1743

[Monica Fogelqvist (Monifo)]

Någon som vet om det gick någon farsot runt Storsjön på sommaren det året? Har noterat att det begravdes en massa folk i juli, i till exempel Sunne, Frösö, Oviken och Brunflo.  
 /Monica

[Björn Groth]

Hej Monika.
Jag kollade runt lite på cd-n ministeralregister i Jämtland
Kollade Juli månad årtalen runt 1743, för hela Jämtland:
1742= 22 avlidna
1743=123
1744=15
1745=11
Nåt borde ha hänt.
Man kanske kan räkna med vissa avvikelser.
Men det är ganska stor skillnad.
Björn

[Monica Fogelqvist (Monifo)]

Hej igen!
Kanske hade det höga dödstalet med krigsslutet i Ryssland att göra? Det varade tydligen mellan 1741-juli 1743. Kanske hade soldaterna med sig fältsjukan hem?
 Monica

[Marie Jansson]

Hej Monica och Björn!
 
Jag tyckte frågan om farsoten var intressant och tittade lite närmare på antalet döda sommaren 1743. Det visade sig att det är ett ovanligt stort dödstal i juni månad i Berg och Oviken för att senare i juli vara mer normalt i Berg men fortfarande högt i Oviken. Det stora antalet döda tycks i juli ha spridit sig från Oviken mot Sunne och Frösön samt mot Marieby och Brunflo. I augusti är dödstalet fortfarande högt i dessa socknar men även i Ås och Rödön. I september månad verkar det som farsoten har ebbat ut.
 
Det verkar som om det är någon form av farsot som har börjat i södra delen av storsjöbygden för att sedan sprida sig norrut och sedan österut längs Brunfloviken och vidare norrut över Frösön och dess grannsocknar i norr.
 
Mvh Marie

[Björn Espell]

Min ana Olof Jönsson Edman var dragon i 18 år och lyckades inte överleva den garnisontjänst som regementet utförde i Stockholm 1741-1743. Av totalt cirka 65 dragoner från Hammerdal avled 26 av dem under tjänstgöringen. I samband med kriget mot Ryssland 1741-1743, det så kallade hattarnas krig, var Jämtlands dragonregemente kommenderat till Stockholm för vakttjänst. Den jämtländske riksdagsmannen och bonden Erik Göransson från Höge i Marby förhindrade att regementet skickades ut i kriget genom att åberopa det gamla Brunflotraktatet från 1689, som stadgade att regementet enbart skulle hållas för försvaret i väster, vid gränsen mot Norge. (Källa: Fältjägarregementets historia, band I, sid 139)

[Karl Göran Eriksson]

1740-1742 var svåra nödår i Jämtland och kornproduktionen sjönk katastrofalt (se diagram i Jämtlands och Härjedalens historia, del IV, s. 138). En kraftig åderlåtning av befolkningen skedde inte bara p.g.a. kriget, utan många lämnade landet som det står, d.v.s. landskapet, för att hitta sin försörjning. I listor över utflyttade sammanställda 1747, kan man utläsa att de framförallt begett sig till kustlandskapen men även till Norge. Värst drabbade dåliga tider barnen förstås, vilkas motståndskraft var nedsatt av näringsbrist. En av de vanligaste dödsorsakerna benämns i kyrkböckerna blodsjukan, vilket torde avse dysenteri.  
Andra år med många döda som jag erinrar från kyrkböckerna mig är 1752, 1785 och 1809.

[Monica Fogelqvist (Monifo)]

Hej alla!
Ja, det verkar ju som om det var en kombination av olika orsaker till att så många dog. Om det inte fanns mat, så var ju kropparna försvagade och mer mottagliga för diverse otyg. Och även om nu inte jämtpojkarna skickades till Ryssland, kom de säkerligen i Stockholm i kontakt med andra som varit där men återkommit. Och om jag inte är helt fel ute, så var väl dysenteri en av sjukdomarna som benämndes fältsjuka?
 /Monica