Släkten Risell från Risäter, Ulleruds socken i Värmland har kända anor.
Stamfadern är Petrus (Peter) Billingius, fältpräst som gifte sig med Sophia Robertsdotter Feif. De var det första ur denna släkt som bosatte sig på gården Risäter. Barnen döptes sedan till namnet Risell efter gården.
Barn:
Margareta, född 1632
Albertus Petri (Riselius), född 1634
Var student i Uppsala den nionde september 1667. Han blev till slut adjunkt.
Petrus Christophori, född 1650, död 14/5 1701
Var student i Uppsala den fjärde maj 1669 och i Åbo den 14 november 1674. Han prästvigdes år 1678 och var kyrkoherde i Hesselskog (Edsleskog) från år 1684 till sin död.
Ellika
Nicolaus Christophori, född 1655
Var student i Uppsala år 1675 och senare kapellan i Övre och Nedre Ullerud. År 1703 blev han av Karlstads stift kyrkoherde i Hesselskogs pastorat. Sonen Christoffer (Christophurus Nicolai) Risell var magister och kyrkoherde i Karlstads stift mellan åren 1744 till 1752. Han nämns flera gånger i prästståndets riksdagsprotokoll för året 1740-1741, då han väljs som ordinarie ledamot i ”secrete utskottet”. Hans ofrälse släktvapen bestod i en sköld med ett uppskjutande treberg beväxt med tre uppväxande träd, däröver ett högre uppskjut treberg likadant beväxt samt ovan en nedskjutande strålande sol. Hjälmprydnaden var två vingar. Nicolaus Risells sonson Olof Risellschöld blev adlad som Risellschöld, nummer 2148.
Annika
Källor:
http://www.genealogi.se/varmano2.htm, Carl-Johan Ivarsson.
Karlstad Stifts herdaminne.
http://www.mindspring.com/~georgel/lena02.htm, George Erland.
http://hem.passagen.se/gronstub/vapenlr.htm, Magnus Bäckmark, Kungliga Majestätets kansli, Eder 46, 50, Riksarkivet.
Margareta Risell, född 1632, gifte sig med prästen Magnus Petri Schivedius. Margareta Risell gifte sedan om sig med Schivedius efterträdare, Ericus Jon? Öman.
De fick följande barn:
Christopher, född 27/6 1645, död 23/1 1654
Sven, född 23/10 1646,död 16/2 1656
Petrus Magni, född 4/11 1648, död 7/1 1699
Han genomgick Karlstads skola och blev student i Uppsala, där han redan som tjugoårig utmärkte sig som en vältalare och skald. Efter avlagd kandidatexamen år 1675 fick han anställning som privatlärare för riksrådet Klas Flemings son och gjorde med sin elev en längre resa till Tyskland, England och Frankrike.
När han återkom till Sverige antogs han till bibliotekarie och sekreterare hos rikskanslern, greve Magnus Gabriel De la Gardie. Rikskanslern satte så högt värde på hans begåvning och personlighet att han genom sitt förord förskaffade honom logikprofessuren i Uppsala år 1682. Tack vare hans nära förhållande till statssekreteraren greve Lindsköld fick Petrus Lagerlöf två år senare avancera till att få poesiprofessuren.
Efter ytterligare tre år utnämndes han till professor i vältalighet och år 1695 fick han arbetet som rikshistoriograf i Stockholm, ett ämbete han hade till sin död.
Petrus Lagerlöf blev högt uppskattad som vetenskapsman, kritiker och skald. Som latinsk vältalare var han en av de bästa, men ännu större var hans anseende som poet. Hans kanske mest berömda poetiska verk är Elisandravisan. Han gjorde sig även känd som psalmförfattare. Psalm 328 i 1819 års psalmbok har han skrivit och i den moderna utgivningen från år 1986 är psalm 406 gjord av honom..
Mot läsårets slut våren 1691 hölls vid Uppsala universitet en serie föreläsningar om det svenska språket. Den som föreläste var professor Petrus Lagerlöf och han talade på svenska, vilket då var något alldeles nytt i den akademiska världen, där latin var det allenarådande undervisningsspråket. Det finns inte mindre än 20 handskrifter bevarade som mer eller mindre fullständigt och på ett mycket växlande sätt återger vad Lagerlöf i sitt kollegium ansåg sig böra lära ut i skilda språkvårdsfrågor. Lagerlöf avslutade sitt manus med de självsäkra orden iag är dhen första, som har regulerat wårt Språk. Han hävdade att svensk vers bygger på rim, stavelseräkning samt accent och gynnade därmed alexandrinens genombrott.
Av kung Karl XI fick han i uppdrag att författa texten till Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna, ett arbete som han emellertid inte helt hann fullborda. Som enskild person präglades han av medkänsla och aktning. När Magnus Gabriel De la Gardie dog i onåd och fattigdom vågade han träda fram och i ett lysande lovtal erkänna och prisa hans stora egenskaper. Petrus Lagerlöfs samlade litterära arbeten blev utgivna av P. Hanselli och C. Eichhorn år 1859.
Erland, född 18/12 1649, död 21/3 1650
Daniel Magni, född 31/3 1651,död 21/4 1718
Daniel Lagerlöf tog magisterexamen i Uppsala år 1679. Han prästvigdes sedan år 1680 och blev kyrkoherde i Arvika västra pastorat ett år senare. Jösse kontrakt kom under hans ansvar år 1701. År 1715 ordnades ett ofrälse släktvapen för honom. Skölden bestod av en duva sittande på en lagerkvist, allt sinistervänt. Hjälmprydnaden var ett uppväxande träd.
Oftast gick tjänsterna i arv från far till son eller någon annan anförvant. Således gäller för Arvika socken att släkten Lagerlöf hade en obruten serie av kyrkoherdar och kontraktsprostar mellan åren 1681-1827. Den förste innehavaren Daniel begärde hos domkapitlet i Karlstad att någon av hans söner skulle “benådas” med pastoratet efter honom. Domkapitlet kunde dock inte tillfredsställa denna begäran då sonen Magnus fått tjänsten i Stavnäs och sonen Andreas bara var 19 år.
Efter ett mellanspel av en svärson gick församlingen till kungen och Andreas, även riksdagsledamot år 1760, fick tjänsten. Han efterträddes i sin tur av sin son Daniel Johan. Hans bror Erland blev också utnämnd genom fullmakt från kungen, som då befann sig i Parma, Italien.
Erlandus Magni, född 21/4 1653,död 28/11 1713
Studerade först i Uppsala. Han blev sedermera professor och rektor för Lunds universitets konsistorium, Academia Carolina. Han hade god brevkontakt med Karl XII som befann sig ute i Europa och rapporterade till honom vad som hände i Skåne.
Christopher,född 4/8 1656,död 13/9 1664
------
Catherina, född 29/8 1665
Elisabeth född 5/2 1668 död 1691
Sven född 24/1 1670 död 1731
Studerade i Uppsala. Han var justitieborgmästare i Kristinehamn mellan åren 1704 till 1722. Justitieborgmästaren skötte stadens juridiska instanser.
Sara född 28/10 1673 död 20/4 1747
Källor:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/11241.html?955630250, Gunilla Önnberg.
http://www.genealogi.se/varmano2.htm, Carl-Johan Ivarsson.
Svenskt biografiskt lexikon.
Karlstad Stifts herdaminne (1917), Johan Hammarin.
http://hem.passagen.se/gronstub/listaso.htm, Magnus Bäckmark,Mantalslängd Örebro, 1715, Riksarkivet.
http://www.ra.se/lla/Dokument/V_1871/III_1_a.html,Riksarkivet.
http://www.kristinehamn.se/Forvaltningar/stadsarkivet/dokument/stadensborgmastare.pdf, Kristinehamn.
Det jag nu undrar är hur Johan Risell kommer in i bilden. Enligt Projekt Runeberg - Nordisk Familjebok (
http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfcc/0250.html) föddes han år 1697 på Risäter i Ulleruds socken, Värmlands län, och dog år 1724. Han var poet och författare.
Vem var hans föräldrar/far- morföräldrar? Vilken koppling har han till de andra ur släkten Risell som jag redan nämnt? Någon som vet?
Tacksam för svar!
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy