Ättling upprörd över påstådda uä barn

[Anna-Carin Betzén]

Jag lade in bilder i Porträttfynd för ett par år sedan, bl.a. på min mmm som var född utomäktenskapligt år 1901. Jag hade även namngivit fadern - som var gift med en annan. I går och idag har en av hans legitima ättlingar lagt in kommentarer som bestrider detta och hävdar bestämt att mannen ej fått några barn med någon annan än sin hustru.  
 
Källan till mina uppgifter är min mormor, som ännu lever, och som hört mycket om sin morfar av sin mor och mormor, som hade kontakt med honom under många år (hon har inte själv träffat honom, han dog året hon föddes). Det handlar inte om förtäckta antydningar om faderskap, utan ett tydligt utpekande styrkt av mmmm:s och mmm:s berättelser om upprepade besök, betalt underhåll, och konfirmationspresenter. Mormor har själv även haft kontakt med en av sin mors halvsystrar, som var tydligt medveten om släktskapen. Men allt är muntliga uppgifter, det finns inget faderskapserkännande eller annat skrivet (utöver att mmmm var anställd i hans hushåll i norska folkräkningen 1900). Vi har dock anledning att tro att mmmm fanns omnämnd i hans testamente, så jag tänker ta reda på hur man får fatt på en kopia på ett testamente från Norge.  
 
Hur pass känsligt anser ni det är att utpeka någon som far till ett uä barn för över 100 år sedan? Handlar en sådan anklagelse om nutid skulle det kunna bli rättssak, men vad gäller efter så här lång tid? Och, hur skulle ni bedöma mina källor i det här fallet?

[Anders Pemer]

Är det de facto så att din mmmm t o m fick underhåll för din mmm av mannen så tycker jag inte ättlingarna till hans inomäktenskapliga barn har särskilt mycket att komma med. En sak att de inte vill tro något sådant om sin anfader, men här pekar ju allt tydligt i en och samma riktning.
 
I det här fallet är det uppenbarligen känsligt för den som kommenterat dina uppgifter, men det tycker jag får stå för dem. De kan inte bevisa mer än du kan, och alla indicier du nämner här och nu visar ju att det liksom inte gärna kan vara någon tvekan.
 
Mannen betalade underhåll, gav uä dottern konfirmationspresenter, kom på besök och hennes dotter hade senare kontakt med en halvmoster som var väl medveten om hur det förhöll sig.
 
Däremot påstår en nutida ättling år 2005 att det här är inte sant!!! i Porträttfynd. Vederbörande kan väl ta en diskussion med din mormor, tycker jag...

[Anna-Carin Betzén]

Anders,  
 
Tack för din bedömning av källorna.
 
Jag har nu fått telefonkontakt, som varit mycket positiv. Slutet gott...

[Anita Berglund Eriksson]

I mitt fall är väl det okända kända faderskapet nästan det omvända än ditt, Anna-Carin.....Min morfar och hans par år yngre bror var födda utom äktenskapet och ingenstans i kyrkoböckerna finns faderskapet erkänt, och jag vet ej heller hur mycket kontakt min mormorsmor och hennes barn hade med barnens far. Fadern var dock känd för de flesta i socknen och förmodligen även för min morfar, men det var något som han inte talade om. Ej heller för morfars barn kan fadern till morfar ha förblivit okänt, men ingen av dem ville kännas vid att den utpekade var min morfars far.  
 
När jag började släktforska blev detta ett intressant ämne för mig att forska vidare i. Döm om min förvåning när en av den utpekade faderns barn-barn upplyste mig om att hon visste att hennes morfar hade två utomäktenskapliga barn bl.a. min morfar! För henne och hennes morfars familj var detta ingenting märkligt eller okänt, men för min morfars familj var det tabu-belagt att nämna den utpekade fadern....

[Anna-Carin Betzén]

Anita,
 
Grattis, vilket drömläge att få bekräftelse så! Det låter ovanligt att traditionen har förts vidare just av barnen inom äktenskapet, men däremot inte i din morfars familj.
 
Anna-Carin

[Anita Berglund Eriksson]

Anna-Carin!
Tyvärr blev det ett litet fel i mitt inlägg; det ska förstås stå morfarsmor i första stycket och inget annat...  
 
Genom barnbarnets uppgifter om morfars okända far fick jag dessutom kontakt med flera för mig tidigare okända ättlingar; så visst var det en lyckosam bekräftelse!
 
Anita