ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå  (läst 801 gånger)

2018-09-13, 14:32
läst 801 gånger

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
Enligt landskapshandlingarna för Västerbotten (La) år 1620:13 (bild 76 h. ) finns det tre bönder i Junkboda i Bygdeå socken: 1. Olof Larsson 5/8 mantal,  2. Lars Olofsson 5/8 mantal och 3. Per Nilsson 1/4 mantal. Efter att också ha läst mantals- och roteringslängderna (MoR) uppstår för mig frågor, som kanske kan besvaras.

Riksarkivets bilder har använts. Åldersuppgifter är beräknade utiifrån MoR (0/178) den 20 februari 1637 (bild 93 h.).

1. Olof Larsson står för en gård fr.o.m. La 1607:10 (bild 56 h.) t.o.m. La 1629:10 (bild 38 h.) med undantag för år 1628. För detta år uppges Lars Olofsson i La 1628:9 (blld 35 h. eller 36 v.).

Kan det vara en felskrivning eller är han den som dittills stått för gården endast i La 1606:3 (bild 75 h.)? Jag hittar honom inte i MoR (0/175, inte bland de gamla år 1621 (bilderna 212 - 213) eller år 1623 (bild 445 h.) och inte heller i MoR ( 0/176) år 1627 (bild 245) och år 1628 (bild 313 h.)

Om Lars Olofsson är Olof Larssons far måste väl något allvarligt ha hänt, men Olof Larsson är tillbaka i La 1629:10 (bild 38h.). Han efterträds i La 1630:2 (bild 36 h.) av sonen Per Olofsson f.o. 1602. Denne finns i MoR  (0/176) år 1627 (bild 243) för första gången, trots att han är  omkr. 28 år.

2. Lars Olofsson står för en gård fr.o.m. La 1568:7 (bild 239 v.) t.o.m. La 1630:2 (bild 36 h.), dvs. i ca 65 år. Han finns också i jordeboken 1632. Att det handlar om en och samma person styrks väl av att han uppges vara utgammal i MoR (0/176) år 1627 (bild 243) och år 1628 (bild 313). 

Kan han trots åldern vara far till  Olof Larsson f.o. 1614, som efterträder honom och finns i jordeboken 1635, och kanske till knekten Johan Larsson här nedan?

3. Per Nilsson står för en en gård fr.o.m. La 1579 (bild 62 h. ) t.o. m. La 1627:8 (bild 40 v.) Han efterträds av brodern Anders Nilsson och efter ett år av sonen Nils Persson. Sonen Olof Persson står i jordeboken 1632. Han finns också i i MoR  (0/175 ) år 1621 (bild 208 h. och år 1623 (bild 281).   

Tre knektar:
- Olof Olofsson 15 år? utskriven i MoR (0/176) den 6 februari 1628 (bild 310 v.) och  1629 (bild 501v.). Är han son till 1. Olof Larsson?

- Johan Larsson f.o. 1618 knekt i MoR 0/178) den 20 februari 1637 (bild 93 och 343) samt i MoR (0/179) i maj 1638 (bild 10 h.) "Lars Olofssons son i Junkboda". Är han son till 2. Lars Olofsson?

- Lars Olofsson 15 år? utskriven i MoR (0/178) 21 maj 1633 (bild 16) och i MoR (0/177) den 7 juni 1633 (bild 512). Är han son till 3. Per Nilssons son Olof Persson? Ja, så måste det vara. Han finns kvar och står för 3/32 mantal i Jordeboken 1642 (bild 16) medan farbrodern Anders Persson står för resterande 5/32 mantal.



2018-09-14, 23:15
Svar #1

Utloggad sgelow

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 154
  • Senast inloggad: 2018-10-31, 22:00
    • Visa profil

Hej!


Nu har jag inte varit helt systematisk i min genomgång av uppgifterna du beskriver, så det är möjligt att jag missat saker. Därför bara ett par frågor för att klargöra dina resonemang.


Angående gård 2 ovan, vad är det som får dig att tro att Lars Olofsson 1568 är samma Lars Olofsson fram till 1632 [om det är det du menar]? Förutom att det verkar vara en orimligt lång tid, så tycker jag mig inte komma fram till samma slutsats, givet hur det ser ut omkring 1604-1607, då ägarskiften verkar ske på gårdarna. Det finns dock oklarheter även i mitt resonemang och jag har inte tittat före 1602.


[Notera att jag inte klargjort vilken typ av längder som avses för att jag är lite osäker]
[Numreringen är godtycklig; Bara för att lätt kunna referera till respektive rad]
[1] 1602:7 bild 156 [A0044460_00156]: 1 mtl Olof Larsson; 1/2 Per Nilsson; 1 Lasse Olsson
[2] 1603:4 bild 49 [A0044461_00049]: Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[3] 1604:2 bild 149 [A0044462_00149] 1 mtl Olof Larsson; 1/4 Per Nilsson; Läns: 1 Lasse Olsson
[4] Norrland 1604:11 bild 188 [A0044504_00188] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson [inget tionde; länsmansfrihet?]
[5] Norrland 1605:06 bild 190 [daterad 1604] [A0044505_00190] Per Nilsson; Olof Larsson
[6] 1605:3 bild 121 [A0044463_00121] 2/3 mtl Olof Larsson; 1/4 Per Nilsson; Läns: 1 Lasse Olsson
[7] 1606:3 sid 71 [A0044464_00051] 1 U[?] Lasse Olsson; 1/4 Per Nilsson; 2/3 G[?] Lasse Olsson
[8] 1606:3 sid 95 [A0044464_00075] Lasse Olsson; U[?] Lasse Olsson; Per Nilsson
[9] Norrland 1606:2 bild 318 [A0044506_00318] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[10] 1607:10 bild 68 [A0044466_00068] Per Nilsson; Lasse Olsson; Olof Larsson
[11] Norrland 1607:11 bild 363 [A0044507_00363] Per Nilsson; Lasse Olofsson; Olof Larsson
[12] Norrland 1608:7 bild 185 [A0044508_00184] [daterad 1607]  Per Nilsson; Lasse Olofsson; Olof Larsson
[13] Norrland 1609:6 bild 192 [A0044510_00191] [daterad 1608] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[14] 1609:2 bild 35 [A0044469_00035] Per Nilsson; Lasse Olsson; Olof Larsson
[15] Norrland 1609:13 bild 45 [A0044512_00045] Peder Nilsson; {Lasse Olofsson/Olof Larsson}; Lars Olofsson
[16] 1610:11 bild 13 [A0044471_00013] Per Nilsson; Lars Olsson; Olof Larsson
[17] Norrland 1611:5 bild 174 [A0044516_00174] [daterad 1610] Peder Nilsson; Lasse Olofsson; Olof Larsson
[18] 1611:11 bild 10 [A0044473_00010] Lasse Olsson; Olof Larsson [Per Nilsson ej nämnd]
[19] Norrland 1612:2 bild 167 [0044522_00167] [daterad 1611] Lasse Olofsson; Olof Larsson; Per Nilsson
[20] 1612:11 bild 94 [A0044475_00094] Per Nilsson; Olof Larsson; Lasse Olsson
[21] 1613:9 bild 27 [A0044476_00027] Per Nilsson 1/4 mtl; Lasse Olsson 5/8; Läns: Olof Larsson 1
[22] 1613:9 bild 77 [A0044476_00077] Per Nilsson; Lars Olsson; Olof Larsson
...
[23] Älvsborgs lösen sammanfattning 1-6 terminerna [ca 1613-1618] [A0066064_00186]
Per Nilsson [1-6 terminen]; Knekt Joen Andersson alla terminerna på tåg;
Lars Olsson [1-6 terminen]; Olof Larsson [1-6 terminen, länsman 1:a och 4-5 terminerna, "frånlagd" 6:e]


*Min tolkning givet detta är att dels är ordningen på gårdarna godtycklig, så den ger ingen extra information för Junkeboda. Dels så verkar de relevanta åren här vara 1605-1607. Fram till och med 1605 [nr 6] finns kontinuerligt tre gårdar under Per Nilsson, Olof Larsson och Lars Olofsson. Den sistnämnde verkar 1604 och 1605 vara länsman. 1605 [nr 6] har Olof Larssons gård 2/3 mtl och Lars Olofssons 1. 1606 [nr 7 och 8] finns två Lars/Lasse Olofsson och sedan 1607 har den ena försvunnit och därefter är det återigen kontinuerligt Per Nilsson, Olof Larsson samt Lars Olofsson som har gårdar. Notera 1609 [nr 15] där Lasse Olofsson och Olof Larsson står i klammer vilket möjligen indikerar en far och son [ger dock inte så mycket information]. De två faktorer som verkar rimliga avseende tolkning av vad som hänt är dels [nr 21] 1613, som visar att Lasse Olssons gård har mindre än 1 i mantal medan Olof Larssons gård har ett. Visserligen kan bägge ha ändrats sedan [nr 7] 1606, men rimligare är att den då hela gården är densamma och att den andra modifierats något från 2/3 till 5/8. Vidare verkar det rimligt att Olof Larsson från 1607, som senare är länsman, kommer från samma gård/är son till Lasse Olofsson som också var länsman, då sådant får betraktas som vanligt.


Givet detta är Lasse Olofsson [länsman] tom 1606 [och möjligen 1609] företrädare på gården och sannolikt fader till Olof Larsson som har den gården från 1607 [ersätter alltså fadern mellan nr 8 och nr 9] och sedermera också är länsman.
Medan Olof Larsson under de första åren är på sin gård tom 1605 [nr 6] och ersätts 1606 [nr 7] med Lasse Olofsson [som väl rimligen kan vara en son] som sedan står på den gården till sisådär 1630.


Det som kan ifrågasättas här är möjligen beteckningarna 1606 på nr 7, året med två Lasse Olsson. Min tolkning som "U" och "G" skulle väl innebära "unge" och "gamle", men det är såpass svårläst att det kan betyda något annat. Tolkningen av hur gårdarnas succession ser ut verkar gå tvärtemot den tolkningen då det skulle innebära att den "unge" Lasse Olsson är länsmannen som stått länge på sin gård medan den "gamle" är den som just tagit över sin gård. Det verkar dock som om mantalsuppgifterna är viktigare här, så även om tolkningen av "unge" och "gamle" är korrekta, kan det ju helt enkelt vara en felkoppling i källan mellan mantalet och "rätt" Lasse Olsson.


Som sagt, min tolkning är inte helt klar, men verkar fungera väl, till skillnad från tolkningen att samma Lasse Olofsson är på en gård i 64 år. Det är fullt möjligt för den senare Lasse Olsson att vara utgammal 1627 även om han tog över gården 1606.


/Stefan Gelow

2018-09-26, 09:56
Svar #2

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
Hej!

År 1600 finns det tre bönder i byn Junkboda: Olof Larsson (gård 1) fr.o.m.1563, Lars Olofsson (gård 2) fr.o.m. 1568 och Per Nilsson (gård 3) fr.o.m. 1579 (bilderna 279-280), Mantalsregister,  visar bl.a. att Olof Larsson har 17 kor, Lars Olofsson 12 kor och Per Nilsson 6 kor. Antalet tunnor 3 1/2 (gård 1), 1 1/2 (gård 2) och 1 1/12 (gård 3) handlar kanske om utsäde för åker.

Landskapshandlingarna Västerbotten (La) 1600:3 (bild 96) visar att byamantalet är 1. för Olof Larsson, 1. för Lars Olofsson (med siffran 2 inom linjen?) och 1/2 för Per Nilsson. En minskning av antalet kor i byn redan året därpå framgår av La 1601:4B (bild 39).

I fråga om länsman är det tydligt att det är Lars Olofsson (gård 2) som är länsman åren 1604 och 1605.

Den jordrevning som äger rum 1605 verkar få genomslag i Jordebok 1607 (Mats Berglund: Gårdar och folk i norr, s. 67)

Jordeboken i La 1607:10 (bild 56 h) kan jag inte läsa, men jag tror att det är samma måttuppgifter i La 1610:11 (bild 13). Jag vet inte vilka måttenheter det handlar om, men i den senare jordeboken har gård 1 (Lars Olofsson) fler enheter än gård 2 .

FÖRÄNDRINGARNA 1606

Din uppgift: "[7] 1606:3 sid 71 [A0044464_00051] 1 U[?] Lasse Olsson; 1/4 Per Nilsson; 2/3 G[?] Lasse Olsson ".

Efter att ha undersökt handskriften tror jag också att ditt U[?] betyder "u" (den unge) och att ditt G[?] betyder "g" (den gamle).

Kan det vara så att gård 1 (Olof Larsson) i La 1605:3 (bild 121), som har 2/3 mantal, har fått detta höjt till 1 mantal samt att gård 2 (Länsmannen Lars Olofsson), som har 1 mantal, har fått detta sänkt till 2/3 mantal?

Min uppgift: La 1606:3 (bild 51) visar att u Lars Olofsson har 1 mantal och g Lars Olofsson har  2/3 mantal. Vidare till (bild 75), Öresmantal. Där har Lars Olofsson 3 mantal och u Lars Olofsson 4 mantal. dvs. ett högre tal.

GÅRD 2 - Vem är far till Olof Larsson f.o. 1614?

Olof Larsson (gård 1) har 1606 efter 53 år en ny bonde, som säkert är en son. Lars Olofsson (gård 2) är kvar efter 38 år. Han torde också ha en son. Enl. La 1602:7 (bild 156) är hans bågamantal 2. Om den ev. sonen finns är han kanske ogift och sätter därför inget spår i hjonelagslängden La 1609:2 (bild 70). Jämför med gård 1 där Olof Larsson betalar för 2 hjonelag, sitt eget och faderns. Fadern Lars Olofsson som stått för gården endast år 1606.

Att "den gamle" Lars Olofsson står kvar t.o.m. jordeboken 1632 stöds av Mantals och roteringslängden (0/176) år 1627 (bild 243) och år 1628 (bild 313). Jag håller med dig om att han knappast är far till den Olof Larsson f.o. 1614, som efterträder honom. Om han i stället är farfadern borde han ha en son med namnet Lars Larsson, som också kan vara far till knekten Johan Larsson f.o. 1618.

Jag har hittat ett exempel på en Lars Larsson med anknytning till Junkboda.

Strömmingsfisket år 1600 omnämns i La 1601:4A (bild 321). En tunna strömming verkar ha levererats av Olof Larsson och Lars Larsson för Skinnarbyn och Junkboda. En Olof Larsson finns i Junkboda bilderna 66 och 125 (den enligt ovan), men ingen i Skinnarbyn bilderna 67 och 125. Någon Lars Larsson finns varken i Junkboda eller i Skinnarbyn.

Olof Larsson verkar företräda gård 1 och Lars Larsson kanske gård 2. Längre kommer jag inte nu.

2018-09-26, 15:38
Svar #3

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Först omkring år 1700 blir hemmansnumreringen i ordning.

Jan Lindegren menar i sin avhandling [Utskrivning och utsugning: produktion och reproduktion i Bygdeå 1620-1640 (1980)], att nämndemans- och länsmansuppdrag troligen hängde ihop d v s gick i släkten.

Lars Olofsson i Junkboda verkar år 1633 varit lejd av Sakarias Andersson i Skinnarbyn:
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00135

Johan Larsson i Junkboda, var utkommenderad. Död 1638.
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00160
Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1639/9 (1639), bildid: A0053375_00178

2018-09-28, 13:36
Svar #4

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
Tack för dina uppgifter om knektarna. Att knekten Johan Larsson f.o. 1618 är son till en Lars Olofsson framgår att mitt första inlägg och bildid. A0055027_00010. I mitt senaste inlägg finns ett misstag. Om knekten Johan Larsson och Olof Larsson f.o.1614 är bröder kan fadersnamnet Lars Larsson uteslutas.

Att jag inledningsvis gav bonden Olof Larsson nummer 1 berodde mest på att han verkade vara mest förmögen. Gårdens nummer senare i texterna beror på detta val.

- - -

Om man följer vad jag kallar länsmannalinjen blir det väl så här för en av gårdarna:

1539 Erik Olofsson t.o.m. 1554 (ca 10 år)

1557 Olof Eriksson t.o.m. 1567 (10 år)

1568 Lars Olofsson t.o.m 1606 (38 år)
Lars Olofsson, som varit länsman 1604 och 1605, finns kvar på gården och är nämndeman 1606-1608.
Jfr med domen den 11 feb. 1601 bildid. A0044459_00138 om en Lars Olofsson.

1607 Olof Larsson t.o.m. 1627 (20 år)
Olof Larsson har sonen Per Olofsson 1602.
Jfr med domen den 18 dec. 1607: Johan Andersson i Bäck har lägrat en Olof Larssons dotter... bildid. A00444466_00024.

1628 Lars Olofsson t.o.m 1628 ??
1629 Olof Larsson t.om 1629 ??
1630 Per Olofsson f.o. 1602.

 - - -

Och för en annan av gårdarna:

1539 Nils Staffansson t.o.m 154 (ca 10 år)
1551 Lars Nilsson t.o.m. 1561 (ca 10 år)
1563 Olof Larsson t.o.m. 1605 (42 år)
1606 Lars Olofsson t.o.m. ca 1630 (ca 24 år)
Han kan vara far till Olof Larsson f.o. 1614 och knekten Johan Larsson f.o. 1618.

- - -

Jfr också med domen den 20 feb. 1580 bildid. A0044438_00178 om en Olof Larsson och domen den 12 aug, 1583 bildid. A0044441_00106 om en Lars Olofsson.

2018-09-29, 14:49
Svar #5

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Förtroendemän i Bygdeå (Lindegren, s136), Olof Larsson, Junkboda, länsman 1613, 1616-17, nämndeman 1620-36.

Landsköpmän (ibid, s 139), Olof Larsson, Junkboda, 1620/21: 5 tunnors utsäde.
Sonen Per Olofsson landsköpman 1641: 4,25 tunnors utsäde.

Junkboda 1, Lars Olofsson, son Olof Larsson f. 1614.
Junkboda 2, Olof Larsson (länsman, nämndeman, landsköpman), son Per Olofsson f. 1602.
Junkboda 3:1, Per Nilsson, söner Olof, Nils och Anders samt en hustru Mariet.
Junkboda 3:2, Lars Olofsson.
Så långt avhandlingen.

Olof Persson, Junkboda 2, f. omkr 1636, hade sonen Anders f. 1674 som var gift med Anna Jönsdotter från Edfastmark. Hon var ättling till den 'store' landsköpmannen Mårten Jönsson därstädes. Anders och Annas dotter Kerstin gifte sig med sockenskrivarsonen Bröms i Skinnarbyn.

Olof Perssons son Daniel var gift med Elsa Andersdotter från Legdeå, som gifte om sig med Mårten Jönsson från Edfastmark d v s bror till Anna ovan. Det finns en bouppteckning 1757 efter Elsa samt biografi i dödbok.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Jämtlands län (Z) EXIe:3818 (1700) Bild 3450 / sid 339
Det ser ut som att de gifte sig inom länsman-, nämndeman- och köpmansfamiljer.

Knekten Johan Larsson var sannolikt son till Lars Olofsson, och bror till Olof f. 1614.

Samtidigt med Lars Olofsson fanns knekten Nils Olofsson, Junkeboo:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053375_00135 (KrA 1639/9), 1631: Christer Andersson legdh aff Nils Olofsson, Junkebodha.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053235_00134 (KrA 1634/2)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053274_00088 (KrA 1635/15)

Lars Olofsson:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053235_00135 (KrA 1634/2)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053274_00089 (KrA 1635/15)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053343_00113 (KrA 1638/5), skriven 1633
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053375_00244 (KrA 1639/9), gammal soldat

Jo, jag hade sett detta om Johan Larsson 1637:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055027_00010 (KrA, Roterings- och utskrivningslängder 0/179)

I din referens:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044466_00024 (Landskapshandlingar
Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1607:10), var även Lasse Olüffson i Junckeboden, nämndeman.

Lars Olofsson Junkboda 3:2, korpral:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001755_00053 (Mantalslängd 1649)
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053618_00275 (KrA 1650/4), korpral utan hemort.
1655 fortfarande korpral, 1656 en dotter samt knekthustru.

2018-10-08, 11:41
Svar #6

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
Tack till er båda för all er hjälp!

När jag började undersöka Junkboda utgick jag från en annan forskares uppgifter i fråga om Nils Staffanssons f.d. gård. Där framgår bl.a.
att  Per Olofsson f.o. 1602 varit bonde på gården.

Ifråga om Erik Olofsson f.d. gård sökte jag bland de övriga bönderna i byn med hjälp av namnen. Resultatet blev bl.a. en minst 64 år lång
period för en Lars Olofsson (1568 - 1632). Detta är den främsta orsaken till mitt första inlägg.

Efter era synpunkter har jag placerat om bönderna och fått ett rimligare resultat för båda gårdarna. En följd blir att Per Olofsson
f.o. 1602 "byter" till Erik Olofssons f.d. gård och Olof Larsson f.o. 1614 till Nils Staffanssons f.d. gård.

År 1606 har bönderna på de två gårdarna namnet Lars Olofsson, oavsett forskare.

I min senare version är den nye Lars Olsson bonde fr.o.m. 1606 på Nils Staffanssons f.d. gård. Hans far Olof Larsson hade då stått för
den gården i 42 år (1563-1605 ). Den "gamle" bonden Lars Olofsson har då stått för Erik Olofssons f.d. gård i 38 år (1568-1606). Sonen Olof
Larsson tillträder 1607. Att fadern varit  länsman 1604-1605 och att sonen senare blir länsman underbygger nog denna min version. Erik
Eriksson i Öndebyn är f.ö. länsman 1606.

Markeringarna "G/g" och "U/u" i La 1606:3 bilderna 51 och 75 kan stå för något annat än "gamle" resp. "unge", vilket Stefan är inne på.
Lars Olofsson på Erik Olofssons f.d. gård är rimligen äldre än den nye Lars Olofsson på Nils Staffanssons f.d. gård. Detta gäller om mantalen
är oförändrade. Men, kan det inte vara så att mantalen faktiskt är "ombytta" 1606? Det är ju ganska långt till år 1613 och något kan ha
hänt 1606. Den nye Lars Olsson kan ha varit ivrig och är kanske den våldsammme i domen här nedan.

Några  domar:

Domen den 11 feb. 1601 (La 1601:4A bild 138) säger ungefär att Lars Olofsson i Junkboda blev sak .. för ...han med våld tog och inlade en
åker --, som Olof Larsson i Junkboda är laglig tillsynt  ... . Om parterna är de som står för gårdarna 1601, har Lars Olofsson på Erik
Olofssons f.d. gård varit våldsam. Kan han då vara länsman redan 1604? Om parterna däremot är resp. son är Lars Olofsson på Nils Staffanssons
f.d. gård fr.o.m. 1606 den våldsamme.

Domen den 18 dec. 1607 (La 1607:10 bild 24), där bl.a. en Lars Olofsson är nämndeman, säger ungefär att Olof Larssons dotter blivit
lägrad av Johan Andersson i Bäck. Dottern torde vara minst 15 år och kan vara dotter till Olof Larsson på Nils Staffansssons f.d. gård
(1563-1605).

Till sist. Den svårlästa domen den 20 feb. 1580 (La 1580:5 bild 178) om Olof Larsson (på Nils Staffanssons f.d. gård?) ... för att han
haver ... med sin hustru och hon haver stulit en hop med brev som gav Hus och Jord, heder och ära till, ... . Kan någon tolka texten? Samme
Olof Larsson verkar vara nämndeman redan 1584.

TILLÄGG: Frågan om Lars Olofsson som 1628 företräder Erik Olofssons f.d. gård kvarstår. Kanske är han den som blir lejd som knekt av Zackarias Andersson.

2018-10-09, 16:28
Svar #7

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Olüff Larsson i Junchebodh: Sach och dömdt ifrån liffüdt för the(t) han haffüdt delth medh sin hüstrü ath hon haffüer stulith en hop med breff som gaf hus och Jord, heder och äre till, doch bleff han be-nådh på Konüngs Mänz wegn... gaff K och H H 40 Sd:r rester än nü penning 10 SD.

Nåt i den stilen kanske ... det blå behöver filas på.

Han var medbrottsling, men blev benådad från dödsstraffet och böterna var ännu inte fullt erlagda.
Vad kan ha hänt med hustrun?

2018-10-09, 17:11
Svar #8

Utloggad sgelow

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 154
  • Senast inloggad: 2018-10-31, 22:00
    • Visa profil
Bra sammanfattning!


Jag kommer återkomma om ett par punkter (men har lite ont om tid just nu).


En kortis om funderingen om Lars Olofsson som 1628 har Erik Olofssons gård.
Jag funderade i samma banor, men det verkar inte helt gå ihop.


Denna Lars Olofsson (som anlitas av Zacharias Andersson) verkar helt klart vara samma Lars Olofsson som fortsättningsvis noteras som knekt och sedermera tar över delar av den tredje gården (som innehas av Per Nilsson under tidigt 1600-tal). Han gör det direkt efter att denna gårdsdel innehas av hustru Karin, som på ett ställe betecknas knektmoder. Detta får mig att tro att han verkligen var bördsman till denna gård (snarare än ingift), som du initialt också gissade (och då kanske troligtvis som son till Olof Persson, vilket rent kronologiskt borde kunna stämma). Den Lars Olofsson som 1628 innehar Erik Olofssons gård borde snarare då vara son till Olof Larsson, förutsatt att denna uppgift överhuvudtaget stämmer. Det kan, som du först också gissade, vara en felaktighet i materialet.


(Ursäkta avsaknad av källor just nu, men kan återkomma).


/Stefan Gelow

2018-10-10, 14:35
Svar #9

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Det finns 2 läsarbarn som verkar hemmahörande i Junkboda. Bygdeå kyrkoarkiv, A I/1, 1639-52:

Karin Larsdotter året 1650 (högra sidan):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034008_00052

Brita Larsdotter året 1654 (längst upp t. h.), läste hos Per Olofsson:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034008_00054

De bör vara födda c. 1640 och kanske döttrar till knekten?

Svårt att veta om Lars var våldsam utan att ha sett domen. Han kanske var självsvåldig och la beslag på Olofs åker innan den senare hann dit - i tron att kunna komma undan med det. Kanske släkt med varandra på nåt vis eller kompisar?

2018-10-10, 16:32
Svar #10

Utloggad sgelow

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 154
  • Senast inloggad: 2018-10-31, 22:00
    • Visa profil



Angående domen diskuterad ovan från 1601 om åkertegen Lars Olufsson blev sak för att med våld ha intagit och som Olof Larsson var laglig tillsynt
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044459_00138
verkar det bara kunna avse de två bönderna Lars Olofsson och Olof Larsson som då är på sina respektive gårdar. Oavsett vad "med våld tog" de facto innebär så måste denna Lars Olofsson vara den som några få år senare blir länsman, såvida vi inte gjort någon grov feltolkning om vem som tillhör vilken gård under dessa år.
 Den senare Lars Olofsson är ju Olof Larssons efterföljare och väl troligen son, så han måste rimligen tillhört samma gård som Olof Larsson redan 1601 och domen måste ju avse folk från olika gårdar.


Gun, angående de två läsarbarnen 1650 och 1654 får man nog säga att det åtminstone inte försvagar hypotesen att de är knekten Lars Olofssons döttrar, givet att den första heter Karin, som Lars föregångare knektmodern hustru Karin, som mycket väl då torde kunna vara dessa flickors farmoder. Tidsmässigt verkar det stämma rimligt. Den första indikationen att knekten Lars Olofsson är gift är om jag minns rätt från omkring 1640 (men jag kan behöva kolla upp det).


Tillägg: Stället där hustru Karin kallas knektmoder är i fattigdelen av kvarntullslängden 1639. Har inte hittat den från riksarkivet (även om jag tror den finns där) men på Arkiv Digital har den följande bildID: v900712.b3480.s341
(PS. Lyckades hitta den relevanta längden i NAD, Länsräkenskaper 1631-1641 Norrlands län nr 25, och den verkar inte ha digitaliserats så troligen inte tillgänglig alls via Riksarkivet. DS.)


2018-10-11, 13:41
Svar #11

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Här är en hustru Karin ?:
Länsräkenskaper 1631-1820
Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/27 (1640), bildid: A0035213_00405
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00405
- tiondelängd 1640

Sen en röklängd 1640, Lars Olofsson:
Länsräkenskaper 1631-1820
Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/27 (1640), bildid: A0035213_00426
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00426

Länsräkenskaper 1631-1820, Länsräkenskaper 1631-1820
Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/30 (1641), bildid: A0035215_00353
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035215_00353
- knecht Lasse Olüfs

Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län, SE/RA/5511/5511.27/27 (1640):
Peer Olsson, Junkboda, böter för olydnad:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00434
samt förmådde inte betala till kronan pga att han förlorat boskap:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0035213_00442

Hittade inte heller 1639 års kvarntullslängd hos Riksarkivet.

Nejdå, jag tror inte annat heller än att de två som bråkade om åkern var bönder på varsin gård. Lasse kanske blev utkonkurrerad. Jag menade att våldsamheten lät värre än det nog var.

2018-10-29, 10:51
Svar #12

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
SÖNER i Roterings- och utskrivningslängder SE/KrA/0025/

Var tionde man över 15 år skulle tas ut till knekt (Ulf Lundströms Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, sid. XXV). Se även inläggen den 26 och 29 september om SE/KrA/0022/

-  Kristoffer Persson
0/175 (1621-1626) Kristoffer Persson (nr 14) och Anders Pålsson (nr 3) är utskrivna 1621 (bild 274 v.) Kristoffer är knekt i Legdeå (bild 211 h.) och Anders i Junkboda (bild. 208 h.).
 - - Rotering 1621: Olof Larsson, knekt Anders Pålsson i Skinnarbyn, Lars Olofsson, Per Nilsson, Olof Persson (bild 208 h.). - - - Kristoffer Persson kan vara son till Per Nilsson, bonde 1579-1627 på Olof Skomakares f.d. gård. Anders Pålsson kan vara son till Pål Olofsson i Skinnarbyn. (Se t.ex. La 1621:5 bild 212 v.) Därfinns också länsman Sakarias Andersson.

-  Olof Olofsson  -  Död i ? i juni 1630 (0/177 bild 155 v.)
0/176 (1627-1630) Olof Olofsson är utskriven den 6 mars 1629 (bild. 517 v. och  501 v.). - - Rotering: 6 feb. 1628: Olof Larsson, Per Olofsson, Nils Persson, Olof Olofsson (bild 310 v.).
- - - Olof Olofsson är kanske f.o. 1614 och kan vara son till Olof Larsson eller Olof Persson, Per Nilssons son. Troligtvis det senare med hänsyn till ordningsföljden i roteringslängden. Han är i så fall bror till Lars Olofsson nedan.

-  Per Olofsson f.o. 1602
0/177 (1630-1633) - - Rotering 1630: Olof Larsson, Son Per Olofsson, Nils Persson (bild 218 v.). - - - Per Olofsson är alltså son till Olof Larsson.

-  Nils Olofsson
0/177 (1630-1633) är utskriven sep. 1631 (bild. 274 v.) - - Rotering 21 sep. 1632: Olof Larsson, Per Olofsson, Nils Persson, knekt Nils Olofsson i Skinnarbyn (bild 312 v.). Nils Olofsson finns i rulla 1634 som utskriven 1631 (A0053235_00134). Han ser ut att 1631 ha lejt Krister Andersson (A0053375_00135), men verkar vara tillbaka 1634 och 1635 (A0053274_00088).
- - -  Nils Olofsson är kanske f.o. 1616. Han kan vara son till Olof Persson, men det är kanske troligare att han är ifrån Skinnarbyn.

-  Lars Olofsson
0/178 (1633-1637) Lars Olofsson (nr 3) är utskriven den 21 maj 1633 (bild 16), lejd av Sakarias Andersson i Skinnarbyn (A0053375_00135). - - Rotering 7 juni 1633: Per Olofsson, knekt Lars Olofsson (0/177 bild512), som finns bland gamla knektar 1639  (A005375_00244). - - -  Lars Olofsson är son till Per Nilssons son Olof Persson och är kanske f.o. 1618. Han är korpral, har hustru och dotter i hembyn, och lever kanske till mitten av 1650-talet. Han är antagligen bror till Olof Olofsson ovan.

-  Johan Larsson f.o. 1618 - Död i ? 1638 (A0053375_00178)
0/178 (1633-1637) Johan Larsson "Lars Olofssons son" är utskriven 1637 (bild. 42 h. och 289 h.). Han står i mönsterrullan maj 1638 (0/179 bild 10 h.) och är utkommenderad 1639 (A0053375_00160). - -  Rotering: 20 feb. 1637: Per Olofsson 35 år, Olof Larsson 23 år, knekt Johan Larsson 19 år (bild. 93 och 343). - - - Johan Larsson är son till Lars Olofsson, bonde fr.o.m 1606 t.o.m. senast 1634, då han 1635 efterträds av Olof Larsson f.o. 1614. Lars Olofsson är alltså bonde, när sönerna Olof och Johan föds.

-  Anders Persson f.o. 1622
0/179 (1638) - - Rotering: 4 april 1638: Per Olofsson 36 år, Olof Larsson 24 år, knekt Anders Persson i Sjulsmark 18 år, Anders Persson 16 år, dvs f.o. 1622 (bild. 40 h. och 41 v. samt 318 h).
 - - Rotering 1639: Per Olfsson 37 år, Olof Larsson 25 år, Anders Persson 17 år (0/180 a bild 543). - - -  Anders Persson står för 5/32 mantal i jordeboken 1642 (bild) 16) på Olof Skomakares f.d. gård tillsammans med (korpral) Lars Olofsson med 3/32 mantal.




2018-10-30, 11:09
Svar #13

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
FLER KOMMENTARER särskilt om Erik Olofssons och Nils Staffanssons f.d. gårdar

Nu finns det så många synpunkter att det är svårt att hålla dem alla isär. Jag utökar ändå det hela och hänvisar till Stefans inlägg den 14 sep. 2018 och särskilt :

"De två faktorer som verkar rimliga avseende tolkning av vad som hänt är dels [nr 21] 1613, som visar att Lasse Olssons gård har mindre än 1i mantal medan Olof Larssons gård har ett. Visserligen kan bägge ha ändrats sedan [nr 7] 1606, men rimligare är att den då hela gården är densamma och att den andra modifierats något från 2/3 till 5/8.  " ..." Det som kan ifrågasättas här är möjligen beteckningarna 1606 på nr 7, året med två Lasse Olsson. Min tolkning som "U" och "G" skulle väl innebära "unge" och "gamle", men det är såpass svårläst att det kan betyda något annat. ".

PER OLOFSSON
När Per Olofsson föds omkr. 1602 finns en Olof Larsson som är  bonde i byn sedan 1563. Han är 54 år, om han var 15 år 1563. Dessutom kan han ha varit äldre och är därför knappast Per Olofssons far. Då är det troligare att den Olof Larsson, som blir bonde 1607, är fadern. Han betalar nämligen 1609 för två hjonelag, sitt eget och Lars Olofssons (La Norrl. 1609:13 bild 45 v.) Denne Lars Olofsson bör vara hans egen far och sonen Per Olofssons farfar.

År 1606 finns två Lars Olofsson i byn (La 1606:3 bild 51). Vid sina namn har den ene (med 1 mtl) markeringen "u" och den andre med (med 2/3 mtl) markeringen "g". Om "g" betyder den gamle är det "g" Lars Olofsson, bonde fr.o.m 1568, som är Per Olofssons farfar. Mantalet måste ha "bytts" mellan de aktuella gårdarna just inför detta år.

MANTAL
När Per Nilsson var ny bonde 1579 uppges 1 mtl vardera för byns tre gårdar.  Fr.o.m. 1583 gäller detta för två av gårdarna, men inte för den tredje som har 1/2 mtl (La 1583:1 bild 37 h.). Denna gård måste vara Per Nilssons. Få uppgifter finns men i La 1601:4 B (bild 39) har Olof Larsson 1 mtl (och 8 kor) och Lars Olofsson 1 mtl (och 6 kor). Dito mtl framgår av La 1602:7 (bild. 56 h. och 156 v.) och av  La 1604:2 (bild 149 h.), där Lars Olofsson är länsman.

Som tidigare nämnts hände något 1605. Då kom bestämmelser om ny jordrevning. Jordatalen skulle nu läggas till grund för ett nytt mantal (skattetal) enligt Georg Palmgren september 2001: Om mantal ochjordatal, sid. 3.

La 1605:3: Olof Larsson 2/3 mtl och länsman Lars Olofsson 1 mtl (bild 121 v.)
La 1606:3: "u" Lars Olofsson 1 mtl och "g" Lars Olofsson 2/3 mtl (bild 51 v.)

Av jordeböckerna 1607- 1612 framgår endast enheter som jag är osäker på.

La 1613:9: Lars Olofsson 5/8 mtl och länsman Olof Larsson 1 mtl (bild 27 h.)
La 1617:1: Lars ?Nilsson (fel namn) 5/8 mtl och Olof Larsson 1/2 mtl
(bild 173 h.)
La 1619:12: Lars Olofsson 5/8 mtl och Olof Larsson 5/8 mtl (bild 244)
La 1620:13: Lars Olofsson 5/8 mtl och Olof Larsson 5/8 mtl (bild 76 h.)

Ett  "byte" av mantal inför 1606 kan ha skett. Detta påverkar enligt min mening inte svaret på frågan om vem som är far till vem. Lars Olofsson "g" stämmer med den som är bonde fr.o.m. 1568 och Lars Olofsson "u" stämmer med den som är bonde fr.o.m. 1606. Lars Olofsson "g" är en trolig farfar 1602, medan Lars Olofsson "u" är en trolig far 1614 och 1618. Jag är övertygad om att "g" står för gammal och "u" för ung eller ny och att detta kan styra slutsatserna ifråga.

DOMARNA
Tack för översättningen av domen från den 20 feb. 1580 (La 1580:5 bild 178 v.) mot Olof Larsson. Särskilt ordet "delth" var svårläst för mig. Detta att "han haffüdt delth medh sin hüstrü ... " innebär tydligen att det var det belagt med dödsstraff att inte avslöja en stöld som man känner till. Vad som händer med hustrun kan man bara gissa. En "hop med breff ..." avser kanske fastebrev, testamente m.m. och kanske var det grannens. Avsikten med stölden går det att spekulera omkring.

Att med våld inta en åker gäller säkert inte fysiskt våld, som ni är inne på, utan troligen självsvåld. Brottsoffret, som hade begärt laglig utsyning, visste bättre.

FELSKRIVNING
Per Olofsson står i roteringslängderna tillsammans med sin far Olof Larsson 1627-1632. Detta underbygger att en felskrivning skett i La 1628:9 (bild. 35 h. och 36 v.), kanske p.g.a. sidbytet. Det rimliga är att Per Olofssons far Olof Larsson varit bonde utan avbrott 1607-1629.

2018-10-30, 17:23
Svar #14

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Hemmanets storlek kanske ändrats t ex genom att någon granne råkat i svårigheter. Inte omöjligt att bygrannar kunde bärga någon annans mark då.

Paret med de stulna dokumenten var gissningsvis inte läskunniga.
Lindegren skrev att med hjälp av bomärken kunde bönderna identifieras. Jag förstår inte hur han menade. För några bomärken upptäckte jag inte i den angivna 1620 års boskapslängd.

2018-10-31, 20:31
Svar #15

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
Han har säkert rätt. För egen del har jag undrat över hur de gick till i praktiken, när t.ex. underlaget för kyrktioendet togs fram. Skörden måste ha mätts och antecknats någonstans. Bonden fick kanske sätta sitt bomärke vid en sådan anteckning, som sedan är underlag för det som står i längden. Men jag har ingen aning om hur det verkligen gick till.

I skriften: Sverige 1570-GUPEA- Göteborgs universitet; Lennart Andersson Palm, finns en del om hur det kan ha gått till, t.ex. sid. 38. Något om bomärken har jag inte sett i denna skrift.

En annan sak som jag undrat över är Olof Larssons namnteckning i Älvsborgs lösen. SE/RA/5117/IV. Är den hans egen? Varför kan det vara ett bomärke under namnet? Varför kan de vara olika? I den första bilden finns ett bomärke ovanför namnet, men det är kanske prästens (Bildid. A0066056_00132), men han är väl skrivkunnig. På den bilden finns också bönders bomärken, antagligen nämndemäns. På de andra två bilderna (Bildid. A0066059_00192 och Bildid. A0066060_00187) är bomärket under namnet, men de är olika.

2018-10-31, 21:52
Svar #16

Utloggad sgelow

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 154
  • Senast inloggad: 2018-10-31, 22:00
    • Visa profil
Mycket intressanta inlägg angående bomärken. Om vi kan hitta något korrekt kopplat bomärke från före 1605 som är detsamma som Olof Larsson som länsman har borde det ju en gång för alla klargöra kontinuiteten. Jag har den absoluta känslan av att jag sett bomärken på vissa ställen men inte säker på var.


Angående ditt sista inlägg så verkar som du säger sid 132 vara nämndemännens och prostens bomärken. Möjligen har Olof Larssons bomärke stått vid sidan av hans namn, men högerkanten ser avkortad ut.
Missförstod resten (såg inte att det var olika böcker). Ja, det är lite konstigt att det är olika bomärken då det verkar vara samma person. Kanske användes mer än ett? Man kan dock konstatera att det är samma bomärke men vridet 90 grader. Kanske fanns det något skäl till att det skrevs i en annan riktning. Jag antar att bomärken kunde skrivas på sådana ställen att de inte fick vara för känsliga för den exakta orienteringen.


Angående boskapslängden Gun refererade till 1620 så verkar de enda bomärkena som finns vara prostens, länsmans och kyrkans sexmän på sidan
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0021550_00154
Det andra bomärket är samma som Olof Larssons ovan i den första länken. Det är också känt att han troligen var nämndeman vid detta tillfälle (han står på listan över nämndemän för restlängden över Älvsborgs lösen, vilken inte är årtalsbeskriven men troligen avser just 1620). Möjligen var han också sexman, eller så var noteringen från då han fortfarande var länsman. Det borde nog med säkerhet handla om just Olof Larsson.


Jag är inte så säker som ni på att just Olof Larsson inte var skrivkunnig även om det knappast går att veta. Bomärken användes nog troligen som namnteckning för att många inte var det, men de användes med säkerhet även av skrivkunniga i de fall bomärken var kutym.

2018-11-01, 16:35
Svar #17

Utloggad gjn

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 489
  • Senast inloggad: 2018-11-30, 11:02
    • Visa profil
Ragnar Bergling skrev i Kyrkstaden i övre Norrland (1964), om ett landstingsbrev daterat 16/5 1614 (RA C:II, b2, Axel Oxenstiernas brevväxling), att tingsterminerna var lämpliga tidpunkter att utgöra kronans rättigheter.

Ting, uppbörd och marknad samtidigt 2 gånger om året, ev. i augusti samt på vintern?

Hur uppgifterna kom på pränt vet jag inte. Bergling nämner en uppbördsstadga från 1668, där en fogde skulle närvara vid uppbördsstämmorna.
Vid mantalsskrivning hade man några månader till sitt förfogande.
För kyrkotukten fanns uppsyningsmän och sockenstämma.
Med tanke på Vasatidens beskattningar så fanns nog administration till hjälp.

Jag trodde att en skriftlärd skrev namnen och att bönderna undertecknade med sina bomärken.
Det blir underligt om dessa märken byts ut. År 1620 saknas namn för Bygdeå, men övriga socknar hade både namn och bomärken.

Brevstölden kan ha skett vid någons frånfälle.

2018-11-16, 14:26
Svar #18

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
OSÄKERHETER

För 1500-1600-talet måste forskningen grunda sig på knappa uppgifter. Utifrån vad som framgår av Internet om Junkboda råder en stor och naturlig osäkerhet i fråga om manslinjerna för Nils Staffansson och Erik Olofsson, bönder i byn 1539. Genom våra diskussioner är de manslinjer, som jag nu har fått fram, rimliga enligt min mening. De framgår i huvudsak i inlägg 2018-09-28.

BOMÄRKEN M.M.

Ett bomärke är personligt, men kan ha övertagits, eller avse en viss gård enligt vad jag förstår av Wikipedia. Det är därför inte självklart att länsmannen Olof Larssons bomärke vid Älvsborgs lösen 1613 också är hans vid kvitteringen av en betalning för strömming ca 17 år tidigare; Landskapshandlingarna (La) 1596:1 (bild 78 h.).

På bilden finns 17 bomärken och en text som förklarar att kvitteringen avser ... "bönder boendes i westerbotten I Bygdeå socken ...". Bönderna är 25 till antalet. Bomärke nummer 4 överensstämmer med Olof Larssons bomärke.

Om det är samme man (senare far till Per Olofsson f.o. 1602), som är bland de 25, är han en av två Olof Larsson som är uppräknade i texten. Bomärke nummer 14 kan tillhöra Mats Öndesson i Öndebyn (jfr Älvsborgs lösen).

Intressant är att man kunde räknas som bonde trots att man inte stod för en gård. Detta gäller tio-talet av de 25 bönderna. Om vi har rätt i fråga om manslinjen på Erik Olofssons f.d. gård, kan Olof Larsson ingå i detta tio-tal. Enligt vår bedömning står han för den gården fr.o.m. 1607. I så fall kan bomärket mycket väl vara hans.

NÅGRA LÄNSMÄN enligt Landskapshandlingarna (La)

La 1596:1 (bild. 254 h. och 52 h.): Arvid Jöransson i Rickleå,
La 1597:6 (bild 132 h. och 41 v.): Krister Jöransson (i Rickleå),
La 1598:8 (bild 101 h. och 153 v,): Olof Larsson i Bodbacka,
La 1599:4 (bild 19 h. och -): ?Jonas Olofsson i Bodbacka (hittar honom inte).
1600 -
La 1601:4A: (bild 199 v. och 65 h.): Olof (S)torbiör(n)sson i Näs,
La 1602:7 (bild 293 h. och 55 h.): Olof Persson i Bäck,
1603 -
La 1604:2 (bild 10 v. och 149 h.): Lars Olofsson i Junkboda,
La 1605:3 (bild 10 h. och 121 v.): Lars Olofsson i Junkboda,
La 1606:3 (bild 217 h. och 75 h.): Erik Eriksson i Öndebyn,
La 1607:10 (bild 33 v. och ...): Abraham i Näs,
La 1608:8 (bild 14 v.): Olof Persson i Bäck,
La 1609:2 (bild 12 h. och 36 v.): Abraham i Näs
1610 -
La 1611:11 (bild 98 h. och ?10 v.): Erik Eriksson i Öndebyn,
La 1612:11 (bild 209 h. och 94 v.): Olof Larsson i Junkboda,
La 1613: 9 (bild 233 h. och 27 h.): Olof Larsson i Junkboda (Jfr Älvsborg),
La 1614:9 (bild165 v.): Olof Larsson i Junkboda,
La 1615:11 (bild 193 v. och 57 v.): Erik Eriksson i Öndebyn.

LÄNSMÄN enligt RA/5117/IV/  Älvsborgs lösen (1613-1620)

/ 51 (1613-1620): Olof Larsson i Junkboda (bild 132). Där finns 13 andra bomärken.
/ 52 (1615): Erik Eriksson i Öndebyn (bild 190 och 194),
/ 53 (1616-1617): Erik Eriksson i Öndebyn (bild 353),
/ 54 (1617): Olof Larsson i Junkboda (bild 189 och 192),
/ 55 (1618-1619): Olof Larsson i Junkboda (bild 184 och 187).

NÅGRA NÄMNDEMÄN enligt Landskapshandlingarna (La)

Olof Larsson, som står för Nils Staffanssons f.d. gård 1563 - 1605, är nämndeman antagligen första gången 1573 (bild 166) och ett antal gånger därefter. Grannen fr.o.m. 1668, Lars Olofsson på Erik Olofssons f.d. gård, är länsman 1604-1605 (Se ovan). En Lars Olofsson i Junkboda är nämndeman 1606-1610. Jag antar att denne är den f.d. länsmannen och inte den Lars Olofsson, som 1606 är ny på Nils Staffanssons f.d. gård. Jag utgår då från att f.d. länsmannen är äldre och mer erfaren än den "nye" Lars Olofsson och att han därför är nämndeman inte bara 1606 utan också 1607-1610.

La 1606:3: Lars Olofsson i Junkboda (bild 97 v.),
La 1607:10: Lars Olofsson i Junkboda (bild 17 v. och 24 v.),
La 1608:8: Lars Olofsson i Junkboda (bild 39 h.),
La 1609:2: Lars Olofsson i Junkboda (bild 77 h.),
La 1610:11: Lars Olofsson i Junkboda (bild 49 h.).

2018-11-28, 20:32
Svar #19

Utloggad lummer

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2018-11-28, 22:56
    • Visa profil
För egen del vill jag avsluta diskussionen om manslinjen för Nils Staffansson resp. Erik Olofssons med ett rimlighetstest. Detta går ut på att jag beräknar 25 levnadsår mellan varje far och efterträdande son utifrån farsnamnet. Tanken är att om varje led ligger inom rimlighetens gräns i förhållande till efterträdandeåret, så är manslinjerna sannolika.

Utgång är födelseår 1602 (beräknat för Per Olofsson) och födelseår 1614 (beräknat för Olof Larsson). En hake är att Lars Olofsson, Olof Larssons far, inte är upptagen vid roteringen den 6 februari 1628, utan han är antecknad som utgammal och ?" ser illa". Vid den tidigare roteringen den 19 mars 1627 är han visserligen upptagen, men med anteckningen: ?" S... illa" vid namnet (bildid. A0055024_00243).

Vad jag förstår kunde roteringen omfatta allt manfolk "ifrån 15 åhr och intill sina 60...", (bildid. 0055026_00114). Av detta drar jag den slutsatsen att man räknades som gammal vid 61 års ålder och att detta även gällde 1628. (Jag förstår fortfarande inte varför Per Olofsson f.o. 1602 är upptagen först vid roteringen den 19 mars 1627.)

Jag tänker mig att Lars Olofsson är 61 år vid roteringen 1628, dvs. f.o. 1567. I så fall är han 47 år vid sonen Olofs födelse och 51 år vid sonen Lars födelse.

Så här blir testet (med hopp om få felskrivningar och felräkningar):

Nils Staffansson f.o. 1492 och 47 år 1539
Lars Nilsson f.o. 1517 och 34 år 1551 (startår ca)
Olof Larsson f.o. 1542 och 21 år 1563 (startår)
Lars Olofsson f.o. 1567 och 39 år 1606 (startår )   x)
Olof Larsson f.o. 1614 och 21 år 1635 (startår ca)

x) Kan han vara den "unge" Lars Olofsson år 1606 med sina 39 år? Ja,
varför inte?

Erik Olofsson f.o. 1502 och 37 år 1539
Olof Eriksson f.o. 1527 och 30 år 1557 (startår)
Lars Olofsson f.o. 1552 och 16 år 1568 (startår)   xx)
Olof Larsson f.o. 1577 och 30 år 1607 (startår)
Per Olofson f.o. 1602 och 28 år 1630 (startår)

xx) Kan han vara den "gamle" Lars Olofsson år 1606 med sina 54 år
(1606-1552)? Ja, varför inte?

Min slutsats är att manslinjerna är sannolika.

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna