ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 15 oktober, 2012  (läst 789 gånger)

2012-10-06, 20:31
läst 789 gånger

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Sten, jag får känslan av dina sista inlägg att du mer är ute efter konfrontation än diskussion. Om så är fallet backar jag ut nu, eftersom jag inte ser något värde för någon av oss - eller andra på Anbytarforum - att vi hamnar i en konfliktsituation. Jag är varken ute efter att förminska eller förstora Bureättens betydelse, trots att jag själv är flerfaldig Bureättling. Jag försöker tillämpa de källkritiska principer som är vedertagna i historisk forskning, det är allt.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban

2012-10-06, 22:09
Svar #1

Utloggad stenrigedahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2012-10-11, 21:21
    • Visa profil
    • www.falebure.se
En sista fråga i så fall! Är det som jag tror att varken du eller Peter sett Nolbystenen eller gravstenen med vapnet i kyrkan. Inte heller är ni insatta i Sägnen om Fale den unge. Är antagandena rätt eller fel.
Ska din tystnad tolkas som ett ja på den fråga jag ställde tidigare, Peter?

2012-10-06, 23:14
Svar #2

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Jo, jag har sett runstenen i Nolby och den omtalade gravstenen med vapnet både på foto och i Johan Bures egna avritningar. Runstenens text har jag också tillgänglig i Samnordisk runtextdatabas. Berättelsen om Fale den unge har jag i transkription både i originalversion i Johan Bures Sumlen och i utökad form i hans släktbok i autograf samt i Andreas Olavi Rhyzelius långa latinska version i handskriften B 68 i Linköpings Stiftsbibliotek. I fråga om traderingen av berättelsen om Fale den unge efter Johan Bure tror jag att jag har utdrag och kopior från större delen av den tryckta och otryckta litteratur fram till 1770-talet som berör detta ämne. Jag har försökt att sätta mig in i materialet så gott jag har förmått.
 
Hälsningar
 
Urban

2012-10-07, 08:33
Svar #3

Utloggad stenrigedahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2012-10-11, 21:21
    • Visa profil
    • www.falebure.se
OK Det skulle blivit en sån fin kväll med facklor musik Riddarna från Mittens rike med Falevapnet på sina sköldar Landshövdingen skulle ha avtäckt sin förste föregångares minnessten, E-type skulle underhållit, Sägnen skulle presenterats i bild i sin egen lokal.
Ordet tanken och fantasin skulle varit fria. Nu blev det inte så.
De som styrt om detta kan göra oss äran att förfriska sig med t.ex. en surströmmingsfest till familjen Sursills ära (se Wikipedia Bureätten Dordi)så är åtminstone ni glada.
Det är svårt att kämpa mot en vetenskap som vill döda Nolbypojkarnas käre far en gång till efter 1000 år liksom Fale den unge som vilat i 800 år under sin häll i kyrkan han själv skänkt.
Vi får lova som Thorsten Flinck att vi reser oss igen....

2012-10-07, 09:04
Svar #4

Carl Szabad

De senaste dagarnas inlägg har öppnat mina ögon. Själv har jag under decennier plöjt igenom kyrkböcker, lusläst olika typer av skattelängder år efter år, decennium efter decennium, sekel efter sekel, tills jag nått yttersta gränsen för det kamerala materialet, 1535 års skattelängd Gärder och hjälper. Jag har gått igenom de ångermanländska domboksmaterialet under 16- 0ch 1700-talet och där innan 15- och 1600-talets saköreslängder. Jag har i Stockholms äldre tänkeböcker hittat kopplingen till min äldsta belagda ana, en tolvman i Överlännäs 1489, och till slut känt stor tillfredsställelse över att jag kan styrka varje led i min forskning.
 
Så meningslöst! När man i stället som Rigedahl hade kunnat göra en religion av sin forskning! Där behövs ju ingen källkritik. Man kan negligera all akademisk forskning med deras besvärliga auktoriteter och i stället reservationslöst besvara alla frågor med att Jag vet att det är så här!.
 
Rigedahl viftar bort 600 års släktled med att de går fort! Jo, naturligtvis är 600 år en liten period i mänsklighetens utveckling, men 20-25 generationer tar ändå sin tid att forska ut. Åtminstone för den seriöse forskaren som tror på det bevarade källmaterialets betydelse.

2012-10-07, 10:54
Svar #5

Utloggad petersj

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 425
  • Senast inloggad: 2016-04-21, 18:18
    • Visa profil
    • genealogi.sjolunds.se
Ett kort ögonblick trodde jag att det var möjligt att föra en seriös och verklighetsförankrad diskussion kring vad som kan anses vara verklighet eller saga kring Buresläktens härkomst. Jag hade tyvärr fel.
 
Nu är det helt uppenbart att det för ”Bure-grupperingen” enbart handlar om en religion och inget sökande efter en historisk verklighet. Och för att anknyta till monumentet, som är rubriken för denna diskussion, är det nu tydligt hur inte bara Birsta City och landshövdingen utan också E-type (som vid sidan av sitt artisteri har ett mycket seriöst historiskt/arkeologiskt intresse), intet ont anande, skulle utnyttjas för att skapa ett altare för denna religion. Tragiskt...
 
Mot religion biter inga fakta eller vetenskapliga argument och jag känner då att jag har annat att lägga tid och energi på - släktforskning till exempel. Jag avslutar därför mitt deltagande i denna diskussion.

2012-10-07, 14:09
Svar #6

Utloggad mod_slakter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Ytterligare ett inlägg har tagits bort, av .

2012-10-08, 04:29
Svar #7

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Peter Sjölund: Missade du bilden på de urgamla ruinresterna jag lade ut? Du och Sikeborg och alla andra tvärsäkra forskare som driver med oss Bure-positiva tycks välja själv vad ni vill se och vad ni inte vill se! Likaså låtsas ni blunda för de stora samanhangen  för att istället koncentrera er enbart på små detaljer - som måste vara 100%-igt skriftligt dokumenterade. Ni ser inte skogen för alla träden! Ni verkar tycka att det är fullt naturligt att det ur en helt vanlig bondesläkt från Bureå plöstligt ska komma fram 10 Ärkebiskopar!! Och därtill från det utfattiga Norrland! Att det möjligen skulle kunna ha funnits någon koppling mellan denna genisläkt från Bureå och den rika och mäktiga frälsesläkten (Farthegn-släkten) från Birsta är förstås svammel och fantasier! Tror någon att det går att bli Ärkebiskop utan att ha kontakter på högsta nivå med makthavarna i södra Sverige...kontakter som ju Farthegn-släkten bevisligen hade (se Nils Farthegnsson och hans gods i södra Sverige och hans inblandning i koloniseringen av norra Sverige).
 
Och alla underlagsmän som också kom från bondsläkten i Bureå...också bara en slump? Vi vet också att ståndscirkulation nästan aldrig förekom i äldre tider...stormannasläkter gifte sig uteslutande med varandra. Lars Olofsson - Gustav Vasas närmaste man - t. ex. skulle enligt er ha gift sig med bondmoran Anna Grubb (bördig från Bureå)! Ja ni får tro det...jag gör det inte.
 
Men detta är ju så tragiskt...tydligen måste personer härifrån rötters vänner ha skrämt upp köpmannaföreningen där i Birsta rejält eftersom man helt avblåser festen! Vad har folk sagt? Varför, i hela fridens namn, kunde man inte ha fullföljt invigningen med den korrigeringen att man noga betonade att denna sägen inte är helt vetenskapligt bevisad (ännu)!? Hur kan man låta sig styras på detta sätt av utomstående?  
 
Nej, om det ska resas någon staty på Fale Bure så finns det INGEN annan plats för denna än i Birsta!
 
Ulf

2012-10-08, 05:33
Svar #8

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Det världsliga frälset var intimt sammanlänkat med det andliga, eftersom det höga prästerskapets medlemmar tillhörde samma familjer som de höga stormännen. Citatet är från boken: Jarlens Sekel skriven av historieprofessor Dick Harrison, sid 240. Boken handlar om 1200-talet.
 
Ulf

2012-10-08, 05:43
Svar #9

Utloggad stenrigedahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2012-10-11, 21:21
    • Visa profil
    • www.falebure.se
Hoppas att  Fale Bure-monumentet får sin  angelägna placering i Birsta.Jag blev förvånad över noteringen i Facebook att det inte finns några skriftliga  källor om SLS  epidemiologi och genetik.Vi har skrivit ett  30 tal vetenskplig artiklar med Sten jagell som huvudförfattare
Vi har lokaliserat genen för Sjögren Larssons syndrom(SLS) tlll  kromosom 17  (17p11.2) och visat att sjukdomen orsakas av en förändring (mutation) i arvsanlaget (genen) för enzymet FALDH (fettaldehyd-dehydrogenas), vilket gör att den normala ämnesomsättningen av långa fettsyror blir störd.  Hos de flesta med sjukdomen i Sverige är mutationen fastställd, och de allra  flesta har den så kallade Norrlandsmutationen.SLS dels var koncentrerad till till Sundsvallstrakten dels  till Bureå älvdal i Västerbotten.Den som förde anlagen för SLS till Västerbotten 1327 var sannolikt Bureus förfader Nikolaus Fartegnson.Statistiska och DN analyser stöder detta.Se bla. Sillén et al Human Mutation 1998;12:377-384 och Docent Sten Jagells (Barnpsykiatriska kliniken, Gävle sjukhus, 801 87 Gävle, tel 026-15 46 10, e-post sten.jagell@lg.se) översiktsartikel för  Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/sjogren-larssonssyndromhttp.
Själv har jag inte ägnat mig åt SLS sedan 1990, men Sten Jagell kan säkert ge ytterligare informamtion om SLS.Publicera gärna ovanstående. Karl-Henrik Gustavson prof.emerit. f.d. chef genpatologen Uppsala Universitets Sjukhus

2012-10-08, 10:05
Svar #10

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Ulf, vad jag vet har jag aldrig drivit med dig eller någon annan som delar din historiesyn.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban

2012-10-08, 10:59
Svar #11

Utloggad stenrigedahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2012-10-11, 21:21
    • Visa profil
    • www.falebure.se
Jag hade tänkt att mitt senaste inlägg skulle vara mitt sista men det verkar ha blivit så missförstått att jag försöker säga ett artigt adjö igen. Tack Amin för ditt jobb. Jag kan inte förstå att diskussioner ska behöva sluta med att alla känner sig sårade. Hur som helst borde det inte vara så. Naturligtvis har du orsakat oss som förening stor skada, Peter. Vi får försöka leva med det. Urban, sällan man träffar så renhåriga killar som du! Synd att de som tycker att mina försök under flera år att finna belägg för att denna härliga saga eller sägen, viket ni vill, i själva verket berättar en avlägsen verklighet blir så upprörda i onödan. Hoppas att i alla fall någon försöker läsa några av uppsatserna under www.falebure.se som belyser och återberättar. Själv är jag bara en amatör som byggt vidare på vad min mormor berättade för åttio år sedan och som jag på äldre dar sökt rötterna till. Arn är som bekant en framgångsrik fiktion och min tanke var att ge Birsta City samma möjlighet till succé i sin drive för Birsta med den mytiska historien om Bure/Fale som Jan Guillou haft med sina böcker och filmer. Materialet är ju så lika. Adjö och tack alla som deltagit i diskussionen!
Sten Rigedahl

2012-10-08, 18:20
Svar #12

Utloggad jannefly

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 433
  • Senast inloggad: 2019-02-04, 00:34
    • Visa profil
Ulf Sawert!  
Det är ingen som driver med din historiesyn! Däremot på det sätt du försöker pressa fram sanningar för att Du tror det är så. Du har i flera år visat bilder på murar, stenhopar och gamla landsvägar allt för att bevisa att du har rätt! Det som förvånar mig är att du med alla dina bevis inte kan få nån arkeolog att bekräfta nått av dina bevis! I Nohlby-trakten finns ju mycket dokumenterat redan av Arkeologer. Varför har de aldrig sett dina sensationella upptäckter? Förstår du inte att du arbetar på fel sätt? Prata först med innvånarna i trakten sen med hembygdsföreningarna sen med arkeloger och historiker innan du lägger ut dina bilder och basunerar ut dina upptäckter. - Det skulle du tjäna på. Då kanske folk tog dig på allvar!

2012-10-09, 03:33
Svar #13

Utloggad thomasvikander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 297
  • Senast inloggad: 2018-06-11, 05:22
    • Visa profil
I'm bewildered that some geneaologists feel their craft is threatened by a statue representing somebody they cannot account for, being placed in a public square.  
They are caught up in an increasingly self-limiting posture which the general public, were it informed, would find laughingly absurd.  
I mean, what of the Sistine Chapel's depiction of God reaching a hand towards Adam as a non-factual diversion from strict genealogical orthodoxy? Paint it over?  
 
Let's put up the statue, and be done with it! The sky is not going to fall.

2012-10-09, 08:21
Svar #14

Carl Szabad

I don´t think either you or I is in a position where we can decide about that statue. It is owned by the merchants in Birsta. If you want a statue there, contact them.

2012-10-09, 09:00
Svar #15

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Thomas: Eftersom det här är ett svenskt släktforskarforum och jag har fått uppfattningen att du läser komplex svensk text utan svårigheter hoppas jag att det inte innebär några problem för dig att jag ger ett kort genmäle på svenska. Säg annars bara till.
 
Jag tror att du drar en förhastad slutsats. Jag har inte sett några uttryck för att någon skulle se det planerade Fale Bure-monumentet som ett hot mot släktforskningen i sig. Jag tror inte heller att allmänheten skulle tycka att deras ståndpunkt och engagemang i frågan är skrattretande – varför skulle de det? De som fattat beslutet att inte ställa upp bysten vid Birsta City är ledningen för köpcentret, och, som Carl Szabad nämnde ovan, det är de som avgör, inte vi här på Anbytarforum. I konceptet corporate storytelling, som jag har fattat det, är själva grundtanken att de uppgifter som förs fram kan beläggas som historiska fakta, eftersom det är de som ger företaget eller dess varumärken dess mervärde. Här var så inte fallet. Birsta City ville ansluta till bygdens äldre historia, inte upprätta ett monument över en mytisk person. (Den Fale hin unge Bure som det var frågan om här är ju enligt Fale Bure Akademien – om jag förstått det rätt – inte den historiskt belagde Fartägn unge som nämns i ett par handlingar från 1300-talets mitt utan en förfader till denne enligt en genealogi som är bara några få år gammal, som helt saknar källstöd och som också var okänd för den ursprungliga Buregenealogins upphovsman Johan Bure.)
 
Den historiska metoden med dess källkritik är ett allmänt accepterat regelverk som styr och begränsar vilka slutsatser som kan dras och vad som kan ses som sannolikt, kort sagt vad som kan ses som historia. Varje tidsperiod har sina myter och föreställningar som trasas sönder av senare generationer, och det är gott så. Om man på en ort vill anknyta till bygdens äldre historia gör man inte det genom att ställa upp monument över fiktiva händelser eller mytiska personer och sedan framställa berättelsen om dessa som historisk sanning – för det är ju anspråken på historicitet som är det kontroversiella här, inte frågan om myter ska kunna gestaltas i konsten.
 
Det ligger inte i släktforskningens intresse att genealogier som man redan för över 200 år sedan påvisade var historiskt ohållbara permanentas. Men genom internet och de stora genealogiska databaserna som FamilySearch och Disbyt sprids sådana uppgifter okontrollerat. I Disbyt, exempelvis, finns 364 inlagda Fale/Farteng/Fartegn (hin unge, hin gamle osv.) Bure, till och med försedda med helt fiktiva födelseår. Föreningen Datorhjälp i släktforskning (DIS) som driver Disbyt, tar inget ansvar för innehållet i databasen, trots att den är mer stjälp än hjälp för den som forskar på medeltida personer och släkter. Fortfarande händer det att folk som via nätet upptäckt att de har rötter i Bureätten ringer till Riddarhuset och tror sig vara av adlig härstamning. De norrländska släktforskarna är nog rätt trötta på att försöka korrigera sådant i efterhand.
 
Vänliga hälsningar
 
Urban

2012-10-09, 16:48
Svar #16

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ojdå...blev visst en dubbeldebitering ovan...kanske anbytarvärden kan ta bort en av de dubbla inläggen från mig. Var förbi Fale Bure platsen vid Birsta Centrum igår...den gapade tom och ödslig...det var alltså denna dag som den stora festen skulle ske...men den kom av sig. Hoppas att Köpmannaföreningen kan ta sitt förnuft till fånga och sätta upp statyn till slut...nu då man gjort i ordning en sådan fin plats för den!  
 
Vad jag vil ha sagt är detta: det är lika fel från er sida, Fale Bure skeptiska, att tvärsäkert gå ut och kalla berättelsen Om Fale Bure för sagor som det är för oss, Fale Bure troende, att påsta att den är vetenskapligt bevisad! Frågan måste hållas öppen tills slutgiltiga bevis kommer fram. Det måste väl anses vara självklart att ni som varit i kontakt med Köpmannaföreningen gått ganska hårt fram eftersom de väljer att plötsligt lägga ned allt! Detta hade enligt min mening inte alls behövt hända! En viss nedtoning av berättelsens sanningshalt var allt som hade behövts! Är säker på att statyn hade blivit en stor TILLGÅNG för Birsta-området, oavsett om berättelsen är bevisad eller ej.  
 
Ulf

2012-10-10, 14:09
Svar #17

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ny tavla på det moderna Bure-vapnet (den är inte riktigt klar ännu) målad av mig. Tavlan är beställd av min mor för att sättas upp i henns herrgård Bure-gården. Denna vapenbild bygger på det vapen som finns uthuggen i den urgamla gravhällen i Sköns kyrka, den som tros  tillhöra Riddaren Fale Bure från Byrestad. Varför valde den moderna Bure-ätten härstammande från Bureå att bygga sin vapenbild från en gravhällsbild från Birsta? Tydligen såg de en solklar samhörighet med frälsesläkten härifrån som inte dagens lekmän och forskare kan se. Och glöm inte heller Ärkebiskop Andreas Laurentii som i slutet på 1500-talet kallde sig för Bure (efter sin mors anor) innan han (ny?)adlades med namnet Björnram!? Detta var alltså innan  Johannes Bureus skrivit sin bok Sumlen.  
 
Såvitt jag kommer ihåg var det Olof Bure som var först ut att adlas med denna vapenbild (1624?).
 
 

 
 
Ulf

2012-10-10, 14:40
Svar #18

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
En anna sak...eftersom den moderna Bure-släkten från Bureå väljer att bygga  sin vapensköld från Farthegn-släktens frälsevapen så kan man nog antaga att de också adopterat namnet Bure därifrån...eller? Är det inte bara logiskt?
 
Ulf

2012-10-10, 14:41
Svar #19

Utloggad pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1649
  • Senast inloggad: 2019-02-14, 07:16
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Farthaegn Unge är en verklig historisk person från 1300-talet som det berättades om i bygden. Fale Bure hittade Johan Bure på när han hörde Farthaegn-legenden. 1601. Det VET vi ju!!! Det finns inget som måste hållas öppet!

2012-10-10, 14:43
Svar #20

Utloggad pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1649
  • Senast inloggad: 2019-02-14, 07:16
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Deras adlanden var ju efter att Johan Bure hade gett ut sin bok där det påstods att Bure-släkten var densamma som Fathegn-släkten.

2012-10-11, 21:21
Svar #21

Utloggad stenrigedahl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2012-10-11, 21:21
    • Visa profil
    • www.falebure.se
Sägnen om Fale den unge
 
 
 
På väggen inne i Sköns kyrka finns en gravsten 2 x 1 m. Knappt skönjbart efter att stenen trampats på i hundratals år på den gamla kyrkans golv, ses ett vapen, en böjd arm från sinister, en hjälm och två korsade stridsyxor. Den gamla kyrkan, som tidigare varit en försvarsborg med två torn, revs, sorgligt nog för Norrlands historia, 1846, när den nuvarande byggdes.
 
Sägnen, som somliga säger är 800 - årig verklighet, medan andra bara en 400 år gammal gissning av förste riksantikvarien, renässansgeniet Johannes Bureus och Gustav II Adolfs lärare, berättar att Fale den unge stred på Erik den Heliges och hans släkts sida. Fale ska ha räddat Erik X, som gosse, hit upp och senare hjälpt honom till makten i slagen vid Kungslena 1208 och Gestilren 2010, av stor betydelse för Sverige födelse. Fale skulle fått ungefär samma område som nuvarande Västernorrland i förläning och således vara en hövding inom detta mellannorrländska folkland. Sägnens Fale stämmer i händelser och tid rätt väl med den gestalt, riddaren Arn, som Guillou, skapat på 2000-talet. Den helt fiktive Arn är av allmänheten betraktad som en verklig då levande person och har dragit 100 000-tals turister till Västergötland för att se platserna i Guillous bok.  
 
 
 
Varför inte använda vår Fale /Arn på liknande sätt. Vår, Fale Bure Akademins, uppfattning är att i vår Faleberättelse ligger en stor PR potential för staden.  
 
 
 
Vi samarbetade först med Birsta City men ledningen där avbröt tyvärr samarbetet. De hade tänkt sig kunna presentera Birstas historia direkt verifierad ur en historiebok, vilket naturligtvis inte är möjligt. Ett dylikt material finns helt enkelt inte men däremot denna sägen, vars representant, i motsats till fantasi konstruktionen Arn, har en egen gravsten och har haft en egen försvarsborg.  
 
Birsta Citys beslut kom efter påpekanden från medlemmar ur Härnösands släktforskar förening.
 
 
 
Namnet Fale gick igen i generationer, så visst kan sägnen förnekas den vägen. Det framstår dock som sannolikt att en släkt med framträdande ställning och genom handel fått en så stor förmögenhet att den kunnat bygga en försvarsanläggning inom sitt område i på Sköns höjd i Buresta/Birsta och att denna familj tjänade en av dåtidens släkter, som strävade efter herraväldet över det blivande Sverige. Johannes Bureus nämner i sin bok Sumlen att 'Byrestad är en by uti Sköns socken i Melpad, der hafwa Burarna bodt i förtiden och af them har thet namn, der bodde Fale hin unge'.  
 
Svårigheten att fastslå äktheten i hypotesen att Fale kommit ur Buresläktena är betydande. Att en Fartheign ristat en runsten efter 'Bure, fader sin' och rest den i det viktiga handelscentrat i Nolby på 1000-talet, är ett faktum. I skrivna dokument finns Bure-namnet först i skattelängder från första hälften av 1500-talet. Dessa dokument har sitt geografiska ursprung från gårdar långt norr om Skön och kan knytas till senare underlagmän och sannolikt förmögna Birkarlars familjer. Sägnen berättar att kolonisationen av detta område skett av från söder komna män ur Bure-familjer som bland annat byggt ett kloster på Klosterholmen utanför Bureå. Kontraktet 1326 mellan Nils Fartaegnsson (som förde ett vapen med en böjd arm från sinister)och Magnus Eriksson klargör intresset för en kolonialisering av området mellan Skellefte och Uli älvar för att möta liknande anspråk från Ryssland. Den genetiska sjukdom som karakteriserats av tidigare chefen för genpatologen prof.emeritus Karl-Henrik Gustavsons och dennes medhjälpare docenten Sten Jagells genpatologiska forskningar, visar att personer med denna ärftliga förändring (Västerbottensyndromet) idag finns i Sundsvallsområdet och kring Bureåns dalgång, vilket indikerar en släktgemenskap mellan dessa områden.  
 
 
 
Sägnen kan således tolkas så att familjer ur en gammal släkt under generationer från 1000-talet (Runstenen i Nolby) byggt upp ett viktigt handelscentrum i byn Buresta där de också byggt en borg till försvar av land och handelsgods på Sköns dåvarande lättförsvarade ö. På detta ställe gravsattes Fale hin Unge (Gravstenen i Sköns kyrka). Förmodligen arvslösa söner ur släkten har sedan dragit norrut och deltagit i inlemmandet av nordligare delar av landmassan och bosatt sig i de bördiga dalgångarna längs Bureälvens förlopp. De har där fortsatt med handel och kyrklig verksamhet i Skellefteåområdet. Genetiska släktdrag har följt dessa familjer. Namnet Farthaegn/Fale har gått i generationer men inte förrän under den nya statens beskattning har gårdarna och namnen på deras innevånare satts i skrift.
 
 
 
Det resliga konstverk, krönt av ett väldigt huvud, som skulle ha funnit sin naturliga plats i Birsta har försetts med inskriptionen BURE på framsidan och FALE de UNGE på baksidan. Vår akademi har genom detta velat särskilja namnen Bure och Fale den Unge. Båda namnen är av stor betydelse för att levandegöra vår tidiga medeltidshistoria och bör ha en gemensam plats på ett minnesmärke över områdets betydelse.  
 
För Fale Bure Akademin
Staffan Smeds/Sten Rigedahl

2012-10-11, 22:45
Svar #22

Carl Szabad

När argumenten tryter höjer man rösten, brukar det heta. Man kan också fläska på med textmassor fyllda av adverb och adjektiv.
 
Birstas historia kan man naturligtvis skriva via fakta, där behövs inga sagor. Äldsta skriftliga belägget är en skattelängd från 1535. Den är nästan ett halvt årtusende gammal. Det året fanns det 670 bönder i hela Medelpad (varav fyra i Birsta), dvs totalt ca 4-5.000 människor. Därefter finns årligen återkommande skattelängder bevarade och under 1600-talet tillkom domboksmaterial, källor som alla vittnar om hur de familjer som bodde där hade det i nöd och lust. Sedan finns det säkert arkeologiska fynd där Länsmuseet Murberget i Härnösand kan hjälpa till för den som är intresserad av den verkliga historien.
 
Arn är en sagofigur inflätad i en verklig släktkrets, som bevisligen, via bevarade samtida dokument, funnits. Den geografiska verklighet som var hans finns ännu kvar, som klosterruiner eller ännu fungerande kyrkor. Skillnaden mot Fale Bure är att man i Västergötland, Arns hembygd, inte skäms för att presentera honom som den fiktiva hjälte han är.
 
Fale Bure-myten i den form Rigedahl presenterat den är påhittad under 1700-talet och smulades sönder av den akademiska världen redan innan det seklet var till ända. Trots det ska den presenteras som Norrlands verkliga historia. Det är synd om Norrland med sådana historieskrivare.

2012-10-12, 03:26
Svar #23

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Men det finns ju tre attiraljer kvar där i Sköns kyrka som är från medeltiden! Dopfunten, som är från 1200-talet, en slottsdörr som tros härstamma från det gamla slottet, och den gamla gravhällen med frälsevapnet inhugget i mitten av stenhällen. Skulle det inte gå att på något sätt försöka att tidsbestämma den gamla slottsdörren och gravhällen? Om det skulle visa sig att dessa är från 1200-talet skulle ju mycket vara vunnet!
 
Ulf

2012-10-12, 08:21
Svar #24

Carl Szabad

Exakt vad skulle vara vunnet? Någon slottsdörr torde knappast finnas eftersom det aldrig funnits något slott, men en trädörr kan man ju ta en dendrokronologi på och datera den på något år när. Hade den bedömts vara intressant ur historisk synvinkel hade man nog gjort det redan, kolla med Murberget. Annars borde den som vill bekosta en sådan undersökning kunna utverka tillstånd från Riksantikvarieämbetet för det. Jag tror kostnaden för en dendrokronologi fortfarande ligger under 10.000:-, så det handlar ju inte om några oöverstigliga belopp. Kyrkladan på Norra stadsberget daterades ju för något decennium sen via den metoden till 1310 om jag inte minns fel. Då fanns det pengar.
 
Dopfunten av sten kan man bara i bästa fall tidsbestämma på något sekel när via tidstypiska detaljer. Har professionella arkeologer tidsbestämt den till 1200-talet torde det vara korrekt. Väldigt många dopfuntar i Sverige är ju från den tiden, och sådana slits knappast.
 
Gravstenen hade jag själv tänkt kolla upp närmare via en släpljusfotografering (jag har granskat den så gott det går i befintlig belysning), men när jag kollade med en bekant som är arkeolog hade han redan gjort en sån fotografering för länge sen och den gav ingen extra information. Jag var även för några år sen i kontakt med en arkeolog på Stockholms universitet som med laseranalys av inristningar på runstenar kunnat avslöja vem som en gång huggit stenen. Fast där stupar det återigen på kostnaden. Någon måste ju betala. Och troligen skulle det inte ge något på en sandsten som är mjuk. Metoden är avsedd för granitstenar. Dessutom finns knappast något jämförelsematerial.
 
Ni som hänger fast vid den gamla 1700-talsmyten, varför försöker ni inte hänga med i dagens teknik om ni är så intresserade av tidsperioden? Är det inte roligare att bygga en historia på underbyggda fakta som inte kan ifrågasättas lika lätt?

2012-10-12, 14:44
Svar #25

Carl Szabad

Jag har själv kollat idag med Murberget och med kyrkoherden i Skön. Den dörr som är omtalad har dateringen 1695 inskuren enligt boken Medelpads kyrkor, utgiven 1939 av avdelningen Sveriges kyrkor på Riksantikvarieämbetet. Den sitter nu i ett nytt kapell i anslutning till Sköns kyrka och är alltså inte medeltida.

2012-10-15, 05:28
Svar #26

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hej Carl! Jag citerar följande stycke ur boken: Kyrkan och Bygden, utgiven av Sköns Församling år 2000. Sid 33 långt ned: Högre upp i tornet se vi bland annat en gammal jernbeslagen port, som bär tydliga märken af pilskott och som således förtäljer om forna strider, hvilka här utkämpats. Den säges ha varit porten till Fales slott. Slut på citat.
 
Den som säger detta är Leonard Bygdén  som år 1890 besökte området kring Skön. Om vi nu utgår för att han hade rätt...att dörren hade tydliga pilmärken inristade så kan vi nog lugnt stryka årtalet 1695! Jag känner inte till några invasionsförsök av Norrland vid denna tid, inte heller några inbördeskrig. Nej, stämmer detta så måste vi tillbaka till 1300-1400 talet då det bevisligen förekom stridigheter i detta område.
 
Varför har denna förmodade slottsdörr rönt så liten uppmärksamhet när det gäller Bure-forskningen? Lycka till Carl i dina planer på att tidsbestämma både slottsporten och den gamla gravhällen!
 
Ulf

2012-10-15, 06:16
Svar #27

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Och du Carl...glöm inte nästa gång du besöker Birsta att även titta på följande platser och stenar! En platå vid dagens Sundsbruk som jag tror kan ha varit Underlagmannen över Norrland (vid 1300-talets mitt): Farthegn Unges befästa sätesgård! De uthuggna? stenblocken vid Skönviksbergets nordöstra sida (invid en urgammal väg?). Och stödmuren nedanför Birstaverken som jag tror kan ha varit en del av Fales gamla slott!
 


 



2012-10-15, 06:20
Svar #28

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Var Underlagmannen över Norrland (1300-talets mitt): Farthegn Unges befästa lagmannagård belägen häruppe på platån? Dagens Sundsbruk.
 

2012-10-15, 06:28
Svar #29

Utloggad sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Del av slottsmur från Fale Bures stora slott/borg i Birsta? Idag stödmur åt en platå belägen strax nedanför Birstaverken. Alldeles till höger om denna stödmur pumpar det upp vatten ur marken när det regnar. En stark källåder ligger alltså därnere i marken, precis där den stora rundeln legat som man kan se på tidigare bilder jag lagt ut på ruinresterna(se ovan). Har det legat ett stort torn där som hade en slottskälla i källaren? Bodde Fale Bure med familj och livvakter i det tornet?
 
 
 

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna