Länsman Peder Svensson g.m. Karin Jonsdotter i Flaken, Långasjö sn

[Göran Johansson]

Vid tinget i Konga h:d 1632-01-30 tvistade länsman Peder Svensson i Bockabo, Vissefjärda sn med hustruns salige mans broder Gumme i Gummemåla eller Gubbemåla. Omnämnda är också Erengisle i Trällebo och Sven i Grönadal. Finns det någon vänlig person som råker ha den aktuella domboken till hands för att kolla om det står Gubbemåla eller Gummemåla? En styvson till länsman Peder S. i Bockabo, Vissefjärda sn hette Anders Åslesson och änkans första man bör ha varit Åke (Kraas) i Flaken, Långasjö sn.
Tacksam för hjälp!
Göran Johansson

[Christine Svensson]

Hej Göran!
 
Gunnemåla, står det i Carl Olins avskrifter.
(Gunnemåla i Älmeboda)
 
Samma dag kom för rätta Peder Svensson i Bockeboda i Vissefjärda socken i Möre, vilken hade fått sin hustru Karin Jonsdotter uti Flaken här i Konga härad, och klagade att hennes salige mans broder Gudmund i Gunnemåla hade, sedan bytt och skiftat var, och Peder Svensson på sin hustrus vägnar, hade betalt den årsgrödan i ladan som han stod inbärgad säd och hö, och voro därifrån tog Gudmund i Gunne-måla, Erngissel i Trällebo, item Sven i Grönadal med sig och gingo till och trösko en hop säd som de sade vara obytt och var lottsäd och låg i samma lada. Item installade på hans hö 2 hästar uti två nätter och två dagar, och så fast (=fort) de trösko förde de säden därifrån okastad. Item lade halmen i ett hus och satte lås före. Nu bekände de som trösko att lotta-säden var tröskad tillförne och icke var i ladan eller i den sädesbunken som de trösko av. Vad belangandes målsäganden efter han utomhärads var och långvä-ga, blev han förlikt sålunda att Gudmund skulle giva Peder Svensson i Bockeboda 2 tunnor råg och sedan skaffa in på gården allt vad där ifrån tagits hade. Men belongande domen, där med blev uppsatt till nästa ting  
 
År 1624 den 3:e april fanns en Gudmund i Gunnemåla nämnd såsom laggersman vid en tolvmannaed.
Samma dag kom för rätta Sten Larsson i Rungeboda, vilkens fader Lasse haver fäst en 12 manna ed att den berättelse han haver gjort om Birger Fösings död...
 
År 1633 den 17:e maj var Gudmund i Gunnemåla åter edsman.  
Hälsningar
Christine

[Göran Johansson]

Stort tack Christine! Karin Jonsdotter tillhör mina anor. Utsikterna att spåra hennes förfäder är nog liten. Den första makens tillnamn Kraas har jag undrat lite över. Jag kan ha läst fel i jordeboken men jag tror inte det. Har du eller någon annan stött på namnet Kraas?
Vänlig hälsning
Göran J.

[Christine Svensson]

Kraas eller Kro(o)k?
Här får du Carl Olins tolkning.
 
År 1614 den 9:e november fanns det en nämndeman vid namn Krok i Gunnemåla.  
Carl Olin har i sitt register gjort tillägget (Gudmund).
 
År 1624 den 3:e april står bland de uppräknade nämndemännen Gudmund Krok i Gunnamåla.  
 
Hälsningar
Christine

[Göran Johansson]

Troligen har Olin rätt. Han har haft tillfälle att tolka namnet i två skilda källor och kommit till samma slutsats, dvs att det står Krok. Om det stämmer så ska namnet på bonden i Flaken vara Åsle Krok och dennes broder bör vara den Gudmund som Du omnämner ovan. Man kan undra om denna släkt Krok kan ha något gemensamt med borgarsläkten Krok i Växjö.
Vänlig hälsning
Göran

[Niclas Rosenbalck]

Nej Göran, de har förmodligen inget med borgarsläkten i Växjö att göra. Tillnamnet Krok är mycket vanligt i äldre tider - kanske tom det vanligaste i Kronobergs län. Det är lätt att lura sig att alla som bär ett likadant tillnamn är släkt, men så är inte fallet.  
 
Har kollat i Konga dombok (Vadstena landsarkivs exemplar, VaLA) 1632 och det står klart Gunnemåla och alltså ej Gubbemåla.

[Göran Johansson]

Niclas, tror Du att Olin kan ha tolkat namnet fel? Jag var inte så van när jag första gången tolkade brukarens i Flakens namn som Kraas men det är ju stor skillnad på Krook och Kraas. Dessvärre har jag inte någon jordebok för handen.

[Niclas Rosenbalck]

Han heter Åke Krok - frälsebonde i Flaken, Långasjö sn. Detta står i alla fall i jordeboken år 1610. På den andra gården i byn Flaken heter frälsebonden Jon Räf. Byn bestod av två jordeboksgårdar.  I vilken längd har du noterat Kraas?

[Göran Johansson]

Niclas, jag har funnit min gamla anteckning och där har jag faktiskt skrivit att källan var en boskapslängd från 1622 med brukarna Gisse Räf ägandes 2 kor och Åsle 7 kor samt 1623 med brukarna Gisse Räf fortfarande 2 kor och Åsle Kraas med 7 kor. Men då bör det istället ha stått Åsle Krok.

[Niclas Rosenbalck]

I boskapslängden 1622 nämns frälsebonden Åke Kroch ibidem (=Flaken) så du måste ha läst fel när du tittade i längden. Åke heter bonden, inte Åsle. Namnen Åke och Åsle är två olika förnamn.  
 
Åke Kroch i Flaken hade följande djur 1622: 1 oxe, 3 stutar, 7 kor, 4 kvigor, 1 häst, 1 sto, 2 svin, 3 ungsvin, 8 får, 4 ungfår - och hans åker gav 3 tunnor i utsäde. På den andra jordeboksgården i Flaken brukar 1622 Gise (står ej Räf 1622, men väl år 1623 (Gise Räf i flakenn) så detta kan du även korrigera i dina anteckningar!) och denne äger 2 stutar, 2 kor, 1 häst och hans åker anges som öde. År 1623 nämns alltså Gise Räf i Flaken och Åkee Kroch ibidem. Gise och Åke i Flaken nämns även i boskapslängderna 1627 och 1629. I längden 1632 nämns bara Gise.  
År 1642 nämns två frälsegårdar i Flaken - den ene, som ägs av frälsemannen Skäring Rosenhand, brukas till hälften av Jöns (den andra hälften på denna enhet anges ligga öde) och den andra frälsegården som ägs av kanslern Axel Oxenstierna brukas av Nils Månsson (källa: rotelängd i Krigsarkivet).  
Enligt mantalslängden 1640 brukas den ene gården i Flaken av frälsebonden Jöns Jonsson med hustrun Märit Åkesdotter, och den andra av frälsebonden Bonde Persson (utan hustru i längden; men hos honom bor inhyses Tore Mickelsson och Kirstin Börgesdtr).

[Olle Elm]

Niclas,
Det bör väl stå Skäring Rosenhane - stavas ofta Schering. Jmfr Almquist, Frälsegodsen, fjärde delen, Småland, sid 469.
Vänligen,
Olle

[Göran Johansson]

Niclas!
 
Detta är bland mina äldre insatser som släktforskare. Mina anteckningar är väl vid pass 20 år gamla. I noteringarna har jag skrivit såväl Åke som Åsle med frågetecken efter. Anledningen är att min ana Anders Åslessons styvfader var just den länsman Per Svensson i Bockabo som figurerer i domboken 1632 med anledningen av tvistigheten med hustruns svåger Gumme i Gunnemåla. Anders är omnämnd i domboken för Konga 1634-03-22. Endast i en källa har jag lyckats finna Anders inklusive patronymikon och det är i
mantalslängd 1639 (Krigsarkivet) - se bifogad bild. Det står kanske Anders Åkesson i Stolpabäck på fjärda raden nereifrån. Jag kan ha misstolkat detta som Åslesson. Hur tolkar Du namnet?

 
Vänlig hälsning
Göran J.

[Göran Johansson]

Länsman Per Svensson i Vissefjärda hade det tämligen hett om öronen under sin långa ämbetsperiod i Vissefjärda. Troligen är det denna Per som avses när man i Vissefjärda talar om Udda-Pellen (vilket väl kan tolkas som om hans fädernehem var gården Udden i Vissefjärda). Udda-Pellen har nog ibland felaktigt ansetts ha varit far till länsmannen Johan Persson i Bockabo som 1728 blev dräpt av en Dackeättling!
Johan Perssons far var bevisligen Per Torsson i Bockabo.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Olle!
Visst har du rätt att det ska vara Schering Rosenhane, men i längden står det faktiskt felaktigt Skäring Rosenhand - åtminstone läser jag det så på den dåliga mikrofilmen.  
 
Jag läser namnet precis som du Göran, Anders Åslesson i Stolpabäck. Var har du funnit att denne var styvson till Per Svensson i Bockabo ?
Hur säkert är denna uppgift och hur säkert är det att Karin Jonsdotter är modern till Anders Åslesson i Stolpabäck (Vissefjärda sn) - Per Svensso kan ju ha varit gift fler gånger? Jag tycker det känns lite tajt rent kronologiskt eftersom Anders står som vuxen brukande bonde 1639 i mantalslängden - han borde ju vara född omkring 1600. Namnet Åsle finns väl också just lokalt i Vissefjärda vill jag minnas ? I övrigt har jag stött på detta namn i Växjö landsförsamling och ut mot Hemmesjötrakten.

[Göran Johansson]

Konga h:d 1634-03-22
Kom till mig efterskrivne danneman Anders i Skeppeboda och bekände att hans mormoder har bott i Storagården, Vissefjärda och hon hörde aldrig någon tid klandras de ägor eller fiske som Olof och Gertron nu klandrar utan har av dennes tid legat till prästgården. Dven i Bromboda en fullgammal man vittnade och det samma, på sina egna och sin faders vägnar vilka boendes var i Kyrkeby;Carl Pärsson i Bänkeboda efter sig och sin faders död faders död vittnade och det samma, Tyge Svensson i Storagården,  tillförne boendes var, Anders i Stolpabäck på sin faders vägnar länsmannen Per i Bockabo vittnade och det samma.
 
Det fanns ingen annan Anders i Stolpabäck än just Anders Åslesson och jag kan inte tolka det som något annat än att Per Svensson var styvfar. Detta mål hölls vid ett ting endast två är efter Per Svenssons tvist med svågern Gumme (Åkesson) i Gunnemåla.  
 
Anders fanns med som brukare i mtl ända fram till 1673 kanske senare. Jag ska kolla om Per Svensson haft ett tidigare äktenskap men saknar bra källa.

[Niclas Rosenbalck]

Så här ser domboksnotisen ut Konga dombok 1634, tinget den 22 mars, f 220v-221r - det är orginaldomboken i Vadstena landsarkiv. Märk att det står Anders Larsson i Stolpabäck i denna notis.

[Göran Johansson]

Hej Du Niclas!
Har funnit ett par domboksnoteringar vari Anders i Stolpabäck bär fadersnamnet Åkesson. Anders Åslesson som satt i sockennämnden 1639 är troligen en felskrivning. Det fanns nämligen bara en Anders i Stolpabäck. Denna hade efterträtt sin svärfar Per Olosson ibid enligt en annan anteckning i domboken. Tror nog att med det ska godta att Anders var kommen från Flaken och att hans fader Åke Kroch var avliden 1632. Tvisten 1632 var väl helt enkelt en arvstvist.

[Niclas Rosenbalck]

Min tolkning av texten är att det är en uppräkning av vittnen, bland annat Tyke Swensson i Storegården tillförendee som i samme gårdh hafwer Boandes waridt, Anders Larsson i Stollpabek på sin Faders wägnar [och] Lentzmannen Peder Swensson i Bockebodha wittnar och thet samma
Anders Larsson i Stolpabäck är alltså ej son till länsmannen Per Svensson i Bockabo - det har blivit ett syftningsfel i tolkningen av texten. Om länsmannen varit far skulle ordet wägnar ha följts efter dennes namn. Alltså torde härmed släktskapet som hävdats ovan avskrivas.  
 
Om det är en felskrivning av Anders patronymikon i texten 1634 (eller i längden 1639, Görans bild) är vanskligt att säga. Det kan även vara så att det funnits två olika brukare i Stolpabäck vid namn Anders, dels en Anders Larsson 1634 och sedan en Anders Åslesson 1639.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran, i vilka notiser menar du  att Anders i Stolpabäck ska kallas Åkesson?

[Göran Johansson]

Hej igen!
 
1. S. Möre 1645-05-05 ang. Bredasjö västergård. Anders Åkesson i Stolpabäck undertecknare tillsammans med 6 andra i socknen
 
2. S. Möre 1645-01-09 Anders Åkesson i ett mål som handlade om beskyllning. Förlikning uppnåddes.
 
1644 omnämns Anders i Stolpabäck utan fadersnamn och svärfadern Per (Olsson) i Stolpabäck. Anders hade tydligen gift sig till gården.
 
1617 var Per (Olsson) brukare i Stolpabäck och också 1629 med då tillsammans med (svärsonen?) Anders.
 
Niclas, det var dåligt av mig att missa Anders patronymikon i målet vid tinget i Konga 1634! Är det renovationen du läser eller originaldomboken? Felskrivning? Eller så har det funnits två Anders i rad så som Du skriver. Syftningen på svärfadern Peder Svensson i Bockabo kan vara korrekt men om länsmannens föräldrahem var Udden så är det också logiskt förståeligt med din syftning. Gården ligger vid den sjö varom det bl.a. tvistades om fiske.  
 
Min ana Lars Andersson övertar gården i Stolpabäck efter Anders kring 1675. Ur namnsynpunkt är Anders Larsson logiskt. Lars fader (som i så fall levde 1634) bör då kunna ha bott på en gård gränsande till sjön Törn.
 
Mantalslängd 1667 (Krigsarkivet). I Stolpabäck fanns Anders och Sohne med en son. Längden är tyvärr, om man jämför med andra hemman, upplagd så att man inte kan se vems son det handlar om. Skulle alltså kunna vara Lars Andersson

[Göran Johansson]

Niclas jag missade att du redan talat om ovan att det är ur originaldombken som du hämtat texten.

[Göran Johansson]

Problemet Anders Åkesson i Stolpabäck kvarstår. Så kan ju faktiskt en son (eg. styvson) till länsmannen Peder Svensson ha hetat - se ovan måndag den 06 aug 2007 kl. 21.50

[Göran Johansson]

Niclas, det tar ett tag innan alla sambanden från tidigare klarnar. Den viktigaste kopplingen till Anders Åkesson är förstås att min ana Lars Andersson var född 1652. Han dog 1714 och var då enligt dödboken 62 år gammal. Denne Lars stod i en roteringslängd för 1676 som ensam brukare i Stolpabäck. Jag har därför svårt att få det till annat än att Anders Åkesson i Stolpabäck var far till Lars och sannolikt också styvson till Per Svensson samt att syftningen i domboken 1634 ändå kan vara korrekt. I så fall är fadersnamnet Larsson felaktigt och en miss av häradsskrivaren.

[Niclas Rosenbalck]

Via mejl har Göran frågat mig om de renoverdae domböckerna i hovrätten skiljde sig ifrån orginalet i häradskistans (nu förvarade på landsarkiven). Detta förekom, men inte så att skrivaren rättade det skrivna, utan mer utelämnade saker av slarv eller för att spara på bläcket (det var dyrt på 1600-talet vilket vi nutida människor glömmer bort idag). Det föreskrevs nämligen att de renoverade domböckerna till hovrätten skulle skrivas av exakt som de formulerats. Orginaldomboken om den är bevarad kan således innehålla fler intressanta detaljer än de renoverade, som dock är betydligt lättare och tydligare att läsa. Vi bör även komma ihåg att de renoverade domböckerna även innehåller en hel del slarvskrivningar, där skrivaren läst fel på namn etc. I renovationerna kan även uppgifter ifrån lösa lappar i orginaldomboken ha införts - papper som idag inte är bevarade. Rekommenderas alltså forskaren att läsa båda exemplaren för att minimera risken att missa viktig information.
 
Så här ser ovannämnda mål ur Konga dombok 1634-03-22 ut i Göta hovrätts renoverade version (f 302r):

Här har skrivaren alltså utelämnat Anders patronymikon Larsson. Det är alltså ovisst vilket patronymikon Anders i Stolpabäck har.  
De hypoteser vi kan arbeta med är följande:
*Anders bär patronymikonet Larsson - hans troliga son heter Lars Andersson i Stolpabäck och skulle då ha döpts efter sin farfar.
*Anders heter Åslesson - så står i en längd 1639 (se Görans bild ovan)
*I Stolpabäck har funnits både en brukare Anders Larsson som en Anders Åkesson - de kan ha delat på brukaransvaret och växelvis skrivits som ansvariga i skattelängderna.
*Anders i Stolpabäck fadersnamn är Åkesson. Detta hävdar Göran utifrån notiser i Södra Möres dombok (se källhänvisningar ovan). Detta måste kontrolleras då det kan vara felnoteringar. Om han heter Åkesson så ger detta fog för Görans påstående och tolkning av domboksnotisen 1634 (se ovan) att Anders i Stolpabäck är styvson till länsman Per Svensson i Bockebo, vars hustru Karin Jonsdotter kan vara änka efter frälsebonden Åke Krok i Flaken, Långasjö sn.  
 
Vad jag vill ha sagt med dessa hypoteser är att det är vanskligt att dra snabba slutsatser ifrån ett material. En hypoteskedja kan lätt byggas upp som inte har fog för sig - den svagaste länken bryter ofta hela kedjan...

[Göran Johansson]

Tack Niclas, hur du tillgång till domböcker för hela Konga?  
 
Det känns skönt för min heder att jag inte hade missat Anders fadersnamn eftersom det faktiskt saknades i den renoverade domboken. För min del tror jag att Larsson är en felskrivning. Ett av skälen är att Anders Åkesson (mindre troligt Åslesson), som 1639 satt med i kyrkans nämnd (se ovan), kände till förhållandena i Konga härad kanske bättre än styvfadern(?) Per Svensson. Den senare var länsman i S.Möre, dvs inte i den del av Vissefjärda socken  (Kåraböket) som tillhörde Konga h:d. Anders var därför, kanske man kan gissa, trots allt mest kompetent att föra Per Svenssons talan i Konga h:d. Det vill säga - syftningen i domboksnotisen är korrekt.
 
Sven i Bromboda, ett av de omnämnda vittnena, är också min ana. Sven hade vuxit upp i Kyrkeby gränsande till sjön Törn och kunde därför kunde på sina egna vägnar och dessutom faderns (Tygge Svensson i Bromboda) eftersom båda kände till de lokala förhållandena. Anders i Stolpabäck däremot var inflyttad, kände inte till de lokala förhållandena och kunde endast vittna å sin styvfaders (som troligen var uppvuxen på gården Udden vid sjön Törn) vägnar.  
 
Noteringarna från S. Möre är inte felnoteringar. Jag är säker på att det står Anders Åkesson i båda fallen.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
Har du möjlighet att kolla dina notiser ifrån Södra Möre dombok igen? Tror att du läst fel på Åkesson och att det ska vara Åslesson istället. Anders i Stolpabäck är nämligen belagd med patronymikonet Åslesson även i en rotelängd 1647 (Rou 1647:377 , rotering nr 46 (KrA)). Alltså finns han belagd både 1639 och 1647 med fadersnamnet Åslesson.

, vilket talar emot att han skulle vara son till Åke Krok i Flaken (Långasjö sn). Anders Åslesson är troligen istället son till skattebonden Åsle i Backabo (Vissefjärda sn) som nämns i jordeboken ännu 1632. En bror är då troligen också den Per Åslesson i Backabo som nämns i Rou 1647:377.

[Göran Johansson]

Hej Niclas.
Intressant och lite förbryllande. Jag ska låna hem microfisch för S Möre och kolla igen. Mina anteckningar är nog minst 25 år gamla och det är inte alls fel att undersöka saken. Förmågan att tyda text har förhoppningvis blivit bättre. Åsle i Backabo kände jag till. Jag har kollat kopior av Älvsborgs lösen 1616 och 1617. År 1616 fanns Åsle och Anders(!) på gården och 1617 Åsle och Per. Du kan ha rätt. Det ska bli spännande att se vad det verkligen står i domboken. För övrigt har jag funnit två bönder Per i Stolpabäck - Per Olsson och Per Larsson - i Älvsborgs lösen 1613. År 1616 och 1617 fanns bara en Per (utan patronymikon kvar). Stolpabäck är också intressant eftersom prästsläkten Stolpe sägs ha kommit från den byn med en stamfar som bör ha burit namnet Måns. Om jag hade haft tillgång till Smålands handlingar skulle jag kollat den saken lite närmare.

[Göran Johansson]

Niclas, det är klart som kristall (inte korvspad) - Anders i Stolpabäck hette Åslesson och var nog broder till Per i Backabo. Jag har kollat originaldomboken (S. Möre 1645). Med hänsyn till Lars Anderssons förnamn så är det mycket troligt att Anders Åslessons svärfar i Stolpabäck var Anders Larsson.  
 
Jag får inte be om en tjänst? I Växjö lär ni ha landskapshandlingar för Småland på Mikrofilm. Du skulle inte vilja se efter om det funnits en Måns (Magnus) i Stolpabäck på 1500-talet? Jag  återgäldar gärna om du behöver någon upplysning från Landsarkivet eller UB här i Lund.
Vänlig hälsning
Göran J

[Göran Johansson]

Rättelse ovan: svärfar i Stolpabäck var Per Larsson och inte Anders Larsson.

[Göran Johansson]

S. Möre 16, 17 april 1645



 
Det står mycket tydligt Åsle i båda fallen. Jag måtte inte ha trott att det fanns ett sådant namn eftersom jag tolkat det till Åke.
 
Niclas, jag har också funnit ett domstolsärende samma år där Åsle i Stolpabäck utan fadersnaman undertecknar. Ärendet handlar om återupptagande av kronogården Brändemåla. Tror att du och kanske andra kan ha intresse av det. Vill du att jag ska fota det också?
 
Göran J