Rytting

[Pähr Skrede]

Hej,
undrar om någon stött på tillnamnet Rytting i Uppland
på 1600-talet?
Jag letar efter Apollonius Ryttings förfäder. Han bo-
satte sig i Dalsland, var han gifte sig med Benedicta
Rosell. Han tjänade under stora nordiska kriget, blev
major.
Mvh
 
Pähr Skrede,
Göteborg

[Brittmarie Källgren]

Har på sistone upptäckt släktskap med en snörmakarfamilj Rytting i Kristianstad.
En familjemedle m, Johan Erdman Rytting f 17370809 sägs i flera notiser på anbytarforum ska vara avliden i Simrishamn 1803052626 och  
Går man till Arkiv Digital till Simrishamn FI:1(1787-1861) bild 27 sid 36 finns mycket riktigt en Rytting avliden natten mella 26 och 27 maj. Men han är inte snörmakare utan det är ljeutenanten Johan Edmund Rytting . Åldern stämmer men det är oxå allt.
 Inte kan väl prästen ha skrivit så fel eller???  
Dessutom undrar jag om det finns någon som forskar i denna familj och känner till om släkten Rytting i Kristianstad är i släkt med en Elisabet Rytting f 1626 Schönbeck Tysklad och död i Malmö 1706.
Tacksam för kommentarer ang. Johan Erdmans dödsdatum och svar ang ev släktskap.
 
MVH Brittmarie K

[Rune Johansson]

När jag kom till min MMFFMM Christina Elisabeth Rytting gift med fänrik Johan Forsander i Karlskrona Amiralitetsförsamling och endast fick namn, stannade jag upp där. Nu har sett dessa inlägg här på forumet om släkten Rytting och flera kopplade till Erdman.
Christina Elisabeths föräldrar ser jag är Johan Erdman Rytting och Helena Silvertelning.
 
I äldre årgång av Släkt och Hävd finns omtalat en Rytting i Simrishamn. Nu kan det bli ny inspiration för fortsatt forskning om min mormors anor.
 
(Meddelandet ändrat av joffe 2013-01-31 22:03)

[Brittmarie Källgren]

Hej Rune!
Vad jag har sett så finns en annan familj Rytting . En major i Kristianstad oxå denne Edmund Rytting i Simrishamn död 1803. Men jag tror inte att de är av samma familj.  
Vad tror Du?
Mvh Brittmarie K

[Brittmarie Källgren]

Hej igen  
Det gick lite fort . Jag  menar att nog är majoren och leutnaten i släkt men inte med snörmakarefamiljen som är en typisk hantverkarsläkt ./ Bmk

[Markus Gunshaga]

Hej Rune och Brittmarie!
 
Utifrån de uppgifter jag lyckats få fram i litteraturen är snörmakaren Johan Erdman Rytting och hans namne löjtnanten samma person. Enligt vad Sjöström säger arbetade han sig uppåt från snörmakare till tullnär, sedan rådman och löjtnant. Med löjtnant menas nog i detta fall inte den militära titeln, utan snarare jaktlöjtnant (enligt Svenska Akademiens Ordbok (förr) tullväsendet överordnad tulltjänsteman i kustbevakningstjänst, vanligen befälhavare på tulljakt.
 
Nåväl, bouppteckningen 1803 bekräftar att Johan Erdman är far till Runes Christina Elisabeth Rytting, gift Forsander, och enligt Sjöströms uppgift tillhör Johan Erdman alltså snörmakarsläkten från Kristianstad. Bouppteckningen 1803 7/7 lyder såhär (Simrishamns rådhusrätt och magistrat FIIa:6, s. 151).
År 1803 den 7de Julii, förrättades efter behörigt förordnande, af undertecknade Magistratens ledamöter, laga Boupteckning efter förra Tull-Inspectoren och Lieutenanten Rådman Joh: Ertman Rytting, hwilken den 27 sidstledne Maii, med döden aflidit, och efter sig lämnat EnkeFrun Anna Maria Klingenberg, samt den med första lagligen frånskilgda hustrun Helena Silfvertelning hafda dotteren Christina Elisabeth, gift med Fendricken Johan Forssander, som anmältes wara stadd å utrikes sjöfart, och med senare giftet sönerne Johan Christian 23, som likaledes nu för 4. år sedan skall å utrikes ort till sjöss farit, Eric Magnus 21 år och Gustaf 19 år.
Till bewakande af deras härwid beroende rätt, inställte sig Fru Forssander personligen, biträtt af des stjuf-fader Executoren And. Löfvenborg, samt sonen Eric Magnus, men för bortawarande sonen Johan Christian och omyndiga nu närwarande sonen Gustaf, tillstädes kom herr apothekaren Christ: Friedric Kemner, sedan deras slägtinge å fädernet herr Kyrkoherden Holm, som genom Bref blifwit anmodad at deras rätt och bästa wid detta tillfälle iagttaga, hwarken personligen eller skriftligen låtit sig afhöra.
Vem kyrkoherden Holm var lyckas jag inte få fram, och alltså inte heller hur han är släkt med Johan Erdman Rytting. När man slår upp yngste sonen Gustaf i Sjöströms nationsmatriklar (Carl Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), Lund 1897, s. 524-525) kan man läsa följande:
2736. Gustaf Rytting, son af rådmannen och tullinspektoren Johan Erdman R. (? 1803) och Anna Maria Klingenberg (? 1824); f. i Säter 28 mars 1784; kommissionslandtmätare; ? i Christianstad 4 dec. 1844.
Bodde 1838 på Öllestorp. - Fadren (f. i Christianstad 1737; var först snörmakare i Malmö; blef sedan tullnär och flyttade från Dalarne 1792 till Cimbrishamn, der han dog), g. 1) i Brandstad 1761 med Helena Silfvertelning (från henne blef han skild i Hedemora 1779). - Modren (f. i Christianstad 1743) dog på Grönadal i Nettraby socken. - Farfadren var Johan Christian Rytting 'junior' (f. 1704; snörmakare; bodde slutligen i Brandstad, der han dog 1807, alltså 103-årig), g. m. Beata Elisabeth Richert (f. 1710; ? i Brandstad 1702). - Farfadrens far var snörmakaren i Christianstad Christian R. (f. 1672, ? 1759). - Gift i Cimbrishamn 1817 med Fredrika Elisabeth Brunsberg (f. 1784 ? 1844).
Med tanke på att Johan Erdman Rytting var verksam vid tullen letade jag även i Gunnar Bergströms bok Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge 1658-1765, och där hittade jag en Rytting på sidan 690:
690. Rytting, Andreas, tullinspektor vid L T i Ystad.
f 1696, son av direktören på Andrarums alunbruk Ivar R. och broder till Sara R. g m tfv Anders Holm(380). Då hans fader arrenderade L T i Ystad 1715-1719 var sonen hans tullinsp, blev sedan handelsm och rådm i Yd, ? där 1740 13/7.
G i Yd 1717 10/5 m Elsa Langwagen, f i Yd 1698 2/8 ? 1742 8/7, dtr av Gert L. ? 1710 och Christ. Dahl ? 1742 24/9 (jfr 489)
Barn: Gerhard f 1721 24/9 ? på Andrarums alunbr 1749 28/3; Sara Margareta f 1724 2/4 i Yd M ? 1757 24/6, g (före 1747 21/4) m rådm Andreas Kristoffersson, f 1716 ? i Yd 1788 16/3 i hans 1:a gt; Christina f 1730 27/9, g i Yd 1756 30/1 m korpralen vid Ska kav reg Jöns Fris, f i Yd 1727 22/3
(Den tullinsp Gustaf Rytting, uppt i Sj S 2736 tillhör snörmakarsläkten R fr Kd).
I marginalen av mitt exemplar har någon skrivit till flera barn f i Yd M. - Anna Catharina 1719 11/3, Christina 1730 27/9, Sine Catharina 1718 10/2.
 
Mvh, Markus

[Anders Berg]

Jag kan hjälpa till med kyrkoherden Holm. Det borde rimligen vara Samuel Holm Carlsson (1743-1808) i Svalöv, vars morfar var handlanden Johan Richert i Karlshamn. Eftersom snörmakare Johan Christian Rytting (1704-1807) var gift med Beata Elisabet Richert (1710-1802) så kan det misstänkas att kh Holm och Johan Ertman Rytting var kusiner.

[Brittmarie Källgren]

Hej Anders !
Återigen har du hjälpt mig så tusen tack!
För några år sedan ledde du mig på spåret efter min morfars anfader husaren Carl Magnus Kihlström .Trots detta har jag inte lyckats hitta hans bakgrund i någon skånsk socken. Inte många döpte någon till Carl Magnus på 1700-talet bland vanligt folk.
Men, helt nyligen hittade jag honom född i Kristianstad 1762 som son till Maria Elisabeth Vastier och snörmakaren  Johan Flygare. Mormor var Lykke (Löka) Rytting f 1717 och morfar var garfvaren Anders Wastier. Endast 2 år gammal blir Carl Magnus faderlös och när modern relativt nybliven änka  avlider 1765 (3 veckor efter sonen Johannes födelse)blir båda barnen enligt ett brev omhändertagna av moföräldrarna som då bodde i Ivetofta och senare även i Hörja.
Rytting.
Dethär år spännande hälsar och tackar igen Brittmarie K
 
(Meddelandet ändrat av Kämpe 2013-02-02 12:27)

[Brittmarie Källgren]

Hej Markus!
Jag säger som till Anders att återigen får jag hjälp och tackar så mycket för den utförliga redogörelsen av fam Rytting. Det var verkligen överraskning att leutnanten var Johan Erdman Rytting! Men väldigt spännande.
Denne Carl Magnus Johnsson Kihlström f 1762 i Kristianstad och som hade Lykke(Fortuna, Löka)Rytting till mormor bör ju vara barnbarnsbarn till snörmakare Christian Rytting D Ä .
Jag har hittat en del i Christianstad via kyrkoböckerna och bouppteckningar mm i Arkiv Digital som jag använder numera.  
Tack än en gång för hjälpen hälsar Brittmarie K

[Rune Johansson]

När jag nu har fått distans till all den nya information som jag har kommit fram om familjerna Rytting, Erdtman, Silvertelning gör jag som Brittmarie skickar ett hjärtligt tack till Marcus och Anders.
 
jag har tidigare haft inlägg om Forsander att han enligt familjetradionen skall ha gjort fuffens och blivit deporterad till Saint Barthélemy. Bouppteckningen skulle kunna bekräfta det. Det har inte heller blivit tid att läsa Karlskrona Rådhusrätts protokoll vad Jonas Forsander hade hittat på.
 
Hattmakare Olof Ågren i Ronneby finns även i min släkt. När jag fick klart för mig om släktskapet med Erdtman måste jag kontrollera om den Erdman som bor här i Rydaholm ifall vi har gemensamma anor. Hans släkt kommer från Tingsås och Linneryd.
 
 En närmanre tio år gammal släktutredning har fått nytt liv.

[Markus Gunshaga]

Så skönt att höra att lite frågetecken rätades ut när det gäller släkten Rytting. Angående snörmakaren Johan Christian Rytting 'junior' (1704-1807) råkade jag igår hitta en intressant notis om honom i Lunds stifts herdaminne, som förklarar varför han bodde i Brandstad när han avled. I biografin över kyrkoherden i Brandstad och Södra Åsum, Per Gullander (1741-1816), kan man läsa följande (Lu.st.h., del 6, s. 489):
[Gullander] kom 1752 i Kristianstads skola ('Petrus Gulbrand'), hade kostdagar bl.a. hos en av stadens förmögnare borgare, snörmakaren J. C. Rytting, vilken Per Gullander senare, då denne var ålderstigen och fattig, omhändertog och skaffade ett hus intill Brandstads prästgård.
Mvh, Markus

[Brittmarie Källgren]

Hej Markus !
Du är specialist på att hitta en massa trevliga och intressanta inlägg som verkligen berikar forskningen . Spec. när det är en anfader.Enl kyrkoboken ska en Fru Silfvertelning också bo i Brandstad samtidigt med honm.
MVH Brittmarie K

[Markus Gunshaga]

Tillfällighetsfynd ur Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 24, 1802 1/12, sid. 190:  
»För slägtingar, människowänner och anhörige tilkännagifwes, att Snörmakaren Joh. Christ. Ryttings hustru Beata Elisabeth Richert afled den 16 i innewarande månad, sedan hon ingått i sitt 92 ålders år och samlefwat med deß efterlämnade Enkling ett 66 årigt ägtenskap. Kort för sin död wälsignade hon sina wälgörare, äfwen som hon under sina sista plågor fann sig rörd och hugnad af en ankommen gåfwa med påskrift: Till Snörmakaren Rytting, 8 R:dlr. Man tyckte sig härwid igenkänna samma hand, som för 10 år tillbaka räddade en nödlidande person af härwarande Församling. Namnet ware företegadt och Wälgöraren wälsignad! Brandstad den 20 Nowember 1802. P. Gullander.»

[Brittmarie Källgren]

Tack Markus !
 Jag har lagt detta till handlingarna.Vilken ålder både Beata E R och JC Rytting uppnådde !!Fantastiskt.
God Jul önskar Brittmarie K

[Markus Gunshaga]

Åren 1805-1806 publicerades många notiser om snörmakaren Johan Christian Rytting (1704-1807) i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), och i dem får man lära känna honom lite närmare. Den första publicerades i Nytt och Gammalt N:o 20, 1805 4/9, sid. 157-158:
»Gamla Snörmakaren Johan Christ. Rytting lefwer ännu. Sistledne Lördag, den 1 September hade han öfwerlefwat sitt hundrade år. Men hans förwandling tycktes wid Seklets slut ännu wilja dröja att aflyfta ålderdomens och behöfwets börda, och han är ännu icke alldeles utan krafter. På några warma dagar har han nyfiken gått ut på fältet för att med sitt matta öga skymta säden på deßa enskiften, der han fordom sjelf odlat några tegar, och som nu blifwit märkwärdige af denne 100 årige Gubbes stapplande steg; och Söndagen den 11 Augusti stod han med andakt på kyrkogolfwet under hela Predikan, samt under det 200 personer kommuniserade. Han bor ännu i samma koja, som medlidande menniskor för 3:ne år sedan så ädelmodigt och frikostigt åt honom inlöst, att han af öfwerskottet för någon tid äfwen haft understöd till sitt lifsuppehälle. Men utom denna koja äger han efter ett helt Sekels lefnad - intet, blott hoppet på Försynens milda försorg, genom wälgörande menniskors frikostighet; och då åldrens winter allt mera inträngt i hans lemmar, fruktar han för den annalkande kalla årstiden och klagar öfwer wedens dyrhet, då han beständigt tarfwar en fullkomlig sommarhetta inom sina wäggar, för att uppwärma sina stelnande ådror. Man wågar hoppas, att flere, hwilkas medlidande hjertan ömmade för denne owanligt ålderstegne, då han war nära att blifwa huswill, äfwen nu torde wara willige att mildra hans belägenhet under hans senaste dagar. För hwad som i sådan afsikt sändes till undertecknad på Hörby, Öfweds Kloster och Brandstad, skall i deßa tidningar med tacksamhet redowisas.
P. Gullander
Prost och Kyrkoherde.»
Det strömmade in många gåvor, som räknas upp i Nytt och Gammalt N:o 29, 1805 6/11, sid. 228-230, där kyrkoherden även tillägger att:
»Efter wigtig andakts förrättning i Ryttings eget hus meddelades honom ofwanstående redogörelse af den, hwars egen ålder redan är lutande. Om tillfället war rörande, så föreställen I eder lätteligen, I yngre och äldre ädelmodige Gifware! att förtjenta wälsignelser flödade från den gamles rörda hjerta. Må deßa följa Edra spår! och må Han, som icke förgäter ålderdomen, men förer ungdomen och leder hwarenda efter sitt råd, rikeligen gifwa dessa wälsignelser, som nedkallades öfwer Eder af denne ålderstigne, hwars åhörare jag war, och till hwars tacksamhet mina tårar blefwo wittnen. Brandstad den 30 Oktober 1805.
P. Gullander.»
Gåvorna fortsatte att anlända (däribland 2 riksdaler riksgälds från en person som undertecknade med »Förbannad den, från känslan död, Sin brödra famn från bröder sluter, Som icke rörs af likars nöd Och med den usla tårar gjuter»), och ännu en lista finner man i N:o 33, 1805 4/12, sid. 261-262, där kyrkoherden Gullander tillägger att »Jemte förklarande af Gubbens innerliga tacksamhet mot den wältänkande gifwaren, får jag härmed tillkänna gifwa, att min addreß hädanefter är på Lund och Öfwits-Kloster. Brandstad den 1 December 1805. Pehr Gullander».  
 
Trots adressändringen kom fler gåvor - en tredje lista publicerades i N:o 48, 1806 19/3, sid. 384 (»Detta allt har Snörmakaren Rytting erhållit, och anropar derföre under bön och tårar den ewiga Allmagten om wälsignelse öfwer sina ädelmodiga wälgörare. Brandstad den 14 Mars 1806. Pehr Gullander») och en fjärde lista i N:o 10, 1806 25/6, sid. 78f (»Denne bland behöfwande så högt ållderstegne, som snart går in i det 102 året, tackar ömt och wälsignar sina wälgörare hjerteligen, och det med så mycket större glädje, som gåfworne under en kallare wäderlek kommit honom wäl till paß. Under denna tid har han ej kunnat, som wanligen, besöka Guds hus, utom det att han detta år warit en märkwärdig gäst bland de 34 barn, som första gången blefwo af den Heliga Nattwarden delagtige. Brandstad den 22 Juni 1806. Pehr Gullander»).
 
En femte och sista lista finner man i N:o 31, 1806 12/11, sid. 244, som dock bara upptar två givare, nämligen en ung präst som personligen lämnade gåvan till prosten Gullander samt »en ung Grefwe, som händelsewis såg Rytting wid deß hus» och lämnade 1 riksdaler 12 skilling. Kyrkoherden tillägger att »I sitt 102:dra år nalkas denne Gubbe åter en hård årstid, under det lyckliga hopp, som en längre erfarenhet grundat, att Försynen alltid uppwäcker någon menniskowäns ädelmod att mildra den torftiga ålderdomens öde. Lund, Öfweds-Kloster och Brandstad d. 20 Oktober 1806.  
Pehr Gullander. Prost och Kyrkoherde.»

[Brittmarie Källgren]

Hej Markus!
Det var mkt intressant att få ta del av detta .Denne gamle man är inte min anfader men son till min anfader J Christian Rytting d.ä.
Jag minns inte om det var Du som fann att Pehr Gullander som ung skolgosse blev utspisad hos  Rytting fam i Kristianstad och som tack tagit gamle snörmakare Rytting DY under sina vingars beskydd . Skaffat bostad och nu denna hjälp. De anhöriga lyste ju med sin frånvaro tyvärr.
Tackar o hälsar Brittmarie K

[Markus Gunshaga]

Hej Brittmarie!
 
Det stämmer, uppgifterna om Gullander (som kommer från Lunds stifts herdaminne) citerar jag här ovan, den 6 februari 2013. Jag reagerade också på J. C. Ryttings fattiga tillvaro på ålderns höst, för som du säger hade han ju anhöriga som kunde ställt upp, men tydligen höll de sig undan. Detta är extra märkligt eftersom den gamle snörmakaren tycks ha varit en godhjärtad och fin människa, åtminstone utifrån den tidningsnotis jag fann igår i Nytt och Gammalt (Lunds Weckoblad), N:o 47 och 48, 1807 18/2, sid. 380-381:
»Gamla Snörmakaren Joh. Christ. Rytting dog den 29 Januari, på 102:dra året gammal, sedan den 1 Sept. 1806. Han har warit begåfwad med lycklig och jemn hälsa under de 30 år, han här wistats, haft till de åtta sista dagarna redig tanka och lyckligt minne. Han behöfde sällan sucka öfwer lifwets beswär af brist på det nödtortftiga; ty frikostiga och ädelmodiga menniskor hafwa rundeligen underhållit honom de sista 5 åren. Kojan har warit hans egen, sedan den blef honom tillöst med 50 R:dlr gåfwor, som hitskickades; de öfrige gåfworna hafwa blifwit anwände till lifs uppehälle för honom och hustru, och sluteligen för honom sjelf ensam, sedan han, efter 66 års sammanlefnad i ett äktenskap, år 1802 blef enkling. Twenne dagar före hans död begärte han af den Heliga Nattwarden blifwa delaktig. Han förmärktes liksom säker på, att detta blef den sista gången. Han war nögd, tackade hjerteligen Gud och wälsignade sina wälgörare, som dageligen woro i hans enfalldiga och wälmenta förböner inneslutne. Måtten I få Eder lön, I fördolde ädelmodige!  
 
Jag har haft hedren och lyckan, att frambära de gåfworna, som blifwit hitsända, och göra den ålderstegne så många wälkomna och muntrande besök. Sista halfwa årets hitsända gåfwor äro följande: 9 laß wed till wärme åt gamle Rytting från en Grefwinna, som så många nödlidande önska sent måtte saknas. 2:ne laß torf från en gård der närmast intill. En hjelp till gamle Rytting af en och en half tunna kornmjöl, samt en skjeppa malt, från en Hedersman i närmaste granskapet. Den 23 Nov. kommo 2 R:dlr från en wälgörare i Lund, som så ofta kommit Gubben ihog. Den 12 Dec. åter från samma hand 1 R:dlr. Den 23 Nov. 2 R:dlr inneslutne: till den 102 års Mannen sändes dessa 2 R:dlr af den, som ömmar sig om nästans nöd, den 19 Nov. 1806. S. C. H. Den 12 Dec. till gamle Snörmakaren Rytting öfwersändes från en Moder och deß 2:ne Söner, hwilka alldramäst ömma för deß nöd, 3 R:dlr.  
 
Dessa gåfwor äro öfwerlemnade. Han tog dem emot med glädje och wälsignelser. Den förnämsta lönen ware Eder förbehållen till den förwandlingsstund, efter hwilken denne Ålderstegne så länge hade wäntat. Närmare reda för hus och öfwerskott framdeles uppgifwas i detta blad. Brandstad den 1 Febr. 1807.
Pehr Gullander.»
Kyrkoherden Gullander publicerade den utlovade notisen ett halvår senare, i Nytt och Gammalt N:o 26, 1807 5/8, sid. 202-203, och det är ingen tvekan om att snörmakaren Rytting hade ett gott hjärta och ömmade för de behövande, så som andra ömmat för honom i nödens stund:
»Enligt förut i detta blad gifwit löfte, får jag nu för aflidne Snörmakaren Ryttings qwarlåtenskap meddela närmare redogörelse, och hoppas, att det ändamål, hwartill den blifwit anwänd, skall winna bifall af hans ädelmodige Wälgörare. - Gamla Gubben hade sjelf författat en liten disposition, enligt hwilken den lilla boning, han genom gifwares frikostighet ägde, skulle efter hans död blifwa en tillflykt för huswilla fattiga i Socknen, bland hwilka det fattighjon, som sista halfwa året af Ryttings lefnad, under hans swaghet, troget gått honom tillhanda, skulle hafwa första rättigheten till huswarelse. Sedan detta förordnande gått i fullbordan, har en af Socknens olyckligaste fattige, som fått kräftan i ansigtet, blifwit i ett särskildt rum intagen. Flere uslingar kunna härstädes hysas, så snart Församlingen hunnit fullborda sitt löfte att reparera huset, hwilket för närwarande är nog förfallet. Husplatsen är Kyrkans, och har jag för de Fattigas räkning derå erbjudit städja, hwilket hos Högresp. Landshöfdinge och Biskops Embeten redan wunnit höggunstigt bifall.
 
Behållningen af den efter Rytting för auctionerade lilla qwarlåtenskap är 37 R:dlr 34 ß. 3 r:st. Banco, hwilka, på Pastors och Församlingens answar, skola undsättas på säker hand och räntan deraf tillfalla de uslaste i detta hus. Deßutom har Församlingen bewiljat, att af hwarje Nummer till de mäst behöfwande gifwa 3 kappar korn, hwilket utgör nära 5 tunnor. Så hafwa den afledne ålderstegne Gubbens wälgörare med sin frikostighet grundat fortfarande wälgeringar för flere uslingar. Hwarje omslag, hwarje bewis, som åtföljt gåfworna, wårdas här i ömt och tacksamt minne, och skall hos efterträdare wittna om wår ålders mennisko-wänner. Brandstad den 1 Julii 1807.
Pehr Gullander.»
Mvh Markus

[Brittmarie Källgren]

Hej igen och tack!
Vilka eldsjälar det kan finnas både då och nu ,hälsar jag som just nu håller på att rota i släkten Ekerman i Eksjö.
MVH Brittmarie

[Brittmarie Källgren]

Hej Markus !
Jag har läst artikeln nu ordentligt och ser till min glädje att den gamle tycks ändå levat drägligt. Förut trodde jag att han nästan svalt.
Hans son tullinspectoren i Ystad Chrisyian Rytting dog några år före sin far men 2 st sonsöner hade han en tullinspectör  i Ystad och en handelsman så bedrövligt är det ju trots allt att han var tvungen att leva på allmosor.
Han måste ha varit en respekterad man och också rättänkande som tänkte framåt för andra som behövde hjälp.
Men all denna hjälp han fick måste ju ha berott på den fantastiske präst som hela tiden vädjade i pressen om hjälp.
Mkt imponerande . Så. tack än en gång för alla dessa intressanta inlägg från Lunds veckoblad
Bästa hälsningar Brittmarie.

[Markus Gunshaga]

Hej Brittmarie!
 
Ja, jag är inte själv släkt med Rytting men när jag snubblade över dessa intressanta notiser från Lunds weckoblad var jag bara tvungen att dela med mig av dem. Man får liksom lära känna den gamle snörmakaren lite bättre, ana konturerna av hans personlighet, så det var tur att kyrkoherden Gullander lät införa dessa notiser och tog så väl hand om både honom och hans hustru.
 
På tal om Rytting så hittade jag nyligen en tryckt likpredikan över bruksdirektören Ifvar Ryttings hustru Catharina Margareta Schröder (1681-1751), som begravdes i Andrarums kyrka den 6 september 1751. I likpredikan finns en åtta sidor lång personalia-del, som berättar om hennes liv från födseln i Holstein till dödsstunden. Ifvar Rytting, som tydligen var hennes tredje make, fick kämpa hårt för att vinna hennes hand:
»omsider och efter Fem åhrs förlopp, lät sig uppå trägen ansökning och moget Öfwerwägande öfwertala at ingå et kiärligit Äcktenskap Anno 1747 den 30 Januarii med den i sorgen qwarlefwande kiära Man, som närwarande hierteligen sörjer öfwer denna sin Dygdiga och oförlikneliga kiära Hustrus altförsnara och dödeliga Afgång».
Jag blir dock inte klok på hur (om?) direktören Ifvar Rytting är släkt med snörmakaren? Kan det vara hans farbror?
 
Bästa hälsningar,
Markus

[Brittmarie Källgren]

Hej Markus!
Jag tror inte att de är i släkt .Någonstans på nätet skulle Ivar R ha sina anor uppåt Stockholmsstrakten.
Däremot finns det en Elisabeth Rytting som avlider i Malmö  S:t Petri 1706 och kallas Beringsdotter och född i Schönbeck.Hon är född 1626 och är ju en annan generation än min Christian Rytting som lär vara f 1672 och dog  1759 i kristianstad.
Jag har inte hittat någon anknytning med henne.
Snörmakare Rytting d.ä, omnämns 1702 i Kristianstads kämnärsrätt (tror jag det var) tillsammans med posementören Johan Kebel och hattmakaregesällen Junghaus . Alla dessa namn tycker jag tyder på att de är tyska hantverkare .Rytting, Kebel , Junghaus.
Jag lutar som sagt åt Christian Rytting kommit fr Tyskland . F.ö var han gift(1703 i Kristianstad) med Anna Catharina Winchlers f i Holstein . Släkten Winchlers tillhörde den tyska församlingen i Karlskrona och var invandrade.
Det är såhär långt jag kommit bakåt.
Jätteroligt att du är intresserad av släkten hälsar Brittmarie

[Niklas Hertzman]

Hej !
 
Spännande notiser Markus har hittat.
 
Jag härstammar från Elisabeth Rytting som dör i Malmö 1706. I hennes dödnotis står att hon föddes 12/2 1626 (om man räknar baklänges) och hennes föräldrar är handlanden och borgaren i Schönbeck Bernt Rytting och Gese Hejdeman. Jag har antecknat personer med namnet Rytting, men fortfarande finns det många som inte är kopplade till varandra.
 
Utöver de som nämns här ovan har jag stött på:
Erik Rytting, stadsbesökare i Malmö. Han anhåller om avsked från tjänsten, som han bestritt sedan 1703 21/1; har bl.a. överfallits med hugg och slag i tjänsten. Exhib 1704 15/6 (RR FIaa.
Erik Rytting (gevaldier) gift med Ingrid Mårtensdotter. De får barn i Malmö, S:t Petri:
1702 19/12 döptes deras son Sven. (s.109)
1704 29/6 döptes deras son Johan Anders. (s.134)
1705 20/8 döptes deras son Lorens. (s.151). Dopvittne var bl.a. Gese Mettegang (Gesa Mettegang är barnbarn till Elisabeth Rytting, släktskap eller slump?).
 
Ivar Rytting på Alunbruket nämns i en bouppteckning i Stockholm 1711. Han är son till en Anders Rytting som är bror till Margareta Rytting som bouppteckningen är efter (tillsammans med hennes man Peter Hedenbrun).
 
* Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:74 (1711-1711) bild 8050 / sid 775 (AID: v222373.b8050.s775, NAD: SE/SSA/0145a)
Anno 1711 den 25 Maii Inventerades och Wärderades af lofl. Justitiæ Collegii eller förmyndare Cammarens förordnande Rådmannen H:r Christian Kihl och Notarien Hindrich Feiff den Qwarlåtenskap som fans efter Borgaren och Hökaren här i Staden sahl: Petter Hedenbrun som förl: Octobris månad är död blefwen sampt des änkia sal. hustru Margareta Ryting som en månad der efter jämwäll med döden är afgången; Till rättelse för begge deras arfwingar, På mannens sida.
1. Modren hustru Kierstin Pärsdåtter Bondeänkia och hemma wid Hedemora uti Brunna by.
2. Samsyskonen:
 1. Johan Erichsson ibid.
 2.Elizabeth Erichsdåtter gift med en Cammartienare hoos hans Excellence greff Steenbock.
 3.Brodren Handelsmannen här i staden Anders Hedenbrun närwarande.
 4. Daniel Hedenbrun under Kongl. Guardiet och fången uti Muschou.
 5. Sara Ericksdåtter gift med en Bonde uthi Hambra Sochn wid Hedmora.
 6. Margaretha gift med en Bonde uti Maasbo?
På sahl hustruns sida:
1. Brodren Kåcken Gerdt Ryting fången uti Moscou, dess mågh CronoBåtzman Didrich Duesberg närwarande sampt dåttren Catharina Ryting.
2. Systren sal: Maria Rytingz sohn Lorentz Pan skomakare gesäll.
3. Systren Sara Ryting gift med en Bonde Mattz Johansson hemma i Rimbo sochn uthi Rooslagen.
4. Brodren sal. Anders Ryting son Ifward Ryting Inspector på Alune bruket i Skåne.
5. Brodren sal. Sven Ryting sohn Erich Ryting LandzGevalier i Skåne.
 
Sven Ryttings son Erik borde vara den Erik som jag nämner ovan med koppling till Malmö.

[Brittmarie Källgren]

Hej Niklas !
Den enda koppling till Malmö ang mina Rytting är att en Johan Erdman Rytting (barnbarn till snörmakare C Rytting d.ä.) gifte sig i Brandstad och fick 2 döttrar 1763 och 1766 i S.t Petri i Malmö.Alltså vistades han där en period .
Dock ser jag inga faddrar ,som kan kopplas till Elisabeth Ryttings omgivning.(Jag har varit och letat runt henne och hennes familj p.g.a.ett släktskap med en Löfgrens -släkt)
Flickorna döps till Kristina Elisabeth och Margareta Maria.
Jag hade hoppats att hitta något samband dem emellan men fär leta vidare.
MVH Brittmarie

[Katarina Sohlborg]

Apollonius Rytting var gift med Benedikta Rosell och de hade tre döttrar, Märta, Katarina och Anna Greta. Katarina 1707-1783 blev gift med Carl Bagge af Berga.

Apollonius syster Helena Rytting, död 1747 blev gift med överstelöjtnanten Elias Rosengrip.

Men sen bör det finnas en syster till, gift med en Hallberg. Barn till detta par, isåfall, sergeanten Sven Georg Hallberg och fänrik Lars Hallberg förekommer i bou och dombok.

Har någon forskat på denna familj och kan komma med tips om vem Hallberg kan vara?

mvh Katarina