ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lygdman / Lydman  (läst 1742 gånger)

2006-01-22, 21:07
läst 1742 gånger

Utloggad Stefan Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 39
  • Senast inloggad: 2010-07-26, 01:07
    • Visa profil
Lygdman/Lydman
Hej!
Är det någon som har kännedom om någon salpetersjudare Hans Hansson Lydman/Lygdman, som kom från Sverige till Kimo Bruk i Oravais, Finland, senast 1765?  De två första barnen är födda i Sverige och de följande sex i Oravais.
 
Hans är född 23.12.1729 i Sverige (Småland?, Lögdö bruk utanför Sundsvall?) och dog 21.12.1807 i Oravais.  Till grannsocknen Vörå
kom en annan salpetersjudare, Sune Hansson Lydman/Lygdman f.12.01.1726 (broder?),som senare flyttar till Oravais.
 
Från Upplands ståndsdragoner kom också en Hans Lydman till Nylands läns infanteri, Helsinge kompani.  Han var troligen västmanlänning och antagen 1716 med avsked i Fnland 1728.  Kan han ha koppling till de två övriga nämnda?
 
I Finland är namnet Lydman mera företrädd än Lygdman i dag. Släkten har varit rörlig och har emigrerat både tll Sverige och USA.  Många var också tidvis i Syd-Afrika.
 
Nu kommer den andra efterlysningen!  Vi söker min hustrus farfar Jakob Reinhold Lygdman, f.1880 i Oravais.  Han reste tre gånger till Amerika.  De två första gångerna, 1910 och 1913, har vi hittat honom.  Han finns med i folkräkningen 1920 i Rockford IL, men kom sedan hem igen för att en son är född 1923.  Men nångång 1924 har han rest iväg på nytt och kanske via Halifax och Montreal.  Han har möjlgen funnits i Vancouver, Kanada, eftersom en fiol som tillhört Jakob funnit vägen tillbaka till Oravais på 1950-talet med en återvändande emigrant.  Tyvärr är denna person död i dag och ingen har tidigare forskat i frågan.  Det skulle vara intressant att kunna notera var Jakob Reinhold funnits, arbetat och var han är begraven.
 
Det gick på samma sätt med min egen farfar, men hans grav fann vi 2001 i Duluth och var över och ordnade med gravsten. Det var ett starkt ögonblick för min nästan 90-åriga pappa att hitta graven efter sin pappa, som reste iväg när min pappa var ett par veckor gammal.
 
Stefan Gustafsson

2006-01-24, 19:01
Svar #1

Rune Forsgren

Stefan,
jag är inte helt övertygad om att Hans kom från svenska sidan. För visst är det han och hustrun som är Hans Hansson och Brita Mårtensdotter som får ett halvdussin barn (mellan 1752 och 1761) i Vörå? De gifte sig 1751, han anges då vara från Koskeby och hon från Bergby.
I Bergby finns de upptagna som måg Hans (f 12.29) och d h Brita (f 11 aug 33) hos Erik Andersson Talus och hans hustru Margareta Jacobsdotter. Brita var styvdotter, dotter till Margareta Jacobsdotter och Mårten Mårtensson.  
Jag har inte kunnat hitta Hans tidigare, så visst kan han vara från Sverige. Och i så fall kommit till Vörå som mycket ung.

2006-01-24, 21:33
Svar #2

Utloggad Stefan Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 39
  • Senast inloggad: 2010-07-26, 01:07
    • Visa profil
Rune!
Jag vill nog ha mera bevis innan jag lämnar teorin om invandring från Sverige.  Och vad säger du om Sune Hansson Lydman?
Enligt mina uppgifter är två barn födda före ankomsten till Oravais och de följande fem är upptagna i Oravais dopbok.  Och de fem är födda 1765-1777, vlket inte passar in på din uppgift. Åren 1768-73 är familjen upptagen på en hemmansdel i Komossa, Oravais. En episod angående obetalt tegel finns omskrivet i Oravais sockenhistoria på sid 159.  På samma sida står det också om en annan rikssvensk i Vörå, Sune Hansson, som gifte sig med en barnlös änka på Israels i Rekipeldo.  
Men det fanns en salpeterlada i Vörå som förestods av rikssvenska mästare.  En sådan var t.ex. Erland Nilsson från Ahlbo socken i Småland som gifte sig med en änka på Höijer i Rökiö, en annan var den nämnda Sune Hansson.  Allt detta står i Oravais sockenhistoria.  Men kan Hans Hansson Lygdman (som han kallas i sockenhistorien) också ha kommit till Vörå först och gift sig först där?
Jag ser fram emot flera inlägg!
Stefan

2006-01-25, 19:02
Svar #3

Rune Forsgren

Stefan,
Hans Hansson och Brita Mårtensdotter i Bergby o Vörå fick sex barn, tre (Hans, Mårten och Erik) återfinns i Vörås dödbok. En (den andre Hans) noteras död i förhörslängden.  
Kvar blev två döttrar, Maria (f -53) och Margareta (f -61). I Oravais gifter sig en Margareta Lydman med Johan Lilja 1782 och en Maria Hansdotter (senare Lydman) med Gabriel Forsman 1775.
Hans och Brita finns noterade i Bergby till början av 1762. Därefter bortfl.
Så nog tror jag att det rör sig om samma familj i Vörå som i Oravais.

2006-01-27, 15:18
Svar #4

Utloggad Stefan Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 39
  • Senast inloggad: 2010-07-26, 01:07
    • Visa profil
Hej Rune!
Jag börjar tro dig att Hans Hansson Lydman kom från Sverige till Vörå som salpetersjudare eftersom där fanns ett salpetersjuderi.  Och vidare att han gifte sig där med denne Brita Mårtensdr.
Men varför står det inget om varifrån han kommit och vart familjen bortflyttat från Vörå.  Och inte heller i Oravais varifrån familjen kommit till Oravais?
Jag har bekantat mig med flera utredningar om Lydman/Lygdman och i alla söker man efter rötterna till denna Hans.  Man har ansett att Hans och Brita kom till Oravais från Sverige och att de hade döttrarna Maria och Margareta med sig.  
I Oravais sockenhistoria tar Helmer Tegengren t.o.m. sonen Ananias namn som ett bevis för att familjen var ett främmande inslag.
Jag glömde i mitt första inlägg skriva att det i Vörå fanns en broder till Hans, salpetersjudaren Matts f. 8.11.1730, som senare också flyttade tll Oravais. Namnen Hans och Matts tycks har varit livligt använda i släkten tills dags dato.
 
Hans Lydman, som 1721 kom till Helsinge kompaniet och här tog avsked 1728, kom ju från Upplands ståndsdragoner.  Nu såg jag i Disbyt att det i Tuna och Altuna nordost om Uppsala skall ha funnits personer med namnet Lydman, t.ex Mårten d. 1698, Erik Mårtensson L. f. 1690och d. 1767, Margareta Ersdr L. 1717-1788, Johan Erss. L. f. 1719, Erik Erss. 1721-1746 samt i Altuna Erik Erss. L. 1775-1794.
Kanske Uppland är utgångsplatsen?
Man har gissat på Småland för att man där sysslade med salpetersjuderi.  Själv har jag för länge sen av en tillfällighet besökt Lögdö bruk utanför Sundsvall och där invid brukskyrkan fanns gravstenar med namnet Lygdman.
 
Men om vi lämnar härkomsten därhän i detta skede och i stället tittar på andra detaljer.
Du skriver att de fick sex barn i Vörå och att Hans, Mårten,Erik och en andra Hans dog i Vörå och att kvar blev endast döttarna Maria och Margareta, som paret hade vid inflyttningen till Oravais.  
I Oravais föddes 6 barn, vilket betyder att det skall ha funnits sammanlagt 12 barn, vilket inte är omöjligt.  De som föddes i Oravais under perioden 1765 till 1777 är Erik, Christina, Anna Stina, Ananias, Brita och Hans.  
 
Enligt mina uppgifter skall alla utom Anna Stina ha bildat familj och jag har inte heller dödsåret för henne.
Dina uppgifter om när Maria och Margareta föddes skiljer sig från mina.  Enligt det jag har föddes Maria 19.09.1752 och Margareta 02.08.1760.
 
Bror Åkerblom skrev Oravais sockenhistoria 1971 där det finns några uppgifter.  Samma person har skrivit Vörå sockenhistoria 1937 och jag planerar nu att se efter vad han kan ha skrivit där i anslutning till det salpetersjuderi som fanns i Vörå.
 
Sen får vi väl fortsätta med att söka rötterna till i första hand bröderna Hans och Matts Lydman.  Om du har möjlighet kan du se efter om du finner Matts L. bland dina Vörå-uppgifter.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna