(2 a) MARK-LAG, sbst.²
, n. (sbst.¹ se mark, sbst.¹ ssgr).
[sambandet med mark, sbst.³ 2 a, icke fullt klart; jfr dock mark-land, -skatt]
(förr) kam. i Finl.: landområde vars bebyggare hade att erlägga ett visst samlat skattebelopp. BtFinlH 2: 15 (1538).
FinFmT 1916, s. 121 (om ä. förh.).
(2 a) MARK-LAND.
( mark- 1525 osv. marka- c. 1540 – c. 1725. marke- 1640–1833. markers- 1756. marks- 1755–1807 )
[fsv. markarland, markland]
(förr) kam. jordområde av viss storlek o. visst värde, utgörande en enhet vid jorduppskattningen (urspr.: område för vilket 1 silvermark erlades i avrad); äv. i uttr. lägga en by o. d i markland, till grund för beskattningen uppmäta o. indela en by i markland; jfr pänning-, öres-, örtugs-land. G1R 2: 48 (1525).
Eett markland jordh. Därs. 29: 317 (1559).
Marklandets uppkomst. Scandia 14: 103 1942; rubrik).
(2 a)
MARK-LEJ l., sbst.
(mark- 1654 osv. marke- 1942 )
[fgutn. mark laigi, þriggia marka laigi, jordområde för vars innehav viss betalning l. skatt erlades (1 resp. 3 mark); senare ssgsleden laigi, n., avledn. av laigia, v., motsv. leja, v.²]
(förr) kam. på Gotland; == -land.
HSH 29: 391 (1654).
Markelej och öresland. GotlStSteffen 118 1942; rubrik).
(2 a) MARK-SKATT.
[fsv. marka skatter]
(förr) kam. på Åland: jordstycke av visst omfång l. viss del av fastighet (urspr. med 1 silvermarks värde); äv.: skatteenhet motsv. ett dylikt område l. en dylik del;
Källa:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------
Under danska tiden voro gårdarna uppskattade icke i mantal utan i
Markelej (Marke-leje = Marklega eller Markland). Fem tunnland åker svarade mot ett
Markelej, likaså fem mansslätt äng, eller ock utgjordes
Markelejet af hälften åker och hälften äng, men i starräng (myr), skog, bete och utmark räknades dubbelt eller tio tunnland åker eller mansslätt äng på hvart
Markelej.
Sedan landet åter kommit under Sverige hölls åren 1653 och 54 revision eller jordransakning, då gårdarna blefvo åsatil hemmantal. Detta hemmantal kallas nu gamla eller oförmedlade; det nya hemmantalet blef åsatt vid en sednare, år 1747, hållen jordransakning *). I allmänhet äro hemmanen på Gotland af mindre arealinnehåll än i egentliga Sverige.
*) Sednaste jordransakningen förrättades på 1740-talet, afslutades 1745 och fastställdes af konungen 1747 den 15 Juni.
Källa: Gotlands land och folk (Alfred Theodor Snöbohm, Örebro 1871) / sidan 22.
http://runeberg.org/gotlands/0030.html ------------------------------
Gårdarna voro i jordeböckerna alla upptagna såsom hela hemman, men voro av mindre betydande areal. Medan ett normalt helt hemman i allmänhet hade om- kring 10 till 12 markelej2) (och upp till 30), var medeltalet i själva Västerbyn endast 6 1/4 m.
---
2) Ett markelej utgjordes av 5 tunnland åker eller äng om 5 mans slätt (slåtter) eller hälvten av varje; eller av dubbelt så mycket skog, beten eller starrjord etc.
Källa: Stenhuggarverket på Gotland och dess utövare under 1600-talet. Richard Steffen. - Gotländskt arkiv 1938.
http://74.125.77.132/search?q=cache:PlCshGTXow4J:www.hgo.se/bibliotek/arkiv/view .php%3Fid3D112+Markelej&cd=2&hl=sv&ct=clnk&gl=se ----------------------------------------
Mkl/Markelej: Medeltida markvärdering: På 1600-talet erlades en viss del av skatten efter gårdens mkl-antal, trots att man redan då var osäker på begreppets innebörd.
Källa:
http://www.burs.nu/bursg%C3%A5rdar%201653.htm ----------------------------------------
Revisionsboken (1653) följer den dåtida administrationen och delar Gotland i tredingar, ting, fjärdingar och socknar. Socknarna redovisas gård för gård, skattehemman för sig och kronohemman för sig. De senare utgör en ganska liten andel av hela materialet, knappt 10%.
Gårdarna noteras med den gamla skattläggningsuppiften
markelej samt med bl a antal tunnland åker och mansslätt äng. Vidare noteras tillgången på skog, bete och fiske. Fanns där körsbärsträd och humlestänger så togs även sådant med, såg- och mjölkvarnar antecknades också. För gårds- och släktforskare kommer därtill de viktiga uppgifterna om vem som var ägare eller brukare 1653 samt om hur gården förvärvats.
---
Säljarkategorien är, om man bygger statistiken på de uppgifter som står att få i revisionsboken, en mycket viktigare faktor för priset än hemmanstal, antalet tunnland eller antalet
markelej, det gamla skattetalet.
Källa: De sålde sina hemman Åke G Sjöberg - Gotländskt arkiv 1981
http://74.125.77.132/search?q=cache:Rbpj5pTERvoJ:www.hgo.se/bibliotek/arkiv/view .php%3Fid%3D1051+Markelej&cd=11&hl=sv&ct=clnk&gl=se -------------------------------------------------------------------------------- -----------
Gårdarna på Gotland var värderade i enheterna
mark- och ourislaigi. Under uppslagsordet markland under medeltid, se:
http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=21098 -----------------------------------------------------------------------
Nu fann jag den utmärkta genomgången:
Gårdar, mark och människor 1413-1972-gotländsk kameralhistoria.
Tryggve Siltberg - Gotländskt arkiv 1986 Här finns också markområden som saknat namn och idag heter det som de förr bokfördes under: En marklej jord i Vallstena och tre marklej jord i Roma och Västerhejde. Här lever alltså ännu i våra dagar marklejet, som redan på 1600-talet var så gammalt att ingen visste vad det betydde.
När den ovannämnda mantalsräkningen i form av halvgårdsräkning nfördes på Gotland är okänt. Det finns som ovan nämnts belägg från 1500-talet och mantalslängderna har hel och halvgårdar åtminstone från och med 1620. Regler för relationen mantal - marklej kan ha funnits tidigt, men är kända först från 1624- 25, då husbondhållsavgiften infördes. Bönderna hävdade att
gränsen mellan hel och halv gård var 12 marklej men Kungl Maj:t satte den till 12-6. Sedermera uppgav bönderna 1645 att en hel gård var 7 marklej och uppåt. Marklejets innebörd hade vid 1600-talets mitt fallit i glömska. Tre definitioner gavs 1645, 1653 och 1683. Bönderna uppgav 1645 till landshövdingen att 3 tunneland skall vara ett markleje hos den som nog åker haver, sammalunda skall och vara markleje i
Sida 190
äng, så mycket som tre karlar i en dag kunna avslå. Vid skattläggningen 1653 uppgav Berg i revisionsbokens företal att han varit förorsakad noga att efterfråga vad ett markleje vara och varutinnan det bestå skall. Därpå man sanningen likmätigare svar ej haver kunnat bekomma, än att ett markleje skulle vara och bestå av fem tunneland åker eller 5 mans slätt äng, eller och av halvparten varje såsom av 2 1/2 tunnelands åker och 2 172 mans slätt äng eller i dubbelt så stort stycke starr, ag, skog, bete eller utmark, som 5 mans slätt äng vara eller däremot efter dugligheten proportioneras kan. Så räknas och markelejen i fiske och vatten efter dess duglighet och icke storhet. Haqvin Spegel skrev 1683 att till en marksleje fordras efterskrevne ägor: 11/2 tunna utsäde, 2 mans slåtter hö, 1 mans slåtter starr och så mycket skog att ett trä räcker det andra när de äre på en circulrund plats.
Definitionen 1653 har grundbetydelsen 5 tunnland eller mansslätt och definitionen 1683 kan tolkas ungefär likadant ( 4 1/2 enheter plus skog). Avvikelsen 1645 kan ha någon särskild förklaring kanske att frågan var otillräckligt undersökt eller att bönderna ville nedtona skatteunderlaget för ett marklej. Det gotländska marklejet har i hela det medeltida Skandinavien språkliga släktingar i vissa jordatalsenheter, termer som till sin innebörd är omdebatterade och varierande men som modern forskning ungefärligen kunnat fixera:
1) Mark gulds jord i Danmark (dock sedermera frånsett Själland) beräknat till vanligen 12 tunnland (variationer omkring 6-35 tld).
2) Marks silver jord var en åttondels mark gulds jord, vid medeltidens slut dock ibland en tredjedels.
3) Marks skyljord (lat: terra in censu) På Själland var vanligen 100 tunnland. Den indelades i 8 öresland om vardera 3 örtugsland om vardera 12 penningland.
4) Markland i Svealand var cirka 24 tunnland. Det indelades i 8 öresland mom vardera 3 örtugsland om vardera 12 penningland. En attung i Östergötland verkar vara ett halvt markland.
5) Markebol på Öland och i östra Småland, utgjorde 1/3 attung. Det indelades i 8 öresbol om vardera 3 örtugabol.
6) Markebol i Norge, där en fullgård skulle vara 2 markebol. Indelat som det öländska.
7) Skattmark i Finland, indelad i 8 öre. Belagd från 1300-talet och för 1500-taet beräknad till i medeltal 6 tunnland åker. Mot medeltidens slut finns också termen bondemark, som på 1500- talet även kallades jordmark och mark danske.
Markskatt på Åland, jord som erlade en viss bestämd skatt och som hade ett värde av en mark silver, alltså motsvarande det riksv. örtuglandet. Termerna markaköp och markaland avsåg jord till ett värde av mark penningar i gångbart mynt.
Ur den ymniga floran nordiska jordatal och motsvarande termer är de ovannämnda exempel på sådana som innehåller ordet mark. Termernas funktion har varit grund för beskattning (avgäld), arrende (avrad, landgille), byamål (jordatal) vid åkerskifte och samfällighetsinnehav, värdering vid försäljning och bördsinlösen. Flertalet termer har haft mer än en funktion och vilken som är den ursprungliga varierar och är i varje enskilt fall omdebatterat.
Gutalagen talar om
marklej (marc laigi) på tre ställen: återförvärv av fädernejord (3 marklej), frihet från avrad (afradha) för hemgift om 1 marklej, straff för förödande av(fäderne-)jord om 3 marklej.
Mark guld omnämns på två ställen: rättegångsregler vid jordtvist om mera eller mindre än 1 mark guld, föreskrift att hemgift (lösöre och jord?) får vara högst 2 mark guld. Marktal omnämns på två ställen: utrymme för
Sida 191
hö i lada och skatteinsamling. Det sistnämnda stadgandet har särskilt intresse: Det är och överenskommet, att om man måste skjuta samman skatt (schut) till landets tarv, då skall man göra det efter marktal, både av jord och lösöre, men ej av gjorda klenoder. I vilket samband gutalagens tre begrepp marklej, guld och marktal står till varandra är inte gott att veta. Enklare blir inte bilden av ett faktum att termen öresland också är belagd - en runinskrift från Fleringe berättar att man givit etouris laihi för sin själ.
Källa:
http://74.125.77.132/search?q=cache:qo6bVIXYfG4J:www.hgo.se/bibliotek/arkiv/view .php%3Fid%3D761+Markelej+%C3%B6resland+Steffen&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy