Så intressant!
Mitt antagande om tyskt samband verkar vara fel, men för övrigt har jag tittat i mina gömmor efter vad jag har hittat om gingerlag.
Stavningen är givetvis lite varierande, 1695 gingelag, 1718 giengierlag, 1731 giengerlag. Betydelsen är heller inte entydigt husförhörs-/kyrkogångsrote, utan rote. Eftersom Härjedalen inte omfattades av det militära indelningsverket, så rör det sig inte om soldatrotar, utom om sockenkommunala rotar.
I Härjedalen var socknarna indelade i rotar, som omfattade vissa byar eller hemman, för att fullgöra olika samfällda förpliktelser. De verkar inte alltid ha varit helt lika sammansatta, utan har varierat med ändamålet. Förpliktelser som jag kunnat konstatera är bl.a. skjutsplikt, vägunderhåll & snöplogning, brounderhåll, anskaffande av livsmedel och hästfoder vid s.k. durchmarcher. Fattigunderstödet sköttes ibland även rotesvis.
Rote och gingerlag används omväxlande som beteckning för samma företeelse.
Sexmännens distrikt kallades också rotar.
Vissa utlagor samlades in av rotemästarna.
Allt ovanstående är hämtat ur Härjedalens förhållanden och det går dessvärre inte, p.g.a. bristen på bl.a. sockenstämmoprotokoll, att få full klarhet i hur sockenadministrationen fungerade.
Kirstis uppgifter här ovan verkar dock passa ganska bra med vad jag funnit, och den språkliga härledningen är mycket övertygande. Gengärd är ju en välkänd skatt från bl.a. 1500-talet.
Märkligt nog har jag hittils inte kunnat finna ordet gingerlag, eller liknande, i någon svensk ordbok.
Tack Kirsti!