Denna sammanställning är ett försök att betala tillbaka litet, efter att ha fått mycket och bra hjälp här på forumet. Kunskapen kommer därmed inte från mig, utan äras bör svararna i tråden
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/274/324273.html?1302777649. Misstag är däremot helt mina!
1. SLÄKTPROGRAM (släktforskarprogram, el egentligen släktregistreringsprogram):
Är byggda runt en lokal databas och kan användas offline.
Finns både freeware och program man betalar för.
Disgen, Holger och Min släkt är de vanligaste och som även är anpassade efter svenska förhållanden (främst den geografiska strukturen). Ett annat exempel är Legacy.
Disgen har mycket funktionalitet (en del tycker gränssnittet inte är så snyggt)
Family Tree Maker har mycket funktionalitet (och snyggt gränssnitt, men finns bara på engelska).
1.1 Basfunktionalitet
Kan vara mycket olika i olika program. Några exempel på 'bra-ha-saker' är (se också 1.2 och 1.3):
+ Bygga släktträd
+ Senare kunna koppla ihop olika oberoende träd
+ Kunna ha okopplade individer i databasen (senare när man funnit släktförhållandet gör man en enkel sammankoppling)
1.2. Import/ export av data
+ Gedcom format: Det vanligaste export/importformatet för olika släktprogram.
+ Excel: kunna importera (normaliserade) personlistor fr excel kan också vara bra
Att överföra data mellan olika program kan kräva en del trick:
mis-fil: Öppna i MinSläkt och exportera till en Gedcom fil från MinSläkt.
Anarkiv-data: först exportera via Gedcom till Min släkt och därifrån via Gedcom till Holger
1.3. Datamanipulation, dvs kunna sortera personlistorna på alla kolumner, helst kombinerade sorteringar, för analys
+ Programmet GenoPro: kan manipulera “på tvären och längden”. Ganska avancerat. Påminner om flexibiliteten i ett kalkylark. Kan också importera och exportera olika format.
2. KÄLLPROGRAM är abonnemang på scannade källbilder som ligger på nätet och kan inte köras offline. Det finns tre operatörer på nätet av källmaterial som alla har kyrkböcker och sina egna applikationer för att bläddra. Dessa kan köras samtidigt på datorn utan problem (om man har köpt abonnemanget och är uppkopplad).
a. ArkivDigital (AD-Online):
+ Bäst bildkvalitet
+ Kyrkböcker, men inte ännu komplett över hela landet (och har inte kyrkoräkenskaper och kommunionlängder i nuläget)
+ Ortsregister i de flesta hfl
+ Bouppteckningar (inte komplett, men pågående*)
+ Har sitt material på skivor som man kan köpa (men de är dyra, se 4. nedan)
b. SVAR (bläddringsprogram DjVu, ganska rudimentärt):
+ Kyrkböcker: Störst sortiment med alla in på 1900-talet
+ Folkräkningarna (1880, 1890, 1900, samt lite av 1910)
+ SCB sammandragen (avskrifter av kyrkoböckerna fram t o m 1940)
+ Alla skattelängder från 1530-talet och framåt
+ Alla militära rullor (komplett militaria)
c. Genline/Ancestry
- Sämst bildkvalitet
+ Kyrkböcker (mer komplett än AD men inte som SVAR)
+ Emigranten/gbg passagerarllistor
* AD's bouppteckningar: Av idag ~26.6M miljoner bilder är över 8.8M från handlingar som inte är kyrkoböcker (innehåll beror på region, t.ex. alla bouppteckningar från äldsta tid till 1900 för: Gävleborgs län, Göteborgs och Bohus län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län, Skaraborgs län, Värmlands län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Älvsborgs län, Örebro län och Östergötlands län. För Blekinge län, Hallands län, Kopparbergs län, Kristianstads län, Malmöhus län, Norrbottens län, Södermanlands län, Uppsala län och Västmanlands län är fotografering av bouppteckningar pågående (ofta en bit in på 1800-talet. För exakt info, se hemsidan / resp. län)
3. REFERENSER & INTEGRATION mellan Släktprogram och Källprogram
Släktprogram och Källprogram är separata program som kan köras samtidigt på datorn.
- Manuellt: Varje bild i källprogrammet har sitt specifika ID-nummer som kan kopieras och klistras in i släktprogrammet.
- Att automat-knyta bildreferenser från källbilder funkar oftast bara om man har käll- och släktprogram från samma leverantör (tex Genline / Ancestry)
Observera att referenser ska anges efter de olika arkivens litteraturbeteckningar , inte de egna koder som olika program använder.
4. ANDRA KÄLLOR PÅ CD SKIVA. Tips:
+ Sveriges dödbok 1901-2009 (en del fel och saknar en hel del, men trots det värdefull).
+ Sveriges Befolkning finns för flera årtal 1880, 1890, 1900, 1970, 1990.
+ Specialskivor, tex KGFs CD, Smedsskivan och Vallon-skivan.
+ Kyrkböcker på CD finns hos AD. Mkt dyrt för en privatperson: En bok (t.ex. husförhörslängder för en socken under femårsperiod) kan kosta 100-200 kr beroende på storlek. Det blir med andra ord många tusen kronor för en socken, vilket ska multipliceras med antalet socknar i Sverige...
5. RIKSARKIVET I ARNINGE:
+ Mikrokort med de filmade kyrkböckerna (samma bilder som t.ex. i SVAR)
+ SCBs avskrifter av ministerialböcker (=kyrkans födelse-, vigsel- och dödböcker) fram till 1949.
(kyrkböckerna finns inte i Arninge utan på de olika landsarkiven runt om i landet.)
6. LÄROBOK för hur man forskar: När man blir biten är det väldigt kort inkubationstid innan man är fast och då vill man ha fram allt med en gång. Men utan att känna till baskunskaperna kommer man att köra fast många gånger.