Martin Wehrmann :
Meklenburger auf dem Pädagogium in Stettin In: Jahrb?cher des Vereins f?r Mecklenburgische Geschichte und Altertumskunde, Band 58 (1893), S. 59-72
1596.
34)
Johannes Cnopius, Gnoiensis. 1602 Juni. S. 273, 23.
Källa:
http://mvdok.lbmv.de/mjbrenderer?id=mvdok_document_00003068 ----------------------------------------------------------------------------
att utföra ett mera genomgripande reformarbete på
det kyrkliga området, och det kan icke heller bestridas, att
åtskilliga nyttiga åtgärder under nämnda tid blefvo vidtagna.
Dock synes äran för dessa mindre tillkomma superintendenterna
än den svenska regeringen och generalguvernörerna, hvilka
såsom konungens ställföreträdare skulle tillse, »att allt till-
ginge ordentligt både i den andliga och världsliga staten».
Därjämte må ihågkommas, att flere underordnade prästmän
utvecklade en för församlingarna gagnande verksamhet. Först
vilja vi taga i skärskådande utvecklingen från 1629 till 1643
då Samson afled.
År 1629 hade Gustaf II Adolf till generalguvernör i
Livland och Ingermanland (1) förordnat sin förre lärare, Johan
Skytte, och i början af 1630 ankom denne till Livland. Den
förvirring, i hvilken de kyrkliga angelägenheterna befunno sig,
och det misstroende han frän början insupit mot Samson, för-
mådde honom snart att yrka, det konungen redan sommaren
1630 skulle till Estland och Livland affärda biskop Johannes
Rudbeck »eller en något när utaf doktor Johans humör»
att visitera i förening med Samson och
kyrkoherden Knopius
i Reval (2). Efter en tids förlopp synes han likväl hafva fått en
bättre tanke om superintendenten, åtminstone i vissa hän-
seenden, ty han omtalar honom såsom tillgifven svenskames
sak och såsom ett mycket lämpligt redskap för befordrande
af Gustaf Adolfs fördelar (3) men länge dröjde det icke, förrän
en ohjälplig brytning inträdde mellan de båda männen, och
denna händelse tyckes icke hafva blifvit utan inflytande på den
livländska provinskyrkans efterföljande öden.
(1) Föreningen mellan dessa länder upphörde 1642.
(2) Joh. Skytte t. Gustaf II Adolf d. 1 mars och d. 14 april 1630. Liv. 176.
(3) Joh. Skytte t. Gustaf II Adolf d. 28 dec. 1630. Liv. 176.
Källa:
http://runeberg.org/kyrkohist/1900/0120.html ----------------------------------------------------------------------
Ville konungen ej medgifva
adeln presentationsrätt, skulle de ändock anhålla, att ett
stifts-öfverhufvud snarast möjligt blefve tillsatt. Underhållet kunde
tagas af krigsbevillningen. Trots denna förändring i
instruktionen ledde de nya förhandlingarna icke till något resultat. Från
svensk sida yrkades, att om adeln ej ville erlägga tionde, skulle
den inlösa de från kyrkan allienerade biskopliga godsen, men detta
påstodo ombuden vara omöjligt. Och då dessa anhöllo, att
pastorn
i St. Nikolai församling, Mag. Knopius, skulle nämnas till
superintendent såsom bekant med förhållandena i Estland och känd af
både guvernören Scheiding i Estland och generalguvernören Skytte
i Livland, antyddes för dem, att en svensk man skulle nämnas.
Den kungliga resolutionen den 8 juni 1630 innehöll väl ett löfte
om utnämning af en superintendent och tillsättning af ett
konsistorium, men någon annan utväg för underhållets anskaffande än
inlösen af de förut omnämnda godsen sade Gustaf Adolf sig icke
veta.1 Då denna utväg emellertid af adeln förkastades såsom
»betänklig och opraktisk», så hade man tydligen ej kommit
närmare målet - den estländska kyrkans återupprättande.2 Närmare
kom man det icke under den store konungens lifstid. Hans
ansträngningar hade blifvit resultatlösa till följd af den svenska
kronans medellöshet och den estländska adelns obenägenhet för
ekonomiska uppoffringar.
Ett verk af betydelse för kulturen i Estland såg konungen sig
dock i stånd att åvägabringa. År 1631 invigdes i Reval ett
gymnasium, hvilket för sin tillkomst hade att tacka hans frikostighet.
1 Samson, anf. utdrag, s. 158.
2 Ridderskapet till konungen den 7 juli 1631. Samsons anf. utdrag,
s. 159.
Källa:
http://runeberg.org/kyrkohist/1920-21/0222.html --------------------------------------------------------------
4:0. Från ecclesiastika consistorier, erkebiskopar, biskopar, super-
intendenter och diverse prestmän inom Sverige, Finland och
delstatsprovinserna.
Narva: Rudbeck, Johannes, 1658, 61.
Reval: Iheringius, Joachimus, 1657.
Knopius, Johannes, samt döttrar Elisabeth o. Catharina. Pfeifif, Johannes Jacobus, 1666, 68.
Riga: Elverinas, Gabriel, 1664.
M Lotichius, David.
Ösel: Oldekop, Justus Henricus, 1662-82.
Källa:
https://archive.org/stream/meddelandenfrns05riksgoog/meddelandenfrns05riksgoog_d jvu.txt
--------------------------------------------
Mats Hellgrens bidrag i DISBYT:
Familjeöversikt för
Hieronymus Knoph Far:
Andreas Cnopius d 1539 Lettland
Hieronymus Knoph Barn:
Barbara Knoph f omkring 1555 Tyskland,
Gift med Arnold De Fine
d 1586 København, Danmark
Barn:
Hans De Fine
f 1579 København, Danmark