Lappliv - div. frågor.

[Elaine Löfgren]

Om lapparna registrerades för sig i kyrkböckerna hur registrerades ett blandäktenskap lapp - nybyggare t.ex.?
 
Var det vanligt med blandäktenskap?
 
Rörde sig lapparna fritt över gränsen till Norge under unionstiden?
 
Behövde de inrikespass i Sverige?
 
När man benämns nomadlapp, är man BOSATT nånstans då?
 
Hur fattig var en fattiglapp?
 
Finns både Vojmsjö- och Volmsjölandet? Jag har sett båda varianterna här i Anbytarforum.
 
Finns både Gittsfjäll, Åsele och Gittsfjäll, Vilhelmina?
 
För att undvika kommentarer från en eller annan så vill jag nämna att jag vet att man numera säger samer. Jag skriver lappar, eftersom det var ordet som användes vid den tid frågorna gäller.
 
Mvh Elaine

[Rune Edström (Rune)]

Hej Elaine
Det behövs nog en skollärare för att svara på alla dina frågor.  
Men en vet jag svaret på Gittsfjället är detsamma Åsele församling delades 1800 i Dorotea, Fredrika, Vilhelmina, så Åsele omfattade mycket mindre område efteråt. Så före 1800 är det Åsele men efteråt Vilhelmina. Även Nästansjö och Latikberg är inom Åsele före 1800.
mvh
rune

[Elaine Löfgren]

Tack Rune för ditt nästan skollärare-svar. Är det verkligen ingen annan som funderat över dessa samma frågor som jag någon gång?  
 
Eftersom jag bor i Göteborg, är född i Västmanland och aldrig varit norr om Dalälven så vill jag gärna läsa på lite om lappar och lappliv förr i tiden. Jag såg ett inlägg från en dam som tydligen var av samesläkt som tyckte det var bedrövligt hur lite storsvensken visste om samer och jag måste hålla med henne. I skolan fick vi lära oss mer om Afrika än om svenska samer. Jag avser inte att starta någon debatt här, utan istället om möjligt få några lästips.
Vänligen
Elaine Löfgren

[Erik Holmlund]

Elaine> Jag har en del samiska förfäder. Visst förekom en hel del s.k. blandäktenskap mellan svenskar och lappar. Du pratar om 'nybyggare'. Nybyggare är inte lika med svenskar. Jag har väldigt många samiska förfäder som var just nybyggare, som styckade av mark och upptog fjällhemman, bodde i hus, förde icke-nomadiskt leverne och livnärde sig på jakt, fiske, jordbruk, skogsarbete o.s.v. Jag skulle säga att blandäktenskap mellan svenska nybyggare och lappska nybyggare var betydligt vanligare än mellan svenska nybyggare och barn till lappska renskötare.  
 
Någon direkt gränsbevakning har väl aldrig förekommit i lappmarkerna, förutom möjligen viss sådan i krigstider. Lapparna rörde sig fritt över gränsen. Att lapparna skulle behöva inrikespass har jag inte hört talas om. För övrigt rörde sig även svenskarna över gränsen. T.ex. släppte bönderna i övre Vindelälvsdalen ut sina hästar i en stor flock för fjällbete. När de skulle hämta in flocken kunde det hända att hästarna dragit in i Norge.
 
När man pratar om lapparna som nomader ska man också ha klart för sig att dom inte for omkring planlöst. De flesta lappar hade en geografisk hemmaplan. De flesta lappar hörde till en sameby, och samebyarna hade sinsemellan delat upp lappmarkerna, kanske inte alltid i skarpa gränser, men lappmarken var ändå uppdelad mellan samebyarna. Och varje sameby hörde till den socken där samebyn hade sina marker och det är ofta inga större problem alls att följa samefamiljer bakåt i husförshörslängderna, som man kanske skulle kunna tro. Och inom varje sameby fanns olika lappskatteland som var fördelade mellan olika familjer. På lappskattelandet hade renarna sitt sommarbete och familjen sitt läger, som säkert oftast låg på samma plats, år efter år. För vinterbetet drog de olika samebyarna år efter år till samma kustområde, där de säkerligen också ofta återvände till samma lägerplatser. En skattelapp var ägare/innehavare av ett lappskatteland. En sprintarlapp var landlös och fick hyra in sig hos skattelappar. Det fanns alltså social skiktning bland lapparna. Att lapparna var fattiga och stod utanför övriga samhället är en  fördom som förekommer. Många rikare lappar skickade söner att läsa till präster, som även kom att ta tjänster i svenskbygderna vid kusten. Och redan på 1600-talet hade Västerbotten en  lappsk landshövding, som även adlades. Fattiglapp...ja, det var väl ofta lappar som kanske varken ärvde renar eller lappskatteland. Vissa drog ner till kusten, tog dräng/pig-sysslor hos svenska bönder.
 
Övriga frågor rekommenderar jag att du ställer under fliken: Etniska grupper/Samer. Där hittar du även en hel del intressanta diskussioner om samer. Egentligen borde även denna diskussionstråd flyttas dit.
 
Erik Holmlund, kvartslapp
Skellefteå

[Elaine Löfgren]

Erik, en riktigt stort tack till dig för denna för mig värdefulla information. Det var mycket jag fick lära mig här, som jag inte känt till och inte frågat efter heller, inte förrän nu när det visat sig att min son har samiska anor.
 
Vänligaste hälsningar
Elaine Löfgren

[Helena Bergström]

Hejsan Elein!
 
Det finns så fin information om samerna på Länstyrelsen, där man har foskat om dessa nomad människor och då ska man komma ihåg att de har en rätt lång historia, så sameland innefattade norra Finland, norra Rysslan, norra Sverige och norra Norge. Det finns både platser och uttryck kvar i samiskan som har ryskt ursprung i Norra Sverige. Långt tillbaka i tiden så vet man att samerna reste med vikingarna...det är inte så vanlig att just det står i historieböckerna och man vet att samerna reste och hade hande med England, Tyskland, Baltiska länderna - man har hittat fornfynd som bekräftar det bland annat. Men gå in och läs på Länstyrelsen, det är så intressant, så finns det forskning kring både språket och blod,  DNA-analys som är värd sin läsning. Lycka till!!
Helena

[Helena Bergström]

Hej igen!
Sen ska tilläggas att innan Gustav Vasa, så fick lapparna/samerna skatta på tre olika håll, så de kunde ju faktiskt inte bli rika och den handel som förekom flitigt i hamnstäderna i Norrbotten retade kungarna nere i Stockholm, så sedan fick en nog och satt stopp för den handeln eftersom han behövde pengar till de krig som han så gärna ville föra eller hade fört, så han förbjöd all handel i Norrbottens kusterna, så där förlorade lapparna åter igen och Norrlänningarn. Öster Sjön var ett hav som förenade inte som skiljde länderna åt, ska man ha i minnet.
En annan sak också, namnen på platser och orter är en beskrivning av platsen och därmed så förekommer samma namn på flera platserna och glöm inte att orden har vandrat genom tre språk, så det har satt sin prägel verkligen!
Men sök upp information både på Länstyrelsen och  
på andra sajter. Där står det när tex Norge satte stopp och ville dra gräns mot bla annat Sverige under 1700-talet tror jag det var och då fick lappar som blev utan mark flytta nedåt i landet och fick mark där etc.  
Personligen känner jag mig besviken över att jag inte fick läsa om all denna fantastiska historia som Norrland o Lappland har i skolan.  
Bland annat så höll Ryssarna på att kriga med lapparna uppe i Norr och troligtvis också i Norge och Finland och där berättas att lapparna hade uttryckt att de hinner inte sätta grytan på elden förrän det står nya Ryssar som vill kriga...Så nog har de folket fått utstå mycket i detta tuffa klimat och tuffa levnadsförhållanden som bara naturen gav och sedan dessutom allt det andra ovan på det!
 
Helena