsprotokollet berättar vidare: ”Och löjtnantens nävar gingo ganska fort emot bordet och Hjelmbergs ansikte. H sade: 'Där I inte stode i faders ställe, skulle jag väl på ett annat sätt försvara mig' ”.
H fick många ”stötar” mot ansiktet och bröstet. Han fick ont i bröstet och svårt att andas, så ”att det kraskade i bröstet vid varje H:s andetag”. Han blev sedermera sängliggande och avled efter åtta dagar. Obduktionen visade att H led av långt gången lungtuberkulos och att denna sjukdom varit vållande till hans död.
Löjtnant Komstedt blev därför ”i detta mål alldeles befriad”.

444
Årrhane / Årrhane
« skrivet: 2013-11-19, 21:03 »
Redan i Släkt och Hävd 2003, nr 3-4, s 46, försågs nämndemannen Bengt Nilsson i Isaryd med sitt patronymikon. Med hänvisning till N Vedbo härads renov dombok 1681 ST, men denna uppgift kom inte att inflyta i Elgenstiernas supplementband, som ändå hämtat mycket information från SoH:s avdelning kompletteringar och rättelser.

445
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-17, 19:15 »
Några Pistol-skott:
 
1/Riddarhusgenealogierna: Innehåller många felaktiga uppgifter. Som barn till Jacob Jacobsson Pistol har där - med viss reservation - lagts in sonen Gabriel Pistol, fänrik, som ju visat sig tillhöra en helt annan släkt! Där finns även ryttmästare Peter Pistol, men han hette egentligen Pistolhielm!
Av intresse för diskussionen om Jacob Jacobsson (adlad Pistol) är att här upptas hans syster vid namn Anna Jacobsdtr.  
Efter uppgiften om hans gifte med Göran Trulsson Kåses dotter är tillfogat: ”Palmskjöld in Jacob Jacobsson”.  Det bör väl syfta på Palmsköldska samlingen, som väl förvaras på UUB.
2/Gustaf Pistol (1641-1715): I Ridddarhusgenealogierna finns anteckningen att ”hustrun levde 1680 med små barn”, en uppgift som även återfinns hos Elgenstierna. Man kan ju undra varifrån denna uppgift kommer.
Enligt anteckningar i KrA:s ex av Elgenstierna: Gustaf Pistol var 1659 ryttare för Smål kav för Målilla gård, Målilla sn och 1663 för Fällehult, Hinneryds sn. I båda fallen hänvisas till RR (dvs Riksregisraturet).
Jag har antecknat att Gustaf enligt Nye sn kyrkoräkenskaper, 1683-1702, var skyldig testamentspenning för en avliden dotter. 1683 el 1684 var vlb Gustaf P på Teppesås  (ett militieboställe) skyldig pengar för sin dotters testamente. Både 1696 och 1702 avkrävdes han dennna skuld.
3/ Vem var ”fru Maria Pistol”, som 1739 kvitterade ut likvidation efter sin ”svåger” Gustaf P d y ? Ja i R-geneal kallas hon hans ”svägerska” och de båda systrarna till Gustaf, Anna Maria och Catharina uppges där vara i livet 1739, men att de skulle var ogifta är någonting som Elgenstierna lagt till!
Det är ju sant att på den här tiden använde fruarna ofta sitt flicknamn, så är denna Maria verkligen identisk med Jacobs fru Maria, född Ekman? Jag tror faktiskt det, för i Nye fs födelsebok 1705 finns två gånger som dopvittne en ”fru Maria Pistol i Säfsebo”. Enl Ö Härads dombok 1703 HT § 53 hade ju Lisken Pistol och hennes make Carl Gustafsson  till ”svågern och brodern” Jacob Pistol avstått munderingen för Säfsebo kavallerirusthåll. Visserligen skulle Jacob ha vistats i Vrigstad när han gifte sig 1704, men sedan blev det väl Säfsebo, Nye. Där föddes förmodligen också äldsta barnet, Brita Elisabeth (Lisken), men Nyes födelse-, vigsel- och dödböcker tycks  under lång tid utelämna händelser inom överklassen (som adeln), men som dopvittnen hittar vi ofta adelsfolk!
Varför hon fick namnet Brita kan man ju fråga sig. Det andra dopnamnet, Elisabet (Lisken) skulle kunna vara efter farmodern (om hon nu var det, alla Gustafs barn verkar ju födda på 1670-talet, Jacob var alltså minst 10 år äldre än sitt ädsta syskon!). Kanske fick det nyfödda barnet sitt andra dopnamn efter fastern Lisken, som enl mtl 1701 var död (”Carls hustru död” i marginalen, något svårläst), men hon o maken är där upptagna under Säfsebo men i mtl 1702 o 1703 är Carl ”änkling”. I mtl 1700 upptas på Säfsbeo Carl ohh + Gabriel - kan det vara Gustaf Gabriel Pistol, som var regkvm och stupade 1702?
Att Jacobs övertagande av Säfsebo nämns i domboken 1703, ett par år efter Liskens död (!), kan förklaras med en viss eftersläpning i protokollen.
4/Huruvida blodskam förekom inom ätten Pistol är ju inte klarlagt, men faktum är att det tydligen gick för sig inom släkten De Maré, som detta ”klipp” från De Maré-släktens hemsida visar:
 
Johan de Maré (född 1659- dog 22/3 1734 på Kvisseröd i Mo socken)
Startade sin militära tjänstgöring 1675, var under detta år med vid två aktioner i norska fälttåget där han skadades i huvudet, 1676 ryttare vid Östgöta kavalleriregemente, 1678 korpral vid samma regemente, 1679 kvartermästare vid samma regemente, 1679 underofficer vid Bohusläns dragoner, 1686 korpral, 9/9 1689 rustmästare, december 1693 furir, december 1697 förare, 1/10 1702 fältväbel, 17/9 1709 kornett och slutligen 20/11 1711 löjtnant, allt vid samma regemente. Johan var med i norska fälttåget 1716. 6/4 1716 tog Johan avsked som 1:e löjtnant vid Bohusläns dragonregemente Sotenäs kompani.
 
Johan var gift t v å  gånger. Först med Katarina Baltzar, dotter till överstelöjtnanten vid Johans regemente Anders Baltzar af Sommerfeltz och Kristina Persdotter Augustin, syster till Ingel Augustin, som var gift med Johans syster Christinas man. Andra giftermålet som skedde 23/11 1698 i Svarteborg var med Katarinas s y s t e r Jungfru Anna Hedwig Baltzar. Från 1702 bodde Johan på Hunnebo

446
Österlövsta / Österlövsta
« skrivet: 2013-11-16, 09:26 »
Nytt förslag:  Karleh.  Karlholms bruk ligger ju i grannförsamlingen Västland.

447
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-15, 19:53 »
I Riddarhusgenealogierna uppges att Jacob Pistol var ryttare under Smålands Cavallerie, (Registr. 1687 d 2 april, fol 311). Kanske kunde vara värt att följa upp, för det är ju ett halvår efter den sista anteckningen i Ö Göinge härads dombok, då han var ryttare manhaftig i Skåne.

448
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2013
« skrivet: 2013-11-15, 19:33 »
Emerentia Pistol kan vara identisk med den jungfru Pistohl, som enligt Vetlanda A 1:1, s 108 (ca år 1735)  bodde på Holmesberg hos ryttmästare Ehrenreuter ohh f Kiellman.

449
Österlövsta / Österlövsta
« skrivet: 2013-11-14, 21:20 »
Kanske orten är Stockh., dvs Stockholm?

450
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-11, 18:53 »
För min del har jag lite svårt att utan vidare ”köpa” idén att de båda supplikerna är författade av två skilda Magdalena Tornerefelt.
Jamen handstilarna skiljer sig ju och den ena handlingen är undertecknad M Tornerfält och den andra M Tornerfeldt.. Enligt  Adelskalendern 2007 adlades Törne Andersson år 1646 på Stockholms slott av drottning Kristina ”med namnet Tornerefäldt”.
Nu tror jag  dock inte att det var den gamla trötta änkan Magdalena som själv författade och skrev under en sådan handling. Det gjorde säkert en skrivare av något slag.
Jag har ett exempel från min egen forskning där en förmoder ”undertecknat” makens bouppteckning och då plötsligt har ett helt annat patronymikon än i andra handlingar.
Att Törne Tornerfelt hade en dotter Magdalena, som var g m Göran Pistol nämns i Ö Härads renov dombok 1677 HT § 67 (Göta Hovrätt E V11AAAC:33, bild 790 hos AD).
Får jag föreslå följande:
Jakob Pistol, ryttare, född ca 1635, var nog äldst av sönerna (eftersom han fick farfaderns och faderns förnamn), död 1656 26/6 i Warszawa, ryttare i Smålands kavalleri, g 1:o 1654 på Skärsjö, Skepperstads  m Brita Lood (i Småland), d 1654 24/8 i Marbäck, 2:o m Magdalena Tornerefelt, omgift med Göran Pistol, levde 1672 men försvann  ”vid armén i Tyskland”.
Jag är medveten om att de båda supplikerna skiljer sig något, när det gäller uppgifterna om änkan Magdalenas släktingar. Man kan spekulera i vilken supplik som skrevs först. Kanske kom den ena till för att korrigera uppgifterna i den andra?
”Förra polska kriget” stämmer som sagts bra med Jakob Pistol och ”tyska kriget” kan ju syfta på Göran Pistol. Detta står ju i den ena suppliken.
I den andra nämns bara en man, som dött i ”skånska kriget”. Slaget vid Lund var väl 1676, så det kan ju stämma rättså bra med Göran Pistol.
I ena suppliken: ”i detta kriget” stupade 2 söner och en måg. I andra suppliken: måg och sonson ”i Påland”. Skillnaden är hårfin.
De fader- och moderlösa barnen finns inte med i M 1132, där inte heller någon make namnges. Kanske ville Magdalena ”bre på” en aning i nästa skrivelse (M 1062) och nämna maken vid namn, även om 2:e maken av oförklarlig anledning fick heta Gyllenpamp. Och även ta med ” 2ne fader- och moderlösa barn”, som kunde tänkas beveka Majestätet att lämna ett bidrag.
Om det nu är uppenbart att det finns grova  felaktigheter i suppliken M 1062 - Jakob Pistol var ryttare snarare än löjtnant och 2:e maken vid namn Fredrik Gyllenpamp  - så ligger det nära till hands att ställa sig skeptisk till  ö v r i g  a  uppgifter i supplikerna.  
 
Därför kanske man inte ska tillmäta uppgifterna om i vilka krig olika familjemedlemmar stupade, etc, så stor betydelse.
RA gjorde ju den bedömningen att de båda supplikerna var skrivna av samma person och rent spontant kan man väl tycka att det skulle vara ett nästan osannolikt sammanträffande att två olika personer med det ovanliga namnet Magdalena Tornerefelt vid ungefär samma tid skickade in varsina suppliker, som är så snarlika.

451
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-11, 18:05 »
Jag har inte sett Helmer Tornerefelts skrift, men jag betvivlar att den innehåller något om Gustaf Pistol, etc.
Vad jag vet om banbiträdet HT (död 1988) är att det var han som återupptäckte (återuppväckte?) adliga ätten T, så den kom att åter införas i Adelskalendern, jag tror det var 1958.
Elgenstierna gjorde ju 1934 gällande att ätten var sannolikt utdöd eller ock nedsjunken i bondestånd under annat namn.
Synd att man i Sveriges Adelskalender 2007 kallar ättens stamfader för Torne och inte Törne... Och Helmers sonson Henrik får vara affärsutveklare....

452
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-10, 13:37 »
Ja, den 25 februari 1680 klagade han.
På sidan 627 i samma skrift läser man om prästen i Östra Härad, Johan Mullerus, som 1664 16/6 suspenderades från sin tjänst pga några småförseelser.  
Han restituerades s å 4/8 på förbön av Magnus och Törne Tornerefelt, Gustaf Hård, Peder Ulfsax och Per Silfversparre.
Som ett kuriosum kan jag nämna att jag härstammar från 4 av dessa 5 adelsherrar, alla utom Gustaf Hård.

453
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-09, 13:05 »
Viktor
 
Ja kanske kom det också upp i domboken men åtminstone på domkapitlet.

454
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-08, 23:08 »
Nja, Berit Sjögren, det kunde nog inträffa att en icke adlig person gärna kallade sig välboren.  
I min antavla finns en kvartermästare Christoffer Köhler (1720-1772), som inte bara satte ett von framför efternamnet och lade till ett extra förnamn, Vilhelm, utan också i kyrkböckerna för Höreda fs benämns just välboren på inte mindre än tre olika ställen.
Det kanske var därför han kunde skaffa så förnäma faddrar till sina döttrar?

455
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-08, 22:58 »
Beträffande frågan huruvida Törne Tornerefelt varit vild eller ej, kan det vara värt citera ur P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, del 111, s 661. Komministern i Nye, Jon Carlsson Hult, hade klagat hos domkapitlet i Växjö för att han blivit slagen i ansiktet med knytnäven av major Törne Tornerefelt, så att näsan och mun stog i blod samt 3 slag med karbasen över ryggen, så att han blev både brun och blå (VDA 1680:269).

456
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2013
« skrivet: 2013-11-08, 22:47 »
Regementskvartermästaren Gustaf Gabriel Pistol stupade 1702 i Vilna. Både i Riddarhusgenealogierna och Elgenstierna har han placerats utan samband med övriga släkten.
Förnamnet Gabriel är ju mindre vanligt och om han var son till Göran Pistol och Magdalena Tornerefelt och om hon tillhörde den adliga ätten nr 641, så kan man konstatera att namnet Gabriel bärs av två medlemmar av denna lilla ätt.
Kan denne GG Pistol vara en av sönerna till MT i hennes supplik, som skulle ha stupat i detta kriget?
En annan sak: Kan någon tala om för oss som inte har något SVAR-abonnemang vad det står i det dokument (Likvidationer...), som Bengt hänvisar till i sitt inlägg 2013-11-05, kl 10.35 ?

457
Tornerefelt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 januari, 2014
« skrivet: 2013-11-07, 17:13 »
MAGDALENA TORNEREFELT
Som framgår av diskussionsinläggen under adliga ätten Pistol finns det många frågetecken kring MT.
1/ En MT är av Ättartavlorna placerad som dotter till Törne Tornerfelt av den adl ätten nr 357 och g m ryttmästaren Göran Pistol, trol död ca 1676.
2/ Ännu en MT skall vara dotter till Anders T, adl ätten nr 641. Riddahusgenealogierna och Anrep uppger att hon var gift 2 ggr: 1/Jacob Pistol, 2/Fredrik Gyllenpamp. Elgenstierna har dock tagit bort 1:a giftet och har F Gyllenpamp som hennes ende make.
Nu har det ju visat sig att Jacob P var något av en fantasifigur och att Fredrik G förmodligen aldrig var gift.
Nu tänkte jag föreslå att MT nr 1 inte alls var dotter till Törne T av adl ätten nr 357 utan till Anders T av adl ätten 641.
Varför då? Jo i Gunnar L Björkmans maskinskr personreg till Vimmerby stads dombok 1614-1725 (utg 1957) finns ett fall, där adelsmannen Jöran Pistol år 1672 hade sålt en stulen silverskål till Hans Guldsmed. Monsr. Gabriel Tornerefelt caverar för sin släkting, heter det vidare. Det måste röra sig om korpralen GT av ätten nr 641, som 1672 fick barn i Målilla, väl inte långt från Vimmerby.
Om man tänker sig att GT var svåger till Jöran Pistol, betyder det ju att den MT som var g m Jöran inte alls var dotter till Törne T utan till Anders T av den andra ätten.
Så författaren av MT:s supplik M 1062 kanske råkade skriva Jakob P i st f Göran P, när 1:e maken skulle namnges.
Men historien med Fredrik Gyllenpamp hänger förstås fortfarande i luften, kanske har vi här att göra med den tidens bidragsfuskare?

458
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 19:40 »
Ja det är riktigt att Pistol är ett vanligt soldatnamn. Men Jakob Pistols kompanichef vid Södra skåningarna var en viss Anders Tornerefelt, så där kan ju finnas ett samband... Kanske ville inte Jakob gärna hänvisa till sin tid som ryttare i Skåne, då han ju var inblandad i en del brottmål?
När man tittar närmare på de ovan inlagda bilderna på de båda skrivelserna från Magdalena Tornerefelt, kan man se att betr Biografica-suppliken har någon (på RA?) självsvåldigt, om man så får säga, kallat henne MT, g m Fr Gyllenpamp.
Detta öppnar ju för spekulationen att det rör sig om en annan MT än den änka som i den andra skrivelsen påstår sig varit gift med J Pistol och Fr Gyllenpamp.
Troligen har inte änkan (änkorna?) själv(a)fört pennan, utan någon annan varit behjälplig med att sammanställa suppliken. Det öppnar ju för felaktigheter.

459
Brand / Brand
« skrivet: 2013-11-06, 19:23 »
Viktor Alin: Catharina Pistol, f 167(0), d 1756 9/6 i Björkö sn, g trol 1695 m Peter Johansson Brand(t), f 166(0), d 1738 19/4 i Näsby sn, frälsefogde på Trossarp, Höreda sn.  
Östra Härads domböcker 1727 ST § 50 och 1736 HT § 114: Enl den senare domboksnotisen var paret Brann-Pistol nuförtiden boende i Näsby. Han uppgavs vara 72 år gammal och hade friat till sin blivande maka, när han var 24. Efter makens död tycks änkan ha flyttat till Wik i Björkö sn.

460
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 17:39 »
När det gäller frågan huruvida Ölands-Jakob Pistol möjligen var född utom äktenskap, kan man notera att han i Ö Göinge dombok 1686 ST § 56 benämns Ryttaren, edel och manhaftig, borde varit välboren om han var adelsman.
Fallet gällde att Jakob var misstänkt för att vara far till ett u ä - barn, vars mor vägrat avslöja barnafaderns namn, trots att hon blivit trugad med Tortur och fängelse.
Jakob, å sin sida, intygade skriftligt att han ej var barnets far.

461
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-06, 17:20 »
När dog Jakob J:son Pistol? Han var väl född ca 1635, student i Greifswald 1650, 1656 ryttare för Smålands kavalleri för Långskögle, Bellö sn (KrA: Regementsräkenskaper).
Almquist, Frälsegodsen, Småland, uppger att en Jakob Pistol år 1688 uppträder som ny ägare av Munkagård, Bredestads sn.
Hans far, Jakob J:son Pistol, död 1655, hade tydligen intressen i Västergötland. I Kullings härads dombok 1676 HT § 8 talas om donationshemmanet Östergården i Gäfnetorp (trol i Algutstorps sn), pantsatt av Edel och Välb Jakob Pistol.
Och vem var den Gabriel Pistol, som enl riddarhusgenealogierna var fänrik, när han 1673 framförde Erik Drakes Cartel till Hans Ulfsparre ? Med Cartel menas utmaning.
Ja, ju mer man forskar i ätten Pistol, desto fler frågetecken uppenbarar sig....

462
Gyllenpamp / Gyllenpamp
« skrivet: 2013-11-06, 17:06 »
Ja, om Magdalena (ej Margareta) Tornerefelt var g m Fredrik Gyllenpamp, tycks hon ha varit ca 25 år äldre än maken.
Men dog hennes 1:e make, Jacob Pistol, verkligen så tidigt som 1656 ? Se under Pistol-diskussionen.

463
Gyllenpamp / Gyllenpamp
« skrivet: 2013-11-05, 16:33 »
Var bodde Fredrik Gyllenpamp (d 1707) och hans maka, sedermera änka, Magdalena, född Tornerefelt?
Några data om Fredrik:
Generalguvernementets i Skåne skrivelse till Kgl Maj:t (RA) 1698 12/5 ang ett icke namngivet kornettboställe, som skall ställas till kornett FG:s förfogande under N Skånska kavregementet.
Militieräkenskaper (KrA) 1700, N Skånska kavreg, 8 komp (Claes Creutz): Kvartermästaren Abraham Mallien blev den 23/4 kornett, 12/5: fullmakt för FG, som fick ”hästehemmansräntorna” för maj.
D:o 1701, t komp (ryttm N Starckhufvud): Kvartermästare FG blev 28/3 kornett vid 3 komp.
D:o 1702: FG kvar på 3 komp.
D:o 1703: FG sekundlöjtnant vid Överstelöjtnants komp
Warnstedt i SoH 1995, s 286: FG var kornett 1701 28/3-1703 22/1, hade förut varit kvartermästare vid 6 komp, nu kornett vid 3 komp (= majorens), sedan sekundlöjtnant vid 2 komp.
D:o, s 277: FG var 1704 29/11 - 1705 17/10 löjtnant på Överstelöjtnants komp, sedan sekundryttmästare vid 8 komp.
 
Warnstedt anger i SoH 1996, s 25 i sin artikel om N Skånska kavreg att ”sekundbefälet kom ---- i mycket stor utsträckning utgöras av ogifta män, som inte hade några bekymmer för en familj.”
 
Von Henel: Det anno 1729 florerande Sverige: Överstelöjtnants komp av nämnda regemente hade Örkelljunga som löjtnantsboställe.
 
N Åsbo häradsrätts renov dombok 1701 3/5 ST: Handelsman Lange i Landskrona krävde dessa på betalning:
Gabriel Gyllenpamp, 37 daler silvermynt, Landskrona, 1695
Gustaf G, 110 dsm, 1698
Johan G, 31 dsm, 1699
Carl G, 132 dsm, Landskrona, 1698
Lars G, 22 dsm 3 öre, 1693
Fredrik, 5 dsm
Lars, sal överstelöjtnant, 299 dsm

464
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 07 november, 2013
« skrivet: 2013-11-05, 09:44 »
Likvidationen efter karolinen Gustaf Pistol har varit känd länge. Det är bl a därifrån Elgenstierna tagit uppgifterna om att Gustaf skulle haft två ogifta systrar, Anna Maria och Catharina, som 1739 skulle ha levt i Eksjö.
Jag tittade en gång på KrA: Likvidationer, Stora nordiska kriget, Kronobergs regemente (mikrokort 3/17), majorens komp, Silkesnäs, Skatelövs sn, kaptensboställe. En anteckning gjord 1724-39. Gustaf Pistol död - dess broder och svåger äro boende vid Ekesjö uti Jönköpings län.
Ett senare mikrokort: Likvid 1739 2/5 - originallikvid med protokoll uttagen av fru Maria Pistol efter fullmakt.
Tydligen har Elgenstierna hittat dessa uppgifter och därvid dragit en del felaktiga slutsatser. Men brodern bör vara identisk med Ölands-Jacob och svågern kanske frälsefogden Peter Johansson Brand(t) - ja han dog ju 1738, så den som till slut kvitterade ut pengarna var kanske Jakob P:s maka Maria. Jakob var ju över 70 år nu och kanske också hunnit avlida eller varit för gammal att orka kvittera likvidhandlingen.
Det är nog riktigt som sagts i något inlägg att Jakob Pistol aldrig bodde i Eksjö liksom ej heller de ogifta systrar till Gustaf, som Elgenstierna tar upp.
Det är ju skillnad att bo vid Eksjö och att bo i samma stad.

465
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-30, 13:27 »
Michael Porath undrar bla varför Jacob Pistol hamnade på Öland. Svaret ges i en skrivelse till Kgl Maj:t, troligen skriven efter 1715 men före 1717:
Jacob Pistol begär att få hemmanet Solberga i Köping socken upplåtet åt sig. Han åberopar som skäl för sin ansökan att han alltifrån barndomen tjänat Sveriges krona och att han varit med i förra danska kriget och att han därvid bl a varit krigsfånge i Köpenhamn i 4 år. Vidare uppger han att han har hustru och fem små barn att försörja.

466
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-30, 13:13 »
Det fanns två Jacob Pistol, den ene väl född ca 1635, den andre, enl egen uppgift, född 1668.

467
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-29, 09:33 »
Jo, änkans båda tidigare män namnges i skrivelsen M 1062, som jag citerade ur i mitt förra inlägg.
Förste maken, löjtnant Jacob Pistol levde ännu 1699 på Tapparp i Frinnaryds sn då han lämnar kyrkopenningar.
Observera vidare att han, enligt änkan, skulle ha dött i förra polska kriget (inte skånska) enligt samma skrivelse, även den citerade jag i mitt förra inlägg.
Någon stupad sonson var det inte fråga om utan två stupade söner och en måg, jfr mitt förra inlägg.
Det mesta pekar väl på att alla fem stupat under tiden 1701-1707. Att sedan änkan, eller den som hjälpt henne med skrivelsen, rört ihop olika krigshändelser förändrar kanske inte dessa fakta.
Jacob var ju en verklig krigsveteran, som redan 1656 var ryttare och sedan deltog i olika krig under åren 1658-1660 och 1673-1679 samt som ca 65 år gammal ville vara med och kriga under Karl Xll.

468
Pistol / Äldre inlägg (arkiv) till 31 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-28, 21:40 »
Det fanns två Magdalena Tornerefelt. Den ena tillhörde adl ätten nr 357. Hon var g m Göran Pistol.
Den andra Magdalena Tornerefelt tillhörde adl ätten nr 641. Hon var g 1:o m Jacob Pistol, 2:o m Fredrik Gyllenpamp.
Jacob Pistol på Öland var född ca 1668 och var förmodligen en utomäktenskaplig son till kapten Gustaf Pistol.  
RA: Arméns meritförteckningar, kapsel M 1062, dossier märkt Gyllenpamp:
Magdalena Tornerfeldt, en fattig krigsmansänka, har vädjat om understöd hos kungen, då hon i förra polska kriget mist sin första man, löjtnant Jacob Pistol och uti det tyska kriget mist 2:e mannnen, kvartermästaren Fredrik Gyllenpamp och, till sist i detta kriget mist 2ne söner och en måg, som efterlämnat 2ne fader- och moderlösa barn.
Kanske rörde den åldriga änkan ihop åren och krigen en del, men de båda stupade sönerna kan ha varit Gustaf Gabriel Pistol, d 1702 i Vilna, Polen, regementskavrtermästare vid Östgöta kavalleri, och Peter Gustaf Pistol, korpral, levde 1701, men troligen stupad senast 1707.
Frågan är vem som var den dotter till Magdalena, som omnämns i hennes skrivelse och vars man också stupat - och vem var han? De efterlämnade ju två föräldralösa barn.
Enligt Östra härads dombok 1703 HT § 53 avstod Elisabet (Lisken) Pistol och hennes man Carl Gustafsson munderingen för Säfsebo kavallerirusthåll till svågern och brodern Jacob Pistol.

469
Ja vi är väl numera vana från TV:serien Vem tror du att du är att en massa släktuppgifter redovisas utan att källor anges....

470
Mulseryd / Mulseryd CI:1, 1711-1833
« skrivet: 2013-10-19, 19:13 »
Jag har också undrat, eftersom Ingrid också finns bland mina a n m ö d r a r .
Det ser ju ut som Meta, men ett sådant namn finns väl inte. Eller?
Roland Otterbjörk, Svenska förnamn, s 179: Meta (1865) smekform för Margareta.
Och: Metta (1334)....smekform för Mektild.

471
Inte alls ovanligt att lönekraven kom långt senare. Major Gustaf Pistol stupade i Poltava 1709. Hans anhöriga kvitterade ut hans innestående lön först år 1739!
(KrA: Likvidationer från Stora nodiska kriget, Kronobergs regemente 1724-1739).

472
Bergroth / Bergroth
« skrivet: 2012-07-11, 15:43 »
Zegol Bergroth och hans maka dog inte 1748 i Ånimskog. Det gjorde däremot deras 6-årige son Petter.
Här är några uppgifter om denna familj:
 
Zegold (Sivert i dödb!) Bergroth, f 171(1), d 1799 16/7 i Tolleby, Stenkyrka (”88 år”),  enl hm skräddare (1740), därefter volontör (1742) i Kilare Nedre i Ånimskog fs (Ävsb) åtm 1742-1753, fl sistn år t Skållerud fs, väl identisk med den Sigurd B i Tydjesäter, som lämnar bidrag i Lerdals kyrka 1764 1/7, bor år 1770 (mtl) på Berg el Kattleberg, Örs sn, G 1740 28/5 i Råda m Cajsa Thyberg, f 171(8), d 1780 28/1 i Klädesholmen, Stenkyrka (”65 år”), som uppges vara 35 år i utfll 1753, dtr t sockenadjunkten i Råda, Petrus Thyberg och Elisabet Iser  
En släkting bör vara skogvaktare Lars Thyberg i Ånimskog, som står fadder för Peter Bergroth 1742. Lars finns dock ej nämnd i Edestam, Karlstads stifts herdaminne, del 2, s 187-188.  
 
Barn:
1. Petter f 1742 14/11 i Ånimskog, d 1748 6/9 i Å.
2. Lisa Maria, f 1744, omnämnd som 11-åring i utfll 1753, g - som jungfru i Tydjesäter - 1766 4/11 i Lerdal fs m Carl M Ulfsparre i hans 1:a gifte, d 1797 31/10, sist fiskare.
2.Sivert (Sigvard) (enl fb Zegold)  Bergroth f 1747 13/12 i Ånimskog sn, Tössebo hd, d 1789 18/5 i Göteborg (Gustavi) (av feber, 42 år) som ”extra vaktmästare”.
Han kom 1774 t Torps pastorat och var ”så vida veterligt är här hinderlös” (attest skriven av kyrkoherden i Torp fs).
Han blev 1776 fältväbel vid Bohusläns dragonreg, hade på 1760-talet varit volontör vid Västgöta-Dals reg och korpral. 1773 blev han sergeant vid Bohus reg och 1774 fältväbel. (KrA: Arméns pensionskassa, meritband 15-16, kort 15/17).
Hade vistats i Tjörn fs enl prästbetyg 1781 14/1 och enl betyg från Klara fs i Sthlm hade han 1782 bott i Klara. G 1784 18/4 i Sthlm (Jac-Joh) m Margareta Hedlund, levde vid makens död. År 1784 var ”Sivartsson (!) Bergroth” uppsyningsman vid Kgl Tullverket i Marstrand. (Jac-Joh fs, H V:13, lysningshandlingar).
Som ”vaktmästare vid landstullen” infl Sivert, född i ”Tössö på Dal”, ohh M H, ”f i Sthlm” 1785 fr Sthlm t Göteborg (Gust). Där finns de ännu 1787, då de uppträder som dopvittnen. Hans titel är då ”landtullsvaktmästare”.
Post o Inr-tidn 1789 31/8: Zivert var ”nyligen” död och hade i mars skrivit ett testamente till hustrun. Hans släktingars vistande var obekant. Änkan bodde i Göteborg.
3.Anna Catharina f 1752 8/3 i Ånimskog fs, d 1776 7/1 i Färgelanda (i barnsäng), g m Per Larsson, nämndeman i Ögården, Färgelanda (son: Elias f 1775 22/12 i F).
4. Britta, upptagen bor hemma enl mtl 1770 (Örs sn).

473
Jag tror nog det står förare, inte förra. Kanske var han sergeant med förares lön el ngt ditåt?

474
Jo det står ju Kungsörs kompani, sedan segeant CFC sjuk i Stockholm. Erhållit avsked 15 juni 1716 (? svårt att se då det är suddigt), kanske ersattes han med Pehr Fred.  Wrangell?

475
Korpralen Måns Månsson (Hiert) var, enligt Västra Härads (Jönk län) dombok 1740 ST § 105,  100 år gammal. Han gifte sig sista gången 1739 med Annika Jonsdtr från Kyrkebol, Hylletofta sn.
När han själv avled i denna församling år 1745 var han enligt dödboken 103 ½ år, äldst i vårt härad.
Annikas ålder vid giftermålet känner jag tyvärr inte till.

476
Sidenbom / Sidenbom
« skrivet: 2012-05-09, 18:46 »
Tack för inlägget Constantin, då kan jag stryka fem namn från min antavla.

477
Nordwall / Nordwall
« skrivet: 2012-03-12, 22:18 »
Otto Nordwall var år 1748 inspektor på Ribbingshov i N Vi sn, Ydre hd.

478
Åbrant / Åbrant
« skrivet: 2012-03-12, 08:56 »
Enligt GMR för Kalmar regemente, V Härads kompani år 1716 fanns som soldat för nr 52 Apelhult, Hjemseryds sn en Anders Jacobsson Åbrant, 19 år. Vad hände med honom?
Han var son till löjtnant Jacob Åbrant och Margareta Rode, vars styvmor hette Brita Stråle af Ekna.
Jfr Elgenstiernas ättartavlor, Stråle af Ekna, supplementet, s 940. Britas 1:e make var David Monipenny.
 
Till Kalmarsläkten hörde stadstjänaren i Kalmar, Anders Åbrant, född ca 1683 (se under Målilla i AF). Kanske var han identisk med den tidigare sergeanten AÅ?

479
Nordwall / Nordwall
« skrivet: 2012-03-11, 18:31 »
En komplettering till Ydredrottens uppgifter om Johan Brostrand:
Östergötlands landskanslis arkiv A 11a:37, s 638-639, juli 1721: Fullmakt för Johan Brostrand att vara länsman i Ydre härad i avl Lars Fundsboms ställe.
Eftersom Funsbom dött var länsmanstjänsten i Ydre hd ledig. Kronans befallningsman, Samuel Wetterström, hade i brev den 5/7 föreslagit tullnärens här i staden (=Linköping), Joachim Wiberg, skrivare, Johan Brostrand benämnd, vilken utan det han i några år tjänt hos bemälte tullnär , även några år varit uti framl befman Philanders tjänst.
Enl mantalslängden 1717 hade JB varit tjänare hos kronobefm Magnus Philander på Drättinge i Hägerstds sn, Kinda hd.  
Annas länk betr mantalslängden leder tyvärr ingenstans.....

480
Bewilliades W. Factoren Canth Attestatum huru stoor Petter Wendes egendom sigh bestiger (?)  
som än häfftar för wågskrifvarens Johan Canth upbörd.
 
(menas väl hur stort värde denna egendom betingar)
(häftar - man häftar i skuld till någon, dvs är skyldig pengar)

481
Nordwall / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-10, 22:43 »
Hej Anna!
Tack för uppgiften om Maria Phalléns dödsdata. I Leijonhufvud, Ny svensk släktbok, s 452 står ju att Maria levde vid makens död 1776, men det var tydligen fel - som så mycket annat i tryckta verk.
När det gäller Otto Nordwalls majestätsbrott, etc nöjer jag mig nog med det som finns i Birger Nordwalls arbete.
Den person som deponerat en Nordwall-utredning på GF utgick väl från uppgiften att Olof N skulle vara född i Gävle, tolkade kanske det som Gävle-trakten och tyckte väl att Valbo församling då kunde passa in, om man antog att Olof tog sitt efterrnamn efter Norra Valbo.
Jag tror inte man ska utgå från att Olof hade fin börd. Det finns nog många exempel på prästdöttrar som gift sig med fänrikar och liknande. Släktskapet med Svanhals låter spännande men återstår väl att bevisa.
Otto Nordwalls hustru hette Eva Elisabet Brostrand. Hon var dotter till en kronolänsman B, vars ursprung jag letat mycket efter utan framgång.
Olof är väl en av alla dessa personer som lämnar hemmet tidigt och flyttar långt bort och tar ett efternamn och som är väldigt svåra att spåra bakåt i tiden. Här har vi ju inte ens ett patronymikon.
Till slut en vild gissning beträffande namnet Otto. Kanske ville Olof hedra sin befälhavare Magnus Stenbock genom att ge sin andre son namn efter dennes fader Gustaf Otto Stenbock, riksråd och riksamiral och liksom sonen Magnus en känd danskdödare.
/Nils

482
Nordwall / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-09, 08:30 »
Ja, det här är ingen lätt nöt att knäcka. Kanske har den listige fänriken lagt ut ett villospår för oss sentida forskare, när han låter näst äldste sonen få det ovanliga namnet Otto?
Och var föddes Otto egentligen? Jag har kollat både i Väderstad och Heda men utan resultat. Kanske någon annan av våra ivriga Nordwalls-intressenter haft bättre lycka på den punkten?
 
Här är min sammanfattning av Olof Nordwalls liv:
 
Olof Nordwall f 1690, d 1776 17/11, 86 år 9 mån,  på Vallsberg, Väderstad sn, ingick 1709 som volontär vid Östgöta ständiga infanteriregemente, blev mönsterskrivare 1712, sergeant s å och fältväbel 1713. Åtföljde 1712 sitt regemente till Tyskland och bevistade, under befäl av överstelöjtnant P Stiernecrantz, slaget vid Gadebusch 20 dec 1712. Överbefälhavare var Magnus Stenbock och var det Sveriges sista större seger till lands.
Deltog i fälttåget i Holstein och uti belägringen av Tönningen, där han med hela regementet blev tillfångatagen av danskarna 6 maj 1712. Rymde 1715 och kommenderades till Roslagen. Enl GMR 1716 23/12 var ON ”prem feltvebel”,  1716 for han till Norge samt blev fänrik 13 maj 1718 och deltog i belägringen av Fredrikshald. Erhöll avsked 30 sept 1719.
I en inlaga av den 27 okt 1746 skriver häradshövding Israel Trolle att Olof ”alltsedan han år 1719 gick från regementet ej haft annan utväg till att föda sig och hustru samt åtskilliga barn, varav större delen ännu är omyndiga, än att han först måst med dem sätta sig ned på ett kronohemman, intill dess han för 16 år sedan antog till bruk ett dess nyligen avlidna svärmoder tillhörigt skattehemman Walsberg här i Göstrings härad och Vädersta socken. Hr fänrikens tillstånd är ganska torftigt och lär ofelbart med ålderns tilltagande bli knappare, så vida han själv, i anseende till dessa omständigheter samt sin sjuklighet och svaga hälsa, ej själv längre mäktar sköta hemmansbruket, osäkert, lär väl vara månde huruvida hans många medarvingar lämna honom vid detta graverande hemman odreven”.
Olof bodde med sin familj ca 1724-1728 i Heda och inflyttade 1728-1730 i Väderstad.
Olof skriver själv vidare i en inlaga (som bifogas krigsmanshuskontorets skrivelse 1747 26/3 till Kgl Maj:t, som i sin tur remitterar det till krigskollegiet) att han i sitt ”anletes svett” i flera år lyckats ”nära mig och de mina, men nu åter, då år och bräcklighet tilltaga, samt hälsa och krafter icke allenast avtagit, utan ock alldeles avtynade är, så att jag medelst försvagad syn och hörsel, med största möda kan vägleda mig” och än mindre kunde idka ”åkerbruk och annat näringsmedel”.
Av dessa skäl, skriver han vidare, ”tvingar mig högsta nöden att till undvikande av bettlarestaven och yttersta undergång för mig samt med hustru och många barn hos Eders Kongl Majt i djupaste underdånighet anhålla om något understöd uti, eller utom Vadstena krigsmanshus, i min övriga livstid, som efter allt mänskligt utseende ej lär bli lång”.
Nu ville Olof att kungen ”behjärtar mitt usla tillstånd” och hyser ”nådigt och hjälpsamt medlidande med en utfattig krigsman, som förnött sin bästa tid uti Kongl Majts och kronans tjänst, vågat liv och blod för fäderneslandet och uti allt detta, så väl som all sin tid, såsom en trogen undersåte sig uppfört”, men han hade hittills ”varken begärt eller fått annan belöning än en fördärvad kropp samt ett utarmat tillstånd”.
Trots denna eländesbeskrivning kan vi läsa hos Birger Nordwall:
Stark till kroppen och hjältemodig med sann gudsfruktan saknades han aldrig i kyrkan vid någon offentlig andakt, ehuru han var blind de sista 15 åren av sitt liv.
Ägande Vallsbergs storgård var han en aktad och betrodd man inom kommunen och hans namn omväxlande Olof och Oluf, förekommer ofta under stämmobeslut och andra kommunala handlingar.

483
Nordwall / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-08, 09:35 »
Nu var det faktiskt så att Olof Nordwalls svärfar råkade heta Andreas (Phallén)! Så äldste sonen kan ha fått hans förnamn. Då borde fänrikens far hetat Otto. Men det är ju långt ifrån säkert.
När dog förresten fänrik Nordwalls änka Maria Phallén, f 1698 ?
När det gäller härstamningen från Nolby och Njurunda kan ju flera därifrån ha tagit samma namn (Nordvall) utan att vara släkt.
 
Här är vad jag hittade efter en genomgång av Njurunda kyrkoböcker:
 Bland 1665 års kyrkoräkenskaper räknas husbönderna i Nolby upp: Biör Jönsson, Olof Pärsson, Nils Jönsson o Nils Larsson.
F 1715 24/11: Olof, son till Nils Eriksson i Nolby, h Märta Eriksdtr fr Bergia. Dopvittnen: Jöns Håkansson, Olof Pedersson, h Brita Pedersdtr och h Ingrid Pedersdtr - alla fr Nolby
1712 9/9 Dödde Nils Erikssons lilla son, Peder, i Nordby, 1 år, 14 dag.
S å 15/9 Dödde dess farfar, Erik Nilsson i Nordby, 50 år gl, givit t k:an 1 d kmt 20 öre.
F 1711 27/8: Peder, son t Nils Eriksson i Nolby, ”modern h Märta ifr Berga”.
D 1718 7/2: Nils Erikssons son Erik i Nolby, 8 år, 3 mån.
F 1718 4/5: Nämndem Nils Erikssons i Nolby son Erik
F 1694 12/11: Jämtlandsdragonen Johan Falks dtr Kerstin i Nolby, hos Erik Nilsson.
1712-1723: Erik Nilssons i Nolby änka ej d där.
1715 10/7: En h Segrid i Nolby dopv för barn ib.
1721: Dopv: Nämndem Nils Eriksson i Nolby och h Märta Ersdtr ib.
 
Om Olof Nordwall var identisk med Olof f 1689 och son till Erik Nilsson i Nolby hade han iaf en bror (Nils) som var nämndeman. Medlemmar av nämndemannasläkter brukade ju ha förutsättningar att komma upp sig socialt.

484
Nordwall / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-05, 19:39 »
I Elis Sidenbladh, Urmakare i Sverige finns på s 114 en Johan Nordvall, urmakare i Njurunda, verksam i slutet av 1700-talet. Har bl a tillverkat tornuren i Ljustorps och Njurunda kyrkor.
 
Det visar ju att namnet Nordvall var gångbart i Njurunda. Kanske kom denne från just byn Norby i denna socken?

485
Nordwall / Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-05, 18:43 »
Jag har forskat lite i släkten Nordwalls ursprung och gjort denna sammanställning:
 
Nordwall - östgötasläkten.
 
Två olika teorier finns om släktens ursprung:  
Teori nr 1: Enligt Örnberg, Svenska Ättartal, del 7, s 340: ”Slägtens stamort är Gestrikland. Der, i Gefle stad eller i Walbo s:n, föddes Olof Nordvall, f 1690...”.
Svenska Släktkalendern 1938 är inne på samma spår - ”född i närheten av Gävle”.
I ett brev 1988 4/7 till Genealogiska Föreningen skriver Erik Nordwall, Stockholm:
”Vi har kunnat härleda släkten Nordwall till bonden Joan Karlsson el Olofsson i Kate eller Katö, nuvarande Gadö på ön i Gavleån, i början av 1500-talet. Sonen Karl Johansson i Gadö erlade 7 mark och 1 ½ öre till Älvsborgs lösen, 10 % av sina tillgångar. Ön ligger i N Valbo, Nordvalbo (min kurs.). Bonden Anders Karlsson i Gadö fick 1690 16/2 en son Olof Andersson, som tog anställning vid Östgöta infanteriregemente och avancerade till fänrik. OA tog antagligen år 1713 släktnamnet Nordwall efter sin fädernebygd”.
Teori nr 2: Birger Nordwall, Några anteckningar om släkten N (Stockholm 1925) hävdar: ”Slägten härstammar och har antagligen sitt namn från Norrby i Njurunda socken i Vesternorrlands län”.
Lars Nordwall hakar på denna teori i ett inlägg på Rötter 2001-05-22: ”Olof (Nordwall) är med stor sannolikhet född i Njurunda, Medelpad den 21/5 1689, son till Erik Nilsson och Sigrid Olsdotter i Nolby. Namnet Nordwall dyker upp på flera ställen i Nolby och har troligtvis använts av ägarna till gården Nolby 1, även om det inte alltid framgår av kyrkböckerna”. Här kan nämnas att inget av Olofs barn fick namnen Erik eller Sigrid!
Adliga ätten Nordewall - före adlandet Nordwall - kommer också från Nolby i Njurunda och Birger Nordwall anser ”stora skäl föreligga för antagandet” att de båda släkterna hör ihop.
Men man kan ju undra vilka dessa skäl är.....
 
/Nils Hård

486
Almesåkra / Almesakra BI:1 s22 - Fodda 1713
« skrivet: 2012-01-14, 21:49 »
Kristian: Jag tror jag kan tyda en fadders namn: Johan i Dåverstorp
Han är väl identisk med Johan Larsson i Davidstorp (Dårstorp), g 1695 i A (han kom fr Gödeberg) m Ingeborg Jönsdtr i hennes 2:a gifte.  
Johans brorsdotter Ingeborg Jonsdtr, g 1724 i A m änkemannen Nils Andersson i Barkansjö.
Inger: Det är väl den Ingeborg i D som är fadder 1703.
Från Västra Härads dombok:  
Gifte skjutsrättaren Nils Nilsson i Barkansjö anklagades enl dombok 1714 VT § 12 för hor med ogifta Elisabet Mattsdtr på Barkansjö torp.

487
Det måste väl vara Benktsdotter.

488
Torsås / Torsås CI:1, vigda 1685, sid 69
« skrivet: 2011-12-28, 21:47 »
Karin Gummesdotter i   ........gårdsnamnet utelämnat, blev aldrig ifyllt

489
Kerstin Tyrilsdotter, gift med domprosten Magnus Haraldi Wallerstadius var inte dotter till Tyril i Tabell 1 utan till hans sonson i Tab 3. Det framgår, om inte annat, av kronologien.
Så i det fallet övertog Elgenstierna en felaktig uppgift från Ramsay, men i riddarhusgenealogierna lutar man mer åt den riktiga teorin.

490
Sik / Sijk / Sik / Sijk
« skrivet: 2011-12-12, 17:38 »
Utöver vad Niclas Rosenbalck m fl skrivit om denna släkt kan jag här tillägga följande:
Ryttaren för Knävelsby,etc, Johan Jönsson Sik, 168(5)- 1761, var mycket riktigt son till ryttaren för N Hulta i Vallsjö sn, Jöns Andersson (d 1703), men det var dennes maka, Ingierd Andersdtr, som var dotter till Anders Holmstensson Sik (d 1706) på Sikanäs ohh Ingierd Nilsdtr.
Enligt Västra Härads domböcker 1712 VT § 10 och HT § 11 hade Torsten Nilsson i Uppåkra instämt sin hustrus svärmor, Ingierd Nilsdtr i en arvstvist. Torstens till namnet okända hustru hade förut varit gift med Johan Andersson (vars far, Anders Holmstensson Sik enligt domboken 1701 VT 25/1 förskrivit  ½ skattefjärdingen Sikanäs till sin son, Johan Andersson, den 10/5 1699).
Betr arvsrätten i 1/8 Sikanäs uppgav änkans dotter, Ingierd Andersdtr, att hennes mor haft del i Älgabäck, Solkaryd och Skepperstad övregård, som hon sålt och i stället förvärvat del i hemmanet Sikanäs.
I domboken 1717 HT § 15 upptas ett fall rörande salt och smör. Där räknas några personer upp, bl a ryttaren Johan Sik; dito ryttarens moder Ingierd, item son Anders.
Den sistnämnde, Anders Jönsson, blev kvar i Sikanäs och gifte sig 1711 med Annika i Sikanäs.
Ytterligare en domboksnotis från Västra Häradsrätt: Västra Härads dombok 1729 HT 24/10, uppbud § 31: Gällde ” ¼ Sikanäs, varav Ingeborg Andersdtr tillika med sina barn försålt 1/8 uti vittnens närvaro d. 24 sept 1729 för 125 dsmt. Dito Johan Sik och dess hustru Maria Jacobsdtr uti vittnesnärvaro d. 6/10 1729 för 140 dsmt försålt till frälseinsp välb. Petter Tångström - uppbjudes 1:a gången.”
”Varvid Nils Sik sig infann med protest emot lagfart å förb(emäld)e, förmälandes sig samma ¼ börda vilja, men som ingen deposition skett kan TR ej denna protest vidare upptaga än allenast här antecknas. I lika måtto ingiver hr. insp. Tångström en specifikation på redan gjorda omkostnader å bem. Bruk, till 18 d(aler) 22 2/3 (öre) smt, som härefter begäres antecknas.”
Kommentar: Vem var nu I n g e b o r g  Andersdtr? Kanske har felskrivning skett för Ingierd A?

491
Adel och frälse / Anrep, Svenska adelns ättar-taflor
« skrivet: 2011-12-05, 17:54 »
Är det inte lite orättvist att låta Anrep och hans verk schavottera på det här sättet? I rättvisans namn skall väl också påpekas att postkontrollör Elgenstiernas ättartavleverk inte heller är utan fel och brister.
Att källkritik inte står högt i kurs bland en del glada (?) amatörer på nätet och AF behöver ju inte betyda att proffsen inte kan ha intresse att få tillgång även till Anreps verk.
När jag forskade i adliga ätten Pistol för några år sedan, visade det sig att en uppgift i Anrep, som Elgenstierna valde att bortse ifrån, var riktig!

492
Sik / Sijk / Sik / Sijk
« skrivet: 2011-11-15, 16:01 »
Hej och tack för svaret!
 
Ja det är nog troligt att det är detta Tråsås i Hultsjö, där Sik bodde innan han kom till Skepperstad.

493
Sik / Sijk / Sik / Sijk
« skrivet: 2011-11-15, 10:04 »
I Västra Härads dombok 1735 HT uppbud § 77 läser vi att Johan Sik i Tråssås protesterade mot mågen Anders Perssons i Komstad (ett K ligger i N Ljunga sn) inlagada lagfart på 3/8 Tråssås.
I uppbuden från ST samma år kallas fastigheten Tråssåshemmet.
Vet någon i vilken socken denna gård finns?

494
Daretorp / Daretorp - födelsenotis 1775
« skrivet: 2011-11-15, 09:58 »
Förre herre betjänten Anders Damberg.

495
Fryksände / Fryksände 1708
« skrivet: 2011-10-27, 19:23 »
Jean Ågreen  ?

496
........ährborn och betrodd..........
 
hustruns namn är väl snarare Thrönbhom

497
Hej Niklas,
 
Ett förslag :  Manhaftig Hans Nillson i Erstad.
 
 
/Nils

498
Ja Össeby-Garns församling i Uppland.

499
I programmet om Lena Endre kunde ju Ted Rosvall triumferande meddela att hon verkligen var - om än avlägset - släkt med regissören Ingmar Bergman.
Det betydligt närmare släktskapet med den fine kompositören Lars-Erik Larsson gavs däremot en undanskymd plats.
Men när det gällde Lill-Babs missade man att Bergmans farfars farfars mormors mor, Kerstin Persdotter (född 1696 i Järvsö) var syster till Lill-Babs mormors farmors mormors farmor, Karin Persdotter (1714-1804).
Källa: Svenska Antavlor 7/1983, s 278, Ingmar Bergmans antavla.

500
24 Rekord / Medellivslängd
« skrivet: 2011-09-23, 18:36 »
När det gäller våra invandrares livslängd, så finns ju en felkälla pga dålig el obefintlig kyrkobokföring i deras hemländer.
Går man in på databasen ratsit skulle Sveriges två f n äldsta personer vara födda 1900-07-01 resp 1899-06-01.
 
Där kan man misstänka att de tilldelats dessa födelsedagar av svenska myndigheter  på grundval av uppgiven ålder.

Sidor: [1] 2 3